UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform. Vattensopor från toaletter, bad, disk, tvätt och industrier kallas avlopp. Totalt använder vi i Sverige cirka 300 liter rent vatten per person och dygn. Vi använder fint dricksvatten att spola toaletterna med. I avloppsvattnet finns det växtnäring som kan bli gödsel på böndernas åkrar. Men kretsloppet mellan naturen och samhället är brutet. Slammet från reningsverken kan vara förgiftat av tungmetaller och andra skadliga ämnen från gator och industrier. Reningsverken är ganska bra på att fånga upp fosfor som hamnat i slammet. Kväve och kalium som är viktiga näringsämnen för växter går däremot till större delen rakt igenom reningsverket. Ökar mängden näringsämnen i havet ökar också mängden växter där. När dessa växter har dött och bryts ner förbrukas syre. Om för stora mängder växter bryts ner på samma gång uppstår syrebrist i vattnet. Toaletten - slasktratt eller sparbössa Från varje människa spolas årligen 1 kilo fosfor (P) och 5 kilo kväve (N) ner. Det mesta finns i urinen. Fosfor och kväve är värdefulla näringsämnen och jordbrukarna lägger årligen ner stora summor på att köpa in konstgödsel. Konstgödsel ser ut som ett benvitt pulver eller små pelletskorn. Fosfor tillverkas av fosforit från bland annat Marocko. Kväve tas från luften med hjälp av stora mängder energi. 20 personers urin under ett år skulle räcka för att gödsla en hektar åker (en hektar = två fotbollsplaner). Om man på detta sätt återför näring till åkrarna är den en nyttighet i stället för ett problem. Värdet på urinen från en person blir då 50 kronor om året. Idag betalar fastighetsägarna och kommunen för att bli av med avloppsvattnet. Flera aktiviteter startas i Sverige just nu för att bringa ordning i denna oreda, så att näringsämnena kommer in i kretsloppet igen efter det att vi lånat dem. På så vis kan varje kommun leva upp till FN:s riktlinjer om ett hållbart samhälle. Vi är alla inblandade så fort vi spolar eller vrider på kranen. 1.
Nya lösningar på avloppsproblemet Här presenteras några exempel men listan skulle kunna göras mycket längre. I Tanums kommun på västkusten siktar man på att inga WC ska finnas efter sekelskiftet. Då kan man istället använda näringen som gödsel på jordgubbsplantorna i stället för att den ska hamna i Västerhavet. I Trosa kommun vid Östersjön, planerar man att byta ut WC mot urinseparerande toaletter i befintliga hyreshus. Den kväverika urinen går till böndernas åkrar. I Marks kommun i Västergötland ser man till att endast använda fosforfria tvättmedel. Genom att minska användningen redan i hushållen klarar kommunen att minska mängden fosfor i avloppsvattnet. Flera industrier, bland annat flera pappers- och sulfatmassafabriker, är på väg att sluta sina avlopp. Nästan allt vatten och kemikalier "går runt" inom fabriken och återvinns. I bland annat Stockholm har biltvättarna blivit ålagda att byta ut skadliga tvättmedel till mindre miljöfarliga produkter. Detta är ett exempel på den så kallade utbytesprincipen i lagen om kemiska produkter. Finns det en produkt som är bättre ur miljösynpunkt ska den användas och övriga förbjudas. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner för att minska utsläppen av kväve och fosfor till haven. Vid det så kallade Ronnebymötet 1990 samlades statsministrar från de nio länderna runt Östersjön för att diskutera åtgärder för att minska utsläppen till haven. Under många år hade man inriktat sig på att hitta tekniska lösningar för att minska fosforutsläppen. Nu ansåg man att det var hög tid att göra något åt kvävet som via jordbruk, skogsbruk, trafik och reningsverk förr eller senare hamnat i havet. Riksdagen beslutade sedan att de svenska reningsverken vid Östersjökusten måste halvera sina utsläpp av kväve, och att detta skulle vara gjort senast 1995. Tack vare olika åtgärder, till exempel särskild kväverening i reningsverken, har kväveutsläppen minskat men man kommer inte i närheten av en halvering. 2.
UPPDRAG: AVLOPP Namn på gruppdeltagarna: Läraren/ledarens namn: Skola/organisation: Klass: Datum för undersökningen: Avloppet hemma 1. Hur hanteras avloppsvattnet därhemma? Är avloppet kommunalt, finns tvåkammarbrunn eller liknande? Avloppet i skolan 2. Hur mycket dricksvatten går det åt varje gång ni spolar i en av skolans toaletter? liter per spolning. 3. Beräkna vattenåtgången för samtliga toaletter i er skola under en dag! liter per dag. 4. Vilket är priset på en kubikmeter (= 1000 liter) vatten i er kommun? kronor. Släpper skolan ut skadliga ämnen? Inventera rengöringsmedel, kemi-, teknik- och slöjdsalar och ta reda på vilka produkter man använder. 5. Använder er skola rengöringsmedel som är märkta med Svanen eller Bra Miljöval? P Ja P Nej P Vissa 6. Samlar man upp använda kemikalier i kemi- och slöjdsalar? P Ja P Nej 7. Om ja, vart tar de vägen? 3.
Längs avloppsrören 8. Vad händer med vattnet från våra toaletter, duschar och handfat? Du skall ta kontakt med avloppsreningsverket i den kommun där du bor. Ta reda på hur verket fungerar, vad som är bra och när det är mindre bra. Ta reda på vad de tror om framtidens reningsverk. Om du vill kan du ta hjälp av nyckelorden nedan när du formulerar dina frågor. Nyckelord: reningsverket 1970, mekanisk, biologisk och kemiska rening, kväve, lakvatten, dagvatten, industriavlopp, rötslam, tungmetaller, lösningsmedel, kostnader, kemikalier, reningsverket år 2020, våtmarksrening och andra ord du själv tycker är viktiga. Passa också på att ta reda på svaren på följande frågor: 9. Reningsgraden i vårt reningsverk för fosfor (P) är: % 10. Reningsgraden i vårt reningsverk för kväve (N) är: % 11. Var släpps vattnet från reningsverket ut? Den närmaste framtiden Kraftfulla åtgärder behövs för att minska kvävebelastningen i luft, mark och vatten. Fråga en ansvarig person på kommunkontoret! 12. Vad planerar man att genomföra inom kommunen för att minska kväveutsläppen under de närmaste tre åren? (en eller flera åtgärder): P Införa urinseparerande toaletter/torrtoaletter P Förbättra kväverening i reningsverket P Minska kväveläckage från jord- och skogsbruk P Minska trafikens kväveutsläpp P Minska industrins utsläpp av kväve 4.
Kommunen får betyg Nu skall ni försöka att sätta betyg på er kommun. Betyget gäller både kommunens invånare och kommunledningens politiker och tjänstemän. Hur aktivt arbetar man med följande åtgärder? * Att minska läckaget av kväve och andra näringsämnen via avloppet? * Att minska utsläpp av giftiga ämnen i avloppet? Säkert finns det många fler frågor som ni skulle behöva få svar på. Men försök att utifrån det ni nu vet sätta ett så rättvist betyg som möjligt. Betygskalan är 1-5. Betyg 5 = Vi har en handlingskraftig kommun som arbetar kunnigt med dessa två punkter. Betyg 1 = Vår kommun är inte handlingskraftig och arbetar inte med dessa två punkter. 13. Vi ger vår kommun betyget Motivering: Om er kommun inte får betyget 5, ge förslag till vad man bör göra för att få ett högre betyg. 14. Vi ger vår kommun följande förslag: När ni är klara: För över era svar till klassens gemensamma redovisningsblankett och mata in dem på Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Vi kan tyvärr inte ta emot redovisningar per post eller fax. 5.