Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Styrelsen har ordet Nyhetsbrev - on-line september 2002 1 Styrelsemöte i Nice den 23 mars 2002 Vid mötet närvarade Pontus Lindfelt, Katarina Bennet, Massimo Caiazza, Alexander Foerster, Annika Arvidsson, Per Runeland och Katarina Goulet. Katarina Bennet redogjorde för avdelningens ekonomiska läge. Utlandsavdelningen kommer inte att få något bidrag från Sandströmska fonden för år 2002. Avdelningens verksamhet för år 2002 måste åt därför finansieras med enbart medlemsavgifter. Det diskuterades att antalet styrelsemöten med personlig närvaro skulle reduceras till två eller maximalt tre möten under året samt att övriga möten skulle ske i form av telefonmöten. Det beslutades vidare att styrelsen skulle föreslå årsmötet att höja Utlandsavdelningens medlemsavgift till SEK 1.000 för år 2003. Styrelsen beslutade att förslaget till nya ansökningsformulär för sökande med utländsk juristexamen skulle godtagas med några små ändringar.
2 Vidare diskuterades redovisningen i Katarina Bennet rapporterade om matrikeln av advokatbyråer och bitr. jurister Utlandsavdelningens ekonomiska läge. verksamma utomlands. För närvarande Endast 28 medlemmar av Utlandsavdelningen har betalat avgifter redovisas endast svenska advokatbyråer till verksamma i utlandet fullständigt. Advokat Kent Karlsson har framfört till styrelsen att även utländska byråer borde ha rätt att redovisa sina svenska advokater och bitr. jurister under firmanamnet. Frågan diskuterades av styrelsen som konstaterade att den ställer sig bakom Kent Karlssons förslag. Styrelsen anser likaså att de svenska biträdande jurister som arbetar vid en utländsk byrå för vilka denna byrå betalar avgifter till samfundet bör stå med i matrikeln. Pontus Lindfelt uppdrogs att diskutera frågan vidare med General- sekreteraren. styrelsemöte (telefonmöte) planeras till juni. Styrelsemöte (telefonmöte) den 26 juni Vid mötet närvarade Pontus Lindfelt, Alexander Foerster, Massimo Caiazza, Katarina Goulet och Katarina Bennet. Advokatsamfundet för 2002. Pontus Lindfelt uppdrogs att kontakta samfundet för att klarlägga varför så få medlemsavgifter inbetalats. Det noterades vidare att Utlandsavdelningens ekonomi är relativt ansträngd, vilket beror på det uteblivna bidraget från Sandströmska fonden för år 2002 och på det låga antalet inbetalda medlemsavgifter. styrelsemöte äger rum den 28 september i München. Rapporter från medlemmarna Nya EU-regler medför billigare kontantuttag utomlands Den 1 juli 2002 trädde en ny förordning om gränsöverskridande betalningar i kraft inom hela EU. Bankkunder behöver inte
kommer nu regleras av de vanliga EU- reglerna. 1952 var det sex länder som bildade kol- och stålunionen, idag har antalet medlemsländer vuxit till 15 och om två år kan de vara 25. För att fira att 50 år har gått sedan EUs första fördrag kom till avser kommissionen att anordna olika evenemang såsom konserter, utställningar och konferenser. längre betala mer för att ta ut euro i bankomater eller för att göra betalningar med kort i andra medlemsländer, än vad de skulle ha betalat för samma tjänster i det medlemsland där de bor. Från och med den 1 juli 2003 kommer samma princip om lika avgifter för nationella och gränsöverskridande trans- aktioner i euro också gälla för överföringar mellan bankkonton. Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge, Bryssel Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge, Bryssel 3 Fördraget om kol- och stålunionen upphör att gälla EUs första fördrag som skapade kol- och stålunionen upphörde att gälla den 23 juni 2002, 50 år efter dess ikraftträdande. Fördraget har idag ersatts av nya EUfördrag men grundtanken med kol- och stålunionen om att binda ihop länderna ekonomiskt för att undvika militära konflikter står enligt kommissionen fortfarande kvar. Kol- och stålsektorerna Squeeze-out i Tyskland Liksom i Sverige är det sedan den 1 januari 2002 möjligt i Tyskland för en majoritets- aktieägare att lösa ut minoritetsaktieägare i ett aktiebolag mot en skälig ekonomisk ersättning (s.k. squeeze-out). I Sverige kan en majoritetsägare lösa ut en minoritet om ägaren innehar 90 % av andelarna och 90 % av rösterna. I de nya tyska reglerna är förutsättningen att
4 majoritetsaktieägaren innehar aktier stämmobeslutet hos bolaget som ämnar motsvarande 95% av aktiebolagets genomföra tvångsinlösen. Redan under nominella kapital. Förfarandet regleras i första kvartalet 2002 har tre bolagsstämmor för börsnoterade bolag 327 a 327 f i Aktiengesetz. Samtliga (KM Europa Metal AG, PKV Vermögens- verwaltung AG och MHM Mode Holding AG) fattat beslut om tvångsinlösen av minoritetsägares aktier. Nu sköljer en våg minoritetsägare, även proffstyckarna (s.k. Berufsopponenten), kan uteslutas ur bolget och kommer därmed inte längre att stå i vägen för eventuellt nödvändiga strukturanpassningsprogram. p g Eftersom möjligheten jg att lösa ut minioritetsägare har funnits i Sverige under en längre tid, så har problemet med proffstyckarna inte varit lika akut i Sverige. I Tyskland däremot används termen nedsättande för att känneteckna de minoritetsägare som genom sitt minioritetsinnehav använder sig av bolagsordningen och aktiebolagsstiftningen för att sabotera alla försökök till förnyelse av rörelsen oaktat t detta skulle vara befogat eller inte. Med möjligheterna för en squeeze-out minskar kostnaderna för vad som annars lätt kunnat utvecklas till tidsödande stämmor och rapporter beaktligt. Fördelarna med squeeze-outs är uppenbara. I centrum för det tyska squeeze-out-förfarandet står av squeeze-out-förfaranden över Tyskland. Ofta är utländska majoritetsägare inblandade i förfarandet. Under förberedelserna till de ovan nämnda stämmorna hade styrelsen för respektive majoritetsägare (SMI S.p.A., Philips GmbH och Hucke AG) med hjälp av sina rådgivare tagit fram omfattande rapporter som behandlade squeeze-out-förfarandet och särskilt befattade sig med den erbjudna ersättningen. Dessutom hade en av domstol tillförordnad sakkunnig, i alla tre fall en namnkunnig, auktoriserad revisions- firma, bekräftat rimligheten i de av aktieägarmajoriteten föreslagna lösenbeloppet.
5 Före stämmorna hade även omfattande offentliggjort, träder minoritetsägarna fråge- och svarslistor tagits fram, så att automatiskt ut ur bolaget. Detta torde ske minoritetsaktieägarnas frågor, särskilt mellan sex och åtta veckor efter gällande kontantersättningen kunde bolagsstämman. Proffstyckarna har redan besvaras utan dröjsmål. Därutöver, vilket framstår som välmotiverat, uttalade sig en representant för majoritetsägarna om squeeze-out-förfarandet och ersättningsbeloppets storlek på själva stämman. Om bolagsstämman förbereds noggrant och efter konstens alla regler, kan minioritetsaktieägarna inte göra några framgångsrika invändningar. Ett beslut kan t ex inte angripas med argumentet att majoritetsägarna gynnas på ett oskäligt vis eller att en överenskommelse om ersättningens storlek inte skulle vara rimlig. I det senare fallet står rättsliga medel (Spruchstellenverfahren) till förfogande för en prövning av ersättningens storlek. Ett sådant förfarande, som i praktiken ofta tar flera år, har dock ingen inverkan på squeeze-out-beslutet. Så snart squeeze-out-beslutet är infört i det tyska handelsregistret och blivit reagerat på avsaknaden av en möjlighet att angripa ett squeeze-out-beslut. De hävdade på stämmorna att de tyska rättsreglerna om squeeze-out stred mot den tyska grundlagen. g Denna uppfattning delas dock inte av någon av bolagsrättsjuristerna. Dessutom har Bundesverfassungsgericht i Karlsruhe i MotoMeter-målet (BVerfG NJW 2001, 279), klart och tydligt slagit fast att en uteslutning av minoritetsaktieägare mot deras vilja är förenlig med grundlagen, så länge en rimlig ersättning kan garanteras. Detta har lagstiftaren säkerställt genom det föreskrivna förfarandet (möjligheten till ett Spruchstellenverfahren) vid en squeeze- out. Det första avgörandet i frågan kommer från Landgericht Osnabrück, där klagandens talan i ett förfarande som grundade sig på att squeeze-outs är
6 författningsvidriga g avvisades med GLOBALISERING PÅ REGERINGSNIVÅ motiveringen att den inte kunde anses vara framgångsrik (LG Osnabrück, AG-Report Advokat Jan E. Frydman har nyligen 2002, 303). Inte heller i Sverige kan ett företrätt Europeiska Kommissionen i beslut om inlösen av minoritetsägarnas förhandlingar med den amerikanska aktier ogiltigförklaras. I Sverige förutsätts de potentiella konflikterna mellan majoritets- och minioritetsägarna i första hand röra den ekonomiska ersättningen. Införandet av möjligheten till squeeze-out i den tyska rättsordningen är ett viktigt steg för en förbättring av grundförutsättningarna för Tyskland som huvudsäte för koncerner. Efter uteslutningen tningen av minoritetsägare är det möjligt att genomföra nödvändiga strukturanpassningar inom en koncern, t ex fusioner av dotterbolag, utan att riskera att besluten angrips och fördröjs. De nya reglerna innebär också att förfarandet kan ske under starkt förenklade former. Squeeze-out kommer därför troligtvis att etablera sig i Tyskland som ett effektivt medel för förberedelser till omstruktureringar av koncerner. Dr. Ralf Ek, Hölters & Elsing Rechtsanwälte, Berlin. regeringen angående utarbetande t av riktlinjer om frivilligt samarbete på regleringsområdet mellan de båda handelsblocken. Tanken är, i korthet, att Kommissionen i och motsvarande amerikanska federala myndigheter som förbereder nya regler för varor (t ex regler om bilsäkerhet, livsmedel, m m) som kan ha handelspåverkan informellt ska samråda om lämpliga lösningar, utbyta information och erfarenheter i syfte att uppnå bättre regler och samtidigt minimera onödiga handelshinder. Det kan också röra sig om samarbete för att undanröja omotiverade skillnader i existerande regel verk. Riktlinjerna presenterades inför toppmötet t mellan EU och USA den 2 maj i år. Nedan följer en artikel som summariskt behandlar frågan. Kollegor som företräder
7 klienter inom EU eller i USA vars handel initiative launched in 1998 to expand försvåras genom skillnader i produktlagstiftningen på var sida om Atlanten kan The Guidelines are non-binding and mutual cooperation on commercial issues. föreslå att samarbete inleds mellan berörda voluntary. They are intended to promote a myndigheter i syfte att undanröja eller more systematic dialogue between minimera skillnaderna. Commission and US government regulators. This should enable them to A first: Guidelines for transatlantic discharge more effectively their public regulatory cooperation. The European Commission and US authorities have concluded work on guidelines, which will ensure more effective regulatory cooperation and a more positive commercial agenda between the world s two largest trading partners. Increased regulatory cooperation between authorities in Europe and the U.S. helps to reduce trade barriers and increase access to markets. This is all the more important against the background of globalisation and the volume of trade that travels daily across the Atlantic. The Guidelines on Regulatory Cooperation and Transparency were settled under the Transatlantic Economic Partnership (TEP), an EU-US trade responsibility for health, safety, the environment and consumer protection, to facilitate trade in goods and to minimise commercial friction. Cooperation in this area is, typically, an informal process during which those involved in different jurisdictions consult with each other at different stages of the regulatory process. By exchanging information and drawing on each other s experiences, misunderstandings can be more easily avoided, unintended trade effects identified and harmonised, and equivalent or compatible solutions pursued whenever appropriate. The Guidelines
stress that transparency is a necessary The US Government and the EU element to promote more effective Commission are now working to identify cooperation and better quality regulation. initial projects to pursue under the The emphasis on transparency is in line Guidelines. with the Commission s s wider emphasis on the need for close consultation with civil society and all interested parties and for improved dialogue with governmental and non-governmental actors in third countries. Dokumentet är tillgängligt på Internet: Europa.eu.int/comm./enterprise/enterprise policy/gov relations/regulcooptransat Among transparency elements highlighted in the Guidelines are public announcements of draft texts, meaningful opportunities for interested parties to submit their comments, and clear Regulatory cooperation can also lead to the mutual recognition of equivalance regulations. This already occurs in a number of sectors, such as telecommunications equipment, electrical safety, recreational craft, pharmaceutical and medical devices. Jan Frydman, Europeiska kommissionen, Bryssel Nya medlemmar Vi lämnar även en närmare presentation av Karl Woschnagg som blev medlem i Utlandsavdelningen d l hösten 2001. Karl är född och uppvuxen i Ludvika. Juridikstudier skedde i Tübingen och München. Därefter blev det tingstjänstgöring (Referendariat) i Nürnberg, Düsseldorf och Stockholm. Karl började sedan (1990) som Rechtsanwalt 8
hos Wicker Huber Hanf i Frankfurt där han fortfarande är verksam. Firman har 10 Rechtsanwälte, varav tre samtidigt är tyska Notare. Firman sysslar med affärsjuridik samt alla frågor i samband med fastigheter och byggnader (inklusive byggnads-, hyres-, köp-, avtals-, arvs- och skatterätt). Marika jobbar huvudsakligen med securities/capital markets transaktioner. Marika är medlem i The Law Society of England and Wales. Nya medlemmar är även Ulla Hjalmarsson-Clark och Lisa Göransson. Marika Dimming är ny medlem i Utlandsavdelningen sedan juni 2002. Marika arbetar sedan november 2000 på White & Case i London. Innan dess arbetade Marika på Clifford Chance, också det i London. 9 Nyhetsbrevet har sammanställts av : Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge Tel +32 2 501 07 11, fax +32 2 501 07 07 E-mail: katarina.goulet@vinge.se