Metodrapport 1 metodbeskrivning

Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:10 Metodrapport 1 metodbeskrivning December 2006 Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006 Metodrapport 1 metodbeskrivning Rapport 2006:10 Marika Wenemark 1

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ÖVERSIKT BEFOLKNINGSENKÄT 2006... 5 TOLKNING AV RESULTATEN... 5 Datakvalitet i enkätstudier... 5 Konfidensintervall och statistisk felmarginal... 6 Åldersstandardisering... 6 Viktning... 6 3 HUVUDENKÄT... 7 FRÅGEFORMULÄRET... 7 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 7 Urval... 7 Utskicksmetod... 7 Registerdata... 8 Viktning och kalibrering... 8 SVARSFREKVENS... 8 BORTFALL... 9 DE SVARANDES REPRESENTATION FÖR DEMOGRAFISKA VARIABLER... 10 4 FÖRDJUPNINGSENKÄT... 12 FRÅGEFORMULÄRET... 12 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 12 Urval... 12 Utskicksmetod... 12 SVARSFREKVENS... 13 SVARSFREKVENS MED FÖRKORTAD ENKÄT... 13 BORTFALL OCH KONTROLL AV DATA... 14 Anonym enkät... 15 Enkät med identifikationsnummer... 15 DE SVARANDES REPRESENTATION FÖR DEMOGRAFISKA VARIABLER... 16 5 NATIONELL ENKÄT... 17 FRÅGEFORMULÄRET... 17 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 17 Urval... 17 Utskicksmetod... 17 Registerdata... 18 Viktning och kalibrering... 18 SVARSFREKVENS... 18 BORTFALL... 19 DE SVARANDES REPRESENTATION FÖR DEMOGRAFISKA VARIABLER... 20 2

BILAGOR HUVUDENKÄT 1 FRÅGEFORMULÄR 2 FÖLJEBREV 3 TACK OCH PÅMINNELSEKORT 4 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 1 5 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 2 FÖRDJUPNINGSENKÄT 6 FRÅGEFORMULÄR 7 SVARSKORT 8 INFORMATIONSBREV 9 FÖLJEBREV 10 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 1 11 FÖLJEBREV FÖRKORTAD ENKÄT 12 FÖRKORTAD ENKÄT NATIONELL ENKÄT 13 FRÅGEFORMULÄR 14 FÖLJEBREV 15 TACK OCH PÅMINNELSEKORT 16 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 1 17 FÖLJEBREV PÅMINNELSE 2 3

1 Inledning Landstinget i Östergötland har genomfört hälsorelaterade befolkningsstudier sedan 1989. Formen för dem har varierat något men frågor och innehåll har haft fokus på hälsa och vårdbehov. Det övergripande syftet med befolkningsenkäten 2006 var att få bättre kunskap om hälsa, vårdbehov och levnadsvanor bland befolkningen i Östergötland. När befolkningsenkäten 2006 planerades var det viktigt att ta tillvara erfarenheter från tidigare enkätstudier. Önskemålen om vad enkätstudien skulle ge svar på var många; att kunna jämföra med tidigare studier, att kunna jämföra med andra län och nationella data, att kunna redovisa resultat för alla kommuner i Östergötland och att ställa mer fördjupade frågor om till exempel sjukdomsgrupper och förändring av levnadsvanor. Samtidigt var det viktigt att enkäten inte blev alltför omfattande. Då väcktes tanken att utnyttja tre olika enkäter för olika syften. En huvudenkät som skulle ge svar på de flesta övergripande frågor med redovisning på kommunnivå och en fördjupningsenkät med frågor som har ett huvudsakligt intresse på länsnivå och som tack vare ett mindre urval kunde innehålla fler öppna frågor. Ett tilläggsurval för Östergötland i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor fick uppfylla önskemålet om att kunna jämföra med andra län och med nationella resultat. I den föregående befolkningsenkäten Östgötens psykiska hälsa 2002 gjordes stora ansträngningar att öka respekten för de svarande. Studien gav upphov till många hypoteser om vad som påverkar de svarandes deltagande och deras vilja att bidra med noggrann och sanningsenlig information. Det fanns därför också önskemål om att testa vissa av dessa hypoteser mer systematiskt för att få bättre kunskap om hur enkätstudier bör utvecklas i framtiden. Därför planerades befolkningsenkäten 2006 även som en experimentell studie för att testa vissa metodhypoteser inom ramen för de enkätstudier som gjordes. Syftet med denna rapport är att beskriva studien Östgötens hälsa 2006 som helhet och att beskriva metoden för huvudenkäten, fördjupningsenkäten och Östergötlands del av den nationella enkätstudien Hälsa på lika villkor var för sig. För att de separata delarna ska kunna användas som fristående metodbeskrivning i kommande rapporter förekommer en del upprepningar i de olika avsnitten. Eftersom urvalsdesignen är olika i de olika studierna är till exempel svarsfrekvens och bortfall inte jämförbara. En metodjämförelse av de olika enkäterna kommer att presenteras i en separat rapport. 4

2 Översikt befolkningsenkät 2006 Östergötlands befolkningsenkät består av två olika frågeformulär (huvudenkät och fördjupningsenkät) som skickats ut med tre olika utskickssätt. Den nationella enkäten Hälsa på lika villkor är en separat studie. Tillsammans bildar de tre enkäterna en helhet för att ge svar på så många frågeställningar som möjligt med minsta möjliga belastning för respondenterna (tabell 2.1). Sammanlagt ingår 21 400 östgötar i något av urvalen. Alla urval är samordnade för att undvika att samma person får flera olika enkäter. Hur urvalen drogs framgår av respektive kapitel. Tabell 2.1 Översikt över olika enkäter och urval Utskicksmetod Datainsamling Bruttourval Huvudenkät Traditionell, med ID-nummer SCB 13 440 Huvudenkät Anpassad, anonym FHVC 500 Fördjupningsenkät Anpassad, anonym FHVC 2 500 Fördjupningsenkät Anpassad, med ID-nummer FHVC 500 Nationell enkät Traditionell, med ID-nummer FHI, SCB 4 460 Det traditionella utskickssättet består av ett enkätutskick, ett tack och påminnelsekort samt två skriftliga påminnelser med ny enkät medskickad. Det anpassade utskickssättet består av ett informationsbrev i förväg, enkätutskick, en skriftlig påminnelse med ny enkät samt en skriftlig påminnelse med en förkortad enkät. Traditionellt används ett identitetsnummer på enkäten för att kunna pricka av vilka som svarat. För det anonyma utskickssättet används i stället ett separat svarskort med identitetsnummer. Med det anonyma utskickssättet finns ingen möjlighet att påföra registerdata. Tolkning av resultaten Datakvalitet i enkätstudier Det största problemet i de flesta enkätstudier är att vissa personer väljer att inte svara. Om de som inte svarar skiljer sig från dem som svarar blir resultaten missvisande. Bortfallet i de olika studierna redovisas för respektive delstudie. Det finns också en osäkerhet som beror på att ett urval och inte hela befolkningen tillfrågats. Denna osäkerhet kan beräknas och diskuteras i nästa avsnitt. Med frågeformulär som mätmetod finns det också alltid en risk att personer ger felaktiga svar på grund av att de inte förstår frågan eller av misstag. Det kan också finnas en risk att personer hoppar över frågor eller medvetet svarar fel. Alla sådana fel ger upphov till olika former av mätfel. 5

Konfidensintervall och statistisk felmarginal För att bedöma hur säkra resultaten är går det att räkna fram konfidensintervall för resultaten. Konfidensintervallet tar inte hänsyn till bortfallet utan är endast en precisionsberäkning för det fel som uppkommer i och med att resultaten baseras på ett urval av befolkningen. Ett 95-procentigt konfidensintervall täcker med 95 procents säkerhet det sanna värdet i populationen. Ett stort urval ger kortare konfidensintervall medan ett litet urval har större statistisk felmarginal och därmed vidare konfidensintervall (tabell 2.2). Tabell 2.2 Ungefärlig statistisk felmarginal i punktskattningar av andelar Resultat per Huvudenkät Fördjupningsenkät Nationell enkät Hela urvalet +/- 1 %-enhet +/- 2 %-enheter +/- 2 %-enheter Kön +/- 2 %-enheter +/- 3 %-enheter +/- 3 %-enheter Åldersgrupper +/- 2-3 %-enheter +/- 4-6 %-enheter +/- 3-4 %-enheter Kön & åldersgrupper +/- 3-4 %-enheter +/- 5-9 %-enheter +/- 4-6 %-enheter Kommun +/- 3-7 %-enheter Åldersstandardisering Vid till exempel jämförelser mellan olika kommuner kan resultaten redovisas för den population som olika kommuner har. Det är också möjligt att redovisa resultaten för kommunerna så som de skulle ha sett ut om alla kommuner hade precis samma åldersfördelning. En sådan åldersstandardisering används vid jämförelser som inte ska vara beroende av åldersfördelningen i kommunen. Om inget annat anges används åldersfördelningen för hela Östergötland 2006 som grund för åldersstandardiserade jämförelser. Vid jämförelser över tid används på motsvarande sätt åldersfördelningen i Östergötland 2006 som grund om inget annat anges. Viktning Viktning kan göras för att kompensera för urvalsdesignen (designvikt) och/eller för bortfallet (bortfallsvikt). Ett stratifierat urval gör att personer i till exempel små kommuner har en större sannolikhet att komma med. För att ta fram resultat som gäller till exempel hela Östergötland måste data viktas. Varje person i urvalet får en vikt för hur många personer i Östergötland han eller hon representerar. När alla personer vägs ihop representerar de tillsammans hela Östergötlands befolkning. 6

3 Huvudenkät Undersökningen med huvudenkäten är en tvärsnittstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt, kommun-, ålder- och könsstratifierat urval om totalt 13 440 personer i åldrarna 18-84 år bosatta i Östergötland våren 2006. För att kunna utnyttja registerdata och kalibrerade skattningar ingår inte det extra urval om 500 personer som fått samma enkät med ett anpassat, anonymt utskickssätt. Studien är godkänd av etisk kommitté och genomfördes av Statistiska Centralbyrån (SCB). Frågeformuläret Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, SF- 36), frågor om sjukdomar, tandhälsa, vårdbehov, alternativmedicin, förtroende för vården, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, frågor om sömn och stress, förändring av levnadsvanor, ansvar för levnadsvanor, sjukskrivning, coping och arbetsmiljö. Sammanlagt var det 22 sidor med 85 frågor och ungefär 200 ställningstaganden. Undersökningens genomförande Urval Urvalsramen skapades från Registret över totalbefolkningen och består av 315 587 personer i åldern 18-84 år som var folkbokförda i Östergötland 31/12 2005. Urvalet var ett stratifierat slumpmässigt urval bestående av 13 440 personer (tabell 3.1). Stratifieringen gjordes för kommun, kön och fyra åldersklasser, sammanlagt 104 stratum. Syftet med stratifieringen är att få ungefär samma statistiska precision i alla kommuner. För Linköping och Norrköping gjordes större urval för att kunna särredovisa vissa stadsdelar. Sammanlagt 119 personer räknades bort som övertäckning på grund av att de flyttat till ett annat län, emigrerat eller avlidit. Tabell 3.1 Population och urval Population 315 587 Bruttourval 13 440 Övertäckning 119 Nettourval 13 321 Utskicksmetod Frågeformuläret skickades ut den 1 mars 2006. Den 9 mars skickades ett tack- och påminnelsekort till dem som inte besvarat frågeformuläret. Två påminnelser med bifogad enkät skickades den 22 mars och den 5 april. Insamlingen avslutades den 4 maj. 7

Registerdata Ett antal registervariabler har hämtats från Registret över totalbefolkningen (17/2 2006) och från utbildningsregistret (1/5 2006). Det gäller kön, ålder, födelseår, civilstånd, medborgarskap, födelseland, invandringsår, föräldrarnas födelseland, yrke, utbildningsnivå samt en geografisk kod (NYKO). Viktning och kalibrering Stratifieringen gör att personer i till exempel små kommuner har en större sannolikhet att komma med i urvalet. För att ta fram resultat som gäller till exempel hela Östergötland måste data viktas. Varje person i urvalet får en vikt för hur många personer i Östergötland han eller hon representerar. När alla personer vägs ihop representerar de tillsammans hela Östergötlands befolkning. Olika vikter kan användas för olika syften, till exempel för jämförelser med olika studier. Ytterligare ett steg för att kompensera för bortfallet är att använda kalibreringsvikter. Då representerar en svarande inte enbart andra personer som skulle ha svarat i samma stratum utan en person får representera personer i samma stratum som dessutom har samma värden på vissa kalibreringsvariabler. Kalibreringsvikterna i denna studie är baserade på kommun, kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och sysselsättning. För resultat som redovisas från huvudenkäten utan jämförelser med andra studier används en vikt som kompenserar för urvalet, bortfallet och som kalibrerats med avseende på hjälpinformation från ovan nämnda registervariabler. Svarsfrekvens Totalt besvarade 7 238 personer enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 54,3 procent (tabell 3.2). Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor är mellan 48 och 68 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Bland 18 29 åriga män är det endast 32 procent som svarat. Män 65 84 år har den bästa svarsfrekvensen (70 %). Tabell 3.2 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) 18 29 794 48 519 32 1313 40 30 44 934 56 680 41 1614 48 45 64 1 077 64 924 55 2 001 60 65 84 1 144 68 1 166 70 2 310 69 Totalt 3 949 59 3 289 49 7 238 54 8

Svarsfrekvensen i kommunerna varierar mellan 52 och 61 procent. Ydre är den kommun som har den högsta svarsfrekvensen medan Valdemarsvik och Ödeshög har den lägsta (tabell 3.3). Tabell 3.3 Antal personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens, per kommun Kommun Antal i urvalet Antal svarande Svar (%) Boxholm 394 213 54 Finspång 1 192 626 53 Kinda 792 438 55 Linköping 1 904 1 072 56 Mjölby 1 189 654 55 Motala 1 191 645 54 Norrköping 1 904 1 005 53 Söderköping 1 188 633 53 Vadstena 795 440 55 Valdemarsvik 793 409 52 Ydre 393 239 61 Åtvidaberg 1 187 658 55 Ödeshög 399 206 52 Andelen svarande är högre bland personer födda i Sverige än bland personer födda i ett annat land (tabell 3.4). Det gäller såväl bland kvinnor som bland män. Tabell 3.4 Antal svarande och svarsfrekvens, per födelseland och kön Kvinnor Män Totalt Födelseland Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Sverige 3 643 60 3 062 50 6 705 55 Annat 306 50 227 41 533 46 Sammanfattningsvis har kvinnor svarat i större utsträckning än män, äldre i större utsträckning än yngre, personer födda i Sverige i större utsträckning än personer födda i ett annat land och personer med hög inkomst i större utsträckning än de med låg. Bortfall I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. För att till viss del kompensera för fel på grund av bortfallet görs en kalibrering av resultaten. Den vanligaste bortfallstypen (92,5 %) är de som inte hör av sig på något sätt (tabell 3.5). 9

Tabell 3.5 Beskrivning av bortfallet Antal Andel (%) Ej avhörda 5 628 92,5 Postreturer 112 1,8 Hemlig/skyddad/saknar adress 18 0,3 Förhindrad medverkan 57 0,9 Avböjt medverkan 108 1,8 Insänd blank 92 1,5 Fel person svarat 68 1,1 Totalt 6 083 100,0 De svarandes representation för demografiska variabler Det är önskvärt i en enkätstudie att representationen av vissa demografiska variabler blir så lik den sanna som möjligt. Det gäller till exempel köns- och åldersfördelning, fördelning över födelseland och olika utbildningsnivåer och sysselsättningar. Bland de svarande är äldre, personer födda i Sverige, och gifta överrepresenterade medan unga, utrikes födda och ogifta är underrepresenterade (tabell 3.6, 3.7). Tabell 3.6 Fördelning av ålder och kön Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Kvinnor 18 29 9 8 30 44 13 12 45 64 17 20 65 84 11 14 Män 18 29 10 6 ¹ Registerdata hela populationen ² Registerdata för de svarande 30 44 14 10 45 64 17 17 65 84 9 12 10

Tabell 3.7 Fördelning av demografiska variabler Demografiska variabler Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Födelseland Sverige 89 91 Annat land 11 9 Civilstånd Gift 45 54 Ogift 38 30 Skild 11 10 Änka/änkling 6 6 Sysselsättning Arbete 59 60 Studerande 10 8 Arbetslös 3 2 Övriga 29 30 Utbildningsnivå Grundskola 23 21 Gymnasial 48 45 Eftergymnasial 30 33 ¹ Registerdata hela populationen ² Registerdata för de svarande 11

4 Fördjupningsenkät Undersökningen med fördjupningsenkäten är en tvärsnittsstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt urval om 3 000 personer i åldrarna 18-84 år bosatta i Östergötland våren 2006. Studien är godkänd av etisk kommitté och genomfördes av Enkätservice vid Folkhälsovetenskapligt centrum. Frågeformuläret Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, frågor om allmän hälsa och sjukdomar, vårdbehov, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet och alkohol samt frågor om kontakter med vården. Sammanlagt var det 12 sidor med 43 frågor och ungefär 90 ställningstaganden. Undersökningens genomförande Urval Urvalsramen skapades från Riksskatteverkets befolkningsregister och består av 315 185 personer i åldern 18-84 år som var folkbokförda i Östergötland i februari 2006. För att undvika att samma person fick flera olika enkäter gjordes ett större urval (7 000 personer) än vad som var avsikten för de enkäter som skulle skickas ut från Folkhälsovetenskapligt centrum. Urval skickades till SCB och alla personer som fanns i SCB:s urval samt överskottet av personer togs bort (4 000 personer). Syftet med överskottet var att SCB inte skulle behöva röja identiteten på de personer som ingick i båda urvalen. Urvalet består av 3 000 slumpmässigt valda personer (tabell 4.1). Sammanlagt 11 personer räknades bort som övertäckning på grund av att de flyttat till ett annat län, emigrerat eller avlidit. Tabell 4.1 Population och urval Population 315 185 Bruttourval 3 000 Övertäckning 11 Nettourval 2 989 Utskicksmetod Den 23 februari fick personerna i urvalet ett brev med information om studien. Efter några dagar (1 mars) skickades frågeformuläret ut. Den 21 mars skickades en skriftlig påminnelse med bifogad enkät. Den 6 april skickades en förkortad enkät till dem som inte svarat. Insamlingen avslutades den 29 maj. 12

För 2 500 personer var frågeformuläret utan identitetsbeteckning och därmed helt anonymt. Ett bifogat svarskort med identitetsbeteckning skulle skickas in separat samtidigt med det ifyllda frågeformuläret. För 500 personer hade frågeformuläret en identitetsbeteckning tryckt på frågeformuläret. Svarsfrekvens Totalt svarade 1 901 personer på enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 63,6 procent (tabell 4.2). Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor är mellan 59 och 74 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Bland 18 29 åriga män är det endast 41 procent som svarat. Kvinnor 65 84 år har den bästa svarsfrekvensen (74 %). Tabell 4.2 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) 18 29 154 59 121 41 275 50 30 44 223 63 208 50 431 56 45 64 383 73 333 61 718 67 65 84 230 74 200 69 438 73 Totalt 1 002 69 885 57 1 901 64 Totalt var det 14 personer (0,7 %) som inte svarade på frågan om kön och 39 personer (2,1 %) som inte svarade på frågan om födelseår. Svarsfrekvensen i kommunerna/kommungrupperna varierar mellan 60 och 67 procent (tabell 4.3). Linköping och gruppen med Finspång, Söderköping och Valdemarsvik har högst svarsfrekvens medan Norrköping har lägst. Tabell 4.3 Antal personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens, per kommun Kommun Antal i urvalet Antal svarande Svar (%) Linköping 1 015 676 67 Norrköping 883 526 60 Kinda, Ydre, Åtvidaberg 181 120 66 Finspång, Söderköping, Valdemarsvik 303 202 67 Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena, Ödeshög 607 374 62 Svarsfrekvens med förkortad enkät För att undvika att belasta människor med flera påminnelser gjordes endast en påminnelse med ny enkät. Som nästa steg skickades en förkortad enkät med åtta 13

frågor. Totalt var det 168 personer som svarade på den förkortade enkäten medan 56 svarade på den ordinarie enkäten efter det att den förkortade enkäten skickats ut. Svarsfrekvensen för de frågor som ingår i den förkortade enkäten var totalt 69 procent (tabell 4.4). Tabell 4.4 Antal svarande och svarsfrekvens med det förkortade formuläret inkluderat, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) 18 29 166 64 140 47 306 55 30 44 242 69 232 56 474 62 45 64 405 77 370 68 777 73 65 84 244 79 219 76 471 78 Totalt 1 069 74 984 64 2 069 69 Svarsfrekvensen ökar ungefär lika mycket (5-7 procentenheter) i alla ålders- och könsgrupper. En större andel är födda utomlands bland dem som besvarat det förkortade formuläret (25 %) jämfört med dem som besvarat originalformuläret (7 %). En högre andel som besvarat det förkortade formuläret skattar sin hälsa som utmärkt och som någorlunda/dålig. Det tyder på att en del av bortfallet består av friska personer som kanske inte känner sig berörda av ämnet och en del består av sjuka personer som kanske inte kan eller orkar svara. Det är också fler som har sökt sjukvård flera gånger under det senaste året och fler som har varit i behov av att söka vård men ändå inte gjort det. Det är också fler som besvarat den förkortade enkäten som anser att vården tillgodoser deras vårdbehov till viss del eller inte alls. Bortfall och kontroll av data I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. Den vanligaste bortfallstypen (97,1 %) är de som inte hör av sig på något sätt (tabell 4.5). Tabell 4.5 Beskrivning av bortfallet Antal Andel (%) Ej avhörda 892 97,1 Postreturer 10 1,1 Förhindrad medverkan 5 0,5 Avböjt medverkan 11 1,2 Fel person svarat 1 0,1 Totalt 919 100,0 14

Anonym enkät De flesta personerna i studien (2 500) fick en helt anonym enkät med ett bifogat svarskort. Med denna metod finns det alltid respondenter som svarar på frågeformuläret men glömmer att skicka in svarskortet. Det kan naturligtvis också finnas personer som skickar in svarskortet trots att de inte svarat på enkäten. Eftersom svarskorten används som avprickning av dem som svarat kommer påminnelser ibland att skickas till personer som redan svarat och ibland inte att skickas till personer som inte svarat. Att påminnelser inte går ut till de personer som skickat in svarskortet utan att svara på frågeformuläret är ett mindre problem eftersom de förmodligen inte vill svara och genom att skicka in svarskortet slipper de få ytterligare påminnelser. Att påminnelser går ut till dem som redan svarat men missat att skicka in svarskortet skulle kunna vara ett större problem. En del personer som får en påminnelse tror säkert att deras formulär har kommit bort eller också tror de att de ska svara igen. Om de svarar igen blir det dubbletter i datafilen som är svåra att hitta eftersom det inte finns identitetsnummer på enkäterna. För att lättare kunna hitta eventuella dubbletter trycktes påminnelseformuläret på svagt beigefärgat papper medan originalformuläret trycktes på helt vitt papper. Totalt kom det in 124 påminnelseenkäter. Efter att påminnelseenkäten skickats ut kom det också in 116 originalenkäter. Det visar att många har kvar originalformuläret och skickar in det när påminnelsen kommer. Bland de påminnelser som kommit in fanns det 22 personer där det fanns en originalenkät med samma värden på kön, födelseår, kommun, sambo/ensamboende, barn, utbildningsnivå, födelseland och sysselsättning. Dessa jämfördes för andra variabler, bland annat med avseende på sjukdomar. Tre bedömdes vara möjliga dubbletter vilket kontrollerades i originalenkäterna. Slutsatsen är att endast en person skickat in dubbla enkäter. Det finns inga möjligheter att kontrollera om det är rätt person som fyllt i enkäten. Enkät med identifikationsnummer En mindre del av personerna i studien (500) fick en enkät med ett tryckt identitetsnummer. Alla följebrev och informationsbrev innehöll också information om sekretess och hantering av identitetsnumret. Identifierbara frågeformulär har fördelar genom att påminnelser alltid skickas till rätt personer (som inte svarat) och att det är lätt att kontrollera dubbletter och att rätt person svarat. En enkät hade fyllts i av fel person och togs bort från datafilen. 15

De svarandes representation för demografiska variabler Det är önskvärt i en enkätstudie att representationen av vissa demografiska variabler blir så lik den sanna som möjligt. Det gäller till exempel köns- och åldersfördelning, fördelning över födelseland och olika utbildningsnivåer. Bland de svarande är äldre, personer födda i Sverige och personer med grundskoleutbildning överrepresenterade medan unga och utrikes födda är underrepresenterade (tabell 4.6, 4.7). Tabell 4.6 Fördelning av ålder och kön Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Kvinnor 18 29 9 8 30 44 13 12 45 64 17 21 65 84 11 12 Män 18 29 10 7 30 44 14 11 45 64 17 18 65 84 9 11 ¹ Registerdata hela populationen ² Enkätsvar för de svarande Tabell 4.7 Fördelning av demografiska variabler Demografiska variabler Fördelning i populationen (%)¹ Fördelning för de svarande (%)² Födelseland Sverige 89 93 Annat land 11 7 Utbildningsnivå Grundskola 23 29 Gymnasial 48 46 Eftergymnasial 30 25 ¹ Registerdata hela populationen ² Enkätsvar för de svarande 16

5 Nationell enkät Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomför sedan 2004 årligen den nationella enkätstudien Hälsa på lika villkor? Undersökningen 2006 består av ett nationellt slumpmässigt urval av 10 000 personer och ett slumpmässigt tilläggsurval för Östergötland med totalt 4 460 personer i Östergötland. Urvalspopulationen är samtliga personer i åldrarna 16-84 år bosatta i Östergötland våren 2006. Frågeformuläret Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter, läkemedel, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, spelvanor, alkohol och tobak, ekonomiska förhållanden samt trygghet och sociala relationer. Sammanlagt var det 16 sidor med 77 frågor och ungefär 130 ställningstaganden. Undersökningens genomförande Urval Urvalsramen skapades från Registret över totalbefolkningen och består av 7 105 745/309 882 personer i åldern 16-84 år som var folkbokförda i Sverige/Östergötland 31/1 2006. Östergötlands tilläggsurval samordnades med huvudstudien och fördjupningsstudien för att undvika att samma person fick flera enkäter. De personer som ingick i övriga urval togs därför bort från urvalsramen. Urvalet var ett slumpmässigt urval bestående av 10 000/4 000 personer (tabell 5.1). För att få så bra precision som möjligt används både Östergötlands data från det nationella urvalet (460 personer) och Östergötlands tilläggsurval (4 000 personer) i alla redovisningar. Ett undantag är frågeformulärsdelen EQ-5D som inte ingick i det nationella frågeformuläret och som därför endast kan redovisas för tilläggsurvalet. Sammanlagt 32/16 personer räknades bort som övertäckning på grund av att de flyttat till ett annat län, emigrerat eller avlidit. Tabell 5.1 Population och urval Nationellt Östergötland Population 7 105 745 309 882 Bruttourval 10 000 4 460 Övertäckning 32 16 Nettourval 9 968 4 444 Utskicksmetod Frågeformuläret skickades ut den 27 mars 2006. Den 13 april skickades ett tack- och påminnelsekort till dem som inte besvarat frågeformuläret. Två påminnelser med 17

bifogad enkät skickades den 3 maj och den 23 maj. Insamlingen avslutades den 19 juni. Registerdata Ett antal registervariabler har hämtats från Registret över totalbefolkningen (17/3 2006), från inkomst- och taxeringsregistret (avseende år 2004) och från utbildningsregistret (avklarade utbildningar t.o.m. höstterminen 2005). Det gäller kön, födelseår, civilstånd, medborgarskap, födelseland, invandringsår, utbildningsnivå, inkomster, bidrag, sjukpenning och förtidspension samt en geografisk kod (NYKO). Viktning och kalibrering Ett sätt att kompensera för bortfallet är att använda kalibreringsvikter. Då får en svarande även representera personer som inte har svarat men som har samma värden på vissa undersökningsvariabler. Kalibreringsvikterna för nationella data är baserade på kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och boende i storstad. Kalibreringsvikterna för Östergötlands data är baserade på kön, ålder, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och inkomst. För resultat som redovisas från den nationella enkäten utan jämförelser med andra studier används en vikt som kompenserar för bortfallet och som kalibrerats med avseende på hjälpinformation från registervariabler. Svarsfrekvens Totalt besvarade 2 751 personer i Östergötland enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 61,9 procent (tabell 5.2). I den nationella undersökningen var svarsfrekvensen 60,1 procent. Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor är mellan 60 och 72 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Bland 16 29 åriga män är det endast 46 procent som svarat. Kvinnor 65 84 år har den bästa svarsfrekvensen (72 %). Tabell 5.2 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) 16 29 281 60 245 46 526 52 30 44 336 64 277 47 613 55 45 64 507 71 472 64 979 68 65 84 361 72 272 71 633 72 Totalt 1 485 67 1 266 57 2 751 62 18

Svarsfrekvensen i kommunerna varierar mellan 56 och 66 procent. Mellan kommungrupperna är det endast små skillnader i svarsfrekvens (tabell 5.3). Tabell 5.3 Antal personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens, per kommun Kommun Antal i urvalet Antal svarande Svar (%) Linköping 1 483 928 63 Norrköping 1 332 824 62 Kinda, Ydre, Åtvidaberg 268 164 61 Finspång, Söderköping, Valdemarsvik 447 281 63 Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena, Ödeshög 903 551 61 Andelen svarande är högre bland personer födda i Sverige (tabell 5.4). Det gäller såväl bland kvinnor som bland män. Tabell 5.4 Antal svarande och svarsfrekvens, per födelseland och kön Kvinnor Män Totalt Födelseland Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) Sverige 1 346 69 1 143 57 2 489 63 Annat 139 53 123 52 262 53 Sammanfattningsvis har kvinnor svarat i större utsträckning än män, äldre i större utsträckning än yngre, personer födda i Sverige i större utsträckning än personer födda i ett annat land och personer med hög inkomst i större utsträckning än de med låg. Bortfall I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. För att till viss del kompensera för fel på grund av bortfallet görs en kalibrering av resultaten. Den vanligaste bortfallstypen (90,1 %) är de som inte hör av sig på något sätt (tabell 5.5). 19