RUNDRADIONS FÖRVALTNINGSRÅDS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN 04
1 B 2/2005 rd Rundradion Ab:s förvaltningsråds berättelse till riksdagen om bolagets verksamhet år 2004 Till riksdagen I enlighet med 6 1 momentet 11 punkten i lagen om Rundradions verksamhet överlämnar förvaltningsrådet högaktningsfullt till riksdagen vidstående berättelse om Rundradions verksamhet år 2004. Helsingfors den 15 mars 2005 På Rundradion Ab:s förvaltningsråds vägnar Mika Lintilä ordförande
2
3 Innehåll 1. YLEs allmännyttiga uppdrag s. 4 2. YLEs programutbud s. 4 2.1 Utbudet per programgrupp s. 4 2.2 Programmens ursprung s. 7 2.3 Utbudet per kanal s. 8 2.4 Mångsidig programverksamhet och specialutbud s. 12 2.5 Förmedling av myndighetsmeddelanden och beredskap inför undantagsförhållanden s. 13 2.6 Utlandssändningar s. 14 2.7 YLE och det finländska tv-utbudets mångsidighet en jämförelse s. 14 3. Kostnaderna för YLEs programutbud s. 15 4. YLEs publik s. 15 4.1 Trender i publikrelationen s. 15 4.2 Tv-tittandets och radiolyssnandets utveckling s. 16 4.3 Hur nöjd är publiken med YLEs utbud? s. 17 4.4 Public service och dess betydelse s. 18 5. Definition av förutsättningarna för public service s. 19 5.1 Europeiska riktlinjer s. 19 5.2 Nationell reglering s. 19 6. Förvaltningsrådets verksamhetsberättelse år 2004 s. 20 6.1 Förvaltningsrådets uppgifter s. 20 6.2 Förvaltningsrådets beslut s. 20 6.3 Förvaltningsrådets medlemmar s. 22 Bilaga s. 24
4 1 YLEs allmännyttiga uppdrag YLE är ett finländskt, tillförlitligt och obundet bolag som gör och förmedlar högklassiga program av många olika slag. YLEs uppgift är att garantera finländarna lika möjligheter till information, bildning, personlig utveckling, upplevelser och underhållning. YLEs programutbud ger uttryck åt den finländska kulturen och identiteten. Tillförlitlig, etiskt hållbar informationsförmedling samt pluralistisk kommunikation som är lätt att tillägna sig är viktiga för människan i det allt mer tekniska och komplicerade samhället och i vår allt mer globaliserade värld. YLEs allmännyttiga uppdrag definieras i lagen om Rundradion Ab. Enligt 7 i lagen är bolagets uppgift att tillhandahålla ett heltäckande tv- och radioprogramutbud med därtill hörande tilläggstjänster för alla på lika villkor. Innehållstjänster kan tillhandahållas i alla telenät. YLEs allmännyttiga verksamhet ska särskilt: - stöda en fungerande demokrati genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner i samhällsfrågor, även för minoriteter och specialgrupper; - stöda, skapa och utveckla den inhemska kulturen och förmedla dess resultat till allas förfogande; - främja programutbudets allmänbildande karaktär, stöda medborgarna i deras studier samt tillhandahålla andaktsprogram; - behandla de finskspråkiga och svenskspråkiga medborgarna på lika grunder i programverksamheten och tillhandahålla tjänster på samiska, romani och teckenspråk samt i tillämpliga delar även för andra språkgrupper i landet; - förmedla myndighetsmeddelanden som bestäms närmare genom förordning och bereda sig på att sköta rundradio- verksamheten under undantagsförhållanden, samt - framställa, producera och sända finländska program och förmedla nyheter och program mellan Finland och andra länder. Undersökningar visar att finländarna i mycket stor utsträckning uppskattar de allmännyttiga programmen. Den allmänna public service-principen ett heltäckande programutbud till alla finländare för samma avgift oavsett boningsort vinner ett nästan enhälligt understöd. Publikundersökningarna presenteras i kapitel 4.3. 2 YLEs programutbud 2.1 Utbudet per programgrupp Det är centralt för YLE att fokusera på det finländska, det tillförlitliga, det oavhängiga, det mångfaldiga och det högklassiga i sitt programutbud. Dessa värden ligger också till grund för utvecklingen av bolagets programverksamhet, och de får en allt större betydelse i det praktiska programarbetet. YLEs programutbud indelas i fyra programgrupper. De fyra programgrupperna är: - nyheter och aktualiteter - fakta - kultur samt - underhållning. Indelningen i programgrupper skapar klarhet i riktlinjerna för public service-utbudet och förenklar rapporteringen om hur väl bolaget lyckats med sin uppgift. Det växande antalet radio- och tv-kanaler samt de nya distributionsformerna har ökat behovet av att kunna gestalta både utbudet och kostnaderna som olika programhelheter. - Se bilaga: Figur 1: Programgruppernas andelar av sändningstimmarna i YLEs radio och tv Nyheter och aktualiteter År 2004 utgjorde nyhets- och aktualitetsprogrammen 28 % av YLEs totala tv-utbud och 17 % av YLEs radioutbud. YLEs egen nyhetsanskaffning, det rikstäckande landskapsradionätverket och de utländska korrespondenterna garanterar ett mångsidigt utbud av såväl inhemska som utländska nyhets- och aktualitetsprogram. Inga betydande förändringar skedde i YLEs nyhets- och aktualitetsutbud
5 år 2004. I och med att Österbotten fick egna regionala tv-nyheter på våren täcker den regionala tv-nyhetsverksamheten nu hela Finland. I nyhetsverksamheten ställer realtidssändningarna och den snabba rapporteringen särskilda krav på journalismen. Tillförlitlighet är ett centralt värde för YLE; krävande sändningar i realtid får inte ske på tillförlitlighetens och den högklassiga tolkningens bekostnad. Primära redskap för snabb nyhetsförmedling är text-tv, internet och mobila tjänster; här är nyhetsförmedlingen inte bunden vid någon speciell sändningstidpunkt och användaren anlitar dessa medier uttryckligen på grund av deras snabbhet. YLEs publik värdesätter nyhets- och aktualitetsprogrammen högt. Finländarna anser tillförlitlig och oavhängig nyhetsförmedling vara ett av YLEs viktigaste public service-uppdrag. När det gäller att ange vad som gör en bra tv-kanal står tillförlitliga nyhets- och aktualitetsprogram överst på listan. Också radiolyssnarna väljer kanal förutom enligt musiksmak även på basis av nyhetsutbudet. En undersökning av de dagliga nyhetskällornas betydelse visar att YLE fortfarande är det ledande kommunikationsbolaget i branschen. Fem av de tio populäraste dagliga nyhetskällorna är olika nyhetstjänster som tillhandahålls av YLE. Den viktigaste nyhetskällan efter dagstidningarna anses vara YLEs finska tv-nyheter och nyhetssändningen klockan 20.30. YLEs nyhetsutbud upplevs oberoende av medium som mycket tillförlitligt. Förtroendet för tillförlitligheten i YLEs nyhetsverksamhet har ökat ytterligare. Sju av de tio nyhetskällor som anses vara tillförlitligast är YLEs nyhetssändningar. På första plats år 2004 kommer än en gång YLEs finska tv-nyheter. Allmänt sett har förtroendet för de tillförlitligaste nyhetskällorna stärkts över hela linjen, medan förtroendet för de källor som betraktats som mindre tillförlitliga nyheter på internet och kvällstidningarnas nyhetssidor har försvagats. - Se bilaga: Figur 2: Nyhetskällornas tillförlitlighet år 2004 De stora nyhetshändelserna år 2004 (tsunamin i Asien, olyckan i Konginkangas, bombdåden i Madrid) ökade antalet besökare på YLEs webbplats. Realtidstjänsterna kompletterar den övriga nyhetsförmedlingen. Att det allmänt betrodda YLEs webbplats anlitades så pass flitigt trots att endast 2 % av finländarna betraktar nyheter på internet som den viktigaste nyhetskällan under vardagar, pekar på medborgarnas omedelbara behov av tilläggsinformation. Internet uppskattas något högre bland de yngsta åldersgrupperna (15 24 år och 25 34 år), men också de unga betraktar televisionen och dagstidningarna som klart viktigare nyhetskällor än internet. I samband med kommunalvalet upplevdes valmaskinen och resultatservicen på internet som viktiga förmedlare av både bakgrunds- och realtidsinformation. Fakta År 2004 utgjorde faktaprogrammen 28 % av YLEs totala tv-utbud och 10 % av YLEs radioutbud. Till YLEs faktautbud räknas förutom olika faktaprogram också utbildningsoch vetenskapsprogram samt dokumentärer. Faktaprogrammen erbjuder nyttig information och främjar livsbalansen. Särskilt tack vare interaktionen via internet, e-post och SMS fungerar de också allt oftare som en öppen arena där medborgarna kan uttrycka åsikter och dela med sig av sina erfarenheter. De svenskspråkiga faktaprogrammen spelar en stor roll som förmedlare av den finlandssvenska samhällsbilden och förstärkare av den finlandssvenska identiteten. Oavhängighet är ett centralt värde för YLE. Den etiska aspekten framhävs i såväl programinnehållet som de metoder som används för att väcka tittarnas uppmärksamhet. YLEs faktaprogram är ämnade att tjäna tittarna och lyssnarna inte bara som individer och medborgare, utan också som ansvariga medlemmar av olika gemenskaper. Också finländskheten förändras. Den innehåller i allt högre grad etniska influenser, flera kulturer och olika aspekter, vilket ständigt medför nya utmaningar när det gäller att utveckla innehållen i och formerna för YLEs faktaprogram. Utbildnings- och vetenskapsprogrammen i tv och radio samt på internet erbjuder medborgare i olika åldrar möjlig-
6 heter till inlärning och personlig utveckling. YLE är landets största programproducent inom livslångt lärande. Bolaget har också en särskild roll som samarbetspartner till andra aktörer i branschen. Den möjlighet som tv:n och radion erbjuder när det gäller att nå ut till den stora allmänheten kompletterar på ett betydande sätt det finländska utbudet av bildning och utbildning som helhet. Allteftersom medieutbudet blivit allt ytligare ökar vikten av högklassiga faktaprogram. En bra tv-kanal förväntas ha ett mångsidigt faktautbud nyttig information, dokumentärer, program som väcker samhällsdebatt och program som skildrar den finländska vardagen. Publiken definierar högklassiga faktaprogram som program där frågor och fenomen behandlas grundligt, ingående och objektivt. Faktaprogrammen upplevs som en naturlig och central del av YLEs utbud. Till exempel skildringar av vardagslivet, naturen och den omgivande världen anses vara ett av bolagets viktigaste public service-uppdrag. En undersökning av tittarnas tillfredsställelse med YLE visar också mycket positiva resultat: över 80 % av respondenterna är åtminstone ganska nöjda med faktaprogrammen och dokumentärerna i YLE TV1 och YLE TV2. Den svenskspråkiga publikens andra favorit efter nyheter och aktualiteter är YLE FST:s faktaprogram. Också radiolyssnarna är nöjda med faktautbudet. YLE Radio Suomis lyssnare är mest nöjda med uttryckligen kanalens faktaprogram. Kultur År 2004 utgjorde kulturprogrammen 30 % av YLEs totala tv-utbud och 19 % av YLEs radioutbud. Till kulturprogrammen räknas förutom egentliga kulturprogram också drama, barnprogram och klassisk musik. YLE är den överlägset största inhemska aktören inom de flesta kulturprogramgenrer inom vissa till och med den enda. Dessutom är YLE landets största producent och förmedlare av audiovisuell kultur och garanterar därmed kontinuiteten inom detta kulturområde. När det gäller tvdrama och inhemsk filmproduktion bidrar YLE till att upprätthålla kompetensen och yrkesskickligheten inom denna genre i hela landet. Filmerna i tv i synnerhet dokumentärfilmerna får höga tittarsiffror överallt i Finland. YLEs barnprogram är å sin sida ett livsvillkor för produktionen av inhemska animations- och barnfilmer. I fråga om klassisk musik stöder YLE den finländska tonkonsten genom att beställa verk och upprätthålla en symfoniorkester. Finländarna anser de inhemska serierna, långfilmerna och radiopjäserna vara en viktig programgenre inom den allmännyttiga servicen. Detsamma gäller de dagliga inhemska barnprogrammen. Inhemskt drama är ett s.k. stora publikens utbud; det är mycket populärt bland alla åldersgrupper. Kulturutbudet omfattar dock programgenrer av många olika typer, som alla har sin egen publik. Till exempel i fråga om barnprogram utgörs publiken givetvis främst av barn, men programmen ligger så gott som alla finländare varmt om hjärtat såväl föräldrar som mor- och farföräldrar. Kultur- och konstprogrammen samt den klassiska musiken har däremot helt tydligt en speciell publik, vilket förklarar varför de inte får lika stort understöd som till exempel drama eller barnprogrammen i utvärderingen av public service-uppgifterna. Betydelsen av såväl klassisk musik som kultur- och konstprogram ökar med respondenternas ålder. Inhemskt drama får ett rätt gott vitsord också i undersökningen av publikens tillfredsställelse med olika programutbud. Flest nöjda tittare i fråga om dramautbudet har fortsättningsvis YLE TV1 och MTV3 (bägge 61 %). Kulturprogrammen i YLE TV1 får ett mycket gott mottagande bland kärnpubliken (personer som är intresserade av kultur och konst). Detta framgår av en särskild undersökning från år 2004. Av de fyra största tv-kanalernas barnprogram uppskattar föräldrarna till barn i åldern 2 9 år alltjämt programmen i YLE TV2 högst. Allt fler föräldrar, två av tre, ger dessa barnprogram berömligt vitsord, medan cirka 30 % ger dem gott vitsord. YLEs barnprogram är de enda barnprogrammen som upplevs vara både våldsfria och trygga. Dessutom anser föräldrarna att programmen i YLE TV2
7 värdesätter barnen, är underhållande och utvecklande för dem och ger dem nya insikter. Underhållning År 2004 utgjorde underhållningsprogrammen 14 % av YLEs totala tv-utbud och 54 % av YLEs radioutbud. Den stora andelen av radioutbudet beror på att all musik på kanalerna, bortsett från klassisk musik, räknas till underhållningsutbudet. Detta utbud består av sport, populärkultur, musikunderhållning och annan underhållning samt ett utbud för ungdomar. Centrala värden i YLEs utbud av underhållning och populärkultur är att det är inhemskt och oberoende av kommersiella intressen. YLE spelar en viktig roll som presenterare av ny inhemsk kultur som skapas inom programgruppen för underhållning. Underhållningsprogrammen i YLEs radio och television är ett viktigt forum för de inhemska aktörerna i branschen. Underhållning som följer de värden som gäller för public service kan kallas för stimulerande underhållning. I stimulerande underhållning betonas vikten av att ta hänsyn till tittarnas och lyssnarnas sinnesstämningar; ingen ska behöva känna sig förlöjligad eller mobbad, och programmen får inte främja apati och passivitet. Underhållningsprogrammen är en kanal där man kan ventilera samhälleliga fenomen humor och satir är viktiga uttrycksmedel. Den största och mest anslående satsningen inom denna programgrupp i både tv och radio år 2004 var OS i Aten. I Olympiaradion kompletterades de traditionella public service-uppdragen. För både YLE TV1 och YLE TV2 ökade sportprogrammens andel av de totala tittarsiffrorna något från året innan. Underhållningsprogrammens andel av tittarsiffrorna för YLEs tv-kanaler var lika stor som föregående år. Totalt sett tittar finländarna i genomsnitt 1 timme och 40 minuter i veckan på de fyra största kanalernas underhållnings- och musikprogram, och en dryg tredjedel av denna tittartid ägnas åt YLEs tv-kanaler. Publiken är så gott som lika enhälligt nöjd med YLEs sportutbud som med nyhetsutbudet. Nio av tio finländare är nöjda med YLEs sportprogram; i det här avseendet har YLE fortsättningsvis en klart ledande ställning jämfört med MTV3. Underhållningsprogrammen i YLE TV1 uppskattas fortfarande klart högre än de kommersiella kanalernas underhållningsutbud. YleX upplevs som den mest humoristiska radiokanalen, och lyssnarna ger kanalen ett gott vitsord för dess humor-, underhållnings- och musikprogram. 2.2 Programmens ursprung År 2004 var 62 % av YLEs hela tv-utbud inhemsk produktion. Totalt 88 % av programmen var av europeiskt ursprung, och YLE TV1 den mest europeiska kanalen. Graden av såväl inhemskt som europeiskt ursprung steg med 2 %-heter från året innan. Största delen av de utländska programmen (11,5 %) kommer från Storbritannien. Antalet inhemska premiärer på de finska tv-kanalerna utan nyhets- och sportsändningar var 5 533 timmar. Andelen program som köpts in av fristående programleverantörer utgjorde 19 % (18 % år 2003) av det totala tv-utbudet. tävlingsrapporterna och referaten med nya rapporteringsformer och inslag av bland annat fakta och underhållning. Andra stora sportevenemang under året var till exempel fotbolls-em och det årligen återkommande VM i ishockey. Radiokanalerna YleQ och YLE Radio Extrem förnyades under våren 2004. Svenska YLE öppnade också ett webbforum för ungdomar, som i slutet av år 2004 hade över 5 000 registrerade medlemmar. Förmedlingen av stora sportevenemang till finländarna och inhemsk underhållning anses höra till de viktigaste
8 2.3 Utbudet per kanal YLE TV1 YLE TV1, programutbud år 2004 - Kanal för nyhets-, aktualitets- och faktajournalism som också erbjuder drama, kultur, utbildningsprogram och dokumentärer samt satirisk underhållning. Bland de program som köps in framhävs kvalitetsfilmer och brittisk produktion. - Kanalen sänder även digitalt. Fakta 22 % Kulturprogram 5 % Utbildnings- och vetenskapsprogram 13 % Inhemsk fiktion 4 % Aktualiteter 21 % Nyheter 8 % Sport 4 % Underhållning 5 % Utländsk film 4 % Utländsk fiktion 15 % YLE TV2 YLE TV2, programutbud år 2004 - Huvudkanal för barn- och ungdomsprogram samt sport som också sänder drama och underhållning. Aktualitets- och faktaprogrammen fokuserar på medborgarperspektivet samt inhemsk och regional anknytning. Bland de program som köps in framhävs komedier och serier som skildrar människorelationer. - Kanalen sänder även digitalt. Kulturprogram 1 % Inhemsk fiktion 5 % Utländsk fiktion 10 % Utländsk film 7 % Underhållning 8 % Fakta 17 % Aktualiteter 12 % Nyheter 5 % Barnprogram 17 % Sport 18 % YLE FST (i YLE TV1 och YLE TV2) - Svenskspråkiga YLE FST:s program sänds även på analoga kanaler. Programmen textas på finska. YLE FST, programutbud år 2004 (analogt i YLE TV1 och YLE TV2) Fakta 21 % Aktualiteter 7 % Kulturprogram 8 % Utbildnings- och vetenskapsprogram10 % Inhemsk fiktion 2 % Utländsk fiktion 5 % Utländsk film 1% Nyheter 15 % Barnprogram 19 % Sport 4 % Underhållning 8 % YLE FST (digital kanal) - Svenskspråkig kanal som erbjuder heltäckande service och som sänder nyheter, faktaprogram och barnprogram samt kultur, sport och underhållning. - Bland de program som köps in framhävs nordiska och europeiska filmer, serier och samproduktioner. Majoriteten av programmen textas på finska. Fakta 32 % Kulturprogram 9 % Utbildnings- och vetenskapsprogram 4 % Inhemsk fiktion 1 % Utländsk fiktion 13 % Utländsk film 6 % YLE FST programutbud år 2004 (digital kanal) Aktualiteter 3 % Nyheter 7 % Barnprogram 7 % Sport 6 % Underhållning 12 %
9 YLE Teema - Digital kanal för kultur, vetenskap och utbildning. Programutbudet omfattar bland annat inspelningar av scenkonst, klassisk musik, vetenskapliga och historiska dokumentärer, filmer och temasändningar. Kulturprogram 22 % Utbildnings- och vetenskapsprogram 39 % YLE Teema, programutbud år 2004 Fakta 20 % Underhållning 3 % Utländsk film 6 % Utländsk fiktion 8 % Inhemsk fiktion 2 % YLE24 - Digital kanal för nyheter, aktualiteter, sändningar av evenemang samt direktsänd sport. Erbjuder nyheter i realtid dygnet runt förutom i tv också bl.a. på internet och i mobila mottagare. YLE24, programutbud år 2004 Nyheter 29 % Aktualiteter 54 % Sport 11 % Kulturprogram 2 % Fakta 3 % YLE Text-TV - Traditionella och digitala sändningar av nyheter, sport och programtablåer dygnet runt. Innehåller även temasidor om bl.a. väderlek, trafik, arbete och fritid samt programtextning för hörselskadade.
10 YLE Radio 1 - Radiokanalen för kultur, konst och fakta. Musikutbudet innefattar allt från klassisk och andlig musik till jazz och folkmusik. Kanalen sänder Radions symfoniorkesters konserter. Dokumentärer 1 % Drama 2 % Kulturprogram 9 % YLE Radio 1, programutbud år 2004 Klassisk musik 56 % Vetenskaps- och utbildningsprogram 4 % Fakta 7 % Aktualiteter 9 % Nyheter 6 % Andakter 3 % Underhållning 2 % Barnprogram 1 % YleX YleX, programutbud år 2004 - Multimedial kanal med ny pop- och rockmusik samt specialprogram om musik och populärkultur. Det snabbt pulserande programflödet omfattar också humorprogram samt profilerade aktualitetsoch nyhetssändningar. Populärkultur 36 % Fakta 3 % Aktualiteter 5 % Nyheter 4 % Musikunderhållning 33 % Övrig underhållning 19 % YLE Radio Suomi - Rikstäckande och regional kanal för nyheter, tjänster och kontakter, vars utbud också omfattar sport och underhållning. Musikutbudet omfattar inhemsk och utländsk schlager, melodisk vuxenrock och nostalgisk pop. YLE Radio Suomi, programutbud år 2004 Fakta 4 % Aktualiteter 14 % Kulturprogram 1 % Sport 9 % Populärkultur 8 % Nyheter 12 % Musikunderhållning 33 % Övrig underhållning 19 % YleQ YleQ, programutbud år 2004 - Radiokanal för fördjupande diskussioner, populärmusik och -kultur. Kanalen sänder analogt i huvudstadsregionen, digitalt i södra Finland och också i digital-tv. Populärkultur 38 % Musikunderhållning 38 % Sport 1 % Barnprogram 1 % Kulturprogram 6 % Fakta 7 % Aktualiteter 1 % Nyheter 4 % Övrig underhållning 4 %
11 YLE Radio Vega - Svenskspråkig, rikstäckande och regional nyhets- och aktualitetskanal som även bjuder på kultur-, fakta-, kontakt- och barnprogram samt musik för vuxen smak. YLE Radio Vega, programutbud år 2004 Fakta 10 % Aktualiteter 10 % Vetenskaps- och utbildningsprogram 1 % Kulturprogram 7 % Nyheter 12 % Klassisk musik 15 % Andakter 2 % Barnprogram 1 % Övrig Sport 1 % underhållning 14 % Musikunderhållning 11 Populärkultur 14 % % YLE Radio Extrem - Svenskspråkig, musikinriktad ungdomskanal som också sänder aktuella debatter, nyheter och sport. Ny pop- och rockmusik samt specialprogram om musik. YLE Radio Extrem, programutbud år 2004 Populärkultur 18 % Sport 5 % Barnprogram 3 % Kulturprogram 1 % Fakta 2 % Aktualiteter 8 % Musikunderhållning 52 % Nyheter 3 % Övrig underhållning 8 % YLE Radio Peili - Digital nyhets- och aktualitetskanal som sänder talprogram och klassisk jazz från YLEs övriga radio- och tv-kanaler. Kanalen YLE Eduskunta (riksdagsradio) som tilläggstjänst. Program från YLE Radio Peili sänds även i digital-tv. YLE Radio Peili, programutbud år 2004 Fakta 33 % Aktualiteter 15 % Nyheter 11 % Sport 4 % Vetenskaps- och utbildningsprogram 3 % Kulturprogram 7 % Klassisk musik 27 % YLE FSR+ - Digital tilläggstjänst som dagtid sänder talprogram från YLE Radio Vega och YLE Radio X3M samt nordiska nyheter, aktualiteter och kulturprogram. Tjänsten sänds även i digital-tv. Vetenskaps- och utbildningsprogram 1 % Drama 1 % Kulturprogram 4 % Klassisk musik 4 % Barnprogram 5 % Populärkultur 5 % Musikunderhållning 2 % Övrig underhållning 6 % YLE FSR+, programutbud år 2004 Fakta 22 % Aktualiteter 11 % Nyheter 12 % Nordiska program 26 %
12 2.4 Mångsidig programverksamhet och specialutbud Jämställdhet och mångsidighet YLE vill med sitt programutbud främja jämställdhet och kulturell mångfald. En utgångspunkt i utvecklingen av programverksamheten är att publikgruppernas etniska, kulturella och sociala bakgrund ska beaktas, liksom även deras religion, ålder och kön. - År 2004 färdigställdes en utredning om YLEs tv- och radioprogram kring temat invandring. I utredningen, Moninaisuus YLEn ohjelmatarjonnassa, utvärderades det utbud som sändes år 2003. Ämnen och teman kring invandring, kulturell mångfald och etnicitet har behandlats i YLEs program så gott som dagligen. Av utredningen framgår att enbart de finskspråkiga tv- och radiokanalerna sände sammanlagt 215 program som behandlade invandrarfrågor eller som riktade sig främst till invandrare. Under årets lopp behandlades teman kring mångsidighet och jämställdhet bland annat i följande program: Toista maata (YLE TV1), temakvällen Rajat auki i Ajankohtainen Kakkonen (YLE TV2), serien Kolmas ulottuvuus (YLE Teema), SALT, Seportaget (YLE FST), Kaiken maailman kansalaisia (YleX), Romanihelmet romano miritz, Moninainen (YLE Radio Suomi), Kolmannen maailman puheenvuoroja och Ilonan ystävät (YLE Radio 1). - Under verksamhetsåret utarbetades vid YLE ett separat jämställdhets- och mångfaldsprogram vid sidan om målprogrammet för främjande av jämställdhet mellan könen (från år 1991 och 1998). Som stöd för måluppfyllelsen och det praktiska arbetet i anslutning till programmen vid de olika enheterna har man tillsatt styrgrupper som leds av direktörerna för respektive verksamhet. - I programverksamheten inleddes inom ramen för programmet Basaari i YLE TV1 en ny ETNO-utbildning för programmedarbetare med invandrarbakgrund. Dessutom har man med finansieringsstöd från EU:s ESR/Equal-program startat ett mer omfattande treårigt utbildningsprojekt för mediemedarbetare med invandrar- bakgrund. Programmet Basaari, som fokuserar på teman kring invandring och kulturell mångfald, produceras nu av en ännu brokigare skara medarbetare än tidigare; över hälften av frilansarna bakom programmet är invandrare. - YLE24 sänder dagligen nyheter på teckenspråk. Programtextning för hörselskadade erbjuds på både finska och svenska. Cirka 20 % av YLEs programutbud, bortsett från musik-, sport- och barnprogrammen, textas särskilt för hörselskadade. Av det totala utbudet textas ca 60%. Också YLE Text-TV har omfattande servicesidor för hörselskadade. YLE24 sänder dessutom nyheter på engelska, och YLE Radio Finland erbjuder program på ryska. - Den finländska publiken anser program på teckenspråk, programtextning och andra tjänster för specialgrupper vara ett av YLEs viktigaste public service-uppdrag. Väldigt många uppskattar också de program och tjänster som är riktade till invandrare. Andaktsprogram För innehållet i YLEs andaktsprogram ansvarar övervakningsorganet för andaktsprogram, som består av representanter för YLE, Kyrkans informationscentral och olika kristna kyrkosamfund i Finland. Övervakningsorganet godkänner sändningsplanerna och sörjer för att andaktsprogram från de olika kyrkosamfunden inkluderas i YLEs utbud. YLE Radio 1 sänder gudstjänster och andakter i samarbete med Kyrkans informationscentral. Andaktsprogrammen produceras av kyrkorna och kyrkosamfunden, och ansvarig programredaktör för dessa program är chefen för radioredaktionen vid Kyrkans informationscentral. YLE svarar för produktionstekniken och utgifterna för andaktsprogrammen. Morgon- och kvällsandakterna produceras av YLE Radio 1. Därtill sändes sammanlagt 62 gudstjänster och vesprar arrangerade av lutherska eller katolska kyrkan eller frikyrkosamfund samt 35 ortodoxa gudstjänster och kvällsgudstjänster. Dessutom radiosändes fem religiösa sommarfester. I YLE TV2 sändes under år 2004 sammanlagt 36 gudstjänster, av vilka 15 var direktsändningar och resten inspel-
13 ningar från olika delar av Finland. Av samtliga andakter i programutbudet var 28 arrangerade av evangelisk-lutherska kyrkan, 3 av ortodoxa kyrkan, 1 av katolska kyrkan och 4 av frikyrkosamfund. En del andakter sändes dessutom i repris på måndagar. På prov hölls också 4 tv-andakter i Botbytgårds kapell i Helsingfors under namnet Kolmen vartin kirkko; andakterna fick ett mycket positivt mottagande. Minnesstunden till minne av offren för bussolyckan i Konginkangas sändes som extra direktsändning från Helsingfors domkyrka. På fredagskvällarna sände YLE TV2 dessutom andaktsprogrammet Pisara, som produceras under Kyrkans informationscentrals ansvar. Också YLE FST sände gudstjänster. I YLE FST:s utbud ingick dessutom ett nytt program, SALT. YLE Radio Vega sände programmet Andrum samt morgon- och kvällsandakter under årets alla dagar, och sammanlagt sändes 62 gudstjänster. De svenskspråkiga andaktsprogrammen produceras av Kristliga radioutskottet medan redaktionsarbetet sköts av radio- och tv-redaktionen vid Borgå stiftsråd. Gudstjänsterna och andaktsprogrammen utgör en väsentlig del av YLEs public service-uppdrag och över hälften av finländarna anser dem vara viktiga. I genomsnitt 150 000 finländare följde gudstjänsterna i YLE TV2 på söndagarna. Också det svenskspråkiga programmet SALT var populärt; tittarsiffrorna för programmet nådde i genomsnitt upp till 120 000. Andaktsprogrammen i YLE Radio 1 hör till kanalens populäraste program i medeltal lyssnade 170 000 människor på morgonandakterna. Kanalens gudstjänster har en publik på 200 000 lyssnare. Två tredjedelar av dem som lyssnar på Radio YLE 1 regelbundet varje vecka är åtminstone ganska nöjda med andaktsprogrammen. Betydelsen av andaktsprogrammen ökar med publikens ålder. 2.5 Förmedling av myndighetsmeddelanden och beredskap inför undantagsförhållanden År 2004 utarbetades inga sådana författningar som skulle ha orsakat ändringar i YLEs tidigare anvisningar och praxis gällande beredskapen inför undantagsförhållanden. Under verksamhetsåret förmedlade YLE 85 myndighetsmeddelanden (113 meddelanden år 2003). Av dessa gällde 43 störningar i teletrafiken, dvs. att telefonförbindelserna till nödcentralen var brutna. Medborgarna upplystes om störningarna och instruerades i hur man ska handla om en olycka inträffar. De övriga 42 meddelandena gällde bland annat olyckor som inträffat i industrin och trafiken, allmän farosignal som varit falskt alarm samt meddelanden om försvunna personer. Ingen nödunderrättelse behövde förmedlas under år 2004. Vid en testning av systemet för förmedling av nödunderrättelser förmedlade 85 % av de kommersiella radiorna testmeddelandet. YLEs beredskap att förmedla myndighetsmeddelanden är i det stora hela god. Kommunikationsministeriet publicerade i januari 2004 en anvisning om förmedling av myndighetsmeddelanden. I beredskapsanvisningen specificeras YLEs och de kommersiella radiornas uppgifter vid förmedlingen av myndighetsmeddelanden. Radiorna är nuförtiden skyldiga att förmedla meddelanden på det språk myndigheten anger. En annan nyhet är att nödunderrättelser nu kan förmedlas även regionalt. Vid en beredskapskontroll konstaterade kommunikationsministeriet att YLE har god beredskap inför undantagsförhållanden. YLE har byggnadstekniskt skyddade lokaler som står i kontinuerlig beredskap inför undantagsförhållanden. Aktionsberedskapen och lokalerna gör det möjligt att - sända nödunderrättelser under alla omständigheter - sända YLEs program på två radiokanaler och en tv-kanal - sända program också från något annat ställe än huvudstadsregionen, om sändning därifrån av någon anledning förhindras - sända finskspråkiga program riktade till finländare utomlands - skydda YLEs anställda och besökare. År 2004 förnyades UPS-systemen i ledningscentralen för undantagsförhållanden. Ingen beredskapsövning hölls,
14 eftersom YLE år 2005 kommer att delta i beredskapsövningen VALHA-2005. YLE tog i bruk VIRVE-telefoner år 2004 för att effektivisera vaktmästarverksamheten. Anskaffningen av terminaler som tryggar mottagningen av myndighetsmeddelanden till landskapsradiornas redaktioner har inletts. 2.6 Utlandssändningar TV Finland är en avgiftsbelagd satellitkanal för finländare som bor utomlands. I Storstockholm är kanalen fritt tillgänglig i det markbundna nätet. TV Finlands programutbud består av finsk- och svenskspråkiga egenproduktioner från YLE TV1, YLE TV2, YLE FST och MTV3. TV Finlands satellitsändningar täcker hela Europa, i söder ända från Spanien till Turkiet. Kanalens årliga sändningstid uppgår till cirka 6 000 timmar. Information om kanalens program publiceras på YLEs webbsidor. YLE Radio Finland förmedlar på mellan- och kortvåg centrala program från YLEs radiokanaler på finska och svenska över hela världen. Kanalen har ett heltäckande programutbud, som förutom nyheter och aktualitetssändningar även omfattar andra program från YLEs inhemska radiokanaler och landskapsradiorna. Dessutom erbjuder YLE Radio Finland specialprogram för finländare som vistas utomlands en längre tid. År 2004 fanns en stor efterfrågan på olika rådgivningsprogram. Årligen sänds knappt 40 000 timmar program. YLE Radio Finland tillhandahåller också två satellitradior. Radio Finland är tillgänglig även via internet. Dessutom sänds ryskspråkiga program riktade till Östeuropa ungefär tre timmar per dag. 2.7 YLE och det finländska tv-utbudets mångsidighet en jämförelse Programutbudets mångsidighet och garantin om densamma lyfts ofta fram i den offentliga debatten som en central uppgift för rundradioverksamheten. Mångsidighetsaspekten granskas också i en av kommunikationsministeriet beställd utredning om det finländska tv-utbudet. I den färskaste rapporten från år 2003 (2) beskrivs utbudets allmänna drag och hur det förändrats. I utredningen bedöms mångsidigheten i fråga om programtyper med hjälp av en indelning i 13 kategorier. Utredningen visar, något förenklat uttryckt, att mångsidigheten är optimal då utbudet fördelar sig så jämnt som möjligt mellan alla 13 programkategorier. De rikstäckande analoga kanalerna (YLE TV1, YLE TV2, MTV3 och Fyran) sände år 2003 sammanlagt 397 timmar program per vecka, med andra ord cirka 57 timmar per dag. Enligt rapporten erbjöd dessa fyra kanaler tillsammans år 2003 det mångsidigaste utbudet någonsin sedan år 1997. Arbetsfördelningen mellan kanalerna var tydligare än tidigare; kanalerna hade differentierats allt mer från varandra. YLEs kanaler visade sig vara klart mångsidigare än de kommersiella konkurrenterna i fråga om såväl programmen på bästa tittartid som utbudet i helhet. Av de digitala kanalerna var YLE FST, som erbjuder heltäckande service, den mångsidigaste kanalen. Utredningen visade att det finländska tv-utbudet som helhet låg mycket nära det utbud som erbjöds året innan. En femtedel av programmen var utländsk fiktion. Det övriga utbudet bestod till största delen av aktualitets- och faktaprogram samt långfilmer. När det gäller utbudet av informativa och underhållande program fortsatte kanalerna på samma linje som under tidigare år. Närmare 70 % av utbudet i YLE TV1 och över 50 % av utbudet i YLE TV2 bestod av informativa program. I MTV3 upptog de informativa programmen en tredjedel och i Fyran en sjättedel av programtiden. YLEs programprofil förändrades något från 2002: utbudet av informativa program ökade med cirka 5 %-heter medan sportens andel minskade något. Även den relativa andelen utländsk fiktion och långfilmer minskade något. Däremot ökade andelen utbildningsprogram. När det gäller de digitala kanalerna utökades utbudet av informativa program under året främst i YLE Teema, medan det varken ökade eller minskade i FST och YLE 24. I helhetsutbudet i digital-tv finns en klar betoning på aktualitetsprogram; dessa program upptar en dryg fjärdedel av den totala
15 programtiden. Tack vare YLE Teema utgör utbildningsprogrammen 10 % av det totala digital-tv-utbudet. - Se bilaga: Figur 3: Det totala tv-utbudets mångsidighet på de olika kanalerna år 2003 1 Roos, J. Moninaisuus YLEn ohjelmatarjonnassa 2003. Maahanmuuttajia koskevat Yleisradion radio- ja tv-ohjelmistot vuonna 2003. YLE Publikforskningen 6/2004 av sändningstimmarna i YLEs radio och tv - Se bilaga: Figur 5: YLEs tv-sändningar och kostnader/programtimme åren 1995 2004 - Se bilaga: Figur 6: YLEs radiosändningar och kostnader/programtimme åren 1995 2004 4. YLEs publik 2 Aslama, M. och Wallenius J. Finländskt tv-utbud 2003. Kommunikationsministeriets publikationer 58/2004. 3. Kostnaderna för YLEs programutbud År 2004 utökades YLEs programutbud något både på radiokanalerna och i tv. Den årliga sändningstiden i tv ökade med drygt 400 timmar från år 2003; i radion sändes cirka 550 timmar mer program än året innan. Det utökade utbudet bestod närmast av digitala sändningar, till exempel tv-sändningar från OS i Aten. Kostnaderna för YLEs totala utbud fördelade sig mellan de olika programgrupperna enligt följande: - Nyheter och aktualiteter: 32,5 % - Fakta: 15,2 % - Kultur: 24,1 % - Underhållning: 26,4 % De så kallade specialuppgifterna (bl.a. andaktsprogram, myndighetsmeddelanden samt tjänster på samiska och främmande språk) stod för 1,7 % av kostnaderna. I figur 4 i bilagan, som anger YLEs kostnader per programgenre i radio och tv, specificeras kostnaderna som andelar av sändningstimmarna i tv och radio. Specialutbudet räknas här till faktaprogrammen. På tio år har YLEs tv-utbud nära på tredubblats och utbudet i radio har fördubblats. Medelpriserna per programtimme har samtidigt sjunkit betydligt. Programverksamhetens lönsamhet har effektiviserats bland annat med hjälp av nya verksamhetsmetoder och ny teknologi samt genom bolagsenhetliga riktlinjer för programutbudet. - Se bilaga: Figur 4: Programgruppernas andelar 4.1 Trender i publikrelationen Regionala tv-nyheter YLEs regionala tv-nyheter har fått ett gott mottagande. År 2000 inleddes pilotsändningar av regionala nyheter. I dag täcker de regionala tv-nyheterna med sina åtta sändningsområden hela landet i och med att Österbotten fick egna sändningar i maj 2004. År 2004 togs de regionala tv-nyheterna för första gången med i undersökningen av betydelsen av YLEs public service-uppdrag. Av alla 25 uppgifter som inkluderades i undersökningen ansågs de regionala tv-nyheterna vara YLEs sjätte viktigaste uppgift. YLEs regionala tv-nyheter har flest tittare i Mellersta Finland; 63 % av den lokala befolkningen ser på programmet minst en gång i veckan. Mellersta Finland är enhetligast av alla åtta sändningsområden i och med att de regionala sändningarna där täcker ett landskap. I de övriga områdena täcker nyhetssändningarna minst två landskap. Programmet är också mest välkänt i Mellersta Finland. Endast 4 % av alla tillfrågade uppger att de inte känner till programmet. Sämst har programmet kommit till publikens kännedom i Nyland, där 16 % av befolkningen inte känner till det. I de övriga sändningsområdena känner närmare 90 % av befolkningen till nyheterna. De största skillnaderna i tittarsiffrorna råder mellan de nordligaste och de sydligaste delarna av Finland. Flitigast följs sändningarna i norra Finland, där en tredjedel (33 %) av befolkningen tittar på programmet varje eller så gott som varje vardag. I Nyland följer ungefär en femtedel (19 %) av befolkningen programmet varje eller så gott som varje vardag.
16 Tittarna är rätt nöjda med de regionala nyheterna. I alla områden är över 90 % av tittarna åtminstone ganska nöjda med programmet. Mest nöjda är tittarna i norra Finland, där också tittarsiffrorna är högst. Där är 32 % av tittarna mycket nöjda och hela 95 % åtminstone ganska nöjda med sändningarna. - Se bilaga: Figur 7: Räckvidden för YLEs regionala tv-nyheter år 2004 Digital-tv-utvecklingen År 2004 såldes betydligt fler digitalmottagare i Finland jämfört med tidigare år; i slutet av november hade nästan en fjärdedel (22 %) av de finländska hushållen digital-tv. Denna siffra inbegriper digital-tv via mark, kabel och satellit, men inte de mottagare som köptes i slutet av året enligt tv-försäljarna var handeln återigen livlig dagarna före jul. De digitala kanalerna upptar cirka 10 % av den totala tittartiden, och huvuddelen av dessa tittarsiffror gäller de fyra kanaler som har parallella analoga sändningar (YLE TV1, YLE TV2, MTV3, Fyran). I de hushåll som har digitaltv tittar man givetvis mer på de digitala kanalerna, men även i dessa hushåll ägnas fortfarande ungefär hälften av tittartiden åt analoga sändningar. Detta beror bland annat på att inte alla mottagare i hemmet är utrustade med en digitalbox. 4.2. Tv-tittandets och radiolyssnandets utveckling Den dagliga tittartiden och lyssnartiden minskade vardera något år 2004. Marknadsandelen för YLEs tv-kanaler ökade till 45 % medan MTV3:s andel minskade. När det gäller radiokanalerna minskade YLEs marknadsandel med en procentenhet till 50 %. Hela YLEs marknadsandel hölls på samma nivå som året innan och uppgick till 48 %. År 2004 tittade eller lyssnade så gott som alla finländare, närmare bestämt 98 % av dem som fyllt 15 år, minst två timmar i veckan på YLEs kanaler. 71 % både lyssnade och tittade minst två timmar i veckan på YLEs radio- och tvkanaler. YLE har lyckats mycket väl med att nå finländarna; under en vecka följer hela folket antingen YLEs radio- eller tv-kanaler och cirka två av tre följer båda medierna. År 2004 minskade tittartiden (2 timmar och 39 minuter) med 6 minuter från året innan. Statistiken inkluderar alla tv-tittare som fyllt 4 år. Finländarna tittade i medeltal 14 minuter om dagen på video- och dvd-inspelningar; denna tittartid har ökat något under de senaste åren. År 2004 hade 83 % av hushållen också tillgång till text-tv. Sammanlagt använde 64 % av alla finländare som fyllt 15 år text-tv, och den populäraste textkanalen är fortfarande YLE Text-TV. Marknadsandelen för YLEs tv-kanaler ökade med cirka 1 procentenhet; sammanlagt upptog YLEs kanaler 45 % av den totala tittartiden. MTV3:s andel minskade med 3 procentenheter medan Fyrans andel ökade med 1 procentenhet. Också Subtv utökade sin andel med knappt 1 procentenhet. - Se bilaga: Figur 8: Tv-kanalernas andelar av den dagliga tittartiden år 2004 Televisionen nådde varje dag 74 % av befolkningen, dvs. cirka 3,7 miljoner finländare som fyllt 4 år. Den dagliga räckvidden minskade med 3 procentenheter från föregående år. YLEs kanaler når dagligen 65 % av finländarna medan MTV3 når 61 % och Fyran 40 %. Under en vecka når YLEs kanaler 91 % av alla 4 år fyllda finländare, och allt som allt når televisionen 94 % av finländarna under en vecka. Räckvidden per vecka uppvisade samma siffror som året innan. Med televisionens räckvidd avses det antal personer som tittar på tv minst en minut per dygn. YLEs tittarandel ökade från året innan i åldersgrupperna under 25 år och över 65 år. I åldersgruppen över 45 år upptar YLEs kanaler över hälften och bland barnen närapå hälften av den totala tittartiden. Den minsta tittarandelen har YLE bland unga publiker, men kurvan för tv-tittandet bland unga vände uppåt år 2004. Tittartiden för hela befolkningen minskade; särskilt barn, personer i åldern 35 44 år och personer över 65 år tittade mindre på tv än tidigare. De dagar då finländarna tittade mest på tv år 2004
17 var självständighetsdagen och följande söndagar i början av året: 7.3 (bl.a. Salpausselkä-spelen och hall-vm i friidrott), 11.1 (bl.a. världscupen i skidåkning), 8.2 (bl.a. Sweden Hockey Games) och 25.1 (bl.a. FM i skidåkning). På självständighetsdagen tittade man närmare 5 timmar på tv och på de övriga ovan nämnda dagarna över 4 timmar i dygnet. Årets mest sedda tv-program var självständighetsdagens festmottagning programmet hade närmare 2,2 miljoner tittare. Att finländarna uppskattar ett mångsidigt programutbud framgår av det sätt på vilket tittartiden fördelar sig. Av de nästan tre timmar som finländarna tillbringar framför tv:n varje dag står faktaprogrammen för en tredjedel och utländska tv-serier och långfilmer för en tredjedel. En femtedel av tiden ägnas åt att titta på finländsk underhållning och fiktion, och en dryg tiondel åt sport. - Se bilaga: Figur 9: Tv-tittandet enligt programkategori (%) år 2004 Fakta spelar en viktig roll på YLEs kanaler. Betoningen hos YLE TV1 på nyhets- och aktualitetsjournalism, dokumentärer samt ett basutbud inom kultur och utbildning syns även i tv-tittandet. Av den tid som tittarna ägnar åt YLE TV1 går över hälften till nyhets- och aktualitetsprogram samt faktaprogram, dokumentärer och annat faktautbud. Den återstående tittartiden fördelas mellan sport, inhemsk underhållning och fiktion samt utländska långfilmer och tv-serier. Hos YLE TV2 ligger tyngdpunkten mer på sportprogram och underhållning, vilket också syns i tv-tittandet, men även faktaprogrammens andel av tv-tittandet är stor. Sportprogrammen i YLE TV1 och YLE TV2 upptog år 2004 en något större andel av tittartiden jämfört med året innan. OS i Aten, EM i fotboll och VM i ishockey lockade många tittare. Samtidigt minskade faktaprogrammens andel av tittartiden något i YLE TV2. På radio lyssnade finländarna år 2004 i genomsnitt 3 timmar och 22 minuter per dag, vilket är 4 minuter mindre än år 2003. Lyssnartiden hade nu minskat med 15 minuter från rekordsiffrorna år 2002. YLEs andel av lyssnartiden minskade med en procentenhet till jämnt 50 %. YLE Radio Suomi behöll alltjämt sin marknadsledande position och kammade hem en dryg tredjedel av den totala lyssnartiden. Kanalen hade dock något färre lyssnare jämfört med år 2003. YLE Radio 1 samlade lika många lyssnare som föregående år. Kanalen YleX, som riktar sig till unga publiker, uppvisade däremot högre lyssnarsiffror bland såväl de unga som hela befolkningen. I den egna målgruppen, 17 27-åringar, upptog YleX redan en fjärdedel av den dagliga lyssnartiden på 2 timmar och 34 minuter. - Se bilaga: Figur 10: Radiokanalernas andelar av den dagliga lyssnartiden år 2004 Sammanlagt 97 % av befolkningen över 9 år lyssnar på radio under en genomsnittlig vecka. Varje dag når radion 80 % av befolkningen. Under de senaste åren har den sammanlagda dagliga räckvidden för YLEs radiokanaler minskat, men år 2004 stannade den sjunkande trenden. Det kommersiella utbudet ökar dock fortfarande kraftigt, och konkurrensen blir allt hårdare. Med radions räckvidd avses den andel lyssnare i befolkningen över 9 år som lyssnar på kanalen minst en halv femtonminutersperiod under en viss tidsperiod som undersöks. Räckvidden under en genomsnittlig dag beräknas som ett medelvärde av räckvidden under de olika veckodagarna. - Se bilaga: Figur 11: Radiokanalernas räckvidder år 2004 I och med att internet blivit allt allmännare har också antalet besökare på YLEs webbsidor ökat avsevärt: år 2004 anlitades webbsidorna i genomsnitt av 464 000 unika besökare per vecka. Föregående år uppgick det genomsnittliga antalet unika besökare till 328 000 per vecka. Precis som tvtittandet varierar besökarantalet på internet enligt säsong. 4.3 Hur nöjd är publiken med YLEs utbud? Totalt 81 % av finländarna över 15 år är åtminstone rätt nöjda med YLEs programutbud som helhet. Tillfredsställelsen har hållits på samma nivå som året innan. Bland kvinnorna har den minskat något, men samtidigt har den ökat i motsvarande mån bland männen. Tillfredsställelsen
18 med YLEs radio- och tv-utbud har ökat något i den yngsta åldersgruppen, medan den minskat i åldersgruppen 25 34 år. Mest nöjda med utbudet är personer i 35 49 års ålder (85 %). Under tidigare år har de äldsta åldersgrupperna oftast varit nöjdast med YLEs utbud. - Se bilaga: Figur 12: Tillfredsställelsen med YLEs tv- och radioutbud (%) år 2004 YLEs undersökning om tittarnas tillfredsställelse visar att tittarna är relativt nöjda med tv-kanalerna som helhet. Ungefär tre fjärdedelar (75 %) av tittarna är nöjda med YLEs kanaler. Inga större förändringar har skett i attityderna till olika kanaler. Tillfredsställelsen med YLEs kanaler som helhet och med YLE TV1 har minskat något (4 procentenheter). Mest nöjda med de kommersiella kanalerna är ungdomar och unga vuxna, i synnerhet personer under 25 år. Bland åldersgrupperna över 35 år är man mest nöjd med YLEs tv-kanaler. Enligt YLEs undersökning om lyssnartillfredsställelsen är lyssnarna fortfarande mycket nöjda med den kanal de valt. Tillfredsställelsen med olika kanaler har förändrats en del sedan fjolåret. Ändå är fortsättningsvis cirka 90 % av lyssnarna, oberoende av kanal, åtminstone ganska nöjda med de radiokanaler de lyssnar på. Av YLEs kanaler är lyssnarna allra nöjdast med YleX. Av kanalens lyssnare säger sig 46 % vara mycket nöjda med kanalen, som har hela 95 % åtminstone ganska nöjda lyssnare. Detta innebär en avsevärd förbättring från föregående år. I detta avseende överskuggas YLE Radio 1 och YLE Radio Suomi i viss mån av YleX. Flest nöjda lyssnare har de kanaler som i sitt utbud starkt profilerat sig på till exempel en viss musiksmak. 4.4 Public service och dess betydelse Finländarna värdesätter YLEs public service-uppdrag på mycket bred front. Nästan alla som intervjuats anser att den allmänna public service-principen, program till alla finländare för samma avgift oavsett boningsort, är viktig. Också förmedlingen av myndighetsmeddelanden och tillförlitliga, oberoende nyheter samt programmens skildringar av vardagslivet, naturen och den omgivande världen betraktas som mycket viktiga public service-uppdrag. Minst åtta av tio finländare uppskattar dessutom största delen av de uppgifter som de ombetts ta ställning till, allt från dagliga inhemska barnprogram och regionala tv-nyheter till program för utlandsfinländare. Ett mycket stort understöd vinner också till exempel förmedlingen av nationella evenemang, driften av bild- och ljudarkiv och användningen av dessa i programverksamheten samt underhållningen och populärkulturen. Minst åtta av tio finländare anser dessa vara viktiga programgenrer. Program som sänds på svenska och samiska, andaktsprogram, sändningar från riksdagen, tjänster baserade på ny teknologi samt Radions symfoniorkester får inte riktigt lika stort understöd bland hela befolkningen. Specialprogram av denna typ betraktas ändå helt klart som en del av det finländska demokratiska samhället. - Se bilaga: Figur 13: Uppgifterna i public service-verksamheten och deras betydelse år 2004 Uppskattningen av de olika delområdena inom public service-verksamheten har ökat i viss mån över hela linjen, mest i fråga om de digitala tv-kanalerna. De digitala kanalerna betraktas nu som en betydligt viktigare del av YLEs verksamhet jämfört med ett år tidigare (+11 procentenheter); i dag anser hälften (49 %) av finländarna att kanalerna är viktiga. De flesta delområdena uppskattas mycket högt, varför det inte heller förekommer några större skillnader. Den mest genomgående skillnaden är skillnaden mellan kvinnors och mäns uppfattningar. Kvinnor uppskattar de flesta public service-uppdragen högre än vad män gör. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors värderingar är minst när det gäller de populära programkategorierna och störst i fråga om specialutbudet (tjänster för invandrare, klassisk musik, andaktsprogram, program för språkliga minoriteter, program om finländskt kultur- och konstliv och utbildningsprogram). Sändningarna från stora sportevenemang och de digitala tv-kanalerna uppskattas klart högre av män
19 än av kvinnor. De tillfrågade är starkt eniga om vilken typ av program de förväntar sig av YLE i utbyte mot tv-avgiften. Förutom populärprogrammen får även de program som riktar sig till särskilda målgrupper en synnerligen bred uppslutning. Allmänt taget vill man att de samhälleliga institutionerna ska bemöta sina kunder/medborgarna rättvist och att de ska bry sig om de svaga i samhället. Man ser det som rättvist att de egna programgenrerna ingår i det allmännyttiga programutbudet, oavsett om de består av nyheter, sport, utländska serier och långfilmer eller finländskt drama. Vid sidan av detta tar man också hänsyn till dem som har behov av särskilda tjänster. Finländarna värdesätter servicen för olika publiksegment utifrån en slags ömsesidighetsprincip; den demokratisyn som framträder i medborgarnas värderingar kan sägas återspegla principen om något för var och en. Det är uppenbart att principen om heltäckande service är en av hörnstenarna i hela tv-avgiftssystemet. Hur bra YLE lyckats i public service-uppdragen bedömdes enligt en femgradig skala på samma sätt som uppgifternas betydelse. I den förstnämnda undersökningen tillfrågades dock inte samma personer som ombetts bedöma uppgifternas betydelse. YLE ansågs ha lyckats bäst i förmedlingen av stora internationella sportevenemang. Tidpunkten kan ha haft en viss inverkan på bedömningen eftersom OS i Aten gick av stapeln samma månad som undersökningen utfördes, dvs. i augusti. Enligt respondenterna har YLE lyckats bäst i de uppgifter som kan anses beröra alla: tillförlitlig och oberoende nyhetsförmedling samt YLEs grundläggande uppgift enligt lag att förmedla program till alla finländare för samma avgift oavsett boningsort. Sämst anser respondenterna att YLE har lyckats när det gäller utbudet av program och tjänster riktade till invandrare; det näst sämsta vitsordet får de allmännyttiga digital-tv-kanalerna. Uppskattningen av public service-uppdragen och YLEs relation till publiken När man ber publiken bedöma hur väl YLE lyckats i sin verksamhet svarar respondenterna alltid utifrån såväl egna föreställningar och allmänna värderingar som uppfattningar som grundar sig på egna iakttagelser. De bedömningar som presenteras i offentligheten är inte heller de fria från värderingar och kan således inte anses återge en mer objektiv sanning än publikens åsikter. Publikens åsikter bör klargöras på så bred front som möjligt, inte minst för att YLEs verksamhet finansieras med tv-avgiftsintäkter. Intäkterna från tv-avgifterna kommer att få en allt större betydelse i framtiden. I många år har man ansett att det räcker att YLEs framgång mäts ur konsumenternas synvinkel, dvs. om de upplever att YLE erbjuder tillräckligt värdefulla program i utbyte mot tv-avgiften. I takt med att tv-avgiften har höjts under de senaste åren har undersökningen visat sämre resultat: år 2004 ansåg knappt hälften av de tillfrågade att YLEs program står i åtminstone ganska god proportion till tv-avgiften. Ändå tyder respondenternas åsikter om hur viktiga YLEs uppgifter är och hur väl YLE lyckats i sina uppgifter, liksom också många andra undersökningsresultat, på att YLE bedöms ur en helt annan synvinkel än utifrån om bolaget ger betalaren valuta för pengarna. YLEs status och motivationen att betala tv-avgiften utformas i sista hand endast via gemensamma värden, beroende på hur stort värde medborgarna anser att YLE har för alla finländare och för det finländska samhället nu och i framtiden. 5. Definition av verksamhetsförutsättningarna för public service 5.1 Europeiska riktlinjer Den allmännyttiga rundradioverksamheten inom EU har fortsatt inom de etablerade ramar som regleras av det s.k. Amsterdamprotokollet. Enligt protokollet begränsar bestämmelserna i unionens grundfördrag inte medlemsstaternas befogenhet att finansiera offentlig rundradioverksamhet i den mån detta är nödvändigt för uppfyllandet av