Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering

Utbildningskontoret Lars Rehnberg TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-13 12 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Personalutskottet Kommunstyrelsen Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering 2013-2014 FÖRSLAG TILL BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden fastställer utbildningskontorets förslag till prioritering och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. FÖRSLAG TILL BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Bildningsnämnden fastställer utbildningskontorets förslag till prioritering och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. FÖRSLAG TILL PERSONALUTSKOTTETS BESLUT 1. Personalutskottet tillstyrker villkoren för deltagande i Lärarlyftet II enligt förslaget. FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunstyrelsen fastställer förslaget till villkor för deltagande inför Lärarlyftet II. 2. Finansiering för åren 2013-2014 överlämnas till budgetberedningen. SAMMANFATTNING Från den 1 juli 2015 gäller att tillsvidareanställda lärare utan behörighetsgivande examen inte får sätta betyg. Dessa lärare har fyra år på sig att komplettera sin utbildning för att kunna ansöka om legitimation. Linköpings kommuns utbildningskontor har genomfört en manuell lärarkartläggning, där samtliga lärares och förskollärares examina gicks igenom, under hösten 2010. Utifrån den kartläggning som genomförts av utbildningsbehov har Utbildningskontoret gjort bedömningen att cirka 100 lärare inom grundskolan årligen behöver genomgå behörighetsgivande kompetensutveckling. Förslag till prioritering

2 (8) 2012/13 är inom grundskolans årskurser 1-3 i undervisningsämnena matematik, svenska och naturorienterande ämnen. I årskurs 4-6 bedöms att behörighetsgivande kurser i engelska ska prioriteras. De behörighetsgivande kurserna som behöver genomföras omfattar mellan 7,5 högskolepoäng (hp) upp till 30 hp. För gymnasieskolan prioriteras behörighetsgivande kurser i ämnena sociologi, pedagogik, juridik, arkitektur, kompletteringskurser i samhällskunskap och svenska för att ge de sista 30 hp upp till 120 hp som behövs för behörighet samt kompletteringskurser som ger behörighet i naturkunskap. För gymnasiesärskolan prioriteras komplettering högskolepoäng med 15 poäng för inriktningsspecifik komplettering för speciallärare och specialpedagoger mot utvecklingsstörning. För att kunna planera och genomföra kompetensutveckling för ett stort antal lärare samtidigt är det viktigt att kurserna erbjuds som till exempel distansutbildning med olika studietakt. Detta för att minimera vikariekostnaderna. Mot bakgrund av de förutsättningar som tidigare tillämpats och den utformning som den nu aktuella statliga satsningen på Lärarlyftet II innebär föreslås att tillsvidareanställda lärare i kommun med avlagd lärarexamen erbjuds möjlighet att komplettera sin examen med behörighetsgivande kurs/kurser inom Lärarlyftet II enligt följande: Urval av deltagande lärare i lärarlyftet II höstterminen 2012 sker med utgångspunkt från prioriterade skolformer, ämnen och årskurser. Ekonomiska villkor för studier i Lärarlyftet II motsvarar de som gällt under föregående satsning Lärarlyftet. Det innebär att 80 % av studietiden ingår i tjänsten, 20 % utgör den enskildes satsning genom tjänstledighet. Kurslitteratur finansieras genom arbetsgivaren och tillhör enheten där medarbetaren tjänstgör. Studierna bedrivs i olika studietakt utifrån ett verksamhetsperspektiv. Under den period fortbildningen pågår ska den i lärarens reglerade årsarbetstid avsatta tiden för kompetensutveckling i huvudsak användas för medverkan i Lärarlyftet II. Barn- och ungdomsnämnden respektive Bildningsnämnden föreslår i förslag till bokslutsdispositioner att finansiera deltagande i Lärarlyftet II hösten 2012 med ombudgeterade medel från 2011 års bokslut. Kommunstyrelsen beslutar om bokslutsdispositioner i särskilt ärende 2012-03-06. Barn- och ungdomsnämnden respektive Bildningsnämnden återkommer till budgetberedningen inför budget 2013-2015 om behov av medel.

3 (8) BAKGRUND Nya reformer Under åren 2011-2015 genomförs många reformer i svensk skola. En ny skollag gäller från den 1 juli 2011. En ny läroplan gäller för den obligatoriska grundskolan och en reviderad läroplan gäller för förskolan. Den nya läroplanen i grundskolan beskriver vilken värdegrund skolan vilar på och vilket uppdrag och vilka mål skolan har. Till läroplanen hör också kursplaner och kunskapskrav för samtliga ämnen. Kursplanen i varje ämne beskriver varför ämnet finns i skolan, vad syftet med undervisningen är och vilka kunskaper eleven ska ges möjlighet att utveckla. Kursplanen anger också ett centralt innehåll. Det är det obligatoriska innehåll som undervisningen i ämnet ska behandla. En ny betygsskala med fler betygssteg har också införts. Behörighetsförordning och legitimation En ny förordning (SFS 2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor är antagen och har därefter justerats vid flera tillfällen. I denna förordning finns det i anslutning till skollagen (2010:800) bestämmelser om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet och andra bestämmelser om behörighet för lärare. Förordningen innehåller även bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare och om utnämning till lektor i skolväsendet. Denna reform genomförs i flera steg från och med den 1 juli 2011. Motivet för att införa krav på legitimerade lärare och förskollärare i skolväsendet är att: kvalitetssäkra och utveckla verksamheten bidra till professionalism genom tydligare krav öka måluppfyllelsen för eleverna öka yrkets status - fler ska vilja bli lärare I bilaga 1 presenteras några exempel på behörighetsregler för de prioriteringar som föreslås och i bilaga 2 presenteras poänggränser för utökad behörighet. Skolverket fick under 2011 i uppdrag att legitimera landets lärare och förskollärare. Sammanlagt är det cirka 180 000 redan examinerade och yrkesverksamma lärare som ska legitimeras. Avgörande för vilken behörighet läraren får är innehållet i examensbeviset. Lärarens behörighet bedöms alltså utifrån examensbeviset och inte lärarens tidigare tjänstgöring. I arbetet med att fastställa behörighet och utfärda legitimation utgår Skolverket från den skollag som riksdagen beslutat om och den behörighetsförordning som regeringen fastställt. En utgångspunkt i arbetet är att Skolverket ger läraren den behörighet han eller hon har rätt till enligt sitt examensbevis och behörighetsförordningen. Lärare och förskollärare som blivit anställda efter den 1 juli 2011 ska från och med 1 juli 2012 vara legitimerade för att få bedriva undervisning och sätta betyg. Lärare och förskollärare måste också från och med i juli 2012 vara legitimerad för att kunna bli anställd utan tidsbegränsning. För att kunna ansöka om legitimation måste man ha en lärar- eller förskollärarexamen. På legitimationen kommer att anges vilken eller vilka skolformer eller fritidshem, årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden,

4 (8) som läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa i. En lärare eller förskollärare kan, utöver sin behörighetsgivande examen, ha kompletterat med ytterligare behörighetsgivande utbildning som kan ge utökad behörighet. Från den 1 juli 2015 gäller att tillsvidareanställda lärare utan behörighetsgivande examen inte får sätta betyg. Dessa lärare har fyra år på sig att komplettera sin utbildning för att kunna ansöka om legitimation. Kartläggning Linköpings kommuns förskolor, grundskolor och grundsärskolor Linköpings kommuns utbildningskontor har genomfört en manuell lärarkartläggning, där samtliga lärares och förskollärares examina gicks igenom, under hösten 2010. Uppgifterna från den manuella kartläggningen, gällande grundskolan och grundsärskolan, har överförts till IT-stödet ProCompetence. Utbildningskontoret har även genomfört en enkätundersökning för att få en bild av kompetensutvecklingsoch rekryteringsbehov inom förskolan och grundskolan och grundsärskolan. Utifrån kartläggning och enkätundersökningar har det framkommit generella och specifika kompetensutvecklingsbehov i olika undervisningsämnen samt behörighetsgivande utbildningar i förskolan. I förskolan finns ca 800 anställda som förskollärare och av dessa visar enkätundersökningen att ca 140 inte kommer att kunna få legitimation som förskollärare. Av dessa har 87 lärarexamen mot grundskolan och 28 fritidspedagogexamen. För att kunna arbeta kvar som förskollärare behöver dessa utöka sin behörighet för att kunna få en legitimation som förskollärare. Därutöver finns 26 tillsvidareanställda som inte har tagit ut sin examen. I grundskolan i Linköpings kommun finns ca 1300 tillsvidareanställda lärare. Det generella kompetensbehovet inom årskurs 1-3 är främst i undervisningsämnena matematik, svenska och naturorienterande ämnen. I årskurs 4-6 är behovet i undervisningsämnena matematik, naturorienterande ämnen, engelska och teknik samt hem- och konsumentkunskap. I årskurs 1-6 även praktiskt- estetiska ämnen såsom musik, idrott och slöjd. Låg och mellanstadielärare har bred behörighet och täcker in många ämnen. När dessa lärare går i pension kommer det att uppstå kompetensgap. Lärare som är utbildade under åren 1990-2010 saknar denna breda ämnesbehörighet. I årskurs 7-9 är kompetensbehovet mer jämnt fördelat men med fokus på undervisningsämnena matematik, svenska som andraspråk, engelska, naturorienterande ämnen och teknik. De nya behörighetsreglerna för grundsärskolan kommer att innebära stora kompetensutvecklingsbehov. För att vara behörig att undervisa i grundsärskolan krävs förutom lärarexamen i rätt skolform, ämnesbehörighet samt speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning (90 hp). Inom grundsärskolan finns i dagsläget inga lärare som uppfyller kraven för behörighet inom denna skolform. Därför föreligger ett omfattande behov av kompetensutveckling. De kraftigt höjda behörighetskraven i grundsärskolan medför att Linköpings kommun kommer att få svårt att kunna uppfylla behörighetskraven innan år 2015. För gymnasieskolan består behovet främst av kompetensutveckling inom de nya ämnena sociologi, pedagogik, juridik och arkitektur. För sociologi och pedagogik

5 (8) kan det behövas upp till 90 hp och eftersom ämnena ingår i den största inriktningen på det största programmet behövs ett antal lärare med ny kompetens. För ämnena svenska och samhällskunskap är det aktuellt med kompletteringar från 90 hp till 120 hp då vissa lärare med examen i dessa ämnen bara har 90 hp. Ett annat behov kan vara kompletteringar för lärare som undervisar i naturkunskap. Flera av dessa lärare är ämneslärare i biologi och kemi och de behöver komplettera för att bli behöriga i naturkunskap. Ett annat problem är att många lärare har kurser i sin examen som inte är självklara till vilket ämne de skall räknas och innan de får sin legitimation är det oklart om de har något kompletteringsbehov eller inte. För gymnasiesärskolan är problemen med behörighet stora. I dagsläget finns det en lärare som kommer att vara behörig. För övriga, varav en del är behöriga specialpedagoger eller speciallärar,e behövs en komplettering mot utvecklingsstörning samt för några andra ett större kompetensutvecklingsbehov. Lärarlyftet II Staten genomför lärarfortbildning som innebär breddning av behörigheter. Lärarlyftet II riktar sig till tillsvidareanställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet i. Även fritidspedagoger kommer att kunna delta och läsa praktisk-estetiska kurser. Utformningen av Lärarlyftet II är nära kopplad till den nya skollagen och införandet av lärarlegitimationen. Skolverket garanterar att kursutbudet inom Lärarlyftet II kommer att motsvara kraven i behörighetsförordningen. Skolverkets upphandlade kurser kommer att genomföras på landets högskolor/universitet. KOMMUNALA MÅL Barn- och ungdomsnämndens mål- och uppföljningsplan år 2012-15: Alla elever ska uppnå minst nivån för godtagbara kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9. Bildningsnämndens effektmål: Öka genomsnittlig betygspoäng för flickor och pojkar i kommunens gymnasieskolor Öka andelen flickor och pojkar som fullföljer utbildningen inom fyra år i kommunala gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor som är grundläggande behöriga till universitet och högskolestudier. Bildningsnämndens prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare

6 (8) ÅTGÄRDSFÖRSLAG Utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun avser att delta i Lärarlyftet II från och med hösten 2012. Utbildningsinsatserna kommer att kräva en samplanering av vilka lärare som ska prioriteras. Inom utbildningsförvaltningen pågår under våren 2012 ett resurs- och tjänsteplaneringsarbete. För samtliga enheter och för förvaltningen som helhet sker en samordnad planering avseende behov av behörighetsgivande kurser och eventuell intern rörlighet av lärare. På grund av detta bemanningsarbete, som beräknas vara klart i april 2012, är prognoser i nuläget osäkra. Till detta bidrar att Skolverkets arbete med utfärdande av legitimationer har varit förenat med stora svårigheter i värdering och bedömning av redovisade kurser i tidigare lärarutbildningar i förhållande till behörighetsförordningen. Det råder i nuläget även osäkerhet om i vilken utsträckning som behörighetsförordningen kan komma att revideras ytterligare. Utifrån den kartläggning av utbildningsbehov som har genomförts har utbildningskontoret gjort bedömningen att cirka 100 lärare inom grundskolan årligen behöver genomgå behörighetsgivande kompetensutveckling. Förslag till prioritering 2012/13 är inom grundskolans årskurser 1-3 i undervisningsämnena matematik, svenska och naturorienterande ämnen. I årskurs 4-6 bedöms att behörighetsgivande kurser i engelska ska prioriteras. De behörighetsgivande kurserna som behöver genomföras omfattar mellan 7,5 högskolepoäng (hp) upp till 30 hp För gymnasieskolan prioriteras behörighetsgivande kurser i ämnena sociologi, pedagogik, juridik, arkitektur, kompletteringskurser i svenska för att ge de sista 30 hp upp till 120 hp som behövs för behörighet samt kompletteringskurser som ger behörighet i naturkunskap. För gymnasiesärskolan prioriteras komplettering med 15 hp för inriktningsspecifik komplettering för speciallärare och specialpedagoger mot utvecklingsstörning. För att kunna planera och genomföra kompetensutveckling för ett stort antal lärare samtidigt är det viktigt att kurserna erbjuds som till exempel distansutbildning med olika studietakt. Detta för att minimera vikariekostnaderna. Linköpings kommun vill vara starkt rustade och vill i god tid skapa möjlighet för våra rektorer och lärare att kunna arbeta enligt skollagens intentioner för en god utbildning och hög måluppfyllelse för våra elever. Det är även viktigt att den stora fortbildningsinsats som kommer att genomföras under åren 2012-2015 inte drabbar eleverna, utan att verksamheten på förskolor och skolor fungerar, trots att delar av personalen genomgår fortbildning. Utbildningskontoret föreslår att ekonomiska förutsättningar för behörighetsgivande kurser inom Lärarlyftet II skapas redan inför höstterminen 2012. Omfattningen av behörighetsgivande kurser bör läggas på en nivå som även för kommande år kan bedrivas utifrån såväl ett verksamhets- som finansieringsperspektiv. En genomsnittlig kostnad per högskolepoäng med ersättningsvillkor för deltagande lärare motsvarande det tidigare statliga lärarlyftet skulle för grundskollärare motsvara cirka 6 000 kronor och för gymnasielärare cirka 6 500 kr per högskolepoäng och lärare. För att visa en grov uppskattning av resursbehovet över tid för grundskolans del presenteras följande resonemang:

7 (8) Ett poängutrymme med 1 000 hp för grundskolan motsvarar en kostnad om 6 miljoner kr under höstterminen 2012. Ettusen högskolepoäng räcker till drygt 30 lärare som studerar på heltid alternativt 60 lärare på halvtid till en kostnad av 6 000 000 kronor. Därutöver kan ytterligare cirka 8 % finansieras med statsbidraget. Det finns behov av en långsiktig finansiering under kommande läsår. Utbildningskontoret uppskattar att totalt 300 grundskolelärare under en treårsperiod behöver erbjudas kompetensutveckling i behörighetsgivande kurser. Om varje lärare läser 30 högskolepoäng (hp) innebär detta en årlig kostnad på grovt uppskattat 18 miljoner kronor. För gymnasieskolans del är kostnaden per högskolepoäng i genomsnitt 6 500 kronor. Ett poängutrymme av cirka 180 hp motsvarar en kostnad på 1 170 000 kronor. 180 hp räcker till 6 heltidsstuderande under höstterminen. Behovet inför 2013 och 2014 är svårt att uppskatta. VILLKOR FÖR DELTAGANDE Till skillnad från den föregående satsningen Lärarlyftet utgår inte riktade statsbidrag till huvudmän i samma omfattning, utan endast ett stimulansbidrag med 500 kr per högskolepoäng i alla ämnen utom matematik där stimulansbidraget är 1 000 kr per högskolepoäng. Den nya Lärarlyftsatsningen är heller inte någon generell satsning för alla lärare. Alla kurser som ges inom Lärarlyftet II syftar till att ge läraren behörighet för given skolform, årskurs och ämne. Det är skolhuvudmannen som avgör om och hur man väljer att delta i Lärarlyftet II. Om arbetsgivaren beslutar att ta del av erbjudandet om statsbidrag för Lärarlyftet II kan arbetsgivaren bevilja ledighet enligt AB 26 utan lön eller med hela eller del av lönen. Mot bakgrund av de förutsättningar som tidigare tillämpats och den utformning som den nu aktuella statliga satsningen på Lärarlyftet II innebär föreslås att tillsvidareanställda lärare i kommun med avlagd lärarexamen erbjuds möjlighet att komplettera sin examen med behörighetsgivande kurs/kurser inom Lärarlyftet II enligt följande: Urval av deltagande lärare i lärarlyftet II höstterminen 2012 sker med utgångspunkt från ovanstående prioriterade skolformer, ämnen och årskurser. Ekonomiska villkor för studier i Lärarlyftet II motsvarar de som gällt under föregående satsning Lärarlyftet. Det innebär att 80 % av studietiden ingår i tjänsten, 20 % utgör den enskildes satsning genom tjänstledighet. Kurslitteratur finansieras genom arbetsgivaren och tillhör enheten där medarbetaren tjänstgör. Studierna bedrivs i olika studietakt utifrån ett verksamhetsperspektiv. Under den period fortbildningen pågår ska den i lärarens reglerade årsarbetstid avsatta tiden för kompetensutveckling i huvudsak användas för medverkan i Lärarlyftet II.

8 (8) FINANSIERING Till skillnad från den föregående satsningen Lärarlyftet utgår inte riktade statsbidrag till huvudmän i samma omfattning, utan endast ett stimulansbidrag med 500 kr per högskolepoäng i alla ämnen utom matematik där stimulansbidraget är 1 000 kr per högskolepoäng. Resterande kostnad står huvudmannen för. Enligt förordningen om bidrag på lika villkor ska kommunen ge samma bidrag till fristående skolor, med avdrag för stimulansbidraget som respektive skolhuvudman ansöker om. Barn- och ungdomsnämnden respektive Bildningsnämnden föreslår i förslag till bokslutsdispositioner att finansiera deltagande i Lärarlyftet II hösten 2012 med ombudgeterade medel från 2011 års bokslut. Kommunstyrelsen beslutar om bokslutsdispositioner i särskilt ärende 2012-03-06. Samråd har skett med ekonomiavdelningen som tillstyrker förslaget. Barn- och ungdomsnämnden respektive Bildningsnämnden återkommer till budgetberedning inför budget 2013-2015 angående behov av medel för lärarlyftet II. MBL Information enligt MBL 19 sker 2012-02-14 på utbildningsförvaltningens MBL. UTBILDNINGSKONTORET Lars Rejdnell Tommy Johansson KOMMUNLEDNINGSKONTORET Lena Rydin Hansson