Innehåll 1 Innehåll förord 2 statistikens uppbyggnad 3 löner 25 4 8 lönekostnader 25 4 5 spridning av löneutvecklingen 24 25 6 lön per skiftform 25 7 8 löneutveckling, bnp och kpi 9 16 löne- och arbetskraftskostnadsutveckling 9 1 arbetskraftskostnad, årslön och reallön 197 25 11 12 reallön 197 25 för arbetare resp tjänstemän 13 14 löneutveckling 1977 25 15 16 löneformer 17 18 löneformer per näringsgren 25 17 andel tjänstemän med resultatlön 1972 25 18 lönespridning 19 23 tjänstemännens semesterstandard 1995 och 25 32 tidsanvändning/frånvaro 33 37 arbetsdagar och frånvaro 25 33 arbetad tid och frånvaro 25 34 arbetad tid och frånvaro 1988 25 35 37 anställda antal, åldersstruktur och utbildning 38 43 årsanställda per sektor 25 38 årsanställda per sektor 199 25 39 åldersfördelning 1985, 199 och 25 4 åldersfördelning per näringsgren 25 41 utbildningsnivåer i olika åldrar 25 42 utbildningsinriktning/ utbildningsnivå 25 43 avtalsförhandlingar och avtalskonstruktioner 44 47 internationella löner 24 29 konflikter 48 49 arbetstid och semester 3 32 arbetstid 1995 och 25 3 övertidsvolym 198 25 31 arbetsgivaravgifter och premier till avtalsförsäkringar 49 53
2 Förord Förord Svenskt Näringslivs arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens fem rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare och ägare som för företagens anställda och för svenska folket som helhet. Svenskt Näringsliv vill därför verka för en bred intressegemenskap i samhället kring värdet av företag och företagsamhet. Löne- och arbetstidsfrågor är av central betydelse för näringslivet och därigenom för våra möjligheter att öka den långsiktiga tillväxten i Sverige. Därför är dessa viktiga frågor i samhällsdebatten och det finns ett stort behov av aktuella fakta. I Fakta om löner och arbetstider ges en översiktlig bild av löner, arbetskraftskostnader, arbetstider m m. Huvuddelen av uppgifterna baseras på den lönestatistik som samlas in av Svenskt Näringsliv. Vår förhoppning är att denna faktasamling på ett lättillgängligt sätt skall sprida kännedom om olika löne- och arbetstidsfrågor och samtidigt stimulera till diskussion. Faktasamlingen är avsedd för alla som behöver lättillgängliga uppgifter om grundläggande löne- och arbetstidsfrågor som till exempel företag, anställda, näringslivsorganisationer, fackföreningar, politiker, journalister, lärare och studerande. Fakta om löner och arbetstid presenteras i ett åttiotal diagram och tabeller tillsammans med korta kommentarer. Skriften utkommer årligen och finns i både tryckt form och på Svenskt Näringslivs hemsida. Stockholm i april 26 SVENSKT NÄRINGSLIV Jan-Peter Duker
Statistikens uppbyggnad 3 Statistikens uppbyggnad insamlingsmetodik Löneuppgifter samlas in huvudsakligen från företag med fler än 1 arbetare eller tjänstemän. Inom vissa avtalsområden med stor andel småföretag ingår även mindre företag i undersökningen. Där det har varit möjligt har en urvalsundersökning gjorts för företag med 11 till 2 arbetare eller tjänstemän, medan företag med fler än 2 arbetare eller tjänstemän alltid ingår i statistiken. mätperiod 197 1997 var mätperioden andra kvartalet för arbetare och augusti månad för tjänstemän. Från och med statistiken avseende 1998 används en enhetlig mätperiod för båda personalkategorierna. Mellan 1998 och 2 användes månaderna september och oktober som mätperiod. Från och med år 21 används september månad. statistikens omfattning Statistiken avser löner för hel- och deltidsanställda mellan 18 och 64 år. lönebegrepp För tjänstemän är lönebegreppet genomgående summan av fast kontant månadslön, naturaförmåner och genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). För arbetare baseras löneutvecklingstalen på summan av tid- och prestationslön (T+P). I lönenivåtalen inkluderas även skift- och obtillägg samt helglön (T+P+S+H). I texten till tabeller och diagram redovisas vilket av lönebegreppen som används. Löneutvecklingen för tjänstemän redovisas som ett s k SÅYA-tal (Standardräkning, Ålder, Yrke, Arbetstid). Hänsyn tas då till ändringar i ålders- och yrkessammansättningen samt förändringar i den ordinarie veckoarbetstidens längd så att dessa struktureffekter inte mäts som lönenivåförändringar. Vinstandelar ingår inte i den redovisade statistiken. Den skillnad i lönebegreppen som finns mellan arbetare och tjänstemän har försumbar inverkan på resultaten. lönespridning I vissa diagram redovisas lönespridningen i form av percentillöner, vilka definieras enligt följande: 1:e percentillönen 1 procent av individerna har lägre lön, 9 procent har högre lön 4:e percentillönen 4 procent av individerna har lägre lön, 6 procent har högre lön 6:e percentillönen 6 procent av individerna har lägre lön, 4 procent har högre lön 9:e percentillönen 9 procent av individerna har lägre lön, 1 procent har högre lön tillförlitlighet I den färdiga statistiken finns viss osäkerhet. Osäkerheten uppstår på grund av täckningsfel, bortfall, mätfel samt urvalsfel. Bortfallet, mätt i antal individer, i 25 års statistik var cirka 12 procent.
4 Löner 25 Lönekostnader 25 Lönen och arbetskraftskostnaderna är viktiga för den anställde och för företaget. De är en ersättning för utfört arbete och samtidigt ett instrument för styrning mot verksamhetens mål och önskvärda prestationer. Samtidigt är de en viktig faktor som påverkar företagets konkurrenskraft i förhållande till andra företag. Ett för högt kostnadsläge gör att företaget får svårt att sälja sina produkter och tjänster. Ett för lågt kostnadsläge kan göra att företaget får svårt att locka till sig och behålla den personal som behövs för verksamheten. Hur kostnaderna utvecklas har stor betydelse inte bara för det enskilda företaget utan också för regionen och för riket som helhet eftersom de påverkar möjligheterna att producera i landet. Kronor 6 5 4 3 2 Arbetsgivaravgifter Lön 1 Svenskt Näringsliv totalt Egentlig industri Arbetare Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang Samfärdsel Service Tjänstemän Näringsgren/ T+P+S+H Utv. i %* Utv. i %** Årslön/Kr Arb. kraft område Kr/tim 4/5 2/5 25 Kostnad/Kr Arbetare Svenskt Näringsliv 126,51 3,2 3, 253 5 352 3 Egentlig industri 132,12 3,8 3,2 264 8 368 Byggnadsverksamhet 14,56 2,8 2,6 281 7 391 5 Varuhandel, hotell o rest. 115,27 3,2 3,5 231 321 Samfärdsel 125,46 3, 3,4 251 4 349 4 Service 113,14 2,9 2,4 226 7 315 Månads- Utv. i % Utv. i %** Årslön/Kr Arb. kraft lön/kr 4/5 2/5 25 Kostnad/Kr Tjänstemän 3 446 3,1 3,1 371 4 554 9 * Beräknat på identiska arbetsplatser förutom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik ** Årsgenomsnitt
Löner 25 5 Lönenivåerna varierar mellan olika individer, yrken, företag och branscher. Inom Svenskt Näringsliv har arbetare inom byggverksamhet den högsta genomsnittliga lönenivån och arbetare inom service den lägsta. Genomsnittslönen 25 uppgick till 126,51 kronor per timme för samtliga arbetare och 3 446 kronor per månad för tjänstemän. Omräknat till helår motsvarar detta 253 5 kronor för arbetare och 371 4 för tjänstemän. När kostnader för arbetsgivaravgifter 1 enligt lag och avtal och semesterlön läggs till ökar de genomsnittliga årskostnaderna till 343 2 kronor respektive 522 5 kronor. Mellan 24 och 25 har lönerna ökat med i genomsnitt 3,2 procent för arbetare och 3,1 procent för tjänstemän. Mest ökade lönerna inom samfärdsel och minst inom servicenäringarna. Bakgrundsinformation Lönerevisionerna är alltmer utspridda över året och lönenivåerna och löneutvecklingen är inte längre resultatet av ett enskilt års löneavtal. En tydligare bild av den långsiktiga löneutvecklingen fås av genomsnitten för de tre senaste åren. 1 Arbetsgivaravgifterna beskrivs mer ingående i separat kapitel.
6 Löner 25 Spridningen av löneutvecklingen 24 25 Löneökningsintervall, arbetare. Antal Kr/tim 14 12 1 8 6 4 2 Den vanligast förekommande löneökningen är mellan 2 och 3 procent Genomsnittlig timlön 24 15 145 14 135 13 125 12 115 11 15 1 95 9 85 8 75 Löneökningsintervall, tjänstemän. Antal 1 9 8 7 6 5 4 Den vanligast förekommande löneökningen är mellan 2 och 3 procent Genomsnittlig månadslön 24 Kr/mån 375 35 325 3 275 25 3 225 2 2 1 175 15 < 9 < 7 8> < 5 6> < 3 4> < 1 2> < 1> <2 3> <4 5> <6 7> <8 9> <1 11> <12 13> <14 15> <16 17> <18 19> <2 21> <22 23> <24 25> <26 27> <28 29> <3 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> 4 > < 9 < 7 8> < 5 6> < 3 4> < 1 2> < 1> <2 3> <4 5> <6 7> <8 9> <1 11> <12 13> <14 15> <16 17> <18 19> <2 21> <22 23> <24 25> <26 27> <28 29> <3 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> 4 > Löneutvecklingsintervall ( i procent) Löneutvecklingsintervall ( i procent) individuell löneutveckling De anställdas löner utvecklas olika över tid. Genomsnittet sammanfattar löneutvecklingen i ett enda tal men verkligheten är mer komplex. Som framgår av diagrammen förändras de anställdas löner olika. Det hänger samman med att några gör karriär, andra tvingas byta jobb när företag lägger ned verksamhet och en grupp kanske arbetar vidare med ungefär samma arbetsuppgifter som förra året. För några anställda har lönerna minskat, vilket kan bero på att de tillfälligt haft en extrem lönenivå, på grund av exempelvis ovanligt hög prestationslön året innan. 2 3 procent var det allra vanligaste ökningsintervallet för både arbetare och tjänstemän mellan 24 och 25.
Löner 25 7 Lön per skiftform 25 Genomsnittlig timförtjänst (kr) 2 Inter- Kontimittent nuerligt Dag- 2-skifts- 3-skifts- 3-skifts- Underjords- Ständigt Totalt arbete arbete arbete arbete arbete nattarbete Övriga Hela Svenskt Näringsliv Andel timmar 1,% 77,% 11,4% 2,3% 4,5%,3% 1,8% 2,7% TPSH-kvot 126,51 121,83 132,76 144,67 165,33 158,71 149,93 134,45 TP-kvot 115,81 114,28 117,26 121,14 131,29 138,49 121,1 117, Egentlig industri Andel timmar 1,% 6,1% 21,% 4,% 9,2%,7% 2,1% 2,9% TPSH-kvot 132,12 122,61 134,14 148,61 165,44 158,75 163,9 159,2 TP-kvot 119,22 116,19 118,32 123,37 13,92 138,49 129,45 134,58 Byggnadsverksamhet Andel timmar 1,% 99,3% TPSH-kvot 14,56 14,51 TP-kvot 136,29 136,34 Varuhandel, hotell och restaurang Andel timmar 1,% 9,6% 3,7%,9%,1%,5% 4,2% TPSH-kvot 115,27 115,54 118,3 125,29 16,1 128,9 12,58 TP-kvot 13,82 14,22 15,29 15,48 121,38 16,63 92,98 Samfärdsel Andel timmar 1,% 85,1% 6,9% 1,% 1,8% 1,5% 3,7% TPSH-kvot 125,46 122,7 135,17 166,41 176,46 142, 128,3 TP-kvot 115,18 113,47 119,92 15,27 154,14 119,4 115,88 Service Andel timmar 1,% 86,3% 1,9% 1,7%,4% 8,3% 1,4% TPSH-kvot 113,14 111,1 12,4 13, 19,3 133,31 122,6 TP-kvot 14,22 13,6 16,39 96, 98,5 11,95 11,62 Övriga näringsgrenar Andel timmar 1,% 96,1% 3,3%,5%,1% TPSH-kvot 16,35 15,7 117,32 121,27 159,23 TP-kvot 11,84 11,56 17,65 16,14 121,34 lön per näringsgren och skiftform Genomsnittslönen skiljer sig beroende på näringsgren och skiftform. Högsta ersättningen betalas för kontinuerligt 3-skift, underjordsarbete och ständigt nattarbete och lägst för dagarbete. Timförtjänsten för tidlön+prestationslön (T+P) redovisas separat och inklusive löneelementen skift(ob)tillägg (S) och helglön (H). 2 Där underlaget är otillräckligt redovisas inga uppgifter.
8 Löner 25 Genomsnittlig timförtjänst per skiftform för arbetare inom egentlig industri 25 Kronor/arbetad timme 18 16 14 12 1 Skift(ob)tillägg + Helglön 8 6 4 Tidlön + Prestationslön 2 Totalt Dagarbete 2-skift Intermitt. 3-skift Kontin. 3-skift Underjordsarbete Ständigt nattarbete Övrigt Andel arbetade timmar per skiftform för arbetare 25 Egentlig industri Övriga näringsgrenar Dagarbete 2-skift Intermittent 3-skift Kontinuerligt 3-skift Underjordsarbete Ständigt nattarbete Övrigt Skiftarbete förekommer nästan enbart inom egentlig industri, ofta inom processindustrin. Bakgrundsinformation Skift är ett sätt att ordna produktionen så att verksamheten drivas under fler av dygnets timmar. Arbetstiden delas in i olika arbetspass som möjliggör att verksamheten ibland kan drivas dygnet runt, året om, vilket är viktigt i vissa branscher.
Löne- och arbetskraftskostnadsutveckling Löneutveckling, BNP och KPI 9 De anställdas löner med därtill kopplade sociala avgifter och därmed företagens löneoch arbetskraftskostnader revideras oftast årligen. Principerna för hur revisionerna ska hanteras bestäms oftast i avtal 3. Utfallet av de reviderade lönerna kan avläsas årligen i lönestatistiken. Löneutveckling 1964 25 Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Arbetare Tjänstemän BNP KPI 2 1964-65 1966-67 1968-69 197-71 1972-73 1974-75 1976-77 1978-79 198-81 1982-83 1984-85 1986-87 1988-89 199-91 1992-93 1994-95 1996-97 1998-99 2-1 22-3 24-5 källor: bnp: scb försörjningsbalansen fasta priser kpi: scb kpi (198=1) årsmedeltal Arbetskraftskostnadsutveckling 1994 25 ARBETARE TJÄNSTEMÄN Löne- Soc. Totalt Löne- Soc. Totalt BNP KPI År utv. i % kost. % % utv. i % kost. % % 1995 96 4,8,2 5, 6, 1,1 7,1 1,3,5 1996 97 4,1,2 3,9 3,3 1,3 4,6 2,4,5 1997 98 3,9,5 3,4 4,7,1 4,8 3,6,1 1998 99 2,6,1 2,7 4,1,6 4,7 4,6,4 1999 2,9, 2,9 5,4,8 6,2 4,3 1, 2 1 4,4 -,3 4,1 4,4,9 5,3 1, 2,5 21 2 3,2, 3,2 3,7,4 3,3 2, 2,1 22 3 3,4,7 4,1 2,4 1,6 4,1 1,5 1,9 23 4 2,7,1 2,6 3,8,1 3,9 3,5,4 24 5 3,2,4 2,8 3,1,1 3, 2,7,4 och scb 3 Se separata avsnitt om förhandlingar och avtalens konstruktioner.
1 Löneutveckling, BNP och KPI Den årliga löneökningstakten för arbetare och tjänstemän växlade ned från mellan 6 och 12 procent under 197- och 198-talet till mellan 2 och 6 procent per år under 199-talet och början av 2- talet. Den reala utvecklingen var negativ varje år mellan 1977 och 1983. Och detsamma gällde för flera av åren före 1993. Den reala löneutvecklingen har samtidigt ökat betydligt mer efter nedväxlingen än under åren med hög nominell löneutveckling. Bakgrundsinformation Utvecklingen i lön och arbetskraftskostnad kan mätas nominellt och realt. Den nominella utvecklingen är den faktiskt uppmätta. Den reala beräknas genom rensning för genomsnittlig prisutveckling och på så vis ges en bild av hur mycket mer/mindre den anställde faktiskt kan handla varor och tjänster för. I tabellen redovisas totala ökningarna i arbetskraftskostnad, det vill säga löneökningar inklusive höjda sociala kostnader. Uppgifterna om sociala kostnader avser det förändrade avgiftsuttagets inverkan på de totala arbetskraftskostnaderna. Löneutvecklingstalen för arbetare t o m 1996/97 baserades på löneelementen TPSH och korrigerades med hänsyn till de avtalsmässiga höjningar som inträffat under andra halvåret respektive år. Eftersom en ny insamlingsperiod utan helgdagar används från och med 1998 beräknas löneutvecklingen från och med 1997/98 enbart på tidoch prestationslön. KPI-serien, det vill säga konsumentprisernas utveckling är fastställd med hjälp av KPI:s årsmedeltal. BNP-serien visar volymförändringen i bruttonationalprodukten respektive år.
Löneutveckling, BNP och KPI 11 Arbetskraftskostnad, årslön och reallön När lönen ökar behöver det inte innebära att det går att köpa mer för pengarna. Om man kan köpa mer beror bland annat på prisutvecklingen. Arbetare 197 25 Kronor 35 3 25 2 15 Arbetsgivaravgifter Årslön 1 Reallön 197 års priser 5-7 -72-74 -76-78 -8-82 -84-86 -88-9 -92-94 -96-98 - -2-4 och scb Arbetskraftskostnad Årslön Reallön* 197 3 2 26 8 26 8 1975 57 4 44 6 3 198 96 7 7 2 28 5 1985 152 9 17 4 28 4 199 231 3 161 9 31 6 1995 267 1 191 3 3 5 1996 272 8 195 31 1997 283 8 23 3 32 1 1998 288 9 28 32 9 1999 298 9 214 9 33 8 2 32 4 217 4 33 9 21 312 1 225 34 2 22 322 3 232 4 34 6 23 335 2 239 9 35 1 24 343 2 245 7 35 8 25 352 3 253 5 36 8 * 197 års priser och scb Sedan 197 har arbetarnas genomsnittliga löner ökat med närmare 85 procent och på grund av större tillväxt i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med 16 procent. Reallönen har under samma period bara ökat med 37 procent, under vissa perioder har den till och med minskat. Sedan 1994 har reallöneutvecklingen varit god, sammantaget nästan 22 procent (beräknat på totalstatistik). Bakgrundsinformation Uppgifterna avser anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med övriga uppgifter.
12 Löneutveckling, BNP och KPI Tjänstemän 197 25 Kronor 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5-7 -72-74 -76-78 -8-82 -84-86 -88-9 -92 94-96 -98 - -2-4 Arbetsgivaravgifter Årslön Reallön 197 års priser och scb * 197 års prisnivå Arbetskraftskostnad Årslön Reallön* 197 43 5 36 36 1975 81 3 6 3 4 5 198 132 8 92 37 4 1985 192 4 131 6 34 8 199 283 7 193 5 37 8 1995 333 7 236 4 37 6 1996 358 3 25 9 39 7 1997 369 9 256 9 4 4 1998 388 3 268 1 42 3 1999 417 7 286 7 45 2 434 4 295 5 46 21 464 9 313 7 47 7 22 477 5 322 2 47 9 23 55 1 337 49 2 24 522 5 348 5 5 7 25 554 9 371 4 53 9 och scb Sedan 197 har tjänstemännens genomsnittliga löner ökat med 93 procent men på grund av höjningar av lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med mer än 118 procent. Reallönen har under samma period bara ökat med knappt 5 procent, under vissa perioder har den till och med minskat. Under de senaste nio åren har reallönen för tjänstemännen ökat med nästan 43 procent (beräknat på totalstatistik). Bakgrundsinformation Uppgifterna avser anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv.
Löneutveckling, BNP och KPI 13 Reallön 197 25 för arbetare respektive tjänstemän Reallön arbetare i 197 års priser Kr/år 4 38 36 34 32 3 28 26 24 22 2-71 -73-75 -77-79 -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 och scb Reallön tjänstemän i 197 års priser Kr/år 6 55 5 45 4 35 3 25 2-71 -73-75 -77-79 -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 och scb reallöneutveckling 197 25 De genomsnittliga reallönerna har varierat under de senaste 3 åren. Under perioden har reallönen ökat med drygt 37 procent för arbetare och 5 procent för tjänstemän. Utvecklingen har dock varit ryckig. Under vissa perioder har reallönen stigit kraftigt och under andra perioder har reallönen sjunkit. Denna utveckling kan delas in i fem perioder. 197 till och med 1976 ökade reallönerna med över 2 procent. Därpå följde en period på sju år, till och med 1983, då reallönerna minskade. Den totala minskningen var nästan 14 procent. 1984 till och med 1989 ökade sedan reallönerna igen. Ökningen blev nästan 14 procent vilket innebar att real-
14 Löneutveckling, BNP och KPI lönen 1989 inte var lika hög som den var 1976. Efter 1989 följde åter en period med minskande reallön. Minskningen fortgick fram till och med 1994 och blev totalt ungefär 5 procent. Från och med 1995 har reallönen ökat varje år. 25 var reallönen för en arbetare i genomsnitt nästan 22 procent högre än vad den var 1994. Även för tjänstemän har reallönen utvecklats ömsom positivt och ömsom negativt fram till mitten av 199-talet. 197 till 1976 ökade reallönen med nästan 14 procent. Därpå följde sju år, fram till och med 1983 med sjunkande reallön. Totalt sjönk reallönen med nästan 16 procent. Därefter ökade reallönen med 1 procent fram till och med 1989 för att därefter åter sjunka med en dryg procent fram till och med 1995. Efter 1995 har reallönen ökat varje år, sammantaget med nästan 43 procent. En slutsats som kan dras med utgångspunkt från utvecklingen av reallönen är att perioden 197 till och med 1994 1995 präglades av en långsiktigt närmast obefintlig reallöneökning. Denna period sammanfaller med en period med höga nominella löneökningar, återkommande kostnadskriser i näringslivet som ledde till devalveringar, detaljstyrande centrala avtal med olika former av pris- och löneutvecklingsgarantier, hög inflation samt osäkerhet om den framtida inflationen. Efter 1994 1995 har reallönerna ökat stabilt. Lönebildningen finns sedan 1994 i en delvis annan kontext vilken präglas av lägre nominella löneökningar, rörlig växelkurs, självständig riksbank samt låg och stabil inflation. Lönebildningen har också decentraliserats dels genom att de centrala förhandlingarna helt har avskaffats och dels genom att förbundsavtalen ger betydligt större möjligheter för företagen att bestämma nivå på löneökningen och/eller fördelning av löneökningen. Bakgrundsinformation Uppgifterna avser anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med övriga uppgifter.
Löneutveckling, BNP och KPI 15 Löneutveckling 1977 25 för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Relativ löneutveckling* 1977 25 1977 = 1 6 5 4 3 2 1 Tjänstemän Byggnadsv. Eg. industri Samfärdsel Varuhandel, hotell och restaurang -77-79 -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 * T+P+S+H för arbetare respektive fast månadslön + provision + naturaförmåner för tjänstemän. Förtjänstnivåerna 1977 i respektive bransch = 1. Relativ lönenivå inom olika näringsgrenar 1977 25 15 Tjänstemän 14 Byggnadsv. 13 Eg. industri 12 11 Samfärdsel Varuhandel, hotell och restaurang 1 9 Arbetare, hela Svenskt Näringsliv = 1 8-77 -79-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5
16 Löneutveckling, BNP och KPI Löneutvecklingen 1977 25 i absoluta tal (omräknat till timförtjänster) Kronor/timme 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-77 -79-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Tjänstemän Byggnadsv. Eg. industri Samfärdsel Varuhandel, hotell och restaurang Service Fram till slutet av 198-talet var följsamheten i löneutveckling stor mellan olika grupper av tjänstemän och arbetare. I samband med övergången från centrala till förbundsvisa och lokala löneförhandlingar har följsamheten minskat. Näringsgrenarnas förmåga att bära olika löneutveckling har nu en större betydelse. Löneutvecklingen påverkas nu i större utsträckning av konjunkturen inom byggbranschens och strukturella förändringar inom egentlig industri.
Löneformer 17 Löneformer per näringsgren 25 Löneformerna varierar mellan olika kategorier av anställda och olika företag. Vissa grupper avlönas med månadslön andra med timlön. Vissa har resultatlön, andra inte. Vilka system som väljs beror på verksamhets behov. Löneformer 25 Näringsgren Tjänstemän Arbetare Arbetare Övr. verksamhet Eg. industri Samfärdsel Service Jord- och skogsbruk Varuhandel, hotell och rest. Byggverksamhet (Procent) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Månadsavlönade Veckoavlönade Timavlönade Procentuell andel anställda Månadsavlönade arbetare i egentlig industri 1995 25 Procentuell andel 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 En stor del av de anställda är månadsavlönade. Bland tjänstemännen är 95 procent månadsavlönade och bland arbetarna 62 procent. Andelen månadsavlönade arbetare varierar mellan näringsgrenarna. Inom egentlig industri har drygt 82 procent månadslön vilket är en ökning med 39 procentenheter sedan 1995.
18 Löneformer Andel tjänstemän med resultatlön 1972 25 Procent 3 25 2 15 1 Resultatlön i procent av lönen för tjänstemän med resultatlön Andel med resultatlön 5-73 -75-77 -79-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Från början av 197-talet till början av 198-talet hade omkring fem procent av tjänstemännen resultatlön. Därefter ökade andelen under ett decennium till drygt 15 procent av tjänstemännen. Under 2- talet har andelen minskat något igen sammanlagt med ungefär 5 procentenheter. Resultatlönens genomsnittliga andel av total lön har minskat från omkring 25 procent till omkring 14 procent sedan 197-talets mitt. Förändringarna hänger samman med förändringar i resultatlönesystemen. Fram till början av 198-talet var det främst försäljare med provision som omfattades av resultatlönesystem. Från och med 1981 har nya grupper med annan typ av resultatlön tillkommit vilket har medfört att den genomsnittliga resultatlönens andel av den totala lönen har minskat. De senaste åren har andelen ökat igen.
Lönespridning 19 Lönespridning Lönefördelning inom privat och offentlig sektor 25 Antal individer 9 8 7 6 Privat sektor 5 4 3 Offentlig sektor* 2 1 Månadslön 12-12499 15-1999 135-13999 15-15499 165-16999 18-18499 195-19999 21-21499 225-22999 24-24499 255-25999 27-27499 285-28999 3-3499 315-31999 33-33499 345-34999 36-36499 375-37999 39-39499 45-4999 42-42499 435-43999 45-45499 465-46999 48-48499 495-49999 * Avser 24 för kommunal sektor källa: respektive sektors arbetsgivarorganisation Andel i procent 1 8 6 4 Anställda i kommuner* Anställda i landsting Anställda i staten 2 Arbetare inom Svenskt Näringsliv Månadslön 12-12499 15-1999 135-13999 15-15499 165-16999 18-18499 195-19999 21-21499 225-22999 24-24499 255-25999 27-27499 285-28999 3-3499 315-31999 33-33499 345-34999 36-36499 375-37999 39-39499 45-4999 42-42499 435-43999 45-45499 465-46999 48-48499 495-49999 Tjänstemän inom Svenskt Näringsliv * Avser 24 källa: respektive sektors arbetsgivarorganisation Lönespridningen är störst inom den privata sektorn, särskilt bland tjänstemännen. En förklaring är de stora homogena yrkesgrupper som finns i kommuner och landsting med relativt sammanpressad lönestruktur. Uppgifterna för kommunalt anställda avser 24.
2 Lönespridning Lönespridning 25 Kr/mån 45 4 Arbetare 35 3 25 2 15 1:e perc. 5:e perc. 9:e perc. 1 5 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder Kr/mån 6 Tjänstemän 5 4 3 2 1:e perc. 5:e perc. 9:e perc. 1 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder Lönestrukturen för arbetare är sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän däremot är lönespridningen betydligt större bland de äldre än bland de yngre. Lönespridning efter 45 års ålder är relativt jämn och svagt minskande. Tjänstemännen lönestruktur ligger i viss utsträckning om lott med arbetarnas. Samtidigt är tjänstemännens tionde percentil 2 kronor högre än arbetarnas och för medianen är skillnaden cirka 6 kr. Man kan alltså inte generellt tala om arbetare som en låglönegrupp och tjänstemän som en höglönegrupp. De stora skillnaderna återfinns i stället i de högre inkomstskikten i respektive grupp. Diagrammen visar enbart lönespridningen 25 och ger inte en bild av individuell löneutveckling över tid. Genom så kallade kohortstudier kan en grupp jämnåriga individer och deras löneutveckling följas över tid.
Lönespridning 21 Lönespridning i privat sektor 197 25 1:e resp. 9:e percentillönen i procent av medianlönen 18 16 14 12 1 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 Tjänstemän Arbetare Lönespridningen minskade för både arbetare och tjänstemän från 197 till 198. Under en period under början av 198-talet var spridningen oförändrad. För arbetare kunde därefter en viss ökning skönjas och 25 är spridningen i stort densamma som 197. För tjänstemän har lönespridningen ökat från början av 198-talet, framförallt i de högre löneskikten. Den minskade spridningen i de nedre löneskikten under början av 199-talet beror på att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 199-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975-års nivå. Bakgrundsinformation Lönespridningen beräknas här som 1:e och 9:e percentillönen i relation till medianlönen för respektive grupp. Lönebegreppet för arbetare är TPSH.
22 Lönespridning Utbildningsnivå och lönespridning före och efter skatt 25 Före skatt Eftergymnasial utbildning >= 3 år Eftergymnasial utbildning < 3 år Gymnasieutbildning Förgymnasial utbildning Kr/mån 2 3 4 5 6 7 Efter skatt Eftergymnasial utbildning >= 3 år Eftergymnasial utbildning < 3 år Gymnasieutbildning Förgymnasial utbildning Kr/mån 2 3 4 5 6 7 1:e 4:e perc. 4:e 6:e perc. 6:e 9:e perc. Lönespridning före och efter skatt för olika arbeten 25 Före skatt Chefer Specialister Övriga tjänstemän Arbetare Efter skatt Chefer Specialister Övriga tjänstemän Arbetare 1:e 4:e perc. Kr/mån 2 3 4 5 6 7 4:e 6:e perc. 6:e 9:e perc. Kr/mån 2 3 4 5 6 7 Lönespridningen är störst bland anställda med eftergymnasial utbildning. För övriga utbildningar är lönespridningen mindre än 18 kronor. Chefer och specialister har den största lönespridningen medan den för övriga arbeten är relativt blygsam. Inom EU har Sverige den minsta lönespridningen före skatt enligt Eurostats Structure of Earnings Survey. Detta förhållande förstärks ytterligare av höga och progressiva skatter. Den premie i form av högre lön som en anställd får genom en högre utbildning och/eller ett ökat ansvar motverkas av höga marginalskatter. Bakgrundsinformation I skatteberäkningarna har hänsyn har tagits till genomsnittlig kommunalskatt, statlig skatt och begravningsavgift. Lönespridningen är här differensen mellan 1e och 9e percentilen.
Lönespridning 23 lönespridning geografiskt 25 Index 12 till 17 1 till 11 97 till 99 93 till 96 Antal (4) (1) (6) (1) Län index Stockholms län 17 Uppsala län 15 Västra Götalands län 13 Västmanlands län 12 Skåne län 11 Norrbottens län 11 Östergötlands län 11 Västerbottens län 11 Västernorrlands län 1 Blekinge län 1 Örebro län 1 Södermanlands län 1 Gävleborgs län 1 Kronobergs län 1 Värmlands län 99 Dalarnas län 98 Kalmar län 98 Jönköpings län 97 Hallands län 97 Jämtlands län 97 Gotlands län 93 Riksgenomsnittet = 1. Högst löneläge har Stockholm, Uppsala och Västra Götaland och lägst Gotland. Spridningen är relativt liten och i 16 av 21 län är det genomsnittliga löneläget 97 11 procent av riksgenomsnittet. Bakgrundsinformation I beräkningarna har hänsyn tagits till länens olika yrkesstruktur.
24 Internationella löner Internationella löner Lön och total arbetskraftskostnad arbetare i tillverkningsindustri Arbetskraftskostnad Lön per arbetad timme per arbetad timme Land 2 24 25 * 2 24 25 * S v e n s k a k r o n o r Australien 94 12 132 132 169 186 Belgien 91 111 116 184 22 229 Danmark 149 179 186 21 248 258 Estland ** 15 24 27 24 38 42 Finland 13 128 136 178 225 239 Frankrike 77 95 1 142 175 184 Irland 87 122 131 116 161 172 Italien 67 8 84 127 15 158 Japan 118 95 95 22 161 162 Kanada 113 115 13 151 159 179 Nederländerna 15 134 139 177 226 233 Norge 147 18 197 28 255 279 Nya Zeeland 61 8 89 72 95 15 Portugal 24 31 32 41 52 54 Schweiz 125 145 15 193 222 23 Singapore 45 37 4 66 54 59 Spanien 55 7 74 98 126 132 Storbritannien 15 125 13 153 182 191 Sverige 111 125 128 185 29 215 Tjeckien ** 17 25 29 26 4 46 Tyskland *** 12 141 143 27 239 243 USA 131 118 127 181 169 183 Österrike 9 17 112 175 28 216 * Beräknade värden för 25 ** Både arbetare och tjänstemän *** F.d. Västtyskland källor: us department of labor, oecd, nationell statistik samt egna beräkningar Bakgrundsinformation I lön för arbetad tid ingår tidlön, prestationslön, skift- och övertidstillägg samt bonus och premie som utbetalas regelbundet. I total arbetskraftskostnad ingår lön för arbetad tid, lön för ej arbetad tid (semester, helgdagar etc), oregelbunden bonus, naturaförmåner samt arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal.
Internationella löner 25 Arbetskraftskostnader 25* arbetare inom tillverkningsindustri. Fördelning på kostnadskomponenter Norge Danmark Tyskland*** Finland Nederländerna Schweiz Belgien Österrike Sverige Storbritannien Australien Lön för arbetad tid Lön för ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturaförmåner Frankrike USA Kanada Irland Japan Arbetsgivaravgifter Total arbetskraftskostnad (uppgift om fördelning saknas) Italien Spanien Nya Zeeland Singapore Portugal Tjeckien** Estland** * Beräknad ** Både arbetare och tjänstemän *** F.d. Västtyskland **** Via ackumulerade växelkurser 5 1 15 2 25 3 Kronor per arbetad timme**** källor: us department of labor, oecd, nationell statistik och egna beräkningar
26 Internationella löner Arbetskraftskostnadsutveckling för arbetare inom tillverkningsindustrin (i respektive lands valuta) Procent Genomsnittlig årlig ökning 1975 1985 2 15 1 5 USA Japan Nya Zeeland Belgien Danmark Finland Frankrike Irland Italien Nederländerna Norge Schweiz Storbritannien Sverige Tyskland Österrike källor: us department of labor, oecd samt egna beräkningar Procent Genomsnittlig årlig ökning 1985 1995 2 15 1 5 USA Japan Nya Zeeland Belgien Danmark Finland Frankrike Irland Italien Nederländerna Norge Schweiz Storbritannien Sverige Tyskland Österrike källor: us department of labor, oecd samt egna beräkningar Procent Genomsnittlig årlig ökning 1995 25 2 15 1 5 USA Japan Nya Zeeland Belgien Danmark Finland Frankrike Irland Italien Nederländerna Norge Schweiz Storbritannien Sverige Tyskland Österrike källor: us department of labor, oecd samt egna beräkningar
Internationella löner 27 Total arbetskraftskostnadsökning 1995 25 för arbetare inom tillverkningsindustrin (i respektive lands valuta) Irland Storbritannien Norge Danmark Nederländerna Finland USA Sverige Nya Zeeland Frankrike Belgien Italien Österrike Tyskland Schweiz Japan 1 2 3 4 5 6 7 Procentuell förändring källor: us department of labor (usdl), oecd samt egna beräkningar Arbetskraftskostnadernas ökningstakt har minskat sedan slutet av 197-talet. Lönerna ökade i genomsnitt med betydligt mindre än 5 procent per år i många länder under 199-talet. Tidigare var det stora skillnader i hur lönerna ökade, men numera är utvecklingen mer samlad. Trots lägre nivåer och ökad utjämning ger kostnadsutvecklingen över längre perioder fortfarande stora skillnader. I Japan ökade arbetskraftskostnaderna med ungefär 7 procent mellan 1995 och 25 medan kostnaderna ökade med 7 procent på Irland.
28 Internationella löner Total arbetskraftskostnad för arbetare i tillverkningsindustri per arbetad timme i SEK 1999 25 Kronor/arbetad timme 23 22 21 2 19 18 17 Sverige EU-länder Viktiga handelspartner 16 15 1999 2 21 22 23 24 25* * Beräknade uppgifter för 25 källor: usdl, oecd, scb samt egna beräkningar Relativ arbetskraftskostnad för arbetare i tillverkningsindustri per arbetad timme 1999 25 Index. Sverige = 1 11 15 Sverige 1 95 9 EU-länder Viktiga handelspartner 85 1999 2 21 22 23 24 25* * Beräknade uppgifter för 25 källor: usdl, oecd, scb samt egna beräkningar Nivån på kostnaderna för arbetskraft förändras över tid och bestäms bland annat av löner, sjukfrånvaro, avtalad och lagstiftad arbetsgivaravgift. Den relativa nivån påverkas också av växelkursen. Genom att komponenterna i kostnaden utvecklas olika i länderna ändras också den totala kostnaden i varje enskilt land i förhållande till övriga länder.
Internationella löner 29 Lönespridning arbetare (senaste tillgängliga uppgift 1995 2 för resp. land) Ungern USA Spanien Irland Korea Storbritannien Australien Frankrike Tyskland Japan Tjeckien Holland Österrike Schweiz Italien Finland Sverige 1 2 3 4 5 6 Percentilkvot (9e/1e) källa: oecd Sverige har den minsta lönespridningen bland jämförda länder. Bakgrundsinformation Spridningen beräknas som relationen mellan 9:e och 1:e percentilerna. I länder med hög percentilkvot är skillnaden mellan höga och låga löner stor. I länder med låga tal är lönespridningen liten.
3 Arbetstid och semester Arbetstid 1995 och 25 1995 Tjänstemän 36 timmars vecka 37 timmars vecka 38 timmars vecka 39 timmars vecka 4 timmars vecka 25 Tjänstemän Arbetare 36 timmars vecka 37 timmars vecka 38 timmars vecka 39 timmars vecka 4 timmars vecka Den ordinarie veckoarbetstiden är till största delen 4 timmar per vecka och har i stort sett varit oförändrad de senaste tio åren. Omkring var fjärde anställd har en kortare ordinarie veckoarbetstid. För arbetare har uppgifter om arbetstid samlats in från och med 1998 års lönestatistik. Tjänstemän Arbetare 1995 25 25 36 timmars vecka 1,3 1,8 8,4 37 timmars vecka,8 2,1 1,3 38 timmars vecka 7,9 8,9 13, 39 timmars vecka 12,6 11,6 1,9 4 timmars vecka 77,4 75,6 75,4
Arbetstid och semester 31 Övertidsvolym 198 25 Övertidstimmar för arbetare i procent av totalt antal arbetade timmar Procent 7 6 5 4 3 2 1 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Byggnadsverksamhet Eg. industri Samfärdsel Varuhandel, hotell och restaurang Fördelning av övertidsvolym för arbetare september 25 Andel arbetare i procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Egentlig industri Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang Samfärdsel Övertidsvolym över 8 % 6 8 % 4 6 % 2 4 % 2 % % Det är inte lika vanligt med övertidsarbete i alla näringsgrenar. I branscherna utför mellan 13 och 41 procent övertidsarbete. En mindre grupp av arbetarna svarar för en stor del av övertiden medan majoriteten inte utför något övertidarbete alls.
32 Arbetstid och semester Tjänstemännens semesterstandard 1995 och 25 1995 25 semesterdagar 26 semesterdagar 27 semesterdagar 28 semesterdagar 29 semesterdagar 3 semesterdagar 25 25 semesterdagar 26 semesterdagar 27 semesterdagar 28 semesterdagar 29 semesterdagar 3 semesterdagar Huvuddelen av tjänstemännen har 25 semesterdagar men det är ändå stora grupper som har ytter- Andel tjänstemän med 1995 25 25 semesterdagar 62,7 57,4 ligare dagar. Flertalet av de tjänstemännen med 28 26 semesterdagar,4,2 semesterdagar är antingen arbetsledare, som utför 27 semesterdagar 1,1,9 förberedelse- och avslutningsarbete, eller säljare 28 semesterdagar 9,2 9,5 med okontrollerbar arbetstid. Båda grupperna har kompenserats med tre extra semesterdagar. Andelen tjänstemän med 3 dagars semester har ökat mellan 1995 och 25 beroende på att 29 semesterdagar 3 semesterdagar,1 26,5,1 31,9 många fått sin betalda övertid ersatt med fem extra semesterdagar. Arbetare inom LO-området har i allmänhet 25 semesterdagar.
Tidsanvändning/Frånvaro 33 Arbetsdagar och frånvaro 25 Frånvaron är också ett fenomen som inverkar också på företagens verksamhet genom att den begränsar möjligheterna att producera samtidigt som det förorsakar företagen kostnader som i slutändan inverkar på företagets prisbild gentemot kunderna. Regler har skapats för att i vissa fall möjliggöra och ersätta frånvaro som vid exempelvis semester, sjukdom, skador etc. Konflikter i form av strejker och lockouter omöjliggör också produktion. Fördelning av årets 365 dagar 25 4 35 3 25 2 15 1 5 Arbetare Tjänstemän Sjukdagar Semesterdagar Lagstadgad ledighet Övrig ledighet Helgdagar Lör- och söndagar Arbetsdagar, tidsanvändningsstatistiken Av 25 års samtliga 365 dagar arbetade i genomsnitt en tjänsteman 24 dagar och en arbetare 194 dagar. Frånvaron uppgick till drygt 23 procent av ordinarie arbetstid för arbetare och till drygt 19 procent för tjänstemän. Tjänstemännen arbetade i genomsnitt 1 dagar mer än arbetarna framförallt beroende på att arbetarna har 12 sjukdagar mer och ett större uttag av övrig ledighet i olika former som exempelvis kompensationsledighet för arbetad övertid. Tjänstemännen tar ut fler semesterdagar och mer lagstadgad ledighet än arbetarna. Fördelning av årets dagar 25 Arbetare och tjänstemän Arbetare Tjänstemän Arbetsdagar 199 194 24 Lör- och söndagar 15 15 15 Helgdagar 7 7 7 Sjukdagar 13 2 8 Semesterdagar 22 19 24 Lagstadgad ledighet 11 9 12 Övrig ledighet 8 11 5 Totalt antal dagar 365 365 365, tidsanvändningsstatistiken Bakgrundsinformation 25 hade kalendariskt 2 arbetsdagar mer än 24. Frånvaron består av sjukfrånvaro, semester, lagstadgade ledigheter och övriga ledigheter (huvudsakligen kompensationsledighet samt andra beviljade ledigheter).
34 Tidsanvändning/Frånvaro Arbetad tid och frånvaro 25 Redovisade timmar 25 (heltidsanställd) Arbetare och tjänstemän Arbetare Tjänstemän Redovisad ordinarie arbetstid 1 935 1 91 1 962 Arbetad tid exkl övertid 1 519 1 436 1 584 Sjukfrånvaro 99 153 58 Semester 174 156 188 Lagstadgad ledighet 84 75 91 Övrig ledighet 58 81 41 Total frånvaro 416 464 379 Övertid 35 47 26 Totalt arbetad tid 1 554 1 483 1 61, tidsanvändningsstatistiken Arbetad tid och frånvaro vid 4-timmars arbetsvecka (heltidsanställda) Arbetare och tjänstemän Arbetare Tjänstemän Ordinarie arbetstid 4 4 4 Arbetad tid exkl övertid 31,4 3,2 32,3 Sjukfråvaro 2, 3,2 1,2 Semester 3,6 3,3 3,8 Lagstadgad ledighet 1,7 1,6 1,9 Övrig ledighet 1,2 1,7,8 Total frånvaro 8,6 9,8 7,7 Övertid,7 1,,5 Totalt arbetad tid 32,1 31,2 32,8, tidsanvändningsstatistiken 25 uppgick ordinarie arbetstid till 1935 timmar medan arbetad tid uppgick till 1554 timmar inklusive övertid och 1519 timmar exklusive övertid. Frånvaron uppgick därmed till 21,5 procent av ordinarie arbetstid. Tjänstemän hade i genomsnitt 148 timmar längre ordinarie arbetstid än arbetare. Oreglerad arbetstid gör beräkningen av tjänstemännens övertid osäker. I genomsnitt arbetar en tjänsteman 32,3 timmar och en arbetare 31,4 timmar av ordinarie arbetstid under en normal arbetsvecka med 4 timmar. Av de 7,7 timmar som tjänstemännen i genomsnitt är frånvarande under arbetsveckan är 3,8 timmar semester och 1,9 timmar föräldraledighet, studieledighet och andra lagstadgade ledigheter. 1,2 timmar är sjukfrånvaro och,8 timmar annan ledighet. Av de 9,8 timmar som arbetaren är frånvarande är 3,3 timmar semester och 3,2 timmar sjukfrånvaro. 1,6 timmar är andra former av lagstadgad ledighet och 1,7 timmar övrig ledighet.
Tidsanvändning/Frånvaro 35 Arbetad tid och frånvaro 1988 25 Arbetad tid exklusive övertid 1988 25 (samtliga anställda) I procent av ordinarie tid 86 84 82 8 78 76 74 72 Tjänstemän Totalt Arbetare 7 68 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25, tidsanvändningsstatistiken Lagstadgad veckoarbetstid och semester År Semester Veckoarbetstid 1938 2 veckor 48 timmar 1954 3 veckor 48 timmar 196 3 veckor 45 timmar 1963 4 veckor 45 timmar 1969 4 veckor 42,5 timmar 1973 4 veckor 4 timmar 1978 25 dagar 4 timmar 1991 27 dagar 4 timmar 1994 25 dagar 4 timmar Arbetad tid som andel av ordinarie tid ökade kraftigt från 199 till 1996, speciellt för arbetarna. Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän var mycket stor i slutet av 198-talet men minskade under 199-talets första hälft. Från 199-talets mitt minskade andelen arbetad tid fram till 24 då andelen började öka bland tjänstemännen och sedan 25 även för arbetare. Av 25 års ordinarie tid arbetade i genomsnitt en tjänsteman 8,8 procent och en arbetare 76,7 procent. Arbetad tid exklusive övertid (samtliga anställda) Procent av ordinarie tid Totalt Arbetare Tjänstemän 1988 73,7 69,9 8,7 1989 73,7 69,9 8,3 199 74,3 69,5 8,6 1991 74,9 7,7 8,4 1992 76,4 73, 8,6 1993 78,4 75,7 81,4 1994 79,9 77,9 82, 1995 8,7 78,6 83,1 1996 81,3 79,3 83,5 1997 81, 78,8 83,4 1998 8,6 78,1 83, 1999 79,9 76,8 83, 2 79,3 76,3 82,3 21 78,3 74,9 81,6 22 77,7 74,1 81, 23 77,2 74, 8,3 24 78,1 75,2 8,6 25 78,9 76,7 8,8, tidsanvändningsstatistiken
36 Tidsanvändning/Frånvaro Frånvaroorsaker 1988 25 (samtliga anställda) I procent av ordinarie tid 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Semester Sjukfrånvaro Lagstadgad ledighet Övrig frånvaro, tidsanvändningsstatistiken Arbetad tid och frånvaroorsaker i procent av ordinarie tid (samtliga anställda) Arbetad tid Sjuk- Lagstadgad Övrig År exkl övertid frånvaro Semester ledighet frånvaro 1988 73,7 9,7 8,2 3,7 4,7 1989 73,7 9,2 8,6 4,6 3,9 199 74,3 8,5 8,3 5, 3,9 1991 74,9 7,3 9,1 5,2 3,5 1992 76,4 6,4 9,2 4,6 3,4 1993 78,4 5,4 9,2 4, 3, 1994 79,9 4,7 8,8 3,7 3, 1995 8,7 4,4 8,5 3,5 2,9 1996 81,3 3,9 8,6 3,3 2,9 1997 81, 3,8 9, 3,2 3, 1998 8,6 4,1 8,7 3,4 3,2 1999 79,9 4,6 8,6 3,6 3,3 2 79,3 5,2 8,5 3,8 3,3 21 78,3 5,7 8,6 4, 3,2 22 77,7 6,1 8,7 4,2 3,3 23 77,2 6,1 8,9 4,4 3,4 24 77,7 5,8 9,4 4,5 2,9 25 78,9 5,2 8,6 4,2 3,1, tidsanvändningsstatistiken
Tidsanvändning/Frånvaro 37 Sjukfrånvaro 1988 25 (samtliga anställda) Sjukfrånvaro i procent av ordinarie tid 14 12 1 8 6 Arbetare Totalt Tjänstemän 4 2 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 s tidsanvändningsstatistik Frånvaron från arbetet minskade från 198-talets slut till 199-talets andra hälft. Den totala frånvaron som andel av ordinarie arbetstid minskade från drygt 26 till under 19 procent. Den huvudsakliga anledningen var att sjukfrånvaron sjönk från 9,7 procent till 3,8 procent mellan 1988 och 1997. En viktig förklaring till minskningen av sjukfrånvaron är förändringarna i ersättningssystemen med exempelvis införd karensdag, sänkta ersättningsnivåer och ökat arbetsgivaransvar. Förmodligen bidrog även det försämrade arbetsmarknadsläget till att frånvaron minskade. Efter 1997 ökade sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetstid kraftigt igen och 23 var den 6,1 procent. Under 24 kom ett trendbrott med minskande sjukfrånvaro för både arbetare och tjänstemän, vilket fortsatte under 25. Sjukfrånvaron varierar mellan olika grupper. Sjukfrånvaron är högre bland arbetare än bland tjänstemän och lägre bland män än bland kvinnor. Från 1996 till och med 23 ökade den totala frånvaron kraftigt. 23 var den genomsnittliga totala frånvaron av ordinarie arbetstid knappt 23 procent. Frånvaroökningen mellan 1996 och 23 motsvarar i genomsnitt 76 timmar per år och anställd. Minskningen i den lagstadgad ledigheten under 199-talets första hälft beror framför allt på att frånvaron på grund av studier, föräldraledighet och militärtjänst minskat. Efterföljande uppgång beror främst på att föräldraledigheten ökat. Under 25 sjönk semesteruttaget kraftigt, en orsak kan vara hur jul och andra helgdagar inföll jämfört med året innan.
38 Anställda antal, åldersstruktur och utbildning Årsanställda per sektor 25 Tillgången på arbetskraft påverkas av hur många som föds varje år, pensionsåldern och hur många som hamnar i sjukskrivningar och förtida pension. Det tar ofta 2 25 år från födseln till dess en person kan börja arbeta. Årskullarnas storlek varierar från år till år. Möjligheterna att producera inom landet påverkas också av migration. Åldersfördelning inom privat respektive offentlig sektor 25 Antal 25 2 15 Kommuner* Landsting Staten 1 5 Arbetare, Svenskt Näringsliv Tjänstemän, Svenskt Näringsliv * Avser 24. 2 25 3 35 4 45 5 55 6 64 Ålder källor: statistik från respektive arbetsgivarorganisation Ålderssammansättningen ser olika ut i olika sektorer. Andelen yngre än större inom privat än inom offentlig sektor. Den största andelen yngre finns bland privatanställda arbetare. Bland tjänstemännen finns däremot en underrepresentation bland de allra yngsta eftersom långa utbildningar försenar inträdet på arbetsmarknaden. Inom offentliga sektorn är varannan anställd född på 194- och 195-talen. Den relativt stora andelen äldre inom den offentliga sektorn kommer att leda till en kraftigt förändrad efterfrågebild på arbetsmarknaden. Arbetare per näringsgren 25 procentuell fördelning av totalt antal anställda i företag inom Svenskt Näringsliv 8 % 4 % 7 % 43 % Egentlig industri Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang 28 % Samfärdsel Service Övriga 1 % Egentlig industri är den största enskilda näringsgrenen.
Anställda antal, åldersstruktur och utbildning 39 Årsanställda per sektor 199 25 Antal årsanställda inom privat respektive offentlig sektor 199 25 1-tal 3 25 Privat sektor 2 15 1 5 Offentlig sektor Kommun och landsting Stat 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21* 22 23 24 25** * En ny standard för sektorsindelning tillämpas fr o m 21 och en ny mätmetod fr o m 25. ** Avser 4 kvartalet 25. källa: scb Under lågkonjunkturen i början av 199-talet försvann 15 procent av alla arbeten inom privata sektorn. Därefter ökade anställningarna till samma nivå som innan lågkonjunkturen. 2 25 har antalet anställda varit relativt konstant. Sedan början av 199-talet har antalet anställda i offentlig sektor minskat med närmare 2 procent eller 3. I tusental Därav Privat Offentlig Stat Kommun och sektor sektor landsting 199 2 419 1 652 394 1258 1991 2 351 1 641 387 1254 1992 2 199 1 593 368 1225 1993 2 34 1 499 323 1176 1994 2 97 1 393 246 1147 1995 2 17 1 368 233 1135 1996 2 189 1 338 227 1111 1997 2 23 1 294 222 172 1998 2 246 1 39 22 189 1999 2 31 1 322 216 1 16 2 2 46 1 321 219 1 12 21* 2 58 1 31 222 1 79 22 2 54 1 317 228 1 89 23 2 494 1 329 234 1 95 24 2 466 1 328 237 1 91 25*** 2 485 1 315 237 1 78 * En ny standard för sektorsindelning tillämpas fr o m 21 och en ny mätmetod fr o m 25. ** Avser 4 kvartalet 25. källa: scb Bakgrundsinformation Förändringar i huvudmannaskapet har ägt rum mellan statlig och kommunal sektor under den redovisade perioden exempelvis har lärare förts över från statlig till kommunal anställning. Från och med 25 är undersökningsmetodiken EU-anpassad.
4 Anställda antal, åldersstruktur och utbildning Åldersfördelning 1985, 199 och 25 Åldersfördelning 25 bland anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i befolkningen Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 18 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 Tjänstemän Arbetare Befolkningen 55 59 6 64 Ålder källor: svenskt näringsliv och scb Åldersfördelning 1985, 199 och 25. Procent 6 Arbetare Tjänstemän 5 4 3 1985 199 25 2 1 2 25 3 35 4 45 5 55 6 64 2 25 3 35 4 45 5 55 6 64 Ålder Ålderssammansättningen bland de anställda förändras ständigt. En tydlig förändring syns i diagrammet. Det är tjänstemän födda på 194-talet. De utgör en stor grupp som har rört sig genom åldersstrukturen och som nu närmar sig pensionsåldern. Även bland arbetarna har sammansättningen förskjutits. Mellan 1985 och 25 har andelen i gruppen 18 29 år minskat med 3 procent samtidigt som andelen i gruppen 55 64 år fördubblats. En förklaring är strukturella förändringar i befolkningens åldersstruktur, en annan är arbetsmarknadens funktionssätt.
Åldersfördelning per näringsgren 25 Anställda antal, åldersstruktur och utbildning 41 Arbetare Procent 7 6 5 4 3 2 Samfärdsel Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang 1 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder Arbetare Procent 7 6 5 4 3 Eg. industri Service 2 1 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder Näringsgrenarna har olika åldersfördelningar. Varuhandel, hotell och restaurang samt service avviker från övriga näringsgrenar genom att de har många yngre anställda.
42 Anställda antal, åldersstruktur och utbildning Utbildningsnivåer i olika åldrar 25 Anställda i företag inom Svenskt Näringsliv Antal anställda 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Eftergymnasial > = 3 år Eftergymnasial < 3 år Gymnasium Grundskola 2 25 3 35 4 45 5 55 6 64 Ålder Av medarbetare mellan 24 och 35 år har omkring 9 procent utbildning på högre nivå än grundskola. Av anställda över 63 år har omkring 4 procent grundskola eller motsvarande som högsta formella utbildning. Ungefär var tredje medarbetare i åldern 25 till 45 har en eftergymnasial utbildning. Andelen medarbetare med eftergymnasial utbildning avtar relativt snabbt med stigande ålder och är som lägst var tionde medarbetare.
Anställda antal, åldersstruktur och utbildning 43 Utbildningsinriktning/utbildningsnivå 25 Anställda inom Svenskt Näringsliv 25 fördelning efter kategori och utbildningsinriktning Specialister Övriga tjänstemän Arbetare Teknik och tillverkning Ledningsarbete Samhällsvetenskap, juridik, handel, ekonomi och adm. Naturvetenskap, matematik, data Övriga inriktningar (Procent) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Av 1,5 miljoner medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 46 sin högsta utbildning inom teknik och tillverkning; 22 inom samhällsvetenskap, juridik, ekonomi, handel och administration samt 35 inom naturvetenskap och data. Anställda inom Svenskt Näringsliv 25 fördelning efter kategori och utbildningsnivå Ledningsarbete Specialister Övriga tjänstemän Grundskola Gymnasium Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial =>3 år Arbetare (Procent) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 265 medarbetare grundskola, 78 gymnasium och 33 eftergymnasial utbildning som sin högsta formella utbildning.