Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun

Relevanta dokument
Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden

Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar

Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation

Målbilder för god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder till friluftsliv och rekreation Innehåll

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Säkerställ skogens sociala värden

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/ Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Policy för Växjö kommuns skogsinnehav Antagen Tekniska nämnden

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Bevara barnens skogar

Kommunal Författningssamling

Skog full av upplevelser. Inspiration, tips och goda råd för skötsel av upplevelserika skogar

Skogspolicy Finspångs kommun

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Det är skillnad på spår och spår

Naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Mångbruksplan för Lyckseles tätortsnära skog

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skogsstrategi Arvika kommun

Policyn anger principerna för förvaltningen, den åtföljs av flera dokument enligt följande hierarki:

Krokoms kommuns styrdokument

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

Program för Jönköpings kommuns skogar

Slutrapport Besöksstudie tätortsnära skogar i Härnösand

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län

En renässans för friluftslivet?

Agenda 21 för Lidköpings skogar

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖKNASKOGEN I ÖREBRO KOMMUN

Sveriges miljömål.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

BILDANDE AV NATURRESERVATET BJURSÅS PRÄSTSKOG FALU KOMMUN

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Örjastäppans industriområde

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Skogsstyrelsens författningssamling

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Stockholm

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Strategi för Ronneby kommuns skogsinnehav Vår i Brunnsskogen Foto: Peter Lindahl

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Tomtebogård gröna kvaliteter

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

8. Grönområden och fritid

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Göteborgs stad fastighetskontoret

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen.

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Sveriges miljömål.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

SKOGSPOLICY. Fastighetskontoret MED FOKUS PÅ SKOGENS NATUR- OCH SOCIALA VÄRDEN GENOM ANSVARSFULL SKOGSSKÖTSEL UTAN KALHYGGEN.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen "Folk och natur Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010.

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Som yttrande till kommunstyrelsen avseende remiss från länsstyrelsen, Grön infrastruktur

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Transkript:

Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun Bild: Gösta Börjesson, 2013 Riktlinjer för tätortsnära skogsbruk i Habo kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 juni 2015, 54

Innehåll Definitioner... 2 Inledning... 3 Övergripande mål för tätortsnära skog i Habo... 4 Kommunikation om tätortsnära skogen... 4 Rådighet över skogar... 4 Riktlinjer för skogsbruk i tätortsnära skog... 5 Extra hänsyn vid avverkning... 6 1(6)

Definitioner Allmän plats: Områden som i detaljplan är utlagda som natur- eller parkmark. Bostadsnära skog: En smal zon av skog inom 300 m från bostadskvarter. Friluftsskogar: Ligger ofta i anslutning till närskogar. Allmänt nyttjade skogsområden för friluftsliv och rekreation. Exempelvis områden med: hög tillgänglighet, stignät, spår och leder, uppehållsplatser och friluftsanordningar, besöksattraktioner och utflyktsmål, attraktiva landskap med specifika natur- och kulturmiljöer, ovanliga eller särskilt goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Allmänt kända, utpekade och populära friluftsområden med stor potential att utveckla höga värden för friluftsliv och rekreation. Högt bevarandevärde: Högt värde för rekreation, och höga natur- och kulturvärden. Skogar med god tillgänglighet, närhet, skoglig kvalitet, storlek och naturvärde (flora och fauna, bär och svamptillgång). Höga sociala värden: Viktigt för människors livsmiljö, rekreation, folkhälsa och friluftsliv samt lokal och regional utveckling. Här; Friluftsskogar, närskogar, stiger och leder och uppehållsplatser. Naturreservat: Markområde som är juridiskt skyddat genom miljöbalken. Närskogar: Den för människor närmsta, mest tillgängliga och nyttjade skogen. Närskogar ligger exempelvis i anslutning till skolor, förskolor och vårdinstitutioner, friluftsanläggningar och turistattraktioner, tätorter, småorter och fritidshusområden. Lokala förutsättningar bestämmer närskogens geografiska utsträckning. Det varierar hur långt in i större skogar närskogar sträcker sig men två-trehundra meter in i skogen kan användas som riktmärke. Produktionsskog: Skog på längre avstånd från bebyggelse. Rekreationsskog: En bredare zon närmast tätorter och anläggningar där särskild hänsyn tas till rekreation och friluftsliv. Stigar och leder: Med stigar och leder menas här alla typer av rörelsestråk som används för friluftsliv och rekreation, exempelvis skogsstigar, gång- och cykelvägar, motions- och skidspår, vandringsleder, kanotleder, skoterleder. Timmerställningar: Ett ganska glest bestånd bestående av stora träd av god kvalitet som används som fröträd. Tätortsnära skog: Tätortsnära skogar i Habo är de skogar som finns inom ca 2 km från tätortsbebyggelsen. Uppehållsplatser: Platser där människor brukar vistas eller stanna till på som finns i eller i anslutning till skog, exempelvis: utsiktsplatser, rastplatser, grillplatser, badplatser, lekmiljöer. Uppehållsplatser finns i all skog och utgör viktiga komponenter i närskogar och friluftsskogar. Kan även vara plats som efter markägarens godkännande får vara permanenta, men med begränsningar i tid på grund av jakt/parningstider och skogsskötsel. 2(6)

Inledning Skogsvårdslagen (1979:429) uttrycker vilka krav på skogsägaren som gäller. I den framkommer vilken virkesproduktion som måste uppnås, och vilken hänsyn till naturen och kulturmiljön som måste tas. De tätortsnära skogarna kräver ofta en lite speciell hänsyn till friluftslivets intressen. Denna policy förtydligar särskild hänsyn för skogsägare vid skötsel av tätortsnära skog i Habo kommun. Policyn är framtagen av en arbetsgrupp med representanter från tekniska kontoret, Södra skogsägarna, miljöförvaltningen och naturskyddsföreningen. Projektarbetet beskrivs närmare i bilaga 2. Policyn ska aktualiseras vid varje mandatperiod. Bild: Gösta Börjesson, 2013 Den tätortsnära skogen i Habo är den skog som finns inom ca 2 km från tätortsbebyggelsen, se kartan i bilaga 1. Här finns höga sociala värden som policyn värnar om. Den tätortsnära skogen är viktig för människors livsmiljö, rekreation, hälsa, motion, för friluftslivet och för den lokala och regionala utvecklingen. Studier visar att luftföroreningar minskar med upp till 50 % av träd nära bebyggelsen. Vistelse i skog och natur är positivt för folkhälsan. Positiva effekter är: Blodtryck och puls sjunker Koncentrationsförmågan höjs Stress och oro minskar Barn blir friskare, får bättre koncentrationsförmåga och mer utvecklad lek och motorik Äldre får minskade symptom av ångest och depression Rehabilitering gynnas 3(6)

Övergripande mål för tätortsnära skog i Habo Invånare i tätorten ska ha tillgång till ett attraktivt skogsområde nära bostaden. Vid försäljning av tätortsnära skogar ska kommunen sträva efter att få rådighet över området. Potentiella rekreationsskogar ska integreras i den växande bebyggelsen och redovisas i översiktsplanen. Alla skolor och förskolor i tätorten ska ha tillgång till närskog för sin pedagogiska verksamhet. Särskild hänsyn ska visas vid skötsel av den tätortsnära skogen så att de höga sociala värdena bevaras. God kommunikation ska råda mellan skogsbrukare och kommuninvånare. Skogsbruk ska ske i samförstånd mellan fastighetsägare, Habo kommun och dess invånare. Kommunikation om tätortsnära skogen Skogsägare ska sträva efter: Att samråda med kommunen inför avverkningar så kommunen i sin tur kan informera vidare till kommuninvånare. När det är dags för avverkning - sätt ut information på plats där människor vistas om att avverkning ska ske. Att organiserade nyttjare och intressenter informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som har väsentlig betydelse för nyttjandet. Sätta upp informationsskyltar om skogen o dess miljöer där människor vistas. Rådighet över skogar Om tätortsnära skogsområden är ute till försäljning ska kommunen sträva efter att öka sitt markinnehav av tätortsnära skog genom att lägga ett bud på området. Om särskild hänsyn av skötsel av skog nära Habo tätort enligt denna policy inte ter sig ekonomiskt möjligt eller praktiskt rimligt för skogsägaren kan kommunen erbjuda möjligheter att skriva ett naturvårdsavtal mellan skogsägaren och kommunen för särskilt intressanta områden. Avtalet reglerar ekonomisk ersättning till skogsägaren och innebär att skogsägare får restriktioner som ska iakttas utöver den hänsyn som ingår i skogsvårdslagen och de allmänna lokala reglerna som beskrivs i denna policy. Avtalet reglerar bland annat: hyggesstorlek, antal fröträd, när fröträd ska avverkas och hur hyggen får angränsa till varandra. Avtalet är platsspecifikt. 4(6)

Riktlinjer för skogsbruk i tätortsnära skog Skogsskötseln bör anpassas efter hur skogen nyttjas och efter de lokala förutsättningarna så att den tätortsnära skogens värde för friluftsliv, rekreation och upplevelsevärden i ett landskapsperspektiv långsiktigt bevaras eller förstärks. Naturlig variation i struktur och trädslagsblandning ska eftersträvas så att upplevelsevärden som finns bevaras och gärna utvecklas. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation bör gynnas i närskogar och friluftsskogar. Särskild hänsyn ska koncentreras där nyttjandet och upplevelsevärdena är störst, dvs. i anslutning till närskogar, uppehållsplatser, stigar och leder samt i lokalt ovanliga och attraktiva skogs- och kulturmiljöer. Attraktiva upplevelser ska främjas, exempelvis vid placering av naturhänsyn och beståndsgränser och genom att synliggöra karaktärsfulla träd, särpräglade naturformationer och kulturlämningar. Skogsskötseln ska bedrivas så att störningarna på friluftslivet minimeras. Generellt gäller att körskador ska förhindras, om skador uppkommer ska de åtgärdas omgående. Friluftsanordningar och kulturmiljöer ska skyddas från skador. Motionsspår, större stigar och leder ska vara framkomliga. Led- och spårmarkeringar sparas och skyddas från skador. Markerade skidspår röjs så att snön kan nå ner till marken. Skötseln ska medverka till att skapa en mer stormfast skog samt ta tillvara på terrängens förutsättningar. Sträva efter att spara en stor andel fullvuxen och gammal skog. Där så är möjligt sträva efter att handikappsanpassa uppehållsplatser. Använd inte kemiska bekämpningsmedel. Undvik gödsling av skog. Närskogar: Sträva efter att i första hand föryngra närskogen med naturlig föryngring och utan markberedning. Om markberedning utförs var mycket skonsam. Friluftsskogar: Uppehållsplatser, stigar och leder utgör viktiga komponenter i friluftsskogar. Beakta hyggesfria skötselmetoder och naturvårdande skötselåtgärder. Uppehållsplatser: sträva efter att främja en trivsam och attraktiv miljö, t.ex. avseende estetik, utsikt, framkomlighet, solinstrålning, beskuggning och vindskydd. 5(6)

Extra hänsyn vid avverkning Sträva efter att ha timmerställningar, ca 100 fröträd/ha för att sedan avverka hälften av dem, då ungskogen blivit en halv meter hög för att få en mjukare övergång vid avverkning. Undvik att avverka på båda sidor om en skogsväg/motionsspår samtidigt. Undvik körskador i våtmarker. Vid avverkning ska alla markskador förebyggas. Spara gamla träd, hålträd och lövträd. Sträva efter att skapa en skog med större andel lövinslag. Spara lokaler med intressant flora utöver redan definierade eller biotopskyddade områden. Sträva efter att alla som arbetar med avverkning ska ha ett Grönt körkort vilket innebär att de har utbildning i natur och kulturmiljöhänsyn. Godkänt resultat ger behörighet enligt de krav som certifieringen PEFC och FSC ställer på maskin- och skogsvårdsentreprenörer och andra skogliga aktörer. Undvik mineraloljebaserade oljeprodukter i hydraulsystem och för smörjning i avverkningsmaskiner och skotare. Vid manuell avverkning bör mineraloljebaserade oljeprodukter ej användas till kedjesmörjning. Där så är möjligt genomför skogsskötsel med små åtgärdsenheter och förhöjd avverkningsålder. Sträva efter att i första hand använda hyggesfria metoder som blädning, luckhuggning och överhållning av skärmställningar. Om hyggen ska tas upp beakta storleken och gör de så små som möjligt och ta omfattande hänsyn. 6(6)