Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den mest aktuella statistiken. Avslutningsvis i artikeln finns förklaringar till olika begrepp som används. Dock bör förtydligas redan nu att pendling i denna artikel alltid avser pendling över kommungräns. Personer som pendlar från tätort/landsbygd i Västerås kommun räknas således inte som pendlare. Pendlingens omfattning och utveckling Antal personer som pendlar till arbete har ökat de senaste decennierna och år 2014 var det 14 165 personer som pendlade till Västerås för att arbeta. Det kan jämföras med år 1985 då drygt 7 360 personer pendlade till Västerås. Många västeråsare pendlar också till arbete i annan kommun och år 2014 var det drygt 11 100 som gjorde det att jämföra med år 1985 då 4 280 västeråsare pendlade. Västerås har ett positivt pendlingsnetto, vilket innebär att fler pendlar till Västerås än vad det är som pendlar från Västerås för arbete. Pendlingsnettot är skillnaden mellan inpendlare och utpendlare. Västerås har haft ett ökande pendlingsnetto från år 2007 men år 2014 minskade det. Totalt är det dock drygt 3 000 fler personer som pendlar till Västerås än vad det är västeråsare som pendlar från Västerås. Figur 1 Pendling till och från Västerås samt pendlingsnetto, år 1985-2014 Antal personer 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Pendlingsnetto Antal inpendlare Antal utpendlare 4 000 2 000 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År

Totalt sett är det ungefär 16 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna som pendlar till sitt arbete. Andelen har legat runt 16 procent sedan år 2007. I ett längre tidsperspektiv kan man dock se att pendling har ökat bland förvärvsarbetande västeråsare. År 1985 var det knappt sju procent som pendlade ut från Västerås att jämföra med omkring 17 procent år 2014. Figur 2 Andel utpendlare bland de förvärvsarbetande västeråsarna, 1985, 1990, 1995, 2000-2014 Andel (%) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År För att få en uppfattning om de data som presenterats kan det underlätta att jämföra data med andra kommuners data. Det urval av kommuner som gjorts baseras på likheten med Västerås avseende antalet invånare och geografisk placering. Uppsala och Eskilstuna skiljer sig något från Västerås sett till invånarantalet, men de två städernas geografiska förhållande till Stockholm gör ändå att en jämförelse kan vara befogad. Uppsala ligger närmare Stockholm än Västerås (cirka 7 mil respektive 11,5 mil) och med tåg till Stockholms central tar det cirka 15 minuter fortare från Uppsala till Stockholms central än från Västerås till Stockholms central. Örebro, Norrköping och Linköping har snarlika invånarantal som Västerås, men ligger å andra sidan längre från Stockholm.

Uppsala är den kommun som har störst andel utpendlare. Där har andelen legat runt 22 procent sedan år 1999. Lägst andel utpendlare hade Linköping medan Eskilstuna, Örebro och Västerås har haft lika stora andelar av sin förvärvsarbetande befolkning som pendlar ut från respektive stad. Norrköping ligger något högre än dessa tre kommuner men fortfarande något lägre än Uppsala. Figur 3 Andel utpendlare bland kommunens förvärvsarbetande, jämförelse mellan några större kommuner, år 2014 Kommun Andel utpendlare av förvärvsarbetande kommuninvånare år 2014 år 2009 år 2004 år 1999 Förändring mellan år 2009-2014 Förändring mellan år 2004-2014 Förändring mellan år 1999-2014 Uppsala 22% 23% 22% 22% -0,6% 0,8% 0,4% Eskilstuna 17% 16% 15% 12% 1,0% 2,7% 4,9% Linköping 15% 15% 14% 13% 0,1% 1,1% 1,9% Norrköping 20% 19% 16% 14% 0,6% 3,5% 6,0% Örebro 17% 16% 15% 16% 1,1% 2,3% 1,0% Västerås 17% 16% 14% 13% 0,4% 2,3% 3,9% Störst andel inpendlare bland de som arbetar i kommunen har Linköping och Örebro. I dessa kommuner är det närmare var fjärde som pendlat till kommunen för att arbeta. I Uppsala, Norrköping och Västerås är det ungefär var femte som pendlar till kommunen för att arbeta. Lägst andel inpendlare hade Eskilstuna där 15 procent av de som arbetar i kommunen har pendlat dit. Figur 4 Andel inpendlare bland förvärvsarbetande i kommunen, jämförelse mellan några större kommuner, år 2014 Kommun Andel inpendlare av de som arbetar i kommunen Förändring mellan år år 2014 år 2009 år 2004 år 1999 2009-2014 Förändring mellan år 2004-2014 Förändring mellan år 1999-2014 Uppsala 21% 19% 19% 15% 1,2% 1,8% 5,7% Eskilstuna 15% 15% 14% 12% 0,5% 1,6% 3,7% Linköping 23% 23% 21% 19% 0,7% 2,5% 4,1% Norrköping 20% 19% 18% 17% 0,6% 2,2% 2,7% Örebro 23% 23% 22% 20% 0,0% 1,1% 2,6% Västerås 20% 19% 18% 17% 1,1% 2,5% 2,8%

Till vilka kommuner pendlar västeråsarna? De kommuner som flest åker till av de som pendlar är framförallt våra närkommuner. Flest pendlar till Stockholm följt av Eskilstuna och Hallstahammar. Tabellen visar pendlingnettot mellan Västerås och respektive kommun. Det man kan se är att det är närmare 1 500 fler personer som pendlar till Stockholm än vad det är som pendlar från Stockholm till Västerås. Västerås har således ett negativt pendlingsnetto gentemot Stockholm. Ett nästan lika stort fast positivt pendlingsnetto har Västerås gentemot Hallstahammar. Det pendlar cirka 1 450 fler personer till Västerås från Hallstahammar än vad det gör i motsatt riktning. Figur 5 De kommuner till vilka flest västeråsare pendlar, år 2014. Största utpendlingkommunerna Pendlingnetto Stockholm -1473 Eskilstuna 175 Hallstahammar 1452 Enköping 270 Köping 486 Sala 1220 Solna -503 Surahammar 1081 Uppsala 25 Örebro 33

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Statistik om Västerås Totalt var det cirka 2 200 västeråsare som pendlade till Stockholm för att arbeta. Den uppåtgående trenden kan man se har mattats sedan år 2012. Däremot ökar antalet som pendlar till Stockholms län. År 2014 var det cirka 3 900 som pendlade till Stockholms län varav 2 200 personer (57 %) till Stockholms kommun. Figur 6 Utpendlingen från Västerås till Stockholms län respektive Stockholms kommun, år 1994-2014 Antal personer Utpendling Stockholms län Utpendling Stockholms kommun 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 År

Pendlingen till våra grannkommuner ökar till alla utom Hallstahammar. Dit har pendlingen minskat successivt sedan toppåret 2008. Antalet utpendlare ökar återigen till Sala efter några år av nedåtgående antal. Eskilstuna är den kommun, som efter Stockholm, till vilken flest västeråsare pendlar till. Antalet minskade något under år 2013 för att år 2014 ha ökat något igen. Figur 7 Utpendling från Västerås till grannkommunerna, år 1996-2014 Antal personer 1 200 1 000 800 600 400 1060 820 749 622 596 451 200 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År Eskilstuna Hallstahammar Sala Enköping Köping Surahammar

Från vilka kommuner kommer inpendlarna? De kommuner som flest pendlar från till ett arbete i Västerås är i mång och mycket samma kommuner som många västeråsare pendlar till för att arbeta. Flest personer kommer från Hallstahammar följt av Sala och Surahammar. Som nämndes tidigare har Västerås ett positivt pendlingsnetto gentemot Hallstahammar. Figur 8 De kommuner vilka flest personer kommer som arbetar i Västerås, år 2014. Största inpendlingkommunerna Hallstahammar 1452 Sala 1220 Surahammar 1081 Eskilstuna 175 Köping 486 Enköping 270 Stockholm -1473 Uppsala 25 Örebro 33 Arboga 145 Pendlingsnetto

Totalt var det 14 165 personer som pendlade till ett arbete i Västerås kommun, vilket är en minskning med 74 personer i jämförelse med år 2013. Det kan man också se lite av i diagrammet då antalet minskar för flera kommuner varifrån pendlarna kommer. Från Enköping, Köping och Sala har antalet minskat mellan år 2013-2014. Däremot har antalet ökat något från Hallstahammar och Surahammar motsvarande år. Figur 9 De grannkommuner vilka flest personer kommer som arbetar i Västerås, år 2014. Antal personer 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 2272 1816 1532 1235 1108 1019 600 400 200 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping

Vilka är det som pendlar? Det är vanligare att män pendlar än kvinnor. Både bland inpendlare och utpendlare är män i majoritet. Bland inpendlarna är 60 procent män och bland utpendlarna är det 61 procent män. Figur 10 Inpendlare och utpendlare uppdelat på kön, år 2014. Inpendlare 60% Män Kvinnor Utpendlare 61% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Den större delen av inpendlarna är mellan 25-44 år oavsett kön. Bland kvinnorna är närmare 50 procent i ålder 25-44 år och bland männen är 47 procent i den åldersgruppen. Av kvinnorna är 35 procent i åldersgruppen 45-64 år att jämföra med 40 procent av männen. I den näst yngsta åldersgruppen, 20-24 år återfinns ungefär var tionde man respektive kvinna av de som pendlar till Västerås. Det är också i dessa åldergrupper som nu nämnts, dvs. 20-64 år, som till störst del tillhör arbetskraften. Dessförinnan studerar många och från 65 år är merparten heltidspensionärer. Figur 11 Inpendlare uppdelat på kön och åldergrupp, år 2014. 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år Kvinnor Män 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Även bland de som pendlar från Västerås är störst andel i åldersgruppen 25-44 år. Av utpendlarna är omkring 44 procent i den åldersgruppen både bland män och bland kvinnor. Nästan lika stora andelar återfinns i åldergruppen 45-64 år, då 42 procent av de utpendlande kvinnorna och 43 procent av de utpendlande männen är i den åldern. Figur 12 Utpendlare uppdelat på kön och åldergrupp, år 2014. 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år Kvinnor Män 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bland dem som pendlar till Västerås ser det ganska lika bland kvinnor och män när det gäller vilka de vanligaste kommunerna är varifrån de kommer. Topp-tre är samma kommuner både bland män och bland kvinnor. Av kvinnorna är det dock en större andel som kommer från Köping och Enköping än vad det är bland männen. Männen däremot kommer i högre utsträckning från Eskilstuna än kvinnorna. Figur 13 Vanligaste pendlingskommunerna fördelat på kön för de som pendlar till Västerås, år 2014. Största inpendlingskommunerna Män Kvinnor Hallstahammar 15% Hallstahammar 17% Sala 12% Sala 14% Surahammar 10% Surahammar 12% Eskilstuna 9% Köping 9% Köping 7% Enköping 9% Övriga Sverige/utlandet 46% Övriga Sverige/utlandet 40% Totalt 100% Totalt 100%

Bland toppkommunerna till vilka flest pendlar skiljer det sig inte heller mycket åt mellan könen. Här är det däremot topp-två som är desamma oavsett kön. Emellertid är det en större andel av kvinnorna som pendlar till Hallstahammar och Sala än vad det är av männen. Männen å andra sida pendlar i högre utsträckning till Köping. Figur 14 Vanligaste pendlingskommunerna fördelat på kön för de som pendlar från Västerås, år 2014 Största utpendlingskommunerna Män Kvinnor Stockholm 21% Stockholm 18% Eskilstuna 8% Eskilstuna 12% Enköping 6% Hallstahammar 9% Hallstahammar 6% Enköping 8% Köping 5% Sala 6% Övriga Sverige/utlandet 52% Övriga Sverige/utlandet 47% Totalt 100% Totalt 100%

Vilka branscher pendlas det till? Bland de män som pendlar från Västerås är det vanligast att pendla till ett arbete inom Tillverkning- och utvinningsindustrin. Ungefär var femte utpendlande man hade sitt arbete inom den branschen. Bland kvinnorna som pendlar från Västerås är det vanligast att man pendlar till ett arbete inom Vård och omsorg. Av kvinnorna är det ungefär var fjärde som pendlar till sitt arbete inom den branschen i en annan kommun. Samma branscher är också de vanligaste för de som pendlar till Västerås för att arbeta. Av männen återfinns 24 procent i Tillverkning- och utvinningindustrin och av kvinnorna återfinns 27 procent inom Vård och omsorg. Figur 15 Branschtillhörighet för pendlare fördelat på kön. År 2014 Utpendlare Inpendlare Branschtillhörighet Män Kvinnor Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske 1% 0% 0% 0% Tillverkning och utvinning 20% 8% 24% 8% Energi och miljö 2% 1% 2% 1% Byggverksamhet 10% 1% 13% 1% Handel 15% 12% 14% 13% Transport 7% 5% 7% 2% Hotell och restauranger 3% 3% 1% 2% Information och kommunikation 7% 3% 5% 2% Kreditinstitut och försäkringsbolag 2% 3% 1% 2% Fastighetsverksamhet 1% 2% 2% 1% Företagstjänster 13% 12% 14% 14% Civila myndigheter och försvaret 8% 12% 5% 10% Utbildning 3% 12% 4% 11% Vård och omsorg 5% 20% 4% 27% Personliga och kulturella tjänster 3% 5% 2% 5% Okänd bransch 0% 0% 0% 0% Samtliga näringsgrenar 100% 100% 100% 100%

Vård och omsorg är den bransch som sysselsätter flest personer som bor och arbetar. Däremot är det Tillverkning och utvinning som sysselsätter flest av de som pendlar till Västerås, men även från Västerås. De fyra första branscherna i diagrammet Vård och omsorg, Tillverkning och utvinning, Företagstjänster och Handel sysselsätter var och en över 1 850 personer av inpendlarna. Dessa branscher tillsammans med Byggverksamhet sysselsätter 67 procent av de som pendlar till Västerås. De som pendlar från Västerås reser i stort sett till samma branscher som de som pendlar till Västerås. De första fyra branscherna sysselsätter var och en över 1 200 personer av de som pendlar ut från kommunen. Dessa branscher tillsammans med Civila myndigheter och försvar sysselsätter 62 procent av de som pendlar från kommunen. Figur 16 Branschtillhörighet för de som bor och arbetar i Västerås och de som pendlar. År 2014 Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Företagstjänster Handel Utbildning Byggverksamhet Civila myndigheter och försvaret Transport Personliga och kulturella tjänster Hotell och restauranger Bor och arbetar i V-ås Utpendlare Inpendlare Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch 0 2000 4000 6000 8000 10000

Utbildningsnivå De som pendlar från Västerås har i något högre utsträckning eftergymnasial utbildning än de som pendlar in till Västerås, med de som pendlar till Västerås i högre utsträckning har förgymnasial eller gymnasial utbildning. Bland utpendlarna har ungefär hälften eftergymnasial utbildning, medan knappt 42 procent av inpendlarna har motsvarande. Figur 17 Utbildningsnivå för pendlarna och de som bor och arbetar i Västerås. År 2014 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift saknas Bor och arbetar i V-ås 9,4% 47,8% 15,7% 26,6% 0,4% Inpendlare 8,1% 49,9% 15,7% 26,0% 0,4% Utpendlare 7,1% 41,3% 18,0% 33,2% 0,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel (%)

Västerås har ett positivt netto för tre av de fyra utbildningsnivåerna. Det är enbart för den högsta utbildningsnivån som nettot är negativt. Detta innebär att det är fler som pendlar till Västerås än från Västerås i de tre första utbildningsnivåerna medan det är fler som pendlar från Västerås i den högsta utbildningsnivån, eftergymnasial utbildning om 3 år eller mer. Det positiva nettot för de första tre utbildningsnivåerna har minskat något i förhållande till år 2013, liksom det negativa nettot har minskat när det gäller den högsta utbildningsnivån. År 2012 var det negativa nettot för den högsta utbildningsnivån -276 personer för att år 2014 ha minskat till -18 personer. Figur 18 Pendlingsnetto per utbildningsnivå, år 2014. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år År 2013 År 2014 Eftergymnasial minst 3 år -500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Definitioner Förvärvsarbetande = Enligt RAMS räknas en person som förvärvsarbetande om de genomfört i genomsnitt minst en timmes arbete per vecka under november månad Utpendlare = Person som är bosatt i Västerås kommun, men som förvärvsarbetar i en annan kommun Inpendlare = Person som har sin arbetsplats i Västerås kommun, men som är bosatt i en annan kommun Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare