HAVSVINDPARK I KRISTINESTAD RESULTAT AV ENKÄT BLAND INVÅNARNA

Dokumenttyp Resultatrapport Datum 02/0 HAVSVINDPARK I KRISTINESTAD RESULTAT AV ENKÄT BLAND INVÅNARNA Datum 1/02/0 Uppgjord av Hanna Herkkola Beskrivning Enkät bland invånarna, plock bland resultaten

1. HUR ENKÄTEN GENOMFÖRDES Som stöd för invånarnas deltagande och konsekvensbedömningen i MKB för projektet att bygga en havsvindpark utanför Kristinestad gjordes en enkät bland invånarna vid årsskiftet 0-0. Man valde att genomföra den som en enkät som sändes per post till adresser som valts ur befolkningsregistret genom slumpmässigt urval. En enkät per post bedömdes vara den lämpligaste metoden för att man skulle nå ett tillräckligt antal ur olika ålders- och yrkesgrupper. Till exempel via en elektronisk internetbaserad enkät når man ofta bara de grupper som regelbundet använder internet i sitt arbete. Genom intervjuer skulle man inte kunna få information av ett tillräckligt stort antal personer. En brist med enkäten kan vara att det inte går att få med tillräckligt med förklarande information för tolkning av svaren. I samband med den här enkäten fick man förklarande information bl.a. via öppna frågor samt bakgrundsfrågor som man försökte ta med så heltäckande som möjligt. Enkäten postades till 150 hushåll som plockats ut genom slumpmässigt urval från befolkningsregistret och som finns inom de postnummerområden i Kristinestad, Kaskö och Närpes som ligger närmast projektområdet. Vid urvalet låg tyngdpunkten på Kristinestadsområdet så att 100 adresser först valdes ut, och därefter plockades ytterligare 250 adresser från Kristinestadsområdet. Enkäten var gemensam för två PVO-projekt (havsvindkraft samt flerbränslepanna vid kraftverket i Kristinestad) så att frågorna om bakgrundsinformation var gemensamma för båda, medan till exempel frågorna om konsekvenserna och inställningen till projektet ställdes separat för båda projekten. I följebrevet och på enkätblanketten betonades dessutom att projekten inte utesluter varandra och inte är alternativ och att målet inte är att jämföra projekten med varandra utan att båda projekten bedöms som separata helheter. Enkäten postades som massbrev den 2.12.0 och nådde de svarande första dagen år 0. I försändelsen ingick följebrev, projektbroschyr för båda projekten, enkätblankett och svarskuvert vars porto var färdigt betalt. Utgående från uppgifterna i befolkningsregistret postades svenskt material till svenska invånare och finskt material till finska invånare. Ett brev med påminnelse om enkäten postades.1.0, och det nådde de svarande i början av vecka. Enkäten skulle besvaras senast 1.1.0. På grund av postgången inväntades svar ytterligare några dagar efter detta. De sista svaren som hann med till analysen anlände 21.1.0. Enkäten planerades och genomfördes av Ramboll Finland Oy, där Hanna Herkkola svarade för enkäten. Itella Oyj skötte adressurvalet, tryckningen av material, lade materialet i kuvert och postade det samt avläste svaren optiskt (överförde svaren i elektronisk form från pappersblanketterna). Konsulten eller den projektansvariga behandlade inte adressuppgifterna och vet inte vem som svarade och vem som lät bli. I fem fall tog mottagaren kontakt till den projektansvarigas representant, då svarskuvert eller svarsblankett saknades i försändelsen. I dess fall sände konsulten svarsblankett och svarskuvert till den svarande och alla dessa återsändes undantagslöst till konsulten. Detta meddelades i följebrevet till de svarande. Konsulten lade till dessa svar bland de övriga svaren och de behandlades med samma sekretess som de svar som returnerats till Itella. I analysen och rapporteringen av resultat går det inte att identifiera enskilda svarare.

2. BAKGRUNDSINFORMATION OM DE SVARANDE Enkäten fick 5 svar, vilket innebär en svarsprocent på 0. De svarandes könsfördelning var jämn ( % kvinnor, 5 % män). I åldersfördelningen ligger tyngdpunkten på de äldre, vilket är typiskt för enkäter via posten. Hälften av de svarande var par, en fjärdedel ensamboende och en fjärdedel barnfamiljer. De flesta hade bott länge i området, över 0 % minst år (figur 1). De kan anses ha goda möjligheter att bedöma projektets konsekvenser för områdets nuvarande tillstånd också i förhållande till andra förändringar i regionen vilka är oberoende av projektet. De som har bott en kortare tid i området kommer i sin tur troligen bättre ihåg varför de sökte sig till området och bl.a. faktorer som påverkade valet av boningsort. Olen asunut alueella / Jag har bott i området alle/under 5 v/år 5 5- v/år -2 v/år 1 0- v/år yli/över 50 v/år 0 0 0 50 % Figur 1. Antal år som de svarande har bott i området. Det totala antalet svar är tillräckligt för att man utgående från det ska kunna dra slutsatser om åsikterna bland dem som bor i projektets närområden. Det kom överlägset flest svar från de aktuella postnummerområdena i Kristinestad, dit det också sändes flest blanketter (figur 2). Antalet svarande och deras representativitet i förhållande till antalet hushåll på ifrågavarande postnummerområden anges i tabell 1 nedan. Av de svarande har cirka en fjärdedel havsutsikt från sin stadigvarande bostad och 2 procent har havsutsikt från sin fritidsbostad (figur ). Största delen av de svarandes stadigvarande bostad och fritidsbostad ligger nära stranden. I synnerhet en del av fritidsbostäderna ligger också i yttre skärgården (figur ).

Antal hushåll på de valda postnummerområdena första urvalet ytterligare urval Urval på området totalt Urval % av hushållen Stadigvarande bostäder i kommunen Svars-% per område Representerad andel hushåll per område Kristinestad 250 0 5 % % 2 % Kaskö 2 0 0 5 % 2 % 12 % Närpes 2 5 % 2 25 % % Andra Saknad information Tot. 5 100 150 52 % 5 0 % % Tabell 1. Svarsprocenter områdesvis beräknade enligt antalet hushåll per postnummerområde och det läge som de svarande uppgett för den fasta bostaden. Kristiinankaupungissa / Kristinestad Kaskisissa / Kaskö Närpiössä / Närpes Vakituinen asunto sijaitsee / Stadigvarande bostad finns i muualla / annanstans 1 Vapaa-ajan asunto sijaitsee / Fritidsbostad finns i 0 0 0 50 0 0 0 0 Figur 2. Läget för de svarandes stadigvarande bostäder och fritidsbostäder. Kyllä/Ja Ei/Nej Merinäkymä vakituiselta asunnolta / Utsikt mot havet från stadigvarande bostad (N= ) 2 Merinäkymä vapaa-ajan asunnolta / Utsikt mot havet från fritidsbostad (N=) 2 2 Merinäkymä muulta kiinteistöltä / Utsikt mot havet från annan fastighet (N=1) 2 2 0 % % 0 % 0 % 0 % 0 % Figur. Havsutsikt från stadigvarande bostäder, fritidsbostäder och andra fastigheter.

ulkosaaristossa / i yttre skärgården 2 rannikolla / vid kusten 5 5 sisämaassa / i inlandet 2 Vakituinen asunto hankkeen lähialueella sijaitsee / Stadigvarande bostad nära projektet finns ei hankealueella / inte i projektets närområde 1 Vapaa-ajan asunto hankkeen lähialueella sijaitsee / Fritidsbostad nära projektet finns 0 0 0 50 0 0 Figur. Läget för de stadigvarande bostäderna och fritidsbostäderna.. ANVÄNDNING AV OCH FÖRHÅLLANDE TILL PROJEKTOMRÅDET Frågor som är viktiga för de svarande och som påverkar boendetrivseln i boendemiljön är enligt enkäten många aspekter kring miljöns renhet och säkerhet. Möjligheter till fritidssysselsättningar och smidig trafik ansågs vara mindre viktiga, men också de här var viktiga för största delen av de svarande. De svarande var också mycket nöjda med sin boendemiljös nuvarande tillstånd. (Figur 5 och.) Hur viktiga olika aspekter som påverkar boendetrivseln är Tärkeä / Viktig Melko tärkeä / Ganska viktig Ei tärkeä / Inte viktig Vaikea sanoa / Svårt att säga Ilmanlaatu / Luftkvaliteten 0 01 Yleinen turvallisuus / Den allmänna säkerheten 5 12 Ympäristön puhtaus ja rauhallisuus / Omgivningens renhet och lugn 0 2 12 Liikenneturvallisuus / Trafiksäkerheten 0 Luonnonläheisyys / Naturnärheten Meren läheisyys / Havets närhet 1 2 Melutaso / Bullernivån 5 5 Miellyttävä maisema / Behagligt landskap 5 2 Sujuva liikenne / Smidig trafik 2 Harrastusmahdollisuudet / Möjligheterna till fritidssysselsättningar 5 Figur 5. Hur viktiga olika aspekter som påverkar boendetrivseln är. 0 % % 0 % 0 % 0 % 0 %

Uppskattning av nuvarande tillstånd för aspekter som påverkar boendetrivseln Erittäin tai melko hyvä / Mycketeller ganska bra Ei hyvä eikä huono / Inte bra eller dåligt Erittäin tai melko huono / Mycket eller ganska dåligt Luonnonläheisyys / Naturnärheten 1 Miellyttävä maisema / Behagligt landskap 2 1 Ympäristön puhtaus ja rauhallisuus / Omgivningens renhet och lugn 1 Yleinen turvallisuus / Den allmänna säkerheten 0 2 Meren läheisyys / Havets närhet 0 2 Ilmanlaatu / Luftkvaliteten Melutaso / Bullernivån 2 1 5 Liikenneturvallisuus / Trafiksäkerheten 1 5 Sujuva liikenne / Smidig trafik 5 Harrastusmahdollisuudet / Möjligheterna till fritidssysselsättningar 0 % % 0 % 0 % 0 % 0 % Figur. Nuvarande tillstånd för aspekter som påverkar boendetrivseln. Många av de svarande har ett nära förhållande till olika områden i närheten av projektet. I synnerhet förhållandet till kustområdena ansågs vara viktigt och det var personligen viktigt och känt för ungefär hälften av de svarande. Naturaområdet, de yttre havsområdena samt Björnöområdet delade åsikterna mera. (figur ). Suhde hankealueeseen / Förhållande till projektområdet En tunne aluetta eikä sillä ole minulle merkitystä. / Jag känner inte området och det saknar betydelse för mig. Alue on minulle tuttu, mutta sillä ei ole minulle erityistä merkitystä. / Jag känner området, men det har ingen särskild betydelse för mig. Alueella on minulle merkitystä, vaikka en tunne sitä tarkemmin enkä käytä sitä. / Området har betydelse för mig, fastän jag inte känner det närmare och inte heller använder det. Alue on minulle henkilökohtaisesti tärkeä ja tuttu. / Området är viktigt för mig personligen och jag känner det..a Suhde ulkomerialueisiin / Förhållande till de yttre havsområderna (N=2) 1 2 2.b Suhde rannikkoalueisiin / Förhållande till kustområderna (N=5) 2.c Suhde Karhusaaren alueeseen / Förhållande till Björnöområdet (N=2) 2 1.d Suhde Natura-alueeseen / Förhållande till Natura-området (N=5) 2 1 21 0 % % 0 % 0 % 0 % 0 % Figur. Förhållande till projektområdet.

De vanligaste sätten att använda t.ex. kustområdet var att över huvud taget njuta av havslandskapet och naturen genom friluftsliv och att iaktta naturen. Fiske och småbåtsfärder är också något som de svarande sysslar med, men mera sällan än andra sätt att röra sig i naturen. (figur ). Katselen ja kuuntelen vesimaisemaa / Jag tittar ut över och lyssnar på vattenlandskap 2 2 1 12 Tarkkailen luontoa / Jag iakttar naturen 1 1 Ulkoilen muilla rannikkoalueilla kesäisin / Jag idkar friluftsliv i kustområdena på somrarna 2 1 2 1 Päivittäin / Varje dag Liikun Karhusaarentiellä / Jag promenerar, cyklar, kör med bil etc. på Björnövägen 1 1 2 1 Viikottain / Varje vecka Ulkoilen muilla rannikkoalueilla talvisin / Jag idkar friluftsliv i de övriga kustområdena på vintrarna Veneilen merialueella avoveden aikaan / Jag kör med båt på havsområdet under perioden med öppet vatten Ulkoilen Karhusaaren edustalla talvisin / Jag idkar friluftsliv utanföf Björnön på vintrarna Harjoitan virkistyskalastusta merellä / Jag bedriver rekreationsfiske på havsområdena Harrastan virkistyskalastusta Karhusaaren edustalla / Jag bedriver rekreationsfiske utanför Björnön 1 1 1 2 2 1 2 25 2 2 1 Kuukausittain / Varje månad Vuosittain / Varje år Harvemmin / Mera sällan En koskaan / Aldrig Kalastan alueella ammattimaisesti / Jag bedriver yrkesfiske på havsområdena 1 2 0 % % 0 % 0 % 0 % 0 % Figur. Användning av området.. INSTÄLLNING TILL OLIKA ENERGIFORMER De svarande fick också en fråga om sina åsikter om olika sätt att öka elproduktionen i Finland. Alternativen var förutom olika energiformer också att hejda eller minska elförbrukningen samt import av el. Mest stödde man byggande av nya vindkraftverk ( % av de svarande). På andra och tredje plats kom biobränsle- och flerbränslekraftverk (figur ).

Millä tavoin sähköntuotantoa tulisi lisätä Suomessa / På vilket sätt borde elproduktionen ökas i Finland Rakentamalla uusia tuulivoimalaitoksia / Genom att bygga nya vindkraftverk Rakentamalla uusia biopolttoainevoimalaitoksia / Genom att bygga nya biobränslekraftverk Rakentamalla uusia monipolttoainelaitoksia / Genom att bygga nya flerbränslekraftverk 50 Rakentamalla uusia ydinvoimalaitoksia / Genom att bygga nya kärnkraftverk Rakentamalla uusia jätteenpolttolaitoksia / Genom att bygga nya avfallsförbränningsanläggningar 0 0 Rakentamalla uusia vesivoimaloita / Genom att bygga nya vattenkraftverk Sähkön kulutus täytyy pitää nykyisellään, jolloin tuotantoa ei tarvitse lisätä / Elförbrukningen måste bibehållas på nuvarande nivå så att produktionen inte behöver ökas Sähkön kulutusta täytyy vähentää, jolloin tuotantoa ei tarvitse lisätä / Elförbrukningen måste minskas så att produktionen inte behöver ökas Rakentamalla uusia turvevoimalaitoksia / Genom att bygga nya torvkraftverk 12 Rakentamalla uusia maakaasuvoimalaitoksia / Genom att bygga nya naturgaskraftverk Rakentamalla uusia kivihiilivoimalaitoksia / Genom att bygga nya stenkolskraftverk Lisäämällä sähkön tuontia / Genom att öka elimporten Rakentamalla uusia öljyvoimalaitoksia / Genom att bygga nya oljekraftverk 1 2 Muuten / På annat sätt Figur. Stöd för olika energiformer för att öka elproduktionen. 0 0 0 50 0 0 0 % 5. INFORMATIONSFÖRMEDLING OM PROJEKTET De svarande hade fått information om havsvindparken utanför Kristinestad främst via lokaltidningarna. En annan viktig informationskanal var enkäten bland invånarna. Ungefär en femtedel nämnde också riksmedierna samt information via bekanta. Andra källor nämndes i mindre omfattning. En del av de svarande ansåg att den information de fått var tillräcklig, begriplig och tydlig, men minst lika många skulle ha velat ha framför allt mera och också tydligare information. (Figur och.)

Mistä olette saanut tietoa merituulipuistosta / Var har ni fått information om havsvindparken Paikallislehdistä / I lokaltidningarna Tästä kyselystä / I den här enkäten 2 Valtakunnallisista sanomalehdistä / I rikstidningarna 2 Televisiosta tai radiosta / I tv eller radio 21 Naapureilta tai muilta tutuilta / Av grannar eller andra bekanta Pohjolan Voiman tiedotteista ja julkaisuista / I Pohjolan Voimas meddelanden och publikationer Ympäristövaikutusten arviointiohjelmasta / I programmet för miljökonsekvensbedömning Pohjolan Voiman nettisivuilta / På Pohjolan Voimas webbsidor Pohjolan Voiman yleisötilaisuuksista / På Pohjolan Voimas möten för allmänheten 12 Muilta nettisivuilta / På andra webbsidor Kansalaisjärjestöiltä (esim. ympäristöjärjestöt) / Av frivilligorganisationer (t.ex. miljöorganisationer) 2 Muualta / Annanstans 5 0 0 0 50 0 0 0 0% Figur. Informationskällor där de svarande har fått information om projektet att bygga en havsvindpark. Merituulipuistosta on kerrottu / Det har berättats om vindkraftsparken (asteikko 1-5, jossa 1 huonoin ja 5 paras / skala 1-5, där 1 är sämst och 5 bäst ) Riittävästi / Tillräckligt (N=) 2 Liian vähän / För lite Ymmärrettävästi Begripligt 1 2 Vaikeatajuisesti / Svårbegripligt (N=2) Selvästi / Tydligt (N=01) 2 1 Epäselvästi / Otydligt 0 % % % 0 % 0 % 50 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Figur. Informationsförmedlingens tillräcklighet och den erhållna informationens kvalitet.

. ÅSIKT OM PROJEKTET OCH DESS KONSEKVENSER De svarande var mest oroliga för projektets negativa inverkan på fågelbeståndet, bullersituationen i landskapet och fisket. Inverkan på den allmänna boendetrivseln, som anses vara viktig, antogs också bli negativ. De positivaste konsekvenserna av projektet antogs vara frågor i anslutning till ekonomi och näringsliv såsom sysselsättningen och kommunens ekonomi. Dessa ansågs också vara de allra viktigaste frågorna. (Figur 12, 1 och ) 1 Viktiga aspekter som väntas påverkas positivt Sysselsättning Kommunens ekonomi Kommunens image Energipris Näringar Inverkans riktning (skala -2 2) 0,5 Trafik Naturresurser Havsvattnets kvalitet Luftkvalitet Allmän säkerhet Fastigheternas värde Något annat Människornas hälsa 0 1 1,5 Utflykter 2 Möjlighet att semestra 2,5 Annan användning av havsområdet Boendetrivsel Naturaområde Fiskbestånd Rör sig på isen Småbåtstrafik Förändringar på havsbottnen Fiske Landskap Buller Aspekter som väntas påverkas negativt Fågelbestånd -0,5 Aspektens viktighet (skala 1 ) Figur 12. De svarandes uppskattning av projektets positiva och negativa konsekvenser och deras betydelse.

Konsekvenser av att en vindkraftspark byggs; olika aspekters viktighet (N=-0) Tärkeä / Viktig Melko tärkeä / Ganska viktig Ei tärkeä / Inte viktig Vaikea sanoa / Svårt att säga Ihmisten terveys / Människornas hälsa Työllisyys / Sysselsättning Energian hinta / Energipris Kunnan talous / Kommunens ekonomi Kunnan imago / Kommunens image Yleinen turvallisuus / Allmän säkerhet Elinkeinot / Näringar Ilmanlaatu / Luftkvalitet Meriveden laatu / Havsvattnets kvalitet Kiinteistöjen arvo / Fastigheternas värde Asumisviihtyvyys / Boendetrivsel Maisema /Landskap Kalakanta / Fiskbestånd Luonnonvarat / Naturresurser Linnusto / Fågelbestånd Melu / Buller Merenpohjan muutokset / Förändringar på havsbottnen Kalastus / Fiske Natura-alue / Natua-område Lomailumahdollisuudet / Möjlighet att semestra Veneily / Körning med småbåtar Retkeily / Utflykter Liikenne / Trafik Muu merialueen käyttö / Annan användning av havsområdet Jäällä liikkuminen / Att röra sig på isen Jokin muu / Annat (N=50) 0 5 5 5 1 2 2 2 2 2 2 21 2 2 Figur 1. De svarandes uppskattning av hur viktiga projektets konsekvenser är. 2 2 21 2 2 0 2 5 0 1 5 1 2 2 1 25 2 2 21 1 12 1 21 21 2 2 1 2 5 5 1 0 % % 0 % 0 % 0 % 0 % Riktning för konsekvenserna av havsvindparksprojektet Erittäin tai melko kielteinen / Mycket eller ganska negativ Ei vaikutusta / Ingen påverkan Linnusto / Fågelbestånd Maisema /Landskap Melu / Buller Merenpohjan muutokset / Förändringar på havsbottnen Kalastus / Fiske Natura-alue / Natua-område Kalakanta / Fiskbestånd Veneily / Körning med småbåtar Asumisviihtyvyys / Boendetrivsel Muu merialueen käyttö / Annan användning av havsområdet Jäällä liikkuminen / Att röra sig på isen Retkeily / Utflykter Kiinteistöjen arvo / Fastigheternas värde Lomailumahdollisuudet / Möjlighet att semestra Luonnonvarat / Naturresurser Meriveden laatu / Havsvattnets kvalitet Energian hinta / Energipris Liikenne / Trafik Ilmanlaatu / Luftkvalitet Kunnan imago / Kommunens image Elinkeinot / Näringar Yleinen turvallisuus / Allmän säkerhet Ihmisten terveys / Människornas hälsa Kunnan talous / Kommunens ekonomi Työllisyys / Sysselsättning Jokin muu / Annat 2 2 2 2 2 25 2 1 2 2 2 2 1 1 5 5 5 5 5 5 51 2 51 5 5 5 5 5 2 5 2 2 2 1 1 1 1 0 % % 0 % 0 % 0 % 0 % Figur. De svarandes uppskattning av om projektets konsekvenser är positiva eller negativa.

Största delen av de svarande ansåg att helhetsbilden av projektet var positiv (figur ). De svarande som upplevde att till exempel öppna havet och kustområdet står dem själva speciellt nära förhöll sig dock mera negativt än genomsnittet till projektet. Likaså fick aktiv användning av projektets närområde genom t.ex. möjligheter att köra med småbåtar, njuta av havslandskapet eller idka friluftsliv i kustområdena de svarande att förhålla sig mera negativt till projektet. En vindkraftspark utanför Kristinestad är viktigt och nödvändigt för närområdet och för hela Finland. 25 Fördelarna med en vindkraftspark utanför Kristinestad är betydligt större än de eventuella nackdelarna. 1 Även om det finns negativa sidor med en vindkraftspark utanför Kristinestad tycker jag att det finns fler positiva än negativa sidor. 2 En vindkratfspark utanför Kristinestad har lika många positiva som negativa sidor. Jag kan inte ta ställning. Även om det finns positiva sidor med en vindkratfspart utanför Kristinestad tycker jag att det finns fler negativa än positiva sidor. Nackdelarna med en vindkratfspark utanför Kristinestad är betydligt större än de eventuella fördelarna. En vindkratfspark utanför Kristinestad är skadligt och onödigt för närområdet och för hela Finland. 0 5 25 0 5 Figur. De svarandes helhetsuppfattning av projektet. Största delen av de svarande ansåg att det alternativ som är mest negativt i fråga om sina konsekvenser är alternativ 0, dvs. att projektet inte genomförs i någon form. Positivast ansåg de svarande alternativ vara, dvs. att projektet genomförs i sin helhet. När det gäller alternativ är det dock skäl att observera att det fick mest motstånd näst efter alternativ 0. (Figur 1). Även i stödet för de olika alternativen påverkades svaren av den svarandes förhållande till öppna havet och kustområdet - mest negativa till projektet var de svarande som upplever att havs- och kustområdena står dem närmast. Inställningen till Naturaområdet påverkade också de svarandes åsikter om alternativen. Vanorna när det gäller att utnyttja området påverkade likaså inställningen till alternativen. Sambandet märktes tydligast i frågan om vilket alternativ som de upplever vara mest negativt när det gäller konsekvenserna. Aktiv användning av området verkar öka motståndet mot genomförandealternativen.

Mikä merituulipuiston hankevaihtoehdoista on vaikutuksiltaan / Vilket av havsvindparkens projektalternativ har de Ve/Alt 0 Ve/Alt 0+ 1 kielteisin / negativaste konsekvenserna myönteisin / positivaste konsekvenserna Ve/Alt 1 2 Ve/Alt 2 Ve/Alt 2 5 0 5 25 0 5 0 5 50 Figur 1. De svarandes åsikt om alternativen. %. SAMMANDRAG Största delen av de svarande förhöll sig relativt positivt till projektet. Även om den svarande hade tänkt sig att projektet kunde ge upphov till negativa konsekvenser, ansågs de positiva konsekvenserna och nyttan dock ofta vara större. Det ansågs att projektet har en positiv inverkan på bl.a. kommunens ekonomi, sysselsättningsläget och luftkvaliteten. Motståndet mot projektet ökade om de svarande hade ett nära förhållande till öppna havet och kustområdena samt ett nära förhållande till den natur som havslandskapet och kustregionen erbjuder. Havsutsikt från fritidsbostaden bidrog också till en mera kritisk inställning. Aktiv användning av havs- och strandområdena (friluftsliv, småbåtsfärder, fiske) ökade den kritiska inställningen till projektet. Det är svårare att uppskatta yrkesfiskets betydelse, eftersom bara en liten del av de svarande var yrkesfiskare. Deras åsikter har utretts i en separat utredning. Aktiva rekreationsfiskare verkar förhålla sig något mera kritiskt än andra till projektet, men också deras antal av de svarande är ganska litet. Aspekter som ansågs viktiga i boendemiljön gav egentligen ingen förklaring på t.ex. inställningen till projektalternativen. Att inte genomföra projektet eller att genomföra det fick både understöd och motstånd t.ex. oberoende av inställningen till naturnärhetens eller ett trevligt landskaps betydelse för den svarandes boendetrivsel. Projektets negativa inverkan på fågelbeståndet, bullret i omgivningen och inverkan på landskapet var man speciellt oroade över. Olägenheterna för boendetrivseln, fisket och fiskbestånden, havsbottnen, Naturaområdet m.m. oroade många av de svarande. Man trodde att projektet är till nytta för

kommunens ekonomi och image och har positiv inverkan på sysselsättningen. Dessutom hoppades man att det ska bidra till bl.a. sänkt energipris. Man trodde också på en positiv inverkan på t.ex. luftkvaliteten, havsvattnets kvalitet samt människornas hälsa.