Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Relevanta dokument
Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Arbetet med att stärka föräldrar i sin föräldraroll genom dialog kring föräldraskapet styrkan i att samtala i grupp. Vem är jag?

Temadag om "empowerment", pa0entens frihet(er), rä8gheter och ansvar inom vården

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Leva hela livet. Hur långt är hela livet?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Helena Fridberg leg.sjukgymnast, Falu lasarett, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Workshop Kristianstad

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar

HUR SER SITUATIONEN UT FÖR GYMNASIEUNGDOMAR I SVERIGE IDAG?

ADHD från 8-18 års ålder

Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Projekt barn. Fostransideal, föräldrapraktiker och föräldraskapets professionalisering

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi?

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (

AGGRESSIVITET OCH FÖRSKOLEBARNS RELATIONER

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Kunskapsluckor och framtid

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling

Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Hur påverkar föräldrars beteenden i nyckelsituationer depressiva känslor hos ungdomar, i jämförelse med allmänna uppfostransstilar?

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Arbetsgivarperspek-vet Vad säger forskningen?

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som riskfaktorer för. depressiva symptom hos ungdomar. Emma Andersson & Beatrice Jakobsson

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Fem exempel på hur jämställdhet och föräldraskapsstöd hör ihop FFFF-konferens i Örebro

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Katrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö

Hinder och möjligheter

Utveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

A"tyder )ll arbete som allmänläkare i glesbygd

1.Från Bedömning till självständig aktivitet

Stöd för barn och familjen

Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län

SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.

Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält

10 november 13 januari 2011

UNGDOMARS KÄNNEDOM OM SINA FÖRÄLDRARS LIVSVÄRDEN

Psykologiskt beroende av opioider

Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Barn som separeras från

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Adolescents selling sex and sex as self injury

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Lektion 4, måndagen den 8 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Delak&ghet för lärande

Delaktighet för vuxna med utvecklingsstörning

SAMBANDET MELLAN OPREDICERBARA FÖRÄLDRAR OCH FÖREKOMSTEN AV INTERNA OCH EXTERNA BETEENDEPROBLEM HOS UNGDOMAR

Barn och unga i palliativ vård

Seglingsledaren och ledarskapet

Sammanställning av evidens för interventioner som involverar närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen

Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling. De press

Föräldrastöd i Sverige Föräldrakraft, ett exempel

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

CHILD INJURIES AT HOME

Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Hultgren, G; (2007) etjänster som social interak<on via användning av IT- system en prak<sk teori, sid , Doktorsavhandling, IEI, LiU

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Det ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården

Prolog. Från spekula8on 8ll vetenskap: Den moderna psykologins födelse

Transkript:

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz

Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund Föräldrars self- efficacy (PSE) Min forsning Resultat Glatz, T., & Buchanan, C. M. (2015). Change and Predictors of Change in Parental Self- Efficacy from Early to Middle Adolescence. Developmental Psychology, 51, 1367-1379. doi: 10.1037/dev0000035 Glatz, T., & Buchanan, C. M. (2015). Over- /me associa/ons among parental self- efficacy, promo/ve paren/ng prac/ces, and adolescents externalizing behaviors. Journal of Family Psychology, 29, 427-437. doi: 10.1037/fam0000076 Glatz, T., Co7er, A., & Buchanan, C. M. (In press) Parents Percep/ons of their Children s Behaviors as Moderators for the Link between Parental Self- Efficacy and Paren/ng Prac/ces. Journal of Child and Family Studies. Glatz, T., & Koning, I. (2016). The Outcomes of an Alcohol Preven/on Program on Parents Rule Sedng and Self- efficacy: A Bi- direc/onal Model. PrevenAon Science, 17, 377-385. doi: 10.1007/s11121-015- 0625-0

Vad är self- ef1icacy? Beliefs in one s capabili/es to organize and execute the course of ac/on required to produce given a7ainments (Bandura, 1997, p. 3).

Vad är self- ef1icacy? Beliefs in one s capabili/es to organize and execute the course of ac/on required to produce given a7ainments (Bandura, 1997, p. 3). Person Behavior Outcome Efficacy expecta/ons Outcome expecta/ons Bandura, 1977, pp. 193

Föräldrars self- ef1icacy (PSE) Parents beliefs about their abili/es to influence their children in a way that fosters the child s posi/ve development and adjustment (Ardelt & Eccles, 2001). - Jag har de rä7a förutsä7ningarna för a7 kunna påverka mi7 barn på e7 posi/vt sä7. Person Behavior Outcome Efficacy expecta/ons Outcome expecta/ons Bandura, 1977, pp. 193

Forskning kring PSE Koppling mellan PSE och föräldrabeteenden: Föräldrar med mycket /lltro använder olast posi/va uppfostringsmetoder och de har olast barn som är mer välanpassade. PSE Föräldra beteenden Barns anpassning

Min forskning Enkätsvar från föräldrar och barn vid 3 /llfällen. - 286 mammor och 115 pappor (barn: 10 eller 11 år vid T1). - European- American: 67%; African- American or Hispanic: 33%. Enkätsvar från e7 preven/onsprogram i Holland där föräldrar blev guidade i hur de ska agera för a7 förhindra deras barn från a7 dricka alkohol (3 /llfällen). - 2562 föräldrar och barn (12 år vid T1).

Min forskning 1. Hur är dessa begrepp kopplade över /d? T1 T2 T3 PSE PSE PSE Parenting Parenting Parenting Adolescents behaviors Adolescents behaviors Adolescents behaviors

Min forskning 1. Hur är dessa begrepp kopplade över /d? 2. Hur förändras PSE över /d och vad påverkar denna förändring? T1 T2 T3

Min forskning 1. Hur är dessa begrepp kopplade över /d? 2. Hur förändras PSE över /d och vad påverkar denna förändring? 3. Ser processerna olika ut beroende på föräldrars kön och etnicitet?

Min forskning 1. Hur är dessa begrepp kopplade över /d? 2. Hur förändras PSE över /d och vad påverkar denna förändring? 3. Ser processerna olika ut beroende på föräldrars kön och etnicitet? 4. Kan man ak/vt förändra föräldrars PSE? - Forskning har främst varit icke- experimentell.

Min forskning Rules about alcohol Parental selfefficacy Intervention Parental selfefficacy Rules about alcohol

Slutsats 1 Föräldrars /lltro minskar under de /diga ungdomsåren (10/11 år 13/14 år): - Generell minskning. - E7 par tydliga faktorer som alla förklarar en starkare minskning i föräldrars /lltro: v Ungdomars problema/ska beteenden (så som aggression och trotsande). v En dålig kommunika/on mellan föräldrar och barn. v Föräldrars förväntningar kring problem som kommer uppstå under ungdomsåren.

Slutsats 2 En minskning i föräldrars /lltro är kopplad /ll en minskning av posi/va föräldrabeteenden: - Sambandet måste ses som dynamisk då det finns en ömsesidig påverkan mellan PSE och föräldrabeteenden. - Föräldrar som har liten /lltro /ll sin förmåga minskar i posi/va föräldrabeteenden, men nega/va föräldrabeteenden verkar också påverka deras /lltro. PSE Föräldra beteenden

Slutsats 3 Processer involverande föräldrars /lltro ser olika ut beroende på e7 antal faktorer: - Mammors /lltro har en påverkan på deras beteenden, men påverkan är inte lika stark hos pappor. - European- American föräldrar minska mer i sin /lltro över /d i jämfört med Afroamerikanska föräldrar.

Slutsats 4 Föräldrars /lltro är påverkningsbart: Det går a7 få föräldrar a7 tro mer på sin förmåga a7 påverka sina barn om man ak/vt går in och hjälper dem a7 förändra sina egna beteenden. - Preven/onsprogram kan behöva ha lite olika usormning beroende på vilken grupp av föräldrar man vänder sig /ll. v Vissa modifika/oner kan behöva göras för programmet beroende på föräldrars kön och etnicitet.

Take- home Dessa slutsatser har vik/ga implika/oner för hur vi tänker, teore/skt och prak/skt kring föräldraskap. De visar på e7 dynamiskt samband mellan föräldrars kogni/va processer och deras beteenden, och barns beteenden. Kontexten har betydelsen elersom processerna är olika för olika föräldrar när det kommer /ll demografiska faktorer (kön och etnicitet), barnets beteende och andra kogni/va processer (förväntningar kring föräldraskapet och barnet).