Handlingsprogram för skydd och säkerhet 2016-2019 Förebyggande insatser och hantering av konsekvenser av olika samhällsstörningar. Antagen av kommunfullmäktige i Sävsjö kommun 2015-12-14,KF 120 1
Förord Skydd och säkerhet är viktiga förutsättningar för att samhället ska fungera och för att människor ska må bra. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där människor känner sig trygga och där kriser hanteras på ett sätt som minimerar negativa konsekvenser för både individen och samhället. Med andra ord, en kommun där olika samhällsstörningar får så små följder som möjligt. Sävsjö kommun har ett ansvar för att förebygga, planera för, hantera och följa upp både mindre 1 och större 2 samhällsstörningar som kan hota eller skada människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokratin, rättssäkerheten, mänskliga- fri och rättigheter, miljön, ekonomiska värden eller den nationella suveräniteten. Handlingsprogram för skydd och säkerhet 2016-2019 beskriver Sävsjö kommuns arbete med att förebygga, planera för, hantera och följa upp olika typer av samhällsstörningar. Syftet med programmet är att tydliggöra mål, organisation och processer för skydd och säkerhetsarbetet i kommunen kopplat till de risker som finns för olika typer av samhällsstörningar, så att arbetet kan bedrivas på bästa sätt. 1 SFS 2003:778. Lag skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet. 2 SFS 2006:544. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet. 2
Innehåll Förord... 2 Bakgrund... 4 Olyckor, kriser och brott- ett samhällsproblem... 4 Samhällsstörningar- begreppsförklaring... 4 Det kommunala ansvaret... 6 Styrdokument... 6 Risker i vårt samhälle... 7 Resultat- risk- och sårbarhetsanalys 2014... 7 Små och medelstora samhällsstörningar... 7 Stora samhällsstörningar (extraordinära händelser)... 9 Samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden... 9 Mål... 9 Vision... 10 Övergripande mål... 10 Prestationer och aktiviteter... 10 Höjd beredskap- ett utvecklingsområde... 10 Styrdokument... 11 Handlingsplan för hållbar utveckling... 11 Plan för förebyggande insatser/myndighetsutövning... 11 Styrdokument för krisberedskapen...12 Plan för räddningsinsats...12 Trafiksäkerhetsprogram...12 Plan för dricksvatten/va-plan...12 Säkerhetsarbetets process...12 Före, under och efter inträffad händelse...12 Före... 13 Under... 13 Efter... 13 Säkerhetsarbetet aktörer...14 Centrala säkerhetsgruppen...14 F-samverkan...14 Referenser...16 3
Bakgrund Olyckor, kriser och brott- ett samhällsproblem Sverige är i de flesta avseenden ett av världens säkraste länder. Trots detta så är skadebördan som följer olyckor, kriser och brott ett betydande samhällsproblem och en avsevärd brist i välfärden. Olyckor orsakar mänskligt lidande i form av dödsfall och skador och orsakar skador på miljö och egendom. Till olyckor räknas bland annat fallolyckor, suicid och försök till suicid, trafikolyckor, drunkning, förgiftningsolyckor och bränder. På grund av olyckor omkommer ungefär 50 personer i Sverige varje vecka, cirka 2000 personer skadas allvarligt och behöver läggas in på sjukhus och ytterligare 30 000 personer måste uppsöka akutmottagning. Olyckor i Sverige kostar samhället ungefär 64 miljarder kronor om året, där sjukvårdsinsatser, egendomsskador och produktionsbortfall utgör största delen av kostnaden. 3 Varje år inträffar ett antal kriser som kan påverka kommunen och dess invånare. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer, extremt väder, kärntekniska olyckor och större störningar i el- och telesystem är några exempel på sådana kriser. Konsekvenser och samhällskostnader av de kriser som inträffar varje år är mycket svåra att överblicka och beräkna. Till konsekvenserna räknas mänskligt lidande i form av dödsfall och skador, skador på miljö och egendom och störningar i leveransen av en rad samhällsviktiga verksamheter såsom skola, förskola, äldreomsorg, vatten och avloppshantering, elförsörjning med flera. 4 Varje år anmäls närmre 1,5 miljoner brott i Sverige 5. Den nationella kriminalstatistiken visar att mängdbrott som bilbrott och våldsbrott i offentlig miljö minskar, samtidigt som den grova och organiserade brottsligheten fått fäste även i mindre städer och på landsbygden. En konsekvens av detta blir brottslighet såsom narkotikahandel, utpressning och människohandel, övergrepp i rättssak och olaga hot och bedrägerier. Allvarliga problem har också uppstått i flera förortsområden med social oro, upplopp och gängkriminalitet. 6 Samhällsstörningar- begreppsförklaring I detta dokument använder vi oss av samlingsbegreppet samhällsstörning. Begreppet samhällsstörning delas i denna skrift upp i nivåerna små, medelstora och stora störningar. Små samhällsstörningar är sådana olyckor och brott som sker ofta, men som påverkar relativ få personer och har en liten påverkan på samhället i stort. Exempel på små störningar kan vara enskilda fallolyckor, suicid, klotter och mindre skadegörelsebrott. Medelstora samhällsstörningar är händelser som sker mer lite mer sällan, där fler personer blir drabbade och där påverkan på samhället är relativt stor. Exempel på medelstora störningar kan vara trafikolyckor med flera omkomna, större elbortfall eller störningar i dricksvattenförsörjningen. Små och medelstora samhällsstörningar kan oftast hanteras inom kommunens ordinarie verksamhet, men kan kräva kommun- eller förvaltningsövergripande bedömningar, centralt stöd och samordning av resurser och information. Med stora samhällsstörningar menas extraordinära händelser, vilket innebär att viktiga samhällsfunktioner påverkas, eller riskerar att påverkas allvarligt av händelsen. Vid stora 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hur tar kommunerna tillvara erfarenheter från olyckor och allvarliga händelser? https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26221.pdf 4 Risk och sårbarhetsanalys 2014. Konsekvenser av samhällsstörningar. Sävsjö kommun, 2014. 5 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Brott och statistik. https://www.bra.se/bra/brott-ochstatistik/brottsutvecklingen.html 6 Tryggare Sverige. Från ord till handling- Ett nationellt brottsförebyggande program. Stockholm. 2014. 4
samhällsstörningar behöver kommunen agera snabbt och kan komma att behöva omorganisera sig för att hantera händelsen. Exempel på stora samhällsstörningar är större stormar med påverkan på infrastrukturen, dricksvattenbortfall, allvarlig kärnkraftsolycka eller allvarlig skogsbrand. Inom denna nivå ryms också situationer och hot som leder till höjd beredskap. Olika nivåer av samhällsstörning Små samhällsstörningarindivid eller liten grupp påverkas Medelstor samhällstörningdelar av samhället eller större grupper påverkas Sannolikhet Stor samhällsstörninghela samhället eller stora grupper påverkas Konsekvensgrad av påverkan på samhället Förklaring: Diagrammet illustrerar hur relationen mellan olika samhällsstörningar ser ut i förhållande till hur sannolikt det är att de inträffar och vilka konsekvenser för samhället de får. Översta bilden i visar på en liten samhällsstörning såsom en suicid eller ett suicidförsök vid spårområde. Konsekvenserna av händelsen är mycket stor för den enskilda person eller de närstående som berörs, men har liten påverkan på samhället i stort. Bilden i mitten i sin tur visar på en medelstor samhällsstörning såsom förorening av dricksvattnet. Detta kan komma att påverka många människor och viktiga verksamheter såsom äldreboenden, skolor och förskolor och orsaka att många människor blir sjuka. Den nedersta bilden visar på en stor samhällsstörning såsom en större skogsbrand där hela samhällen behöver evakueras, där många människors liv och hälsa hotas och där stora ekonomiska värden går förlorade. 5
Det kommunala ansvaret Sävsjö kommun vill ta ett brett ansvar för sitt skydd och säkerhetarbete, där prioriteringar och insatser dels grundar sig på lagstiftade krav, men också på dem egna behoven och ambitionerna. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap reglerar en del av kommunens ansvar inom området skydd och säkerhet. Kommunen har enligt dessa lagar ett ansvar för att förebygga, planera för och hantera både mindre och större olyckor och kriser som hotar eller skadar människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokratin, rättssäkerheten, mänskliga- fri och rättigheter, miljön, ekonomiska värden eller den nationella suveräniteten. 7 Styrdokument För varje ny mandatperiod ska kommunen anta ett styrdokument för arbetet med krisberedskap. 8 Styrdokumentet ska innehålla åtgärder och arbetssätt för att reducera risker och sårbarheter samt öka förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet, hur man använder den statliga ersättningen man får, hur man ska sköta sina åtaganden enligt överenskommelsen om kommuners krisberedskap, vilka övnings- och utbildningsinsatser man planerar, samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Varje mandatperiod ska kommunen också anta handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och för räddningsinsats. Programmen ska innehålla verksamhetens mål, risker och olyckor som kan leda till räddningsinsats, organisation och planering av det förebyggande arbetet, samverkan med andra organisationer och enskilda, samt förmåga och resurser för räddningstjänstens utryckande verksamhet. 9 Sävsjö kommun har ytterligare styrdokument som styr skyddoch säkerhetsarbetet. Dessa är inte reglerade i ovan nämnda lagar, utan regleras utifrån kommunens egna prioriteringar och behov. Exempel på sådana dokument är trafiksäkerhetsprogrammet, plan för dricksvatten, plan för hållbarhet och miljö och plan för förebyggande arbete. Alla styrdokument presenteras närmre på sidan 11-12. Handlingsprogram för skydd och säkerhet 2016-2019 är ett paraplydokument som håller ihop alla styrdokument genom att ange övergripande mål, organisation och processer för skyddoch säkerhetsarbetet i Sävsjö kommun. Fakta Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunerna skall enligt denna lag ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Fakta Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser (2006:554) Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.2014, s.15. 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges kommuner och landsting. Överenskommelse om kommuners krisberedskap.2013, s.11. 9 SFS 2003:778. Lag skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet. 6
Risker i vårt samhälle Vart fjärde år analyserar kommunen risker inom sitt geografiska område som kan leda till små, medelstora eller stora samhällsstörningar i en risk- och sårbarhetsanalys. Med risk menas konsekvensen av och sannolikenheten för att en oönskad händelse ska inträffa. 10 Risk- och sårbarhetsanalysen bygger på senast tillgängliga statistik och 2014 års kommunala analys av sju olika krisscenarior. Urvalet av statistik har gjorts utifrån parametrarna frekvens, konsekvens och kostnad, om det är förebyggbart med kommunala insatser, om det anses vara ett bestående eller ökande samhällsproblem samt om det är en risk som kan leda till räddningsinsats. Samtliga kommunala förvaltningar och bolag har genomfört en egen analys utifrån de sju krisscenariona. 11 De samhällsstörningar som analyserats är: fallolyckor, suicid, trafikolyckor, bränder, förgiftningsskador, samtliga brott, våldsbrott, skadegörelse, drunkningsolyckor, elavbrott, väderrelaterad störning, teleavbrott, datavirus, brand i egen lokal, vattenförorening samt hotsituation. Resultat- risk- och sårbarhetsanalys 2014 I Sävsjö kommun omkommer varje år i genomsnitt 6 personer, och 126 personer slutenvårdas på grund av olyckor. Utöver detta brandskadas 9 byggnader och 1069 brott anmäls varje år. En grov uppskattning av samhällets totala kostnad för olyckorna i Sävsjö kommun uppgår till 86 miljoner kronor årligen. Samhällskostnaderna för de brott som begås är än så länge väldigt osäkra. Små och medelstora samhällsstörningar Fallolyckor är den typ av olyckor som orsakar flest slutenvårdade och ger höga samhällskostnaderna i Sävsjö kommun. Suicid är den olycka som leder till flest omkomna och har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Antalet trafikolyckor minskar, men de totala samhällskostnaderna för trafikolyckor är fortfarande höga. Sävsjö kommun har relativt få bränder i byggnad jämfört med riksgenomsnittet. Antalet anmälda brott har ökat i kommunen, men genomsnittet ligger fortfarande under rikets. Anmälningar för våldsbrott i offentlig miljö varken ökar eller minskar och ligger under riksgenomsnittet. Detsamma gäller anmälda bostadsinbrott och skadegörelsebrott. 10 NE Nationalencyklopedin AB 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/risk 11 Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Analys av konsekvenser vid samhällsstörningar., Sävsjö kommun, 2014. 7
Störning Frekvens (per år) 12 Konsekvens (per år) 13 Trend 14 Jämfört med riket 15 Fallolyckor 97 slutenvårdade 97 slutenvårdade 1 omkommen ~30 miljoner kr Suicid 14 slutenvårdade 14 slutenvårdade 5 omkomna ~16 miljoner kr Trafikolyckor 38 rapporterade olyckor 15,3 slutenvårdade 0,25 omkomna ~30 miljoner kr Bränder 9 insatser till utvecklade bränder i byggnad ~10 miljoner kr Samtliga brott 1069 anmälda brott * Våldsbrott i offentlig miljö 30 anmälda brott * Bostadsinbrott 53 anmälda brott * Skadegörelse 7 anmälda brott * Källa: Risk och sårbarhetsanalys 2014- Analys av konsekvenser vid samhällsstörningar. Sävsjö kommun. Röd markering innebär att olycks- eller brottsfrekvensen är mer än 10 procent högre än riksgenomsnittet. Gul markering innebär upp till 10 procent högre frekvens än riksgenomsnittet och grön anger att frekvensen är lägre än riksgenomsnittet. Pilarna visar på om antalet olyckor eller brott har ökat (uppåtgående), är detsamma (rak) eller har minskat (nedåtgående). 12 Se respektive analys i risk och sårbarhetsanalysen. 13 Se respektive analys i risk och sårbarhetsanalysen. 14 Kvalitativ bedömning av frekvensens trend gjord av författaren baserad på diagramen i respektive analys. 15 Röd innebär att olycks- eller brottsfrekvensen är över 10 procent högre än riksgenomsnittet. Gul innebär upp till 10 procent högre frekvens än riksgenomsnittet och grön anger att frekvensen är lägre än riksgenomsnittet. 8
Stora samhällsstörningar (extraordinära händelser) Hot och våldsituation mot egen personal är en av de samhällsstörningar som beräknas påverka Sävsjö kommuns verksamheter allvarligast av de sju analyserade scenariona. Det är främst resursen personal som får en negativ påverkan och som är ett kritiskt beroende för många samhällsviktiga verksamheter. Ökad otrygghet, personalbrist, brister i beslutsfattande processer, produktionsnedgång och i värsta fall fara för liv och hälsa är konsekvenser av hot och våld som framkommit i analysen. Väderrelaterade störningar som orsakar elbortfall, oframkomliga vägar och låga inomhustemperaturer bedömdes också ha stor påverkan på många av kommunens samhällsviktiga verksamheter. Servicegraden av vissa samhällsviktiga verksamheter för kommunens invånare kan komma att påverkas inom till exempel skola, förskola, äldreomsorg och räddningstjänst. Vattenföroreningar påverkar också kommunens verksamheter negativt där socialförvaltningens och tekniska förvaltningens verksamheter drabbas extra hårt. Samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden En viktig del av skydd- och säkerhetsarbetet är att identifiera kommunens samhällsviktiga verksamheter. Med samhällsviktig verksamhet menas sådan verksamhet där: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Till samhällsviktiga verksamheter i Sävsjö kommun räknas el och fjärrvärmedistribution, bankverksamhet, sjukhus, äldreboenden, gruppboenden, hemtjänst och apotek, telefoni-, IT-, radio-, Rakel- och TV-kommunikation, gods- och persontransporter, vatten och avlopp, gatuoch vägunderhåll, livsmedelsdistribution, kommun- och krisledningsorganisationer, polis, räddningstjänst, akutsjukvård, frivilliga förstärkningsresurser, försäkringskassa och pensionsmyndighet, bensinstationer, underhåll av infrastruktur och motorfordon, förskola, skola, fritidsverksamhet med flera. Mål Sävsjö kommuns fullmäktige har antagit säkerhetsmål som beskriver kommunens vision för skydd- och säkerhetsarbetet på en övergripande nivå. Säkerhetsvisionen bryts ner i övergripande mål som antas av fullmäktige, vilka beskriver de områden säkerhetsarbetet ska inriktas på under perioden 2016-2019. De övergripande målen bryts i sin tur ner i prestationer som tas på nämndsnivå och som beskriver hur de övergripande målen ska uppnås och vilka åtgärder som ska genomföras. Prestationerna genomförs på förvaltningsnivå. Säkerhetsvision Övergipande mål Prestationer 9
Vision Sävsjös kommunfullmäktige har antagit en säkerhetsvision som anger inriktningen för säkerhetsarbetet i kommunen. I Sävsjö kommun skall alla ha en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas, särskilt beträffande skador på människor, miljö och oersättlig egendom. Detta skall uppnås genom samarbete mellan kommunens förvaltningar och mellan kommunen och andra aktörer. 16 Övergripande mål Trenden med höga antal fallolyckor i Sävsjö kommun ska vända nedåt genom ett aktivt förebyggande arbete. Trenden med ökande antalet suicid och suicidförsök i Sävsjö kommun ska vända nedåt genom ökad kunskap om psykisk ohälsa och förebyggande insatser i samhällsmiljön. Trenden med höga antal förgiftningsolyckor i Sävsjö kommun ska vända nedåt genom ett aktivt förebyggande arbete. Sävsjö kommun ska arbeta för att upprätthålla och utveckla en trafiksäker miljö för att minska antal omkomna och slutenvårdade. Trenden med lågt antal bränder i byggnad i Sävsjö kommun ska upprätthållas genom ett aktivt förebyggande a Sävsjö kommun ska minimera väderrelaterade störningar i samhällviktig verksamhet så att dessa kan användas till avsett ändamål utan avbrott. rbete. Sävsjö kommun ska minimera brott för att egendom och offentliga miljöer ska kunna användas till avsett ändamål utan avbrott. Hot och våld mot anställda inom Sävsjö kommun ska förebyggas genom ökad kunskap och fysiska åtgärder i arbetsmiljön. Informationssäkerheten inom Sävsjö kommun ska stärkas genom ökad kunskap, nya rutiner och säkrare system. Prestationer och aktiviteter Det de övergripande målen bryts ner i prestationer och aktiviteter som preciserar det förebyggande arbetet. Aktiviteterna ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta, och tas fram av Centrala säkerhetsgruppen efter antagandet av Handlingsprogram för skydd och säkerhet. Höjd beredskap- ett utvecklingsområde Kommunen har ett ansvar för att skydda sin samhällskritiska verksamhet även vid höjd beredskap. Samhällets förberedelser under fredstid utgör grunden för förmågan under höjd beredskap, vilket kopplas samman i Plan för hantering av extraordinär händelse. Det säkerhetspolitiska läget har under de senare åren försämrats med växande orosmoment i världen. Under perioden 2016-2019 bör kommunen därför genomföra en säkerhetpolitisk analys där det fortsatta arbetet med höjd beredskap beskrivs och där aktiviteter och utvecklingsområden tas fram. Arbetet sker i samverkan med Länsstyrelsen och Försvarsmakten. 16 Sävsjö kommun. Skydd mot olyckor. Handlingsprogram. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 2012. 10
Styrdokument Handlingsprogram för skydd och säkerhet är det övergripande kommunala styrdokumentet för området skydd och säkerhet. Inom programområdet finns ett antal planer och styrdokument som i detalj styr arbetet. Nedan anges de planer som ingår i handlingsprogrammet. Handlingsprogram för skydd och säkerhet Handlingsplan för hållbar utveckling Plan för förebyggande insatser/myndighetsutövning Styrdokument för krisberedskapen (inkl. RSA och LEH Plan) Plan för operativa insatser Trafiksäkerhetsprogram Plan för dricksvatten/va-plan Handlingsplan för hållbar utveckling Sävsjö kommun har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, transporter, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen och inspirera andra genom information, utbildning och rådgivning. För detta krävs ett aktivt arbete internt och ett samarbete med näringsliv och hushåll för att minska klimatpåverkan i kommunen. Planen antas av kommunstyrelsen. Planen finns att hämta på www.savsjo.se Plan för förebyggande insatser/myndighetsutövning Denna plan anger organisation, resurser och kompetens inom kommunen för det förebyggande brandskyddsarbetet som rör tillsynsverksamhet, tillståndhantering av brandfarliga och explosiva varor samt sotningsverksamhet. Planen innehåller också beskrivning av riskhänsyn i fysisk planering, vattensäkerhet, trafiksäkerhet och miljö. Planen antas av komunfullmäktige. Planen finns att hämta hos räddningstjänsten. 11
Styrdokument för krisberedskapen Styrdokument för krisberedskap är ett samlingsdokument för de dokument och det arbete som rör kommunens krisberedskapsarbete. I styrdokumentet ingår Sävsjö kommuns Riskoch sårbarhetsanalys, Plan för hanteringa av extraordinär händelse, planerat arbete och åtgärder för att reducera och eliminera risker och sårbarheter, övning- och utbildningsplan samt en redovisning för hur den statliga ersättningen ska användas. Planen antas av Centrala säkerhetsgruppen. Planen finns att hämta på: www.savsjo.se Plan för räddningsinsats Denna plan anger kommunens förmåga att genomföra räddningsinsats där snabbhet, insatsförmåga, uthållighet, personella och materiella resurser samt egenkontroll beskrivs. Planen gäller för räddningstjänstens operativa insatser. Planen antas av kommunfullmäktige. Planen finns att hämta hos räddningstjänsten. Trafiksäkerhetsprogram Syftet med trafiksäkerhetsprogrammet är att systematiskt arbeta för ett trafiksystem som förbättrar säkerhet och tillgänglighet. Programmet antas av kommunfullmäktige. Planen finns att hämta på: www.savsjo.se Plan för dricksvatten/va-plan Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Därför är det viktigt att vattnet är av god kvalitet. Skyddsföreskrifter och skyddsområden har tagits fram för vissa vattentäkter för att kunna säkerställa dess funktion på sikt. Plan för dricksvattenförsörjning där arbete och organisation beskrivs mer i detalj förvaltas hos VA-chefen. Planen är hemligstämplad. Planen antas av kommunfullmäktige. Säkerhetsarbetets process En risk- och sårbarhetsanalys tas fram vart fjärde år som kartlägger vilka små, medelstora och stora samhällsstörningar (extraordinära händelser) som inträffar i kommunen och hur sårbar man är för att sådana händelser ska inträffa. Utifrån analysen planeras sedan det operativa och förebyggande säkerhetsarbetet i kommunen utifrån Handlingsprogram för skydd och säkerhet 2016-2019 och dess underliggande planer och styrdokument. Före, under och efter inträffad händelse Säkerhetsarbetet bedrivs både före, under och efter inträffade samhällsstörningar i en systematisk process där faserna planera, genomföra och utvärdera utgör grunderna för verksamheten. 12
Före Efter Under Före Före inträffade samhällsstörningar arbetar kommunen med att ta fram planer för, utbilda och öva sig i att hantera olika typer av olyckor och kriser. Det förebyggande arbetet inom olika områden ingår också i denna fas. Föreberedande arbete vid små och medelstora samhällsstörningar består av att ta fram planer och rutiner för hur dessa ska hanteras, samt förebyggande insatser. Exempel på förberedande och förebyggande arbete är övning av räddningstjänstpersonal, tillsyn av brandskyddet i kommunal och privat verksamhet, fallpreventions- och trafiksäkerhetinsatser med mera. Kommunen övas och utbildas kontinuerligt i hur man ska agera och organisera sig vid olika större samhällsstörningar och krissituationer. Kommunen arbetar också med att förebygga och minska konsekvenserna av störningar i vatten- och elförsörjningen. Under Under en pågående samhällsstörning implementerar kommunen gällande planer och rutiner för hur den ska hanteras, samtidigt som man dokumenterar och samlar in information kring händelsen och de åtgärder som genomförs. Den enskilde (personer, företag och organisationer) har det grundläggande ansvaret för att hantera olyckor. Först när den enskilde inte längre kan hantera situationen själv är samhället skyldigt att ingripa. 17 När extra psykosocialt stöd behövs för personer och anhöriga som drabbas vid en kris eller olycka kan kommunens POSOM-grupp* kallas in. Kommunen har ett speciellt ansvar att hantera större kriser inom sitt geografiska område så att samhällsviktig verksamhet som till exempel skolor, sjukhus och äldreboenden kan upprätthålla sina verksamheter. Kommunen ska lämna lägesrapporter och information om händelseutvecklingen vid större samhällsstörningar till Länsstyrelsen. 18 Efter Efter en olycka, ett brott eller en kris har inträffat ska händelsen följas upp och utvärderas. Detta för att kunna lära ifrån inträffade händelser och förbättra verksamheterna. När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan blir undersökt. Undersökningen görs av räddningstjänsten och omfattar klarläggning av orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. 19 Vid behov kan räddningstjänsten 17 SFS 2003:778. Lag skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet. *POSOM står för psykosocialt omhändertagande. 18 SKL, MSB. Överenskommelse om kommuners krisberedskap.2013, s.13. 19 SFS 2003:778. Lag skydd mot olyckor. Kap 3, 10.Stockholm: Justitiedepartementet. 13
utföra så kallad restvärdesräddning för att minska kostnaderna och konsekvenserna av olyckan på miljö och egendom. Exempel på detta kan vara torr och rökfri miljö efter brand eller miljörestvärdesräddning för att minska kosekvenserna av miljöolyckor. Personer som drabbats vid en kris eller olycka kan få extra psykosocialt stöd genom POSOM-gruppen även efter inträffas händelse. Vid stora samhällsstörningar där kommunens krisledningsorganisation har används ska händelsen dokumenteras och analyseras i efterhand. 20 Inträffade händelser och lärdomar tas sedan tillvara i nästkommande planer och rutiner för krishantering, samt vid kommande utbildningar och övningar. Säkerhetsarbetet aktörer Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för skydd och säkerhetsfrågorna genom att anta övergripande styrdokument och mål för verksamheten. Respektive nämnd har ansvar för frågorna i sin egen förvaltning. Kommunstyrelsen fastställer organisationen för skydd och säkeretsarbetet. Kommunstyrelsen utgör krisledningsnämnd vid stora samhällsstörningar (extraordinära händelser) som kräver samordning och snabba beslut. Kommunstyrelsen arbetsutskott är politiskt ansvariga för samordningsfrågorna inom skydd och säkerhetsområdet. Kommunchefen har det övergripande tjänstemannaansvaret för kommunens skydd och säkerhetsarbete och samordnar tillsammans med utvalda förvaltningschefer arbetet i Centrala säkerhetgruppen. Centrala säkerhetsgruppen har det förvaltningsövergripande ansvaret att samordna skydd och säkerhetsarbetet, samt utgör krisledningsorganisation. Centrala säkerhetsgruppen Centrala säkerhetsgruppen är kommunens gemensamma samordningsorgan för arbetet med skydd och säkerhet, med representanter ifrån samtliga kommunala förvaltningar, bolag och räddningstjänst. Ett antal arbetsgrupper arbetar med att ta fram underlag, analyser och förslag till aktiviteter inom det förebyggande området. Dessa förankras i Centrala säkerhetgruppen och tas om nödvändigt vidare till kommunstyrelses arbetsutskott (KSU) eller till kommunstyrelsen. F-samverkan Kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun, Region Jönköpings län, Polismyndigheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län, SOS Alarm och Försvarsmakten har behov av samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag mot medborgarna vid kris och olyckor. F-samverkan ska stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Områdena som man samverkan inom är: Regionalt krishanteringsråd, omvärldsbevakning, händelsegrupper, arbetsgrupper, CBRNE, beredskaps-, säkerhetssamordning och risk- och sårbarhetsanalyser, krisinformation, samband och teknik samt utbildning och övning. Regional inriktnings- och samordningsfunktion startas upp vid kriser och större händelser. Händelsen avgör vilka samhällsaktörer som ingår i inriktnings och samordningsfunktionen. 20 Plan för hantering av extraordinära händelser och i tillämpliga delar vid höjd beredskap och i krissituation i Sävsjö kommun, 2014. 14
Funktionen ska analysera behov och anpassa åtgärder efter situationen, samt identifiera och beakta avgränsningar mot lokal nivå 21. 21 Regional krissamverkan i Jönköpings län: F-samverkan.2015. http://www.jonkoping.se/download/18.7a35645314b51709743173ad/1424956810406/f_samverkan_broschyr.p df 15
Referenser Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Brott och statistik. Hämtat den 31 augusti 2015 ifrån: https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/brottsutvecklingen.html Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hur tar kommunerna tillvara erfarenheter från olyckor och allvarliga händelser? Hämtat den 31 augusti 2015 ifrån: https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26221.pdf NE Nationalencyklopedin AB 2015. Hämtat den 31 augusti 2015 ifrån: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/risk Regional krissamverkan i Jönköpings län: F-samverkan. 2015. Hämtat den 31 augusti 2015 ifrån: http://www.jonkoping.se/download/18.7a35645314b51709743173ad/1424956810406/f_sa mverkan_broschyr.pdf Sveriges kommuner och landsting (SKL), Myndigheten för samhälsskydd och beredskap (MSB). Överenskommelse om kommuners krisberedskap. 2013. Sävsjö kommun. Skydd mot olyckor. Handlingsprogram. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 2012. Sävsjö kommun. Risk och sårbarhetsanalys 2014. Konsekvenser av samhällsstörningar.2014. Sävsjö kommun. Plan för hantering av extraordinära händelser och i tillämpliga delar vid höjd beredskap och i krissituation i Sävsjö kommun. 2014. Svensk författningssamling 2003:778. Lag skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet. Tryggare Sverige. Från ord till handling- Ett nationellt brottsförebyggande program. Stockholm. 2014. 16