Utvärdering av sysselsättningspakten

STRÖMSTADS KOMMUN TERRITORIAL EMPLOYMENT PACT OF STRÖM- STAD Utvärdering av sysselsättningspakten Områdespakt för sysselsättning i Strömstad Analys 2 Sysselsättningspakten. Mål, process och resultat. En program- och insatsanalys Författare Framtidens Möjligheter 2001-04-26

Program - och insatsanalys Analys 2 Innehållsförteckning Kap Rubrik sid I Inledning 2 II Hur skapas tillväxt och sysselsättning i kommuner och regioner 3 III Programanalys 8 IV Insatsanalys 15 V Sammanfattning och slutsats 25 Bilaga 1 Sammanställning av 3 enkäter Sidan 1

I. Inledning I.1 Bakgrund Samhället är i en omdaningsfas. Regionernas betydelse har ökat, inte minst efter inträdet i EU. Näringslivet genomgår en strukturförändring i och med att vi successivt lämnar industrisamhället. Det blir kamp om företagsetableringar. Kommunerna är utsatta för konkurrens. Inträde i EU medför att bidrag kan fås via EU:s fonder och program. Den svenska regionalpolitiken utmynnade i slutet av 90- talet i de sk tillväxtavtalen. NUTEK har också engagerat sig starkt i regionernas utveckling, och kunnat ställa resurser till regionernas och kommunernas förfogande. Det är vanligt att Sveriges kommuner tar till sig alla dessa möjligheter till resursförstärkning. Det är också vanligt att kommunerna gör det med olika aktörer involverade i olika projekt, vilket kan få den konsekvensen att utvecklingssträvandena spretar åt olika håll, och inte sällan motverkar varandra. Strömstad tar till vara alla möjligheter till att förbättra sin situation. Det kan då vara av intresse att se hur Strömstad har uppfattat intentionerna i sysselsättningspakten och hur de manifesterats i konkreta projekt, samt hur hela Områdespaktens för sysselsättning i Strömstad (OPS) arbete har förstärkts eller försvagats genom utvecklingsinsatser i det delregionala tillväxtavtalet och i det egna näringslivsprogrammet. Hur står Strömstads val av inriktning i förhållande till den teoribildning om regional utveckling som finns, är en annan intressant fråga. I.2 Syfte och metod Syftet med denna programanalys är att se hur Strömstad uppfattat EU:s intentioner med sysselsättningspakt och hur pakten samverkar med övriga utvecklingsåtgärder samt om detta ligger i linje med teorins och samhällsdebattens uppfattning om vad som gynnar regional tillväxt och sysselsättning. De metoder vi använder för att gör denna analys är studier av dokument och intervjuer Dessutom görs en sk insatsanalys vars syfte är att se hur insatserna fungerat i praktiken och hur de kan relateras till aktuella mål och inriktningar samt vilken betydelse de kan ha i framtiden. De metoder vi använder är: - tre enkätundersökningar riktade till partnerskapets deltagare - ett utvärderingsseminarium där partnerskapet i olika grupper utvärderade sina egna insatser. - intervjuer med nyckelpersoner Sidan 2

II.Hur skapas tillväxt och sysselsättning i kommuner och regioner? Detta kapitel är ett referat av aktuell forskning och samhällsdebatt, för att skapa en referensbild till det arbete som genomförts i Strömstad. Syftet är att se om paktens inriktning ligger i linje med det som allmänt anses skapa tillväxt och sysselsättning i kommuner och regioner. II.1 Inledning I det industrisamhälle som vi nu lämnar har tillgång på arbetskraft, kapital och råvara varit det som givit välstånd. Utvecklingen går nu mot ett globalt, flerkulturellt och mångteknologiskt samhälle, med ökad betydelse för regioner och minskad betydelse för nationalstaten. Vi är på väg in i ett samhälle där kunskap, kompetens, kreativitet och kultur är resurser som är särskilt efterfrågade. När samhället genomgår ett skifte av detta slag uppstår ett förändringstryck, vilket historiskt brukar betyda regional obalans och strukturarbetslöshet Förändringarna är nu så stora att det behövs en aktivt omvärldsorientering. Det krävs dessutom ett framtidsorienterat synsätt, och en förmåga att se nya möjligheter. Detta gäller såväl det politiska arbetet som kommunens näring och liv. Nedan följer några av de områden som vetenskap och samhällsdebatt anser viktiga om man vill öka kommunernas tillväxt och sysselsättning. II.2 Nya arenor för näringslivet och kommunerna Företag är numera internationellt rörliga. De demonterar, datoriserar, flyttar, fusionerar, bildar nätverk osv. För allt fler mindre företag börjar det stå klart att det är viktigt att kunna vara med i den internationella konkurrensen. Då kan det egna företaget i samverkan med andra företag i kommunen eller regionen skapa större resurser för t. ex marknadsföring och produktutveckling. Genom samverkan kan man nå det stora företagets fördelar, utan att behöva ta dess nackdelar. Det stora framgångsreceptet just nu är sk klusterbildningar, med förbilder som Silicon Valley, Hollywood m.fl. Det är inte troligt att Strömstad med sin näringslivsstruktur och geografiska läge kan ingå i ett sådant kluster, möjligen anknyta till ett sådant. Om klusterfilosofin blir allenarådande riskerar Strömstad hamna i en glesbygdsproblematik med utflyttning, dålig sysselsättning och låga löner som följd. Å andra sidan finns det undersökningar som visar att varje region kan, genom handel i varor och tjänster, dra nytta av sina komparativa fördelar. Den egna arbetskraften kan då bo kvar och deltaga i den regionala specialiseringen. Sveriges välstånd byggdes upp på vår förmåga, att genom internationell specialisering och arbetsfördelning dra nytta av industrialismen. Nu gäller nya villkor för framgång ( se bl. a Kluster.se Hans Tson Söderberg m fl) Sidan 3

- Nyföretagande och småföretagstillväxt spelar av många skäl en väsentligt viktigare roll för den ekonomiska utvecklingen än tidigare. - Nya landvinningar inom IT-sektorn förändrar affärslogik och marknadsstruktur på ett sätt som skärper konkurrensen, höjer omvandlingstakten och ibland underminerar etablerade aktörernas försprång. - Avreglering, konkurrensutsättning och avveckling av statliga monopol skapar utrymme för nya aktörer med nya produktionsmetoder och marknadsstrategier. - Arbetslivet förändras också för de anställda med ökade krav på kundanpassning, kreativitet, kunskap, kompetens och livslångt lärande. - Kommunerna är även de utsatta för konkurrens. Hur ska kommuner marknadsföras? Vilka är konkurrensfördelarna? Hur skapar man förutsättningar för ett livslångt lärande som dessutom gynnar det lokala näringslivet? Näringslivets reaktioner på sådana omvärldsförändringar präglas av företagen och regionens historiska erfarenheter. Nyskapandet innehåller förändringsprocesser, skriver Jan-Evert Nilsson i sin bok "Blomstrande näringsliv", och ger följande exempel på sådana processer: - Befintligt näringsliv utnyttjar den tekniska utvecklingen inom ett område - Invånare i regionen väljer att starta företag - Regionens näringsliv väljer att möta internationell konkurrens - Företagens vilja att växa kommer till uttryck - Etablerade sociala och ekonomiska nätverk växer - Förmåga att omsätta gammal kompetens i ny produktion visar sig - Nya värderingar tränger undan gamla. Flera av dessa processer är aktuella för Strömstad.. II.3 Nya värderingars inverkan på demokrati och näringslivets utveckling. Hittills har det funnits uppslutning kring värderingar om konsumtion, enhetslösningar mm Framtidsstudier har visat att värderingsförskjutningar pågår i samhället Här är några exempel. - upplevelse före konsumtion - kreativitet före produktivitet - uthållig utveckling före tillväxt - jämställdhet före jämlikhet - mångfald före enhetslösningar - det individuella före det kollektivt reglerade - lokalt och globalt före nationellt. Åke E Andersson och Peter Sylwan har i sin omtalade bok "Framtidens arbete och liv" framhållit att integritet och självorganisation är grundstenar i det kommande postindustriella Sidan 4

samhället. Det är mera mångdimensionellt än det nuvarande som bygger mycket av sina värderingar på en vänsterhöger skala. Undersökningar har visat att dagens ungdom har svårt att förstå denna vänsterhöger uppdelning av politiken. Det medför att det kommer att ställas krav på förändringar av politiken, dess roll och arbetssätt. Följande bild har blivit mycket uppmärksammad I jordbrukarsamhället var tillvaron präglad av individens och familjens mål, som ofta handlade om överlevnad. Kyrkan och samhället var hierarkiskt ordnade i stabila mönster som angav handlingsutrymmet. Med industrialismen upplöstes steg för steg familjens betydelse och individens roll som beslutsfattare. Hierarkin fanns kvar och man fick inordna sig i mål och inriktningar som hade definierats centralt för klasser, organisationer, företag och lokalsamhällen. I det kommande samhället tror man att denna kollektiva styrning uppluckras och individens integritet och självständighet får en renässans. De hierarkiska systemen för beslut börjar också uppluckras till förmån för mera tillfälliga organisationsformer som nätverk, team etc. Dessa organisationer är grundade på ändamålsenlighet i varje fråga. Har gruppen inte längre någon viktig uppgift att fullfölja, upplöses den. Vi ser idag hur de stora arbetsplatserna med sina hierarkier läggs ner en efter en, samtidigt som vi ser febrila försök till nätverkande bland mindre företag. I dag är det i arbetslivet mycket viktigt att lyssna till de enskilda medarbetarna. Det sk humankapitalet (personalen och deras kunskaper) har blivit av avgörande betydelse. Allt talar för att samma sak borde gälla på kommunal nivå. Hur kan kommuninnevånarnas synpunkter kunna tas tillvara? Vi vet att intresset för att engagera sig i politiskt partiarbete har minskad drastiskt. Dagens medborgare är mer aktiva och resursstarka än sina föräldrar. Problemet är därför kanske inte invånarnas engagemang, utan formerna för att höra och ta vara på detta intresse. Vilka nya möjligheter för inflytande kan skapas? II.4 Ett högt socialt kapital ger ökad tillväxt och sysselsättning Med socialt kapital menas ett förhållande, en relation, mellan två eller flera människor, som vilar på tillit och gemensamma värderingar. Det finansiella och fysiska kapitalet (t ex Sidan 5

maskiner, råvaror, mm) är numera mycket lättrörligt. Humankapitalet, dvs människor och deras kompetens, börjar också bli rörligt mellan länder. Det sociala kapitalet, oavsett om det är starkt eller svagt, finns däremot så att säga i ortens eller regionens själ. Medborgaranda är förmågan att bortse från egna isolerade intressen och i stället resonera i termer av det gemensamma bästa eller av generella principer när offentliga frågor ska avgöras. Socialt kapital kan sägas vara ett mått på medborgarandans utbredning i ett visst samhälle. Många ekonomer hävdar att marknaden och tillväxten förutsätter socialt kapital för att fungera väl. Marknaden baseras på förtroende inte på lagar. De som kommer överens med ett handslag har försteg före de som behöver en uppsättning advokater för sina överenskommelser. Man har i studier visat att ju tätare samverkan det finns i öppna nätverk mellan människor och företag, ju högre aktivitet det finns i föreningar och ju högre politiskt deltagande, desto mer av socialt kapital. Ju högre socialt kapital ju högre välfärd. Det behövs arenor och mötesplatser om man vill stödja denna utveckling. En fråga man också bör ställa sig är om det finns tillräckligt med incitament, legitimitet, befogenheter mm för en aktivare samverkan i kommunen. II.5 Den nya ekonomin kan ge ökad tillväxt och sysselsättning Globaliseringen, och de avregleringar den gett upphov till, har skapat ökade krav på flexibilitet och attraktionskraft i näringslivet. Den nya tekniken har bidragit till nya investeringar och nya branscher, vilket ökar sysselsättningen. Den "nya ekonomin" kräver ett samspel mellan näringslivet och den offentliga sektorn, vars roll blir att fortsätta avregleringen och upplösningen av offentliga monopol, samt att bidraga med låg inflation genom att hålla sina kostnader och sina finanser under kontroll. Det sistnämnda gäller givetvis även kommunerna. En kommun i finansiell kris är mindre attraktiv för presumtiva företagare som vill starta företag där, och ointressant som samtalspartner för företagare på orten. Dessutom brukar ekonomiska problem medföra ett introvert beteende. Framtidsorienteringen är i sådana lägen inte särskilt framträdande. II.6 Den visionära andans och dialogens betydelse för utveckling. När ett samhälle är i omdaning uppstår oklarheter och oro bland människorna om vart vi är på väg. Behovet av visioner och framtidsbilder är i dag stort. Visionens makt finns det många exempel på. Per Albin Hanssons Folkhem är ett. Framtidsbilder eller visioner engagerar, eftersom de bygger på de möjligheter man ser för framtiden. De frågor som de sista årtionden diskuterats i samhället handlar ofta om problem och hot av olika slag. Det blir, med medias benägna hjälp, ett letande efter syndabockar, och att titta i backspegeln. När vi människor diskuterar denna typ av frågor, i politiken eller andra sammanhang, är risken stor för att det uppstår låsningar och konflikter. En visionär anda skapar en framtidsorientering samtidigt som den har en tendens att bidraga till att ge en gemensam grund. En visionär anda stärker dialogen till förmån för diskussioner och debatt. Dialogen har en tendens att vara enande, medan diskussion och debatt gärna skapar låsningar. Sidan 6

II.7 Attraktionskraft är grunden för tillväxt och ökad sysselsättning För en kommuns framtida utvecklingen är det angeläget att kommunen har en hög attraktionskraft och ger utrymme för olika livsstilar. Människors drivkrafter flyttas från de rent materiella, som kännetecknade industrisamhället, till ett sökande efter personlig utveckling och upplevelse. Tillgång till rika kultur - och fritidsmöjligheter ger utrymme för olika livsstilar och ökar på så sätt kommunens attraktionskraft. Finns det dessutom vackra omgivningar är det givetvis en fördel. Det finns behov av ett strategiskt tänkande om kultur som vidgar. Kultur, i ordets mera grundläggande mening, är ett viktigt perspektiv på samhället som helhet och som påverkar kommunens varumärke. Att marknadsföra kommunen genom ett slags varumärke, byggt på kommunens konkurrensfördelar, ökar kommunens attraktionskraft. Utöver "varumärket" blir en kommun attraktiv för näringslivet om det finns en bra grogrund för det småskaliga företagandet. Det gäller att skapa ett klimat som gynnar kreativitet och entreprenörskap. Det gäller också att systematiskt och målinriktat arbeta med att utveckla individernas/anställdas/medborgarnas kompetens. II.8 Slutsats För att öka tillväxt och sysselsättning behöver kommunen vara attraktiv, både för de som redan bor och verkar där och för omvärlden. Följande områden har här lyfts fram som viktiga för att skapa en attraktiv kommun. En attraktiv kommun bör alltså ha: - visioner och underhålla en visionär anda - ett varumärke för kommunen, effektivt marknadsfört - hög delaktighet bland invånarna - tillit och samverkan bland invånare, offentlig sektor och näringsliv (högt socialt kapital) - ett positivt näringslivsklimat (samverkansattityd) och entreprenörsanda - en välskött kommun med stabil ekonomi - stora kultur - och fritidsmöjligheter, utrymme för livsstilar - bra barnomsorg, skola och samverkan skola/näringsliv - bra samverkan med universitet och högskolor - bra kontaktmöjligheter med omvärlden (tåg, flyg. bil, tele, IT) Litteraturreferenser 1. Andersson Åke E och Sylwan Peter. Framtidens arbete och liv. Natur ock kultur 2. Berggren C. M fl Från Italien till Gnosjö. NUTEK rapport nr 2 3. Fölster S Företagarens återkomst. SNS 4. Lewrén C Reimer I. Framtidens möjligheter för din kommun, en arbetsbok 5. Nilsson Jan Evert Blomstrande Näringsliv. IVA 6. Putnam Robert D Den fungerande demokratin. 7. Söderström Hans Tson m fl Kluster.se Sidan 7

III Programanalys III.1 Områdespakter för sysselsättning De områdespakter som EU ville starta skulle som grund ha en kartläggning av den lokala sysselsättningens svårigheter, problem och framtidsutsikter. Dessutom skulle de aktörer som på lokal nivå kan påverka dessa frågor också kartläggas. Förslaget var att mobilisera alla medel och personer och ena dem i en gemensam strategi inriktad på de verkliga problemen. Genom att bilda en pakt ville kommissionen finna nya sätt att arbeta med sysselsättningsfrågor och att nya metoder utvecklades. Urvalskriterierna för att få deltaga i detta EU-projekt var följande ƒ ƒ ƒ Ett angreppssätt som utgår från gräsrotsnivå ("bottom-up") Ett utvidgat och effektivt partnerskap En integrerad och nytänkande strategi Uppenbarligen hade kommissionen insett att det fragmentiserade och hierarkiska sätt som sysselsättningsfrågorna hanterats på varit mycket ineffektiva. Vi vet själva från svenskt håll att det läggs ner mycket arbete och stora summor pengar på sysselsättningsskapande åtgärder, som sedan inte ger så många nya verkliga arbetstillfällen. Kort sagt - industrisamhällets sätt att hantera syssesättningsfrågor fungerar inte längre III.1.2 Hur planerade Strömstad sin sysselsättningspakt? Den parlamentariska gruppen i Strömstads kommun, som tillsattes 1993, stakade ut vissa riktlinjer som har påverkat arbetet i Strömstad under hela 90-talet. Den parlamentariska gruppen förordade ett genomgående processinriktat arbetssätt, och stakade ut fyra visioner för kommunens handlande: 1. Utveckling av demokratin, politikernas ansvar för delaktigheten 2. Helhetssyn, ska genomsyra allt 3. Servicekultur. Kommunen ska vara en spegelbild av samhällsutvecklingen och svara upp mot de behov som finns hos invånarna deras förslag till lösningar och ge dem möjlighet att ansvara för genomförande. 4. Utveckling av organisationen. Beredskap för omvärldsorientering och ständig förändring Det var dessa tankar som gjorde att kommunen i mitten på 90-talet tog initiativ till att gemensamt med företagare och andra aktörer göra någonting åt Strömstads sysselsättningläge. När EU kom med sitt erbjudande om områdespakter för sysselsättning hade Strömstad redan långtgående planer på ett liknande arbetssätt. Detta bidrog troligen till att EU accepterade att Sidan 8

godkänna Strömstad som deltagare i deras pilotprojekt "områdespakt för sysselsättning" trots att Strömstad kommun utgjorde en så liten region jämfört med de andra. I den handlingsplan som sedan Strömstad tecknade med EU åtog man sig bland annat följande: För partnerskapet Att bilda och utveckla ett partnerskap som under projektidens gång ständigt skall följa omvärldens förändringar och utifrån detta perspektiv framlägga förslag på nya åtgärder som syftar till att stärka Strömstads arbetsmarknad och näringsliv." För den offentliga sektorn Den offentliga sektorn skall för att skapa möjligheter till arbetstillfällen utveckla arbetsformer för samarbete och samverkansstrukturer för att underlätta för invånarna och näringslivet För näringslivet Näringslivet i Strömstad skall för att skapa fler arbetstillfällen utveckla - attraktivitet som besöksmål - samarbetet mellan de lokala företagen - kontakterna med den näraliggande norska marknaden. Lätta på gränsregler - öka den lokala kompetensnivån bl.a. genom regionens högskolor - den marina traditionen för bl.a. fisknäringens överlevnad - nya aktiviteter och småskaligt företagande på landsbygden" Den strategi man väljer har två huvudlinjer 1. Individutveckling - Strömstadsborna de lärande medarbetarna 2. Näringslivsutveckling - Strömstadsföretagen som drivkraft Den metod man väljer är ett processorienterat arbetssätt. De åtgärder som görs är sysselsättningsprojekt för individ-och näringslivsutveckling där projektägare och projektledare hämtas från såväl offentlig sektor, företag som föreningsliv i Strömstad. Projekten var från början tolv. Fyra projekt lades samman till två, och fyra nya har tillkommit, Allt i enlighet med partnerskapet uppgift enligt ovan. De 14 projekten är Projekt Projektägare Traineeprogram Arbetsförmedlingen Jobbväxling Arbetsförmedlingen Ungdomsströmmen Strömstads kommun Destination Strömstad Strömstad Tourist Kurort Strömstad Strömstad badanstalt Strömstad museum mot 2000 talet Strömstads hembygdsförening Strömstad tennis Strömstads tennisförening Industrisamverkan Industrisamverkan Eko-Park Strömstad kommun Kosterfjorden Västkustfiskarna m fl Lokstallet Strömstadslokaler VägledA Kommunförbundet Seglarstaden Strömstad Strömstads segelsällskap Korsbefruktning Strömstads kommun Sidan 9

I samband med Strömstads kommuns formade sitt näringslivsprogram (se vidare III.2), uppstod behov av att öka antalet deltagare i partnerskapet och fokusera arbetet i sk fokusgrupper dessa blev till slut följande. - Partnerskapet - Tillgänglighet - Skola och näringsliv - Samverkan mellan besöksnäringens olika aktörer - Fisket - Bygdeutveckling - Evenemangsidrott Till det ska fogas två nätverk - Industrisamverkan (kompetensutvecklig) - Handläggare inom offentlig förvaltning (servicekulturen) III.1.3 Utvärderande kommentar Det är lätt att se sambandet mellan handlingsplanen och EU:s intentioner, vilket naturligtvis inte är så konstigt med tanke på att EU godkänt denna handlingsplan. Enligt vår uppfattning är Strömstads handlingsplan både integrerad och samstämmig. Partnerskapet - har följt omvärldens förändringar bl.a. genom ett relativt omfattade utbildnigsprogram (se vidare analys 4) Partnerskapet har också förmått lägga fram förslag på nya åtgärder, t.ex. nya projekt. Den offentliga sektorn - har antagit ett handlingssätt som betonar arbetsformer för samarbete och samverkan. Detta gäller i första hand kommunen. Näringslivet - utvecklingsområden stämmer med de projekt man valt. Där finns satsningen på kompetens, näringslivsutveckling och turism. Mycket siktar in sig på att öka kommunens attraktivitet och där kommer även projekt om miljö, kultur, segling och tennis in i bilden. I valet av projekt kan vi se att det är två områden som i planen inte planeras som projekt, utan bearbetas på annat sätt. 1. gränshandelsfrågorna 2. samarbetet med högskolor Enligt vår uppfattning har OPS levt upp till EU:s kriterier, med undantag för handlingsplanens strategi. ƒ Ett angreppssätt som utgår från gräsrotsnivå ("bottom-up") Vi påstår att angreppsättet utgår från lokal nivå, alltifrån den ursprungliga idén att vilja ingå i denna områdespakt, till de projekt som valts och genomförts. Dessa projekt har lokala projektägare på "gräsrotsnivå". Sidan 10

ƒ Ett utvidgat och effektivt partnerskap Kravet på ett utökat partnerskap ser vi finns i och med bildandet av fokusgrupper som sedan utökades till 9 nätverk. Totalt är c:a 150 personer involverade. Effektiviteten utvärderas i den följande instasanalysen. ƒ En integrerad och nytänkande strategi Av det som hittills tagits upp i vår utvärderande kommentar drar vi den slutsatsen att tillvägagångssättet är integrerat, men är strategin integrerad och är den nytänkande? Att välja en strategi med två huvudlinjer; individ- och näringslivsutveckling, är definitivt ingen ny tanke, Dessutom hade det kunna gå illa om Strömstad hållit fast vid sin formulerade strategi. Att få individprojekt (arbetslösa i åtgärdsprogram) som drivs av offentlig sektor och näringslivsprojekt som drivs av näringslivets organisationer, skapar ingen integrering och inget nytänkande. Det är industrisamhällets sätt att lösa sysselsättningsfrågorna. Vad var det som gjorde att OPS valde fler än två huvudlinjer? Av OPS 14 projekt finns - Tre stycken individprojekt riktade mot ungdomar och med stort inslag av utbildning - Två projekt med tydlig kunskapsinriktning för arbetslivet - Tre projekt under rubriken näringslivsutveckling - Fyra projekt för kultur och föreningsutveckling för att öka Strömstads attraktivitet - Ett projekt för landsbygdsutveckling - Ett projekt för milöutveckling. Frågan är om inte parlamentariska gruppens visioner/strategi (se sid 8) fortfarande är den som styr utvecklingen. I så fall är det tur eftersom det är den som är innovativ. För att skapa helhetssyn delaktighet mm så måste föreningslivet och kulturen in i bilden. Kommunen ska svara upp mot invånarnas behov och ge dem möjlighet att deltaga i och ansvara för samhällsbygget. Det är mycket väsentligt för storleken av det sociala kapitalet, som i sin tur ökar regionens tillväxt och sysselsättning. Enligt vår uppfattning är däremot den bakomliggande strategin både innovativ och nytänkande. III.2 Hur integrerades OPS mål och riktlinjer i nya utvecklingsprojekt Under 1998 påbörjades arbete med ett sk tillväxtavtal. Dessa tillväxtavtal samordnades av Länsstyrelsen. Diskussionerna ledde fram till att Strömstad skulle bilda ett delregionalt tillväxtavtal tillsammans med kommunerna Munkedal, Sotenäs och Tanum. Dessa bestämde i sin tur att de skulle formulera var sitt näringslivsprogram som utgångspunkt för det gemensamma utvecklingsprogrammet. Sidan 11

III.2.1 Näringslivsprogrammet och fokusgrupper Utarbetandet av Strömstads näringslivsprogram gjordes i partnerskapet. Det de fokuserade på och ville utveckla var - Partnerskapets arbetsformer - Tillgängligheten (Infrastruktur) - Ett näringslivets kompetenscentrum - Samverkan mellan skola/utbildare och näringsliv - Samverkan mellan besöksnäringens aktörer Dessa områden gjorde sedan partnerskapet till sk fokusområden, dvs nya nätverk byggdes upp kring de områden som man ansåg vara av störst betydelse för Strömstad. Det vanliga var att de som ingick i partnerskapet också ingick i åtminstone ett fokusområde. Efter hand bildades nya fokusområden, vilka finns nämnda i III.1 Det är lätt att se att dessa utvecklingslinjer kommer från OPS handlingsplan. Det är dessutom samma personer som arbetar med dessa. Näringslivsprogrammet i Strömstad verkar vara helt i linje med OPS program III.2.2 Delregionalt tillväxtavtal Visionen uttrycks ungefär så här "Europas Frestelse", en svensk exotisk delregion med livskvalitet och lokala specialiteter, som ska locka till boende, företagande och rekreation Visionen förtydligas på följande sätt: - Vi vill driva en "mobiliseringsprocess" som tillvaratar den "lokala kraften" och engagemanget, ökar demokratin, utvecklar identitet och självkänsla samt skapar en stark vilja till förnyelse, entreprenörskap och framtidstro. - Vi vill förstärka, förädla och utveckla företagandet i området - Den stora resursen i turismen skall utvecklas och integreras med övrigt näringsliv och fritidsverksamhet - Fisket och fiskberedningen skall utvecklas genom insatser för kompetens, forskning och utveckling - Det varierande näringslivet skall stärkas genom kompetensinsatser anpassade till företagarnas behov. - De stora resurserna inom jord och skogsbruk skall tillvaratas i regionens planering - Området skall kännetecknas av miljömedvetenhet, jämställdhet och mångfald Processens betydelse poängteras i detta gemensamma dokument. Resonemanget leder vidare till fyra grundpelare i en strategi - Samverkan - Delaktighet - Flexibilitet - Helhetssyn Sidan 12

III.2.3 Utvärderande kommentar. Programmet spretar åt alla möjliga håll och vill alla väl, ingen glömd och ingen gömd. Det inger farhågor för att splittring kommer att uppstå. Dock stiger några mera uttalade intentioner fram - Satsning gäller ökad attraktivitet, särskilt genom turism, - Näringslivsutveckling, särskilt genom kompetensutveckling - "mobiliseringsvisionen" som verkar vara en fortsättning på den avsiktsförklaring partnerskapet gjorde med EU Då fisket och landsbygden också finns med så påminner tillväxtavtalet mycket med den handlingsplan som gjordes i OPS. Det troliga är att för Strömstad var det viktigt att fullfölja arbetet med områdespakten. Att ingå i en stor region skulle kunna innebära att man inte fick tillräckligt gehör för sina egna hjärtefrågor. Det var då bättre att ingå i en delregion. OPS handlingsplan har påfallande mycket påverkat innehållet i denna delregionala samverkan. Denna delregionala samverkan har förstärkt OPS möjligheter att nå sina mål, och OPS har givit idéer till och troligen förstärkt den delregionala samverkan Slutligen kan vi inte undgå att kommentera två saker: 1) Det delregionala samarbetets strategi (se ovan) påminner mycket om den parlamentariska gruppens strategi/vision. Nyckelorden är delvis olika, men innehållet är detsamma. 2) I intervjuer har vi funnit att för att skapa handlingsvilja och intresse för de utvecklingsaktiviteter som beskrivs i OPS handlingsplan och i det delregionala tillväxtavtalet är det viktigt att de lokala representanterna får samtala direkt med berörda beslutsfattare. I OPS fall finns de i Bryssel och Stockholm och i tillväxtavtalet fall i näringsdepartementet och NUTEK. Det är inte vår sak att bevisa detta, men erfarenheter från andra håll gör det sannolikt att mellaninstanser som länsstyrelse, landsting, kommunförbundets regionorganisation mm har, troligen, genom att sila information från båda hållen, en förmåga att inte tillfredsställa gräsrotsnivån. Det blir ingen "bottom-up". Det blir inte heller någon utveckling av partnerskapet, eftersom det förutsätter att deltagarna känner varandra och vill deltaga i det. Detta är kanske något för EU att beakta. III.3 Sysselsättning och tillväxt. Teori och praktik Vi har konstaterat att OPS strategi och val av inriktning och direkta åtgärder är både integrerad och nytänkande. Den har som grund sitt partnerskap som arbetar processinriktat med delaktighet som honnörsord. Vi har också sett att efterföljande utvecklingsprogram har Sidan 13

integrerats och byggt på OPS visioner, mål och inriktning, i varje fall på det abstrakta plan som dess programbeskrivningar av nödvändighet befinner sig. Frågan vi nu ska betrakta är om den kompassriktning OPS har tagit stämmer med det som allmänt anses som viktigt för regioners tillväxt och sysselsättning. I kapitel II sammanfattades de på följande sätt - ha visioner och underhålla en visionär anda - effektivt marknadsfört varumärke för kommunen - delaktighet bland innevånarna - tillit och samverkan bland innevånare, offentlig sektor och näringsliv (högt socialt kapital) - positivt näringslivsklimat (samverkansattityd) och entreprenörsanda - välskött kommun med stabil ekonomi - stora kultur - och fritidsmöjligheter, utrymme för livsstilar - bra barnomsorg, skola och samverkan skola/näringsliv - bra samverkan med universitet och högskolor - bra kontaktmöjligheter med omvärlden (tåg, flyg. bil, tele, IT) Av de intentioner vi kan se i handlingsplaner mm, så det finns en påtaglig strävan att göra Strömstad attraktiv som ort, genom diverse satsningar på turism och annat som gör Strömstad intressant. Näringslivets samverkan och särskilt dess kompetensutveckling, liksom samverkan skola - näringsliv är också ett önskemål som de planerat åtgärder för. Den visionära andan finns genom en mängd visionära tankar i dessa dokument. Delaktighet, tillit, samverkan och ett positivt klimat i Strömstad finns också dokumenterat. Infrastruktur och samverkan med universitet och högskolor har bearbetats genom skrivelser, kontakter och uppvaktningar. Utvärderande kommentar Vi kan konstatera att de visioner och mål, den strategi, inriktning och åtgärder som OPS valt att göra i sina handlingsplaner harmonierar med det som allmänt anses som viktigt för en regions tillväxt och sysselsättning, nämligen kommunens attraktivitet. Det framgår dessutom av analys 4, att de utbildningsaktiviteter som partnerskapet arrangerat har varit inriktade på framtidsorientering och aktuella utvecklingsfrågor. Litteraturreferenser 1. Johansson, Jörgen m fl Epokskifte och demokratiparadoxer. Svenska kommunförbundet m fl 2. Olsson, Jörgen Regionala partnerskap - utveckling på bekostnad av demokratin? Landstingsförbundet. 3. Westholm Erik. Partnerskap - ett modeord eller ett nytt samhälle. Dalarnas forskningsråd 4. Områdespakter för sysselsättning. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet Sidan 14

IV. Insatsanalys IV.1 Inledning Kapitel tre handlade om hur dessa skrivna utvecklingsprogram förhåller sig till varandra och hur de anknyter till EU:s intentioner med sysselsättningspakter, samt hur programmen står gentemot de teorier som finns om lokal tillväxt och sysselsättning. Vi vill i vår utvärdering se om OPS har tagit ut rätt kompassriktning. Vi kunde konstatera att så var fallet. Nu inställer sig frågan om hur själva orienteringen gått. Höll man fast vid sin kompassriktning? Hur gick det att springa i terrängen? Var det ett effektivt sätt att nå målet på? Nådde man målet, eller irrar man fortfarande runt och letar? Syfte är med andra ord att se hur insatserna fungerat i praktiken och hur de kan relateras till aktuella mål och inriktningar. För att ta reda på detta har vi gjort tre enkäter. En som skickades ut till partnerskapets medlemmar. Den bestod av 5 frågor som skulle bedömas i en 7-gradig skala. Enkäten besvarades av 23 personer. En annan enkät som förutom dessa frågor innehöll ett 20-tal öppna frågor. Dessa bearbetades i grupper av partnerskapet det 8 mars 2001. Deltagarna delades in i fem grupper, där varje grupp fick börja med ett av fem frågeområden. Sedan fick gruppen välja vilket av de andra områdena de ansåg viktigast att besvara. I genomsnitt hann grupperna med ytterligare ett område. Ett av de 5 frågeområdena gäller analys 1 och redovisas där. Frågeområdena var: 1. Har OPS insatser varit effektiva och åstadkommit resultat 2. Hur har processen varit i OPS 3. Har OPS stött det delregionala samarbetet 4. Har OPS bidragit till ökad framtidstro Den tredje enkäten handlade om Strömstads tillväxtfaktorer för ökad attraktivitet. Enkäten besvarades av 20 personer i partnerskapet. Ytterligare information har erhållits genom kompletterande intervjuer av nyckelpersoner. Givetvis kan det finnas mätfel när man låter deltagarna utvärdera sin egen verksamhet. Det finns en risk att de är mer positiva till verksamheten som de själva tagit ansvar för, än andra som inte deltagit i paktens arbete. En enkätundersökning riktad till allmänheten i Strömstad skulle haft påtagliga reliabilitetsproblem, eftersom vi inte vetat vad de egentligen svarat på. Det har inte ingått i OPS uppgift att upplysa Strömstadsborna om OPS verksamhet. Sidan 15

Vårt intryck är att det råder en otvungen samtalston mellan representanterna i partnerskapet. Det finns ingen större anledning att tro att deltagarna av blygsam hövlighet är överdrivet positiva, eller p.g.a. interna motsättningar är överdrivet negativa. Vad som är objektivt sant i dessa frågor kan inte påvisas med mindre att man gör en ren forskningsinsats, om ens då. Vi utgår från att de synpunkter som lämnas av partnerskapets medlemmar är i hög grad trovärdiga, även om vi bör hålla i minnet att det kan finnas ett visst mått av önsketänkande. En sak är i alla fall klar - de vet vad de svarar på. En sammanställning av enkäterna finns i bilaga 1. IV.2 Resultat, effektivitet och process i OPS verksamhet. Avser frågeområdena 1 och 2 ovan Den sjugradiga skala som används i dessa enkäter ser ut så här 1 2 3 4 5 6 7 Nej inte alls delvis ja, mycket Den inledande frågan i område ett löd så här: Har sysselsättningspaktens arbete varit effektivt och åstadkommit faktiska resultat? Frågeområdet besvarades av två grupper Den ena gruppen gav värdet 5 den andra gav värdet 4,6 Den enskilda svaren varierade mellan 2 och 7. Medianvärdet låg på drygt 5 Gruppernas kommentar till detta och svar på övriga frågor kan sammanfattas så här: Betoningen ligger inte på kortsiktiga resultat utan på långsiktiga effekter Koncentrationen har inte legat på att kortsiktigt skapa fler arbetstillfällen ( citat "antalet anställningar direkt knutna till paktens verksamhet har dock på kort sikt varit marginellt"), utan effektiviteten ligger på det långsiktiga arbetet. Det långsiktiga kan av gruppernas svar att döma delas in i fem områden. 1. Stärkt konkurrenskraft på sikt. "Pakten har genom partnerskapets möten, fokusgruppernas arbete och projekten som startats, stärkt företagens konkurrenskraft vilket på sikt tryggar anställningar". Fokusgrupperna har en förmåga att fokusera på för Strömstad viktiga områden och bygga nätverk, som i sin tur når faktiska resultat. 2. Kompetensutveckling för framtidens behov Den kompetensutveckling som åstadkommits genom projektet "industrisamverkan", som nu t.o.m. fått en fast organisation, tas upp som ett exempel på något som troligen inte kommit till stånd utan OPS verksamhet. Ett annat exempel är den påbörjade samverkan mellan skola och näringsliv. 3. Hotade jobb har räddats Här tas fiskefokusgruppens arbete upp som räddat det hotade fisket i Kosterfjorden. Sidan 16

4 Vi-anda i samhället "En viktig effekt är att kommunikationsvägarna har utvecklats, dels mellan kommunen och företagen, dels mellan företagen", svarar en av grupperna. Liknande kommentarer förekommer lite här och var i hela enkäten, liksom i intervjuerna. Landsbygdsgruppens arbete med bygdeutveckling kan också sorteras in här. Ett arbete som troligen i hög grad bidrog till att Strömstad utsågs till "Årets kommun". 5. Framgångsrika projekt leder framåt Här märks en viss stolthet och en förvissning om att dessa projekt kommer att ha stor betydelse i framtiden. Här nämns - Industrisamverkan - Landsbygdsgruppens arbete med bygdeutveckling. - Ekoparken - Utvecklingen av fisket - Skapandet och vårdandet av nätverken 6. Vissa långsiktiga frågor är ännu olösta I handlingsplanen fanns två områden som skulle behandlas på annat sätt än genom projekt. Det ena gällde att skapa lättnader i regelsystemet för gränshandeln, och det andra var att få igång ett samarbete med universitet och högskolor. I det första fallet möttes Strömstads representanter av ointresse från regering och regeringstjänstemän. i det andra fallet har kontakter förekommit med högskolan i Uddevalla och Östfold i Norge, men ännu har det inte lett till några konkreta resultat. Det finns en grupp som arbetar med detta så än kan något ske. Det finns fler frågor av långsiktig natur som det pågår arbete med. Det gäller infrastruktur som vägar och flygplats. OPS har levt upp till sin avsiktsförklaring. Den sista frågan i det första frågeområdet handlade om hur partnerskapet levt upp till den avsiktsförklaring man gjorde med EU. Hela avsiktsförklaringen fanns att läsa i enkäten. Bedömningen gjordes av två grupperna efter den 7- gradiga skalan. Båda grupperna gav värdet 6, vilket får anses vara ett mycket högt betyg. Detta arbetssätt som beskrivs i avsiktsförklaringen stämmer, som vi tidigare redogjort för, med det sätt Strömstad ville arbeta innan OPS blev aktuellt. Uppenbarligen är processinriktat arbetsätt en mycket stark drivkraft för partnerskapet. Processen och samarbetet har varit bra Den första frågan i frågeområde två tog upp samarbetet i pakten, i den 7-gradiga skalan. Har samarbetet mellan och inom partnerskapet och fokusgrupperna fungerat bra? Två grupper svarade. En gav värdet 5, en värdet 6 Enskilda svar varierar mellan 3 och 7 med ett medianvärde på 6 Grupperna har sedan listat vad som varit bra och mindre bra Sidan 17

Bra: - öppenhet - konstruktivt - insikt i flera områden samtidigt - informativt - lärande - framåtsyftande - nätverksbildandet - kreativ arena - bra återkoppling, - bra med ett nätverk. - supporten från projektsamordnare och projektadministratör har varit bra. Mindre bra: - informationen till invånarna om sysselsättningspakten kunde ha varit ännu bättre - övervägande del kommunfolk jämförelsevis mot företagande. Företagarnas medverkan har trappats av- önskan om att vända trenden. - tyvärr mycket arbete mellan möten koncentrerat på processledarna i fokusgrupperna - saknat vissa representanter inom kommunen, t ex från handelsbranschen. Med tanke på att det är ca 150 personer inblandade från olika områden i Strömstad och 9 nätverk har startats runt fokusgrupperna, får betyget anses som oväntat bra. Det är normalt svårt att hålla intresset uppe hos så många personer, som dessutom ska göra det mesta av arbetet på fritid. De saker som listas under det man anser vara "bra" förklarar mycket av framgången. Nyckelpersoner är de som ingår i projektledningen. Dessa tas upp som exempel på "bra" av en grupp. Troligen får partnerskapet det svårt att i framtiden klara sig utan dessa funktioner. Samtidigt finns antydningar om att arbetet kommunaliserats för mycket. Det kanske finns andra anställningsformer som skulle kunna lösa detta? Kvalitetssäkra processen i framtiden Det har funnits en viss ineffektivitet i verksamheten. Här nämns den tunga och byråkratiska administrationen särskilt med EU, men även interna frågor som att "paktens möten har tenderat att innehålla för mycket information istället för kommunikation". För liten bredd i representationen tas också upp. Ungdomar saknas och till stor del även representanter för handeln. När det gäller det negativa finns troligen ett samband mellan det att informationen tränger ut kommunikationen och att företagarna trappar av. Företagare har normalt en tendens att vilja vara exekutiva, och mindre benägna att passivt lyssna till information. Detta kan vara en av flera förklaringar. Att tro att detta endast är en dagordningsfråga är troligen att ta för lätt på problemet. Ett sätt att komma till rätta med problemet kan vara att analysera vad det är i processen som åstadkommer det som bedömts som bra. Det kan också vara idé att återigen gå till grunden med intentionerna i avsiktsförklaringen. Saknade grupper bör involveras. Sidan 18

OPS har givit Strömstad möjligheter Ge exempel på vilka fördelar resp nackdelar det har varit med att ha pakten begränsad till Strömstads kommun? I denna fråga såg man mest fördelarna. För det första så fanns intresset först i Strömstad och möjligheten att arbeta i en områdespakt kom sen. Det startade med ett välgrundat behov. Betoningen ligger sedan på att det hela är begränsat och därmed hanterbart. Det har gått att synliggöra det hela - "kartbilden har varit gemensam". Allt detta skapar ett bredare deltagande och större delaktighet, och därmed större ansvarstagande. Ansvaret för resultat och verksamhet i OPS faller naturligt på Strömstads aktörer, inte på landshövdingen eller länsarbetsdirektören. De nackdelar som tas upp gäller svårigheten att jämföra sig, eller utbyta erfarenheter med andra områdespakter, eftersom dessa är så stora i jämförelse med Strömstad. En grupp önskar att tänkandet och sätt att arbeta borde utvidgas till Norra Bohuslän. En följdfråga handlade om möjligheter respektive svårigheter som pakten med EU har inneburit. Svårigheterna har gällt byråkratin, långa handläggningstider, vänta på svar etc. Möjligheterna har varit stora enligt grupperna. För det första har pakten inneburit att Strömstad på betydligt kortare tid än eljest, givits möjlighet att lösa sina sysselsättningsproblem. Det har funnits förutsättningar för en ordentlig kraftsamling under en begränsad period. Det ekonomiska stödet har betytt mycket för intresset, eftersom dessa resurser har gett möjligheter att uträtta något inom en begränsad tid. OPS har också betytt mycket för andan i Strömstad. En grupp uttryckte det så här: "Pakten har bidraget till att politiker och tjänstemän har varit positivt inställda till projektformer, nätverk, partnerskap och dialoger över gränserna. Utvärderande kommentar OPS har levt upp till den avsiktsförklaring man gjorde i handlingsplanen. Den anvisar ett processorienterat arbetssätt. Detta arbetssätt hade politikerna, genom den parlamentariska gruppen, enats om i Strömstad redan innan OPS kom till. Vi kan konstatera att processen och samarbetet i OPS fungerat bra, även om det finns exempel på viss ineffektivitet i det inre arbetet. OPS har bidragit till att allt detta har kunnat skapas på mycket kort tid. En förutsättning för det var att pakten koncentrerade sig till enbart Strömstad. Det har gjort verksamheten gripbar och deltagarna har känt att de kan ta initiativ och genomföra dem, utan alltför omfattande samordningsdiskussioner med andra utomstående personer. Effektiviteten och resultatet handlar för OPS del om det åstadkommits långsiktiga effekter. Dessa är Sidan 19

- Strömstad har stärkt sin konkurrenskraft - Kompetensutvecklingen inom näringslivet har fått fart på ett sätt som inte varit möjligt utan OPS. - Hotade jobb har räddats, framförallt inom fisket - Partnerskapet har skapat en vi-anda i samhället - Ett antal projekt har varit framgångsrika och kommer att ge effekter på lång sikt Dessa långsiktiga effekter antyder att det funnits en integrerad och nytänkande strategi, vilket stämmer dels med EU:s intentioner (sid 8) och de utvärderande kommentarerna i programanalysen (sid 10-11) Till sist en kommentar till hur partnerskapets olika aktörer bedömt den enskilda enkäten. De som svarade (23 st) fördelades på följande kategorier. Näringslivet 9 st. Politiker 3 st. Kommunal tjänsteman/kvinna 5 st. Förening/organisation 5 st. Övrigt1 st (arbetssökande). Hur de bedömt de olika frågorna framgår delvis av följande Frågor 1. Här OPS arbete varit effektivt och åstadkommit faktiska resultat? 2. Har arbetet mellan partnerskapet och fokusgrupperna fungerat bra? 3.Har OPS bidragit till visionen för Norra Bohuslän? Kategorier som givit högst betyg Näringslivet och övriga (arbetssökanden) Näringslivet och föreningslivet Ingen särskild kategori 4. Har OPS bidragit till "mobiliseringsprocessen"? Politiker, kommunala tjänstemän och föreningslivet 5. Har OPS verksamhet bidragit till ökad framtidstro? Alla kategorier IV.3 Har sysselsättningspaktens verksamhet stött övriga utvecklingssträvanden i Strömstad. Det ligger inte i OPS uppdrag att arbeta med regionala utvecklingsfrågor. Nu startade ett sådant något år efter OPS. Det kan då vara av intresse att se vilken inverkan OPS haft på detta arbete och tvärtom. Frågor på detta avser frågeområde 3 Den första frågan handlade om visionen "Europas frestelse" i det delregionala tillväxtavtalet. Har sysselsättningspakten och dess projekt som helhet bidragit till att nå den visionen? Återigen en 7-gradig skala. Visionen fanns återgiven i text En grupp besvarade frågan Sidan 20

Gruppen gav värdet 5 Enskilda svar varierar mellan 2 och 6 med ett medianvärde på 5 Nästa fråga löd Vi vill driva en "mobiliseringsprocess" som tillvaratar den "lokala kraften" och engagemanget, ökar demokratin, utvecklar identitet och självkänsla samt skapar en stark vilja till förnyelse, entreprenörskap och framtidstro. Har sysselsättningspakten och dess projekt som helhet bidragit till denna "mobiliseringsprocess"? Gruppen gav värdet 5 Enskilda svar varierar mellan 4 och 7. Medianvärde 6 Insikt om värdet av samverkan har skapats. Men viljan? Som kommentar till dessa bedömningar angavs bl.a. att det är ständigt pågående och nya projekt och nätverk som håller visionen levande. Visionen om "Europas frestelse" ska inte uppnås utan väcka nya ambitioner och mål. Mobiliseringsprocessen däremot liknar partnerskapets sätt att arbeta. Det gäller att ständigt mobilisera nya branscher. Det är en fördel att olika områden närmar sig varandra och inte lever i sin egen värld. Gruppen anser att denna samverkan hade en tung inledning och kommenterar samverkan på följande sätt: "En stark insikt om värdet av samverkan har skapats, kanske snarare än en stark vilja". OPS verksamhet täcker delregionens övriga utvecklingsområden (visioner) I det gemensamma programmet finns ett antal utvecklingsområden angivna. Dessa anges nedan (i kursiv stil) Frågan gällde huruvida Strömstad arbetar med dessa utvecklingsområden. Fråga a) Vi vill förstärka, förädla och utveckla företagandet i området Svar Kompetenssamverkan. Samordning kring utbildningsinsatser. Fråga b) Den stora resursen i turismen skall utvecklas och integreras med övrigt näringsliv och fritidsverksamhet Svar. Fokusgrupp för Besöksnäringen, 22 företag har gått ihop i det nybildade företaget Destination Strömstad AB. Fråga c) Fisket och fiskberedningen skall utvecklas genom insatser för kompetens, forskning och utveckling Svar. Fokusgrupp för Fiskerinäringen. Kompetensutveckling genom studiebesök, t ex om elektroniska fiskeauktioner. Större samverkan fiskare emellan. Fråga d) Det varierande näringslivet skall stärkas genom kompetensinsatser anpassade till företagarnas behov. Svar: Kompetenssamverkan. EU-ansökan om OPS Sidan 21

Fråga e) De stora resurserna inom jord och skogsbruk skall tillvaratas i regionens planering - Fråga f) Området skall kännetecknas av miljömedvetenhet, jämställdhet och mångfald Svar: Präglar arbetet i alla fokusgrupper och projekt. Vi vill särskilt lyfta fram Eko-parken som projekt. Utvärderande kommentar Det är bara en grupp som svarat på detta tredje frågeområde. De var tvungna eftersom det var deras uppgift. Ingen annan grupp intresserade sig för det. Intresset är alltså inte lika stort som för övriga frågor. Insatser har gjorts för att integrera detta delregionala samarbete med OPS verksamhet. Arbete pågår i de flesta av delregionens visioner och utvecklingsområden, som tillstor del återfinns i Strömstads näringslivsprogram. Fokus verkar dock fortfarande ligga på partnerskapets arbete i Strömstad, inte på den delregionala samverkan.. En förklaring kan vara att i Strömstads paktarbete har man genom process och dialog fått en gemensam plattform som saknas i det delregionala samarbetet. I ett annat frågeområde svarade en annan grupp att det vore bra om "tänkandet och arbetssättet i partnerskapet kunde sprida sig till Norra Bohuslän". Nu när OPS verksamhet ska sluta kan en framtidsfråga vara, att överföra partnerskapets processerfarenheter i det delregionala samarbetet. I övrigt finns det viss samstämmighet med de slutsatser som drogs i programanalysen. (Se sidorna 12-13) Vi kan inte undgå att kommentera jämställdhetsmålet, som den svarande gruppen anser präglar allt arbete. Vi hittar ingen plan eller dokumenterad aktivitet någonstans. Gruppens påstående verkar dock sant. Vi kan konstatera att könsfördelningen är jämn i de flesta grupper. Fördelningen är också jämn bland partnerskapets samordnande och mest aktiva personer, med en viss övervikt för kvinnor. IV.4 Vad ger sysselsättningspaktens verksamhet för tankar inför framtiden Avser frågeområde fyra Inom detta frågeområdet har fyra av fem grupper svarat. Den femte gruppen hann bara med en fråga, den obligatoriska. Den inledande frågan enligt 7-gradig skala löd på följande sätt. Har sysselsättningspakten bidragit till ökad framtidstro och visionärt tänkande i Strömstad? Fyra grupper har svarat. Två ger värdet 6, två ger värdet 7 Sidan 22