Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter. Sjunde upplagan

fiskguide Fisk till middag? WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fiskoch skaldjursprodukter Sjunde upplagan

Fisk till middag? Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer fisk. Problemet är att 80 procent av världens fiskbestånd är fullt ut nyttjade eller hotas av överfiskning. Att vi måste återställa balansen är inte bara en fråga om människans önskan att kunna äta fisk även i framtiden. Det är också viktigt för ekosystemen och hela den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav. I Världsnaturfonden WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk- och skaldjursprodukter får du som konsument mer information om fisk och skaldjur samt vägledning i hur du kan göra för att välja rätt fisk med tanke på miljön. I Sverige äter vi omkring 16 kg fisk per person och år. De mest populära är lax, torsk och sill. Det kan vara svårt för oss konsumenter att välja rätt fisk, eftersom även gul- och rödmärkta fiskar kan ligga i fiskdisken. Så här gäller det att vara extra vaksam.

Innehållsförteckning WWFs konsumentguide för fiskoch skaldjursprodukter 6 EU och fisket 12 Vi konsumenter kan göra skillnad 14 Allmänna tips för miljövänliga inköp 17 Fisk är både gott och nyttigt 19 Abborre 20 Alaska pollock 21 Gädda 22 Gös 23 Hajmal/pangasius, tilapia 24 Havskatt 25 Hoki 26 Hälleflundra, liten hälleflundra 27 Kolja 28 Kummel och kapkummel 29 Kungsfisk/uer 30 Lake 31 Lax, stillahavslax 32 Långa 33 Makrill 34

Marulk 35 Piggvar, slätvar 36 Regnbåge, röding, öring 37 Rödspätta/rödspotta 38 Sej 39 Sik 40 Siklöja 41 Sill och strömming 42 Skarpsill 43 Skrubbskädda 44 Tonfiskar, svärdfisk 45 Torsk 46 Tunga, bergtunga, rödtunga 47 Ål 48 Hajar och rockor 49 Skaldjur för vardag och fest 50 Blåmusslor och ostron 51 Havskräfta 52 Hummer 53 Krabba, kungskrabba 54 Nordhavsräka 55 Sötvattenkräftor 56 Tropiska räkor 57 Det här gör Världsnaturfonden WWF 58

Trålfisket är en vanlig syn på Nordsjön. Trålar som släpas över havsbotten har direkt negativa effekter på miljön och olika havsarter. WWFs konsumentguide för fisk- och skaldjursprodukter Om vi ska kunna fortsätta äta fisk behöver vi lära oss mer om hur vi ska nyttja haven och sjöarna på ett sätt som behåller balansen i ekosystemen och bevarar den biologiska mångfalden. Alltför länge har vi levt som om haven vore outtömliga, men i takt med att fiskefartygen blivit fler, större och mer effektiva, så har tillgången på vildfångad fisk fortsatt att bli allt sämre. Det går helt enkelt inte att fiska hur mycket som helst ändå fortsätter överfis- Visste du att? Drygt 80 procent av den fisk vi äter i Sverige är importerad. Vi svenskar äter cirka 16 kg fisk och 85 kg kött per person och år enligt Jordbruksverket. Mest populära är lax, torsk och sill. Insjöfisket svarar för 0,7 procent av Sveriges fiskfångs ter men står för 6 procent av fiskets ekonomiska värde. Vanliga efterfrågade sötvatten arter är abborre, gös och sötvattenkräfta. 6 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

ket. En del i skulden har de bidragssystem som gör att fiskefartygen kan fortsätta trots att själva fisket inte lönar sig. Ett annat skäl är att de forskare, som länge varnat för negativ utveckling, har fått tala för döva öron men i vissa fall finns dock gehör. WWFs uppgift är bland annat att arbeta för bevarandet av den biologiska mångfalden på vår jord. Med det menas hela den komplicerade väv där alla djur- och växtarter ingår. Om vi till exempel fiskar ut torsken, så innebär det inte bara att vi människor förlorar en god matfisk. Den ekologiska balansen i havet rubbas och en mängd andra arter drabbas. För att rädda det som räddas kan, bör fiske och konsumtion av vissa fiskarter minska eller upphöra en tid, så att de kan återhämta sig innan det är för sent. Dröjer vi för länge kan skadorna bli omöjliga att reparera under flera generationer framöver om det överhuvudtaget går. Grönt, gult och rött vägleder I den här fiskguiden har vi tagit upp några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött hjälper fiskguiden dig som är konsument att göra kloka val. Grön signal betyder Smaklig måltid! gul står för Var försiktig med och röd för Låt bli!. Det är viktigt att vi fortsätter äta fisk från de fiskbestånd som nyttjas på ett uthålligt sätt. Dels är fisk nyttig mat, dels ska fiskerinäringen inte minst den småskaliga och kustnära kunna leva vidare. Ta reda på varifrån fisken kommer WWFs fiskguide tar inte med alla fiskarter som finns i svensk handel men den täcker in några av de vanliga och mest populära fiskarna och skaldjuren för vardag och fest. Det dyker ständigt upp nya fiskar eller fisknamn i fiskdisken så fråga alltid om fiskens vetenskapliga namn, var fisken kommer ifrån och om den är hållbart fiskad eller odlad. Våga fråga! Som konsument bör man alltid försöka ta reda på så mycket som möjligt för att därmed visa intresse Det svenska fisket Sverige är inte någon stor fiskenation. Vi importerar drygt 80 procent av den fisk vi äter. Samtidigt exporteras en stor del av den svenskfångade fisken, bland annat gös, till länder som Frankrike, Tyskland och Holland. År 2008 fanns det totalt 1 145 aktiva svenska fartyg som bedrev fiske till havs. Varje år fångas cirka 196 000 ton fisk och skaldjur till ett försäljningsvärde runt en miljard kronor. De kommersiellt viktigaste arterna i saltvatten är sill/ strömming, torsk och räka. Det yrkesmässiga sötvattenfisket i Sverige uppgick år 2009 till totalt 1 564 ton. De ekonomiskt mest betydelse fulla fiskarterna är gös, sötvattenkräfta, siklöja för löjrommen samt ål. Storleken på det svenska vatttenbruket är blygsam. Under 2009 odlades drygt 2 ton musslor och 7 000 ton matfisk, varav nästan 90 procent är regnbåge. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 7

för produkter som är producerade på ett uthålligt sätt. Detta oavsett om de kommer från Sverige eller är importerade. Genom att göra medvetna val kan vi alla medverka till att fiskerinäringen på ett mer varsamt sätt utnyttjar havets värdefulla resurser. Då kan vi fortsätta att njuta av havets läckerheter samtidigt som det bedrivs ett lönsamt fiske. Här kan alla vara med och dra åt rätt håll! Fiskets miljöeffekter Alla fiskemetoder har direkta eller indirekta effekter på miljön. Ett exempel är det omfattande torskfisket i Östersjön som har skapat en obalans i ekosystemet som kan vara svår att komma till rätta med. Tack vare en mer långsiktig förvaltning av torsken med begränsat fiske och en rejäl minskning av det illegala fisket de senaste fyra åren har situationen för torsken i Östersjön förbättrats. De positiva effekterna av naturligt saltvatteninflöde genom höst och vårstormar har också haft stor betydelse. Oavsiktliga bifångster av till exempel småfisk, tumlare, sköldpaddor och havsfåglar är också ett stort problem. De fastnar i fiskeredskapen, och för vissa arter är dödligheten så hög att den hotar deras överlevnad. Nya selektiva redskap behövs alltså. Ytterligare ett bekymmer är att mängder av små, unga individer fångas innan de hunnit fortplanta sig. Dessutom har vissa fiskemetoder katastrofala effekter på havens ekosystem. Trålar som släpas över havsbotten kan skada bottnarna och de organismer som lever där. Svartfiske Illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske (IUU Illegal, Unreported and Unregulated) är ett stort regionalt och globalt problem. Fisket på öppet hav är dåligt reglerat och svårt att bevaka och problemen med till exempel bifångster och ödeläggelse av känsliga havsbottnar är stora. Visste du att? Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. Fiskeredskap som tappats från båtar fortsätter att fånga fiskar, marina däggdjur och fåglar under många år i så kallat spökfiske. I Nordsjön kastas mellan 500 000 och 880 000 ton fiskar och ryggradslösa djur tillbaka i havet varje år. I hela världen kastas upp - skattningsvis drygt 7 miljo - ner ton tillbaka i havet ett gigantiskt slöseri med resurser. Utkasten varierar från väldigt lite i Norge där det är förbjudet att kasta tillbaka fisk överbord till så mycket som 96 procent i vissa fisken efter tropisk räka. Flera fiskarter som fiskas kommersiellt i svenska vatten finns med på Artdatabankens rödlista över hotade arter, till exempel ål och håbrand (sillhaj). Totalt är 34 olika fiskarter rödlistade av Art databanken. 8 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

Sill är en av de mest populära fiskarterna hos svenskarna och bilden visar notfiske öster om Island. Omkring 30 procent av den totala globala fångsten beräknas komma från illegalt fiske. Svartfisket har en omfattande negativ inverkan på våra framtida möjligheter att bedriva ett uthålligt fiske. Genom att vi konsumenter ovetande köper dessa illegala produkter, bidrar vi till att driva fiskarter mot utrotning. Därför är det så viktigt med tydlig spårbarhet av den lagligt fångade fisken från fiskebåten, till hamnen och hela vägen till livsmedelsbutiken eller restaurangen. I Barents hav och Östersjön har det illegala fisket minskat betydligt under de senaste åren. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 9

Djuphavsfiske Djuphavsarter lever på mycket djupt vatten, från 400 meter och djupare. Många djuphavslevande fiskar är särskilt känsliga för överfiske eftersom de växer långsamt, blir könsmogna sent och inte förökar sig varje år. Det kan därför ta 30 till 60 år för en fiskart att återhämta sig från överfiske. Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. De flesta djuphavsarterna fiskas utanför säkra biologiska gränser, vilket innebär att man tar upp fler fiskar än vad som hinner födas och växa upp. Trots detta är fisket i stort sett oreglerat. Djuphavsfiske hotar även andra sårbara arter och viktiga livsmiljöer, bland annat genom bottentrålning som kan förstöra bottnar och korallrev. Ögonkorallen, Lophelia pertusa, lever i våra nordiska vatten på stora djup och har tagit stor skada av fiske efter bottenlevande arter som liten hälleflundra och djuphavskungsfisk. När korallreven en gång förstörts av trålning kan det ta flera tusen år innan de är återställda. Ögonkorallen växer endast cirka 6 mm om året och utanför norska kusten har man hittat rev som är över 9 000 år gamla! Genom att undvika att köpa djuphavsfiskar kan du bidra till att trycket på dessa arter minskar! Märkning visar ursprung Det är den som saluför varan till exempel fiskhandlare, butikskedjor och restauranger som ansvarar för varans egenskaper. Säljaren ska kunna ge den information som behövs för att vi konsumenter ska kunna göra ett bra miljö val. Från den 1 januari 2002 gäller ett EU-direktiv som innebär att alla fisk- och skaldjursprodukter som saluförs inom EU ska kunna spåras med vetenskapligt namn, enligt det system som Carl von Linné tog fram, och med vedertagna handelsnamn. Märkningen ska även informera om var fisken fångats i sötvatten eller i havet och i så fall i vilket havsområde, alternativt var fisken har odlats. Många EU-länder och handlare tar fortfarande inte de Den atlantiska soldatfisken blir könsmogen först kring 25 års ålder och är mycket känslig för överfiske. Exempel på djuphavsfiskar i butiken är: Lubb Brosme brosme Kungsfisk/uer Sebastes marinus, S. mentella Skoläst Coryphaenoides rupestris Långa Molva molva Moratorsk Mora moro Liten hälleflundra eller blåkveite Reinhardtius hippoglossoides Atlantisk soldatfisk Hoplostethus atlanticus 10 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

Lophelia pertusa, kallvattenkorallen som lever i våra nordliga vatten, hotas av bottentrålning efter djuphavslevande arter. här reglerna på allvar. Fråga var fisken kommer ifrån och hur den är fångad! Misstänker du att en förpackning inte innehåller den fisk som står på paketet, anmäl det till Konsumentverket eller till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, som ansvarar för livsmedelskon - t rollen i butikerna. För att undvika oklarheter om vad det egentligen är för fisk du köper kan du titta på den så kallade Fisklistan, en förteckning över vedertagna svenska och vetenskapliga fisknamn. Fisklistan finns på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se. Vill du veta mer om olika fångstmetoder och fiskeredskap, besök wwf.se Visste du att? Det finns cirka 31 000 kända och beskrivna fiskarter i världen. Bara 70 av Sveriges 250 fiskarter fiskas för konsumtion. Mellan 20 och 25 procent av den totala världsfångsten av fisk och skaldjur går till produktion av fiskmjöl och fiskolja, som huvudsakligen används till djurfoder, bland annat för fiskodling. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 11

EU och fisket Inom EU regleras fisket främst genom den gemensamma fiskeripolitiken, GFP, som ska reformeras och beslutas 2012. Läget för de vilda fiskbestånden är allvarligt och WWF arbetar för att politiken ska förändras i grunden och skydda både de vilda bestånden och havens unika ekosystem. Långsiktig förvaltning av alla bestånd med hänsyn till ekosystemen och försiktighetsprincipen måste införas senast år 2015. I dag har endast ett fåtal av EUs 96 kommersiella bestånd förvaltningsplaner. Det saknas dessutom effektiv kontroll mot illegalt fiske och bifångster i många områden. Skadliga fiskesubventioner måste upphöra. Enligt ny uppskattning kan EUs flotta i dag fiska 2 3 gånger mer än vad haven kan producera. Trots överfisket har yrkesfiskare fått fortsatt stöd till fiskebåtar och skattelättnader på bränsle. I dag beslutas fångsterna inom EU genom politiska kvotförhandlingar mellan medlemsländerna. Besluten följer sällan de råd Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ger för hur mycket fisk som kan fiskas utan negativ påverkan på bestånden. Kohandeln med fiskekvoterna har lett till att över 70 procent av Europas kommersiella fiskbestånd är överfiskade och att EU nu med sina 70 procent importerad fisk är världens största fiskimportör. Genom att kortsiktiga ekonomiska och sociala intressen har fått gå före bärkraftiga bestånd har fiskepolitiken haft negativ påverkan på havens ekosystem och underminerat fiskets ekonomiska värde. För att nå målen om hållbara fiskbestånd är det nödvändigt att ha lågsiktiga förvaltningsplaner. WWF arbetar för att alla bestånd ska ha sådana planer. 12 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

WWF arbetar för att: EUs nya fiskepolitik ska slå fast att alla kommersiella bestånd ska förvaltas inom långsiktiga, ekosystembaserade förvaltningsplaner senast 2015 fiskeflottan ska minskas och anpassas till ett balanserat uttag av fiskbestånden och att yrkesfisket ska vara ekonomiskt och miljömässigt hållbart subventioner ska bara ges till miljöförbättrande åtgärder som till exempel redskap som minskar bifångster bekämpa illegalt fiske genom ökad fiskekontroll och spårbarhet av fisk från båt till tallrik europeiska fiskare som fiskar utanför EUs vatten ska följa europeisk lagstiftning öka miljöcertifieringen av fiske och fiskprodukter. Ansvar även utanför europeiska vatten I takt med att fisken försvinner från Europas fiskevatten förflyttar sig europeiska fiskebåtar till Afrikas kuster där förvaltning och kontroll ofta saknas. En fjärdedel av den fisk som tas upp av fiskare från EU fångas utanför Europa. WWF anser att även detta fiske ska bedrivas på ett respektfullt och hållbart sätt så att lokalbefolkningen garanteras god tillgång till matfisk. Våra hav är i kris. EUs fiskelagar måste ändras. Vi vill att EU ska: skydda våra hav stoppa överfisket och skadliga fiskmetoder rädda fiskesamhällen och framtida jobb. Skriv på WWFs namninsamling på wwf.se Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 13

Vi konsumenter kan göra skillnad! Som konsumenter kan vi bidra till en bättre havsmiljö och ett mer uthålligt fiske genom att välja fisk som är miljömärkt och fiskarter som inte är överfiskade. Titta också på storleken på den fisk du köper; många fiskar är så små att de inte har hunnit fortplanta sig. Fråga efter miljömärkta fiskprodukter! Miljömärkningen av varor gör det lättare för miljömedvetna konsumenter att välja lämpliga produkter. För fisk och skaldjur finns det produkter märkta med MSC och Krav som du kan fråga efter när du handlar. Under 2011 kommer även den internationella märkningen ASC för odlade arter. För alla tre märkningarna är det en oberoende part som genomför själva certifieringen. MSC MSC Marine Stewardship Council är en internationell stiftelse som certifierar och miljömärker fisk- och skaldjursprodukter. De har tagit fram regler för hur ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden, produktiviteten och de ekologiska processerna i havet ska bedrivas. Bland annat måste bifångsterna minimeras och goda arbetsförhållanden råda ombord. För att få använda MSCs märke på fisk- och skaldjursprodukter måste fisket ske enligt MSCs principer och kriterier. Av olika fisken, stora och småskaliga runt om i världen, är i dagsläget fler än 200 redan godkända eller undersöks för certifiering enligt MSC. Globalt finns mer än 11 000 MSC-märkta fiskprodukter. Se www.msc.org WWF ger grönt ljus för MSCmärkt vildfångad Stillahavslax från Alaska och för norsk Kravodlad lax som finns i svenska butiker. ASC ASC Aquaculture Stewardship Council är en global hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter. ASC grundades 2009 och de första certifierade produkterna kommer på marknaden under 2012. 14 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

MSC-certifierat gösfiske bedrivs i Hjälmaren. Bland arterna som kan komma att certifieras finns bland annat lax, tilapia, tropisk räka och hajmal/pangasius. ASC ställer bland annat krav på arbetsförhållanden, ett ansvarsfullt användande av foderfisk och begränsningar av övergödande näringsämnen. Se www.ascworldwide.org KRAV Krav står för en hållbar livsmedelsproduktion och Kravmärkt fisk innebär att producenten följer organisationens regler. I slutet av 1990-talet utvecklade Krav och dess norska systerorganisation Debio regler för odling av laxfiskar. I dag kan man köpa Kravmärkt lax från Norge. Krav har också regler för vildfångad fisk och skaldjur som fokuserar på säkra metoder, hållbara bestånd, låg klimatpåverkan och spårbarhet. Se www.krav.se Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 15

Blåfenad tonfisk, Thunnus thynnus, är den mest kända i tonfisksläktet. Arten lever både i östra och västra Atlanten och var vanlig längs svenska västkusten på 1940 1950-talet men har under senare år inte påträffats alls i svenska vatten. Blåfenad tonfisk klassas som akut utrotningshotad. 16 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

Allmänna tips för miljövänliga inköp Köp miljömärkt fisk enligt MSC och Krav när det finns. Kontrollera ursprunget på alla fiskprodukter. Köp rätt storlek på fisken. Det är viktigt att fiskarna hinner fortplanta sig åtminstone en gång innan de fångas. Fråga därför efter fisk som är större än minsta lekstorleken (se storlekar i rekommendationerna). Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med selektiva redskap, det vill säga fiskfällor, burar för kräftor och krabbor och trålar som inte fångar småfisk och annan oönskad bifångst. Våga pröva något nytt! Variera inköpen i fiskdisken så bidrar du till att trycket minskar på populära och överfiskade arter. Undvik djuphavslevande arter då de växer långsamt. De är extra känsliga för överfiske och djuphavsfisket är fortfarande i stort sett oreglerat. Köp inte fisk och skaldjur som finns med på Art - data bankens lista över hotade arter, den så kallade rödlistan, till exempel hälleflundra, ål, vissa hajar. Se www.artdata.slu.se. Fråga efter lokalt fångad fisk eftersom det gynnar småskaligt kustnära fiske eller fisket i sjöar nära dig. Förhoppningsvis är också fisken färskare. Våga fråga men bli inte nedslagen om du inte får de svar du önskar. Många som säljer fisk och skaldjur känner inte till fiskars biologi eller fiskets miljöeffekter. Genom att ställa frågor kan du bidra till att öka intresset för och påverka utvecklingen mot ett mer miljömässigt hållbart fiske. Många av oss älskar Havets frukter, men det gäller att välja rätt. På sidorna 50 57 presenteras musslor och skaldjur närmare. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 17

18 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

Fisk är både gott och nyttigt I den här guiden har vi listat några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött ger den en vägledning för oss konsumenter. Grön signal betyder Smaklig måltid!, gul står för Var försiktig med! och röd signal för Låt bli!. Färgmärkningarna gäller de arter vi konsumerar här i Sverige. I takt med att situationen för de olika arterna förändras, kan rekommen dationerna komma att ändras. Fisk är nyttigt! Många av oss äter så pass lite fisk att vi faktiskt skulle må bättre om vi åt mer, och det gäller även fisk från Östersjön. För sötvattenfisk gäller det för oss konsumenter att försäkra oss om att fisken inte kommer från sjöar med för höga kvicksilverhalter, dioxiner eller andra miljögifter. Kommersiellt fiske förekommer oftast inte i så kallade svartlistade sjöar. Hjälmaren, Mälaren och alla näringsrika sjöar har inga besvärande halter av kvicksilver. Dioxinhalterna ligger strax under EUs gränsvärden när det gäller öring i Vänern och Vättern och för röding i Vättern. För gös, abborre och gädda i Mälaren ligger dioxinhalten på en hundradel av Livsmedelsverkets gränsvärde. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande kvinnor begränsar sin konsumtion av vissa insjöfiskar och feta fiskar från Östersjön. Detta gäller även kvinnor i fertil ålder som tänker skaffa barn senare i livet. Mer information om Kostråd för gravida hittar du på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se. Så hälsosam är fisken Protein: 17 18 g per 100 g. Fett: Feta fiskar som makrill, sill, strömming och lax innehåller 5 25 g fett per 100 g. Magra fiskar som torsk och kolja har sitt fett lagrat i levern. Köttet innehåller därför ytterst lite fett, 0,3 0,5 g per 100 g fisk. Vitaminer: Fisk innehåller alla vitaminer utom vitamin C. Feta fiskar är särskilt rika på vitamin A, D och E. Mineralämnen: Fisk innehåller flertalet näringsmässigt viktiga mineraler, särskilt selen och jod. Fleromättat fett: En stor andel omega-3-fettsyror, som anses minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, finns i feta fiskar som sill, strömming, makrill och lax. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 19

Abborre Perca fluviatilis Abborren är en god matfisk. Förr använde man även ben och fjäll till lim och utsmyckningar. Abborren når sällan över tvåkilosstrecket, men kan väga upp till runt 4 kg. Abborren sägs nappa på allt och har därför länge varit populär i mete och sportfiske. Abborren lever i sjöar och floder i hela landet. Den finns också i det bräckta vattnet i Östersjön och i åmynningar på Västkusten. Nät, mjärdar, fällor, ryssjor och krok. Längs kusten i Bottenhavet och Bottenviken är bestånden någorlunda stabila. Längre söderut vid Östersjökusten är bestånden varierande och i vissa områden minskar de. Minskningen är störst i norra och egentliga Östersjön. I insjöarna är bestånden ofta i gott skick. Visste du att? I sura och näringsfattiga sjöar eller skogstjärnar finns ofta stora mängder småvuxna abborrar, så kallade tusenbröder. I fritidsfisket fångas cirka nio gånger mer abborre än i yrkesfisket. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna abborre från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Gäller för odlad abborre och abborre från Östersjön. 20 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

Alaska pollock Theragra chalcogramma Alaska pollock tillhör torskfamiljen och är med sina tre ryggfenor och skäggtöm lik torsken. Alaska pollock lever på grunt vatten, ned till 200 meters djup, men vandrar mellan botten och ytan. Det är en relativt snabbväxande fisk, som främst lever på krill, andra små skaldjur och fisk. Alaska pollock utgör basen för ett av världens största fisken. Den fiskas framför allt av Japan, Korea, USA och Ryssland. Honorna tas ofta under parningsperioden för rommens skull, medan fiskköttet används i fiskpinnar, filéer för snabbmat och i imitation av krabbkött surimi. Alaska pollock är norra Stilla Havets motsvarighet till vår egen torsk och lever i de kalla vattnen utmed den amerikanska västkusten och den asiatiska östkusten. Trålning. Mycket av fisken bereds direkt på fartygen och landas som frysta produkter. Bestånden av Alaska pollock är relativt stabila och några av bestånden förvaltas så väl att de har blivit MSC-certifierade. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Fråga efter MSC-certifierad Alaska pollock. Rekommendation: Gult ljus Gäller övriga fisken av Alaska pollock. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 21

Gädda Esox lucius Gäddan är en rovfisk som nästan uteslutande lever av annan fisk, inte sällan av andra gäddor. Gäddan kan ta byten som är upp till en tredjedel av dess egen vikt. Gäddan kan bli 1,5 meter lång och väga mer än 25 kg men sådana exemplar är mycket ovanliga. Det svenska yrkes- och husbehovsfisket efter gädda har minskat och den har i dag störst betydelse inom sportfisket. En del av den gädda som trots allt fångas exporteras till Centraleuropa. Gäddan finns i sjöar men inte i fjällsjöar i åar och brackvatten längs Östersjökusten. Den håller gärna till i vassruggar och på grunt vatten invid stränderna. Gäddan leker i mars maj på översvämmade strandängar och i grunda vikar. Nät, ryssjor, långrev och andra krokredskap. I insjöarna är bestånden av gädda ofta i gott skick. Bestånden är relativt stabila, men tillgänglig information visar att fisketrycket är relativt högt och att bestånden av gädda i mindre skyddade kuststräckor och ytterskärgårdar är svaga. Fångsterna i egentliga Östersjön är i dag en femtedel jämfört med mitten av nittiotalet. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna gädda från insjöar eller från småskaligt hållbart kustfiske. Rekommendation: Gult ljus Undvik gädda från kusten av egentliga Östersjön. Köp inte gädda som är mind re än 40 cm eller större än 75 cm. 22 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

Gös Sander lucioperca Gösen är i dag en av de viktigaste insjöarterna för yrkesfisket och en uppskattad matfisk. Den trivs bäst i ganska grumliga, näringsrika sjöar eller på djupare vatten. Gösen är en rovfisk med synen anpassad till jakt i mörkt eller grumligt vatten, då den smyger sig på sitt byte. Den lever på småfisk, framför allt nors. Gösar kan växa sig mycket stora, över 1 meter och 15 kg i vikt, men sådana exemplar är ovanliga. Gösen lever framför allt i Mälarens och Hjälmarens vattensystem, samt i de flesta större och djupare insjöarna från Skåne och upp till Mellansverige. Den förekommer också längs hela ostkusten. Ryssjor, mjärdar, nät och krokredskap. Mycket god status i Hjälmaren och en ökning i flera mindre och näringsrika sjöar. Relativt stabila bestånd finns i Vänern och Mälaren. Gösbestånden i Östersjön varierar mycket i olika fiskeområden längs kusten. Vid Upplandskusten visar gösbeståndet tecken på ett mycket högt fisketryck. Antalet individer över minimimåttet har minskat med nästan 98 procent de senaste tio åren. Rekommendation: Grönt ljus MSC-certifierat gösfiske finns bara i Hjälmaren. Där är det endast tillåtet att ta upp gös som klarar minimimåttet 45 cm, vilket har föreslagits för Mälaren och även tillämpas i ett antal mindre sjöar med gös. Alla gösbestånd bör förvaltas på liknande sätt som det i Hjälmaren. Rekommendation: Gult ljus All övrig gös från Europa. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 23

Hajmal/pangasius Pangasius hypophthalmus Hajmal är handelsnamnet på en fiskart som ofta hittas i fiskdisken och på restaurang. Men för att den ska låta mer attraktiv kallas den i handeln ofta efter första delen av det vetenskapliga namnet, pangasius. Tilapia är en annan tropisk fisk som tillhör ciklidfamiljen. Hajmal är en tropisk sötvattenfisk som är lätt att odla. Odlingen av hajmal har ökat explosionsartat de senaste åren. En annan tropisk odlad art är tilapia, Orechromis niloticus, O. mossambicus, O. aureus. Tilapia kommer ursprungligen från Afrika och har odlats i över 3 000 år. stora. Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna och användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske utarmar andra fiskbestånd i Asien. Foderfisk kommer också från andra havsområden. Hajmal härstammar från Mekongflodens vattensystem i Sydostasien där den även odlas. Den odlas i stora delar av Asien liksom tilapia och de odlade fiskarna exporteras huvudsakligen till Europa. Odlingsmetod Traditionellt odlades hajmal i jorddammar men det blir allt vanligare med flytande nätkassar direkt i floderna. Tilapia odlas ofta i dammar eller sjöar. Det finns ingen formell uppskattning för bestånd av vild hajmal, men de anses inte Rekommendation: NY KATEGORI PÅ VÄG MOT CERTIFIERING I december 2010 gjordes ett avtal mellan WWF och Vietnams fiskeindustri där certifierad hajmal successivt ska öka från 0,5 procent till minst 75 procent år 2015. Genom överenskommelsen blir hajmal utan färg i kategorin på väg mot certifiering till dess den är ASC-certifierad, vilket delar av odlingen blir under 2012. ASC-certifiering ger grönt ljus. Rekommendation: Rött ljus Konventionellt odlad tilapia från Asien. 24 Fisk till middag? Världsnaturfonden WWF

Havskatt Anarhichas lupus Lupus, det vetenskapliga artnamnet, betyder varg och syftar på den breda munnen med de kraftiga tänderna. Tänderna används för att krossa tjockskaliga djur som musslor, krabbor och sjöborrar. Detta sliter hårt på tänderna som byts ut varje vinter. Havskatten kallas också havsvarg eller havskuse. I handeln kallas den ibland kotlettfisk. Under vintern föredrar havskatten den steniga och hårda bottnen på 20 500 meters djup medan den på sommaren förflyttar sig till grundare vatten, på 20 60 meters djup. Vuxna havskatter är enslingar som håller sig till klippskrevor. I regel är den gråbrun med mörkare tvärband längs sidorna och en avrundad nos. Havskatten har en ålliknande kroppsform med en ryggfena som börjar vid huvudet och slutar vid stjärtspolen. Den kan bli upp till 125 cm lång och väga drygt 25 kg. Nordatlanten från Spetsbergen till Amerikas nordöstra kust samt ner till Medelhavet och Biscayabukten. Finns även i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak och ända in till Öresund. Odlas också i Norge. Snurrevad och krok samt som bifångst i annat trålfiske. Havskatt fiskas huvudsakligen som bifångst. På senare år har landningarna minskat avsevärt från 2 500 ton på 1980-talet till drygt 100 ton. Rekommendation: Rött ljus Havskatten är starkt hotad enligt Artdatabankens rödlista. Bristande kunskap om beståndsstatus och ett oreglerat fiske gör att havskatt bör undvikas. Fisken har långsam återhämtningsförmåga efter överfiske. Världsnaturfonden WWF Fisk till middag? 25