Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad Glädjande befolkningssiffror År Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Infl yttningar Utfl yttningar Flyttningsnetto 2 17 917 1 92 1 25 78 512 6 529 5 641 888 24 19 9 1 47 1 227 729 498 6 72 5 75 988 25 11 758 1 68 1 287 765 522 6 919 6 57 862 26 111 25 477 1 4 744 656 6 294 6 46-169 27 111 771 56 1 27 746 581 6 712 6 746-4 28 prel. 112 72 ca 965 1 46 76 7 6 747 6 482 265 Preliminära siffror visar att Umeå ökade sin befolkning med mer än 9 personer under 28. Siffrorna är ett resultat av att utflyttningen minskar och att det föds mer barn. Det senaste årens negativa flyttningsnetto har vänt och visar nu ett positivt netto på ca 265 personer. Flyttningsöverskottet var särskilt stort under årets tre sista månader. Vinsten från utlandet är större än tidigare år. Det har fötts drygt 1 fler barn vilket innebär att födelsenettot ökat i motsvarande mängd. Antalet döda förändras mycket lite över åren. Umeå följer därmed den trend som varit rådande på riksnivån en tid med både ökad invandring och ökat barnafödande. Umeås befolkning förändras i olika riktning under årets månader. Under våren och sommaren minskar befolkningen för att sedan öka kraftigt under hösten. Förklaringen är att många studenter avslutar sina studier och flyttar ut under våren. Befolkningen ökar igen under hösten när nya studenter flyttar in. Förändringarna illustreras tydligt i måsvingen nedan. Värt att notera är också att måsvingen lyfter över åren även om mönstret är detsamma. Det senare illustrerar att Umeås befolkning växer. Ytterligare analyser kommer i anslutning till de officiella befolkningssiffrorna som presenteras i mitten av februari. 11 112 5 112 111 5 111 11 5 11 19 5 19 25 26 27 28 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Folkmängd månadsvis 25-28 1 (5)
Arbetsmarknad Det aktuella läget SCB redovisade dagarna före jul sina siffror över sysselsättningstillväxten för 27. Dessa speglar den då pågående starka högkonjunkturen. Idag är verkligheten en helt annan med ca 1 6 personer varslade på Umeås arbetsmarknad. Aktuella siffror - Tema: arbetsmarknad men förhoppningsvis också mod att se framtiden an med viss tillförsikt. I analysen görs ingen bedömning av hur det uppkomna läget kan komma att påverka siffrorna. Tyvärr har statistik över arbetsmarknaden en lång eftersläpning som gör att avvikelsen blir särskilt stor i det extraordinära läge som nu råder. Vi har ändå valt att redovisa dessa siffror trots att de inte speglar dagsläget. De ger oss en påminnelse om hur snabbt arbetsmarknadsläget kan förändras 2 6 nya jobb under 25-27 Under 27 blev det ett nettotillskott av ca 1 2 arbetstillfällen i Umeå. Sett över de tre åren från 25 tom 27 blev genomsnittet ca 87 fler arbetstillfällen per år. I det följande redovisas bl.a. tillskottets fördelning på olika branscher samt fördelningen på kön. C+D utvinning av mineral, Utbildning & forskn. tillverkningsindustri näringsgren Okänd okänd M+7 forskning o utveckling; Tillverkningsindustri utbildning E+9 energi- o vattenförsörjning, Energi, avfallshantering vatten, avfall A+B jordbruk, skogsbruk, Jord jakt, & skog fiske H+Oexkl9+P personliga och Personl. & kult. tjänster kulturella tjänster L+Q civila myndigheter, försvar; Offentl. förvaltning internat. organisationer Byggverksamhet F byggindustri G+I handel; Handel transport, och magasinering; transport kommunikation N enh för hälso- och sjukvård, Sjukvård & socialtjänst socialtjänst; veterinärer J+Kexkl7 kreditinstitut, Finans & företagstjänster fastighetsförvaltn, företagstjänster -4-2 2 4 6 8 1 12 14 Förändring branschvis 25-27 87 nya jobb per år sedan 25 År 27 var antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Umeå kommun ca 58 personer. I denna siffra ingår pendlingsnettot på 1 76 personer. Jämfört med 24 är det en ökning med drygt 2 6 personer. Bästa bransch sedan 24 är finans och företagstjänster som ökat med nära 1 2 personer. Här är det framförallt den del som gäller företagstjänster som står för den största ökningen, ca 95 nya jobb. Resterande jobb har främst tillkommit inom sjukvård och socialtjänst, handel och transport samt byggverksamhet. Utvecklingen inom tillverkningsindustrin samt forskning och utbildning visar på färre sysselsatta. 2 (5)
Aktuella siffror - Tema: arbetsmarknad Näringsstruktur Den största branschen i Umeå är sjukvård och socialtjänst med närmare 12 förvärvsarbetande. Av dessa utgör hälso- och sjukvård över 7 4 personer eller drygt 6%. Närmare 9 av 1 inom sjukvården är knutna till Norrlands universitetssjukhus. Öppenvård står för ca 8% och tandvård för resten, ca 4 personer. Omkring 5 personer arbetar med socialtjänst varav drygt 6% inom äldrevården. Umeås näst största bransch är utbildning och forskning som sysselsätter över 9 4 personer. Ca 4% av dessa utgör universitetets lärare och forskare. Drygt 1 4 jobbar inom förskolan medan resten återfinns huvudsakligen inom grund- och gymnasieskolan. Inom den privata sektorn är handel och transport den största branschen med ca 9 4 sysselsatta. 1 21,2% 1 16,2% 16,% 8 12,5% 12,% 6 5,8% 7,2% 5,7%,9% Jord & skog 1,5% Energi, vatten, avfall Tillverkningsindustri Byggverks. Handel och transport Personl. & kult. tjänster Finans & företagstjänster Jord&skog Tillverkn Energi V A Bygg Handel&Trspt Pers Tjänster Finans&Ft g-t j Of f f ör val t n Ut bi l dni ng V år d&soc Okänd Förvärvsarbetande 27 med arbetsplats i Umeå kommun Offentl. förvaltning Utbildning & forskn. Vid staplarna redovisas andelen (%) av totala antalet förvärvsarbetande i Umeå kommun Sjukvård & socialtj.,7% Okänd Av dessa jobbar 7 av 1 med detalj- och partihandel medan transport och annan logistikverksamhet står för resten. Tillverkningsindustrin har totalt över 7 2 sysselsatta varav en tredjedel utgörs av transportmedelsindustri, huvudsakligen Volvo lastvagnar. Drygt 6 9 personer sysselsattes inom finans och företagstjänster varav närmare 8 inom det sistnämnda området. Räknar man in personliga och kulturella tjänster innebär det att den privata tjänstesektorn sysselsätter fler än utbildningssektorn. Det motsvarar ca 19% av alla förvärvsarbetande. Byggverksamhet och offentlig förvaltning sysselsätter ungefär lika många eller omkring 2 personer. (5)
Aktuella siffror Aktuella - Tema: siffror arbetsmarknad Pendling Umeås totala pendling, d.v.s. bruttopendlingen till och från andra kommuner, var 27 drygt 12 2 personer. Inpendlingen var närmare 7 personer vilket motsvarar drygt 12% av jobben inom kommunen. Sedan 24 har bruttopendlingen ökat med nästan 95 personer. Kvinnorna står för 57% av ökningen vilket medför en viss utjämning av könsskillnaden i pendlingsmönstret. Trots detta är fortfarande 6 av 1 pendlare män. Utpendlingen är störst till Stockholm och Vännäs med ca 5 personer vardera. I det första fallet rör det sig sannolikt om veckopendling. Flest inpendlare kommer från Vännäs, Robertsfors och Nordmaling. PENDLING 24 OCH 27 År Pendling Män Kvinnor Totalt In 415 262 677 24 Ut 27 181 451 Brutto 685 44 1128 Netto 145 81 226 45 5 25 män kvinnor 27 In 421 278 699 Ut 5 218 52 Brutto 726 497 122 Netto 116 6 176 15 1 5 Inpendling Inoendl Utpendling Netto In- och utpendling samt netto 25-27 Förvärvsgrad Tillväxten av antalet förvärvsarbetande i de yngre åldersklasserna är en naturlig följd av att ungdomarna avslutar sina utbildningar och kommer ut på arbetsmarknaden. Fler äldre har också valt att stanna kvar på arbetsmarknaden några år extra. Det är mer oklart vad nedgången bland de medelålders beror på. Det goda konjunkturläget under åren 25-27 har inneburit en ökad sysselsättningsgrad för många umebor. 8,% 7,% 6,% 5,% 4,%,% 2,% 1,%,% -1,% -2,% %-enheter 16-19 2-24 25-4 5-44 45-54 55-59 6-64 65+ 16-19 år 2-24 år25-4 år5-44 år45-54 år55-59 år6-64 år 65+ år Förvärvsgradens förändring 25-27 inom olika åldersklasser 4 (5)
Aktuella siffror Aktuella - Tema: siffror arbetsmarknad Traditionella könsmönster i arbetslivet Kvinnorna utgör ca 48% eller drygt 27 7 av de närmare 58 förvärvsarbetande i Umeå kommun.traditionella könsmönster avspeglas inom branscherna och de senaste årens utveckling har inte ändrat bilden särskilt mycket. Den mest snedfördelade branschen är byggverksamhet där männen dominerar stort och tillskottet sedan 24 har också till stor del utgjorts av män. Även tillverkningsindustrin har övervägande män medan kvinnorna dominerar inom sjukvård och socialtjänst. Även handel och transport, finans och företagstjänster samt utbildning och forskning är branscher med ojämn könsfördelning. Personliga och kulturella tjänster samt offentlig förvaltning är de könsmässigt jämnast fördelade branscherna men här har snedfördelningen ökat eftersom kvinnorna dominerat sysselsättningstillskottet under 25-27 i dessa branscher. Kvinnorna har knappat in en aning inom handel&transport samt finans och företagstjänster. Endast små förändringar har skett beträffande utbildning och forskning samt tillverkningsindustri. 1 9 8 Män Kvinnor 7 6 5 1 Jord J d& & k Tillverk- EEnergi, i V A Byggverks. HHandel d l&t t Personl. Fi Finans &Ft & tj Offentl. Utbild Utbild- i Sjuk- Okänd d skog nings- vatten, och & kult. företags- förvaltning & vård & industri avfall transport tjänster tjänster ning forskn. socialtj. Män och kvinnors fördelning på branscher 27 Kontaktpersoner Kontaktpersoner : : Annlena Annlena Löfgren, Löfgren, Stadsledningskontoret, tel 161242, tel 161242, annalena.lofgren@umea.se AndersOlof AndersOlof Öhlén, Öhlén, Stadsledningskontoret, tel 161244, tel 161244, anderolof.ohlen@umea.se Kicki Bergman, Kicki Bergman, Stadsledningskontoret, tel 161261, tel 161261, kicki.bergman@umea.se 5 (5)