GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Relevanta dokument
Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Grön infrastruktur i det boreala skogslandskapet En metod för prioritering av områdesskydd med hjälp av tillgängliga geografiska data

Grön infrastruktur i prövning och planering

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Grön infrastruktur från källa till hav

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Varför skydda skog?

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

MÅLSTYRNING PÅ NATURVÅRDS- VERKET

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018

Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar

27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar

Livskraftiga ekosystem

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Remissvar

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen!

Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region. Preliminär slutrapport

EKOLOGISK KOMPENSATION

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Vad är skogsstrategin? Dialog

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreonemoral och nemoral region

Transkript:

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt anlagda element som......utformas, brukas och förvaltas på ett sätt......så att biologisk mångfald bevaras och......för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas......i hela landskapet. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

GI vårt jobb? Bevarande av biologisk mångfald Att tänka på? Fragmentering, hot, påverkan, resiliens, ekosystemtjänster, samhällsnytta, etc Praktisk/pragmatisk? -Spridning (spridningsförmåga = liten/mellan/stor) -Habitatsbehov (områdens storlek, kanteffekt, habitats egenskaperna)

Hur når vi en bra GI? Skydda effektivt Samarbeta med involverade aktörer Skapa relevant underlag Hot och påverkan

Teoretiska utgångspunkter för analyserna Artrikedom minskar med ökande isolering = behov av konnektivitet Artrikedom ökar med områdesstorlek = fokus på storlek Tröskelvärde ~ 30 % kvarvarande livsmiljö Representativitet

Vad behöver vi för vårt GI-arbete? - Hur ser det ut? - Var har vi höga naturvärden? - Hur hänger det ihop? - Vad ska vi prioritera? - Hur ska vi visa GI för allmänheten/ beslutsfattarna/planläggarna?

Hur ser det ut? Formellt skydd (naturreservat, national park, mm) Frivilliga avsättningar (bolagens avsättningar) Kända värdekärnor (kända områden med höga natur värden)

Hur ser det ut? Formellt skydd (naturreservat, national park, mm) Frivilliga avsättningar (bolagens avsättningar) Oskyddade kända värdekärnor (kända områden med höga natur värden) Med hjälp av en skogsmask (skogen enligt KNAS) så får vi skog för respektive klass län Värdekärnor Andel av skog Västerbotten 325835 11,9 Västernorrland 87513 6,4 Utanför 117580 12,3 Totalt 530928 10,5

Hur ser det ut i de olika naturgeografiska regionerna Var har vi höga naturvärden län Nat. geo. Region Värdekärnor Andel av skog Oskyddad Västerbotten 29 21653 5,2 36,4 30 38501 7,8 24,4 32 65144 6,5 14,6 33 187312 24,5 15,3 36 13226 25,8 27,9 Västernorrland 28 18897 3,9 29,7 30 68616 7,7 19,7

Formellt skydd och frivilliga avsättningar ovan och nedanför fjällnära gränsen

Var finns värdekärnorna? Koncentrationsanalys Koncentrationsanalys med hänsyn till vad som finns i närheten (1, 3 och 5 km) Koncentrationsanalysen har delats i naturgeografiska regioner med ett överlappande område

Var finns 30 % av den produktiva skogsmarken som innehåller flest värdekärnor Inom det avgränsade området finns ca 70 % av alla kända värdekärnor Detta gjordes genom att iterera resultatet av koncentrationsanalysen för varje naturgeografisk region

Hur hänger värdekärnorna ihop? Man behöver veta om man har ett fungerande nätverk av värdekärnor Många värdekärnor är för små för att kunna bära många arter Man behöver bearbeta data för att kunna forma närverket

1) Bilda funktionella områden sammansmälta områden: skogsområden som ligger närmare än 40 meter från varandra (dvs två trädlängder) läggs samman Det bildas 51000 områden Tillräckligt stora sammansmälta områden: de ska innehålla mer än 5 ha skogsmark, ca 92 % av arealen kvar

Fortfarande har vi områden som är lite för små för att bilda ett resilient nätverk mål 100 ha skogmark a) Kluster grupper av värdekärnor som ligger väldig tät (ett avstånd på 1000 meter från varandra) b) Mindre områden med bra form områden mellan 25 och 100 ha som har minst 25 ha utan kanteffekt

2) Bilda nätverket Kluster, värdekärnor >100 ha och mindre områden utgör stommen i nätverket Vi binder ihop dessa med ett spridningsavstånd på 3 km 3) Avgränsa komponenter - sammankopplade områden Stora komponenter - större än 400 ha värdekärnor Små komponenter - mindre än 400 ha värdekärnor

2) Bilda nätverket

1) Direkt från nätverket Hur ska vi prioritera? hitta viktiga oskyddade skogsområden (noder) hitta glapp i nätverk (där kan man aktivt söka efter nya värdekärnor) hitta viktiga oskyddade flaskhalsar

Hur ska vi prioritera? 2) Bearbeta nätverket för att få sammanhängande områden där man kan fokusera skyddsinsatser och bibehålla konnektivitet Områden med god konnektivitet områden där alla nya värdekärnor som kan hittas skulle gynna nätverket och konnektiviteten Skapa egna områden med hjälp av expert bedömning för att visa var länsstyrelsen vill att skyddet bör prioriteras Avgränsa värdetrakter utifrån höga koncentrationer och konnektivitet

Hur ska vi visa GI? Målet är att ha en produkt(er) som enkelt kan användas Det finns flera grupper som kommer att använda underlag som skapas av länsstyrelserna, bl a: Skogsbolagen/skogägarföreningar Samhällsplanerare Beslutsfattare/allmänheten

Skogsbolagen/skogägarförningar De vill veta var? Ja/nej-skikt Detaljerad information i viss mån

De vill veta var? Skikt med information som underlag för projektering. Där kan man ha, t ex klasser: lite hänsyn, mycket hänsyn och enbart undantagsvis Samhällsplanerare Detaljerad information vid själva exploatering

Beslutfattarna/allmänheten De vill få en bild av problematiken (beslutsunderlag) och hur man kan undvika förlusterna? Skikt som visar hur det ser ut med tillhörande statistik som kan följas upp län län Nat. geo. Nat. Region geo. Region God konektivitet VärdekärnorÖvriga Andel landskapet av skog Oskyddad Västerbott Västerbotten 29 29 32,6 21653 67,4 5,2 36,4 30 30 48,0 38501 52,0 7,8 24,4 32 32 36,7 65144 63,3 6,5 14,6 33 33 27,2 187312 24,5 72,8 15,3 36 36 33,6 13226 25,8 66,4 27,9 Västernorrland 28 28 19,4 18897 80,6 3,9 29,7 30 30 45,5 68616 54,6 7,7 19,7 Hotbilden t ex avverkningar

Slut