Målbilder för god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder till friluftsliv och rekreation Innehåll

Transkript

1 Datum (24) Skogsenheten Sofia Blomquist Målbilder för god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder till friluftsliv och rekreation Innehåll Målbilder för god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder till friluftsliv och rekreation... 1 Innehåll... 1 Versionshantering... 1 Bakgrund... 2 Utveckla befintliga målbilder och komplettera med nya... 3 Utvecklade målbilder för god miljöhänsyn till friluftsliv och rekreation... 4 Målbild för kommunikation på kommunnivå... 6 Målbild för kommunikation vid enskilda åtgärder... 8 Målbild för markpåverkan körskador och markberedning... 9 Målbild för stigar och leder... 9 Målbild för uppehållsplatser Målbild för friluftsskogar Målbild för närskogar Bilaga Identifierade frågeställningar att förtydliga Närskogar och definitioner av dem Ansvar och roller Roller och ansvar för god miljöhänsyn Dialog och samråd => Kommunikation Samverkan Information Dialog Samråd Versionshantering Version Datum Redigerad av Sofia Blomquist upprättar dokumentet. Ett första utkast att skicka till arbetsgruppen för hänsyn till friluftsliv och rekreation för förankring och C:\Users\sussöd\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\B4E84LHQ\Utkast3Malbilder_friluftsliv.docx

2 Skogsstyrelsen (24) synpunkter Omarbetas av Sofia efter kommentarer från arbetsgruppen inför möte 28 augusti Omarbetad av Sofia efter mötet den 28 augusti inför seminariet i Sätra brunn september. Ny struktur. Innehållsförteckning har lagts till. Nya formuleringar har strukits över med gult Bakgrund Sedan projektet Dialog för god miljöhänsyn avslutades 2013 har det funnits fyra målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation: närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser samt stigar och leder (Skogsstyrelsen rapport 5/2013). Målbilderna är uppbyggda med en övergripande målbild kompletterad med punktsatser som ger förslag till hur den övergripande målbilden nås. Bild 1. Sammanfattning av målbilderna för hänsyn till friluftsliv och rekreation från Målbilderna är ordnade i en trappa för att visa att de bygger på varandra och att varje trappsteg innebär ett större hänsynstagande. Stigar, leder och uppehållsplatser finns i all skog och utgör viktiga komponenter i friluftsskogar och närskogar. Målbilderna är framtagna med fokus på upplevelsefunktion. Upplevelser sker i olika skalor; från en enskild avgränsad plats och upplevelser av en sammanhängande skogsmiljö till upplevelser av landskap och större landskapsavsnitt. De platser som skänker upplevelser varierar också över tid. Dels till följd av att bebyggelsen och skogen förändras, men också till följd av att nyttjandet förändras. En skog som tidigare används mycket för lek och skoj då områdets andel barn i lekålder var hög kan nu tjäna mest som kuliss, eller avskiljare mot nästa kvarter, medan nyttjandet flyttats till skogen runt klätterklippan, eller den tidigare gallringsskogen som nu blivit äldre och bjuder på en annan upplevelse. Upplevelser är också knutna till människors behov och förväntningar. Skogens upplevda helhet och harmoni är viktig. För uppehållsplatser är skalan mycket liten, i närskogar något större och för friluftsskogar ofta mycket större. Målbilderna är en uttolkning av skogsbrukets sektorsansvar när det gäller miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Målbilderna utgör rekommendationer som i genomsnitt kan förväntas av skogsbruket i enlighet med skogspolitikens frihet under ansvar. Avsättningar ligger utanför arbetet med målbilderna, men

3 Skogsstyrelsen (24) är ett viktigt verktyg för att trygga tillgång till skogar för friluftsliv nära människor. Genom en aktiv, ansvarstagande och kunskapsburen skogsskötsel med landskapsperspektiv går det i de flesta fall bra att kombinera produktion av virke och attraktiva miljöer. Nyckeln till framgång är planering i god tid, lokal anpassning och lokal dialog. För att nå målbilderna krävs samverkan, åtgärder och utvecklade arbetssätt. Utveckla befintliga målbilder och komplettera med nya 2014 tillsattes en samverkansgrupp för förvaltning av målbilderna, dessa och de övriga för god miljöhänsyn. Gruppen diskuterade vad som behövde göras för att målbilderna skulle fortsätta att användas. Man kom fram till att det fanns ett behov av att gå igenom alla målbilderna och i vissa fall förtydliga dem, i andra fall komplettera dem och i några fall formulera fler målbilder. När det gällde målbilderna för hänsyn till friluftsliv och rekreation fick en arbetsgrupp i uppdrag att förtydliga de befintliga målbilderna samt att komplettera med målbilder för dialog och samråd. I bilaga 1 redovisas vilka frågor gruppen identifierade som viktiga att reda ut och de underlag vi sedan baserar våra förslag till förtydliganden på. Bild 2. Modell av miljöhänsyn som visades av Skogsstyrelsen under SkogsNOLIA En tydlig kantzon mot och ordentlig kavelbro över det fiskförande vattendraget så att fritidsfisket kan fortgå och kulturstubbar i utkanten av kulturlämningsområdet så att det blir tydligt att det finns en lämning.

4 Skogsstyrelsen (24) Förtydligade och nya målbilder för god miljöhänsyn till friluftsliv och rekreation God miljöhänsyn till rekreation och friluftsliv vid skogliga åtgärder uppnås inte bara genom att titta på skogen. För att det ska bli riktigt bra och för att veta vilka värden som faktiskt finns är det viktigt med kommunikation. Därför kompletteras trappan för hänsyn till friluftsliv och rekreation med ett flöde över vilka steg som bör tas vid planeringen av en skoglig åtgärd i närskogar, friluftsskogar längs stigar och leder eller vid uppehållsplatser. Används den aktuella skogen för friluftsliv och rekreation? Vilka är användarna? Hur är det lämpligt att kommunicera med dem vid den här åtgärden? Fortsätt eventuell dialog och genomför åtgärden Besluta om lämplig hänsyn Informera och påbörja dialog om dialogintresse finns Bild 3. Målbild för kommunikation vid hänsyn till friluftsliv och rekreation vid skogliga åtgärder. Det är viktigt att planera och genomföra kommunikationen innan du planerar färdigt åtgärden, även de gånger det handlar om information snarare än dialog. Bild 4. Sammanfattning av målbilderna för hänsyn till friluftsliv och rekreation från Målbilderna är ordnade i en trappa för att visa att de bygger på varandra och att varje trappsteg innebär ett större hänsynstagande. Stigar, leder och uppehållsplatser finns i all skog och utgör viktiga komponenter i friluftsskogar och närskogar.

5 Skogsstyrelsen (24) Bild 5. En bild över hur målbilderna kan förekomma i ett landskap. Närskogar är de närmsta och mest nyttjade skogarna. Friluftsskogar är större allmänt nyttjade skogsområden. Uppehållsplatser avser punkter i landskapet där människor brukar vistas. Uppehållsplatser, stigar och leder ingår som komponenter i närskogar och friluftsskogar såväl som i andra skogar. God kommunikation är grundläggande för all hänsyn till friluftsliv och rekreation. Illustratör: Bo Persson.

6 Skogsstyrelsen (24) Målbild för kommunikation på kommunnivå Vision för kommunikation på kommunal nivå Kommunen har levande arenor för dialog kring vilka miljöer som är viktiga för friluftsliv och rekreation inom kommunen, vilka behov som finns, Hur man kanvårda och utveckla förutsättningarna Hur konflikter kan undvikas och hanteras Vad ligger till grund för den föreslagna målbilden? Inom friluftspolitiken finns målet Starkt engagemang och samverkan Den första preciseringen som visar hur man kan uppnå målet lyder Andelen kommuner i Sverige som har lokala friluftsråd eller liknande ökar kontinuerligt. Motivet för preciseringen är att det saknas arenor för kommunen, friluftslivet och markägare att mötas för att diskutera hur man kan samverka för att skapa goda förutsättningar för ett rikt friluftsliv. Att planera den gröna marken för friluftsliv i översiktsplanen är en viktig byggsten för att skapa en god boendemiljö, men svår att göra utan goda underlag. Genom att skapa samrådsgrupper kring friluftsliv och rekreation får kommunen en bredare förankring av sina planer och en bättre kännedom om förutsättningarna. Det kan ge en god grund för att hitta långsiktigt hållbara lösningar för skogar som har betydelse för rekreation och friluftsliv. För att samråden ska bli långsiktigt hållbara krävs en tydlig bild av vad man vill åstadkomma och en möjlighet för alla deltagande att känna att man vinner något på att gå dit. Ansvar Kommunen är sammankallande Hur uppnås detta? Kommunen kan till exempel inrätta friluftsråd eller liknande med representation från t ex kommunen, skogsstyrelsen, länsstyrelsen, skogsbruket, friluftslivet och markägare. En bred grupp möjliggör en mer konkret dialog kring komplicerade frågor.

7 Skogsstyrelsen (24) Bild 6. Målbild för kommunikation på kommunal nivå. Kommunala friluftsråd eller liknande är en viktig grund för att hänsynen till friluftsliv och rekreation ska bli långsiktigt hållbar och att tillgången till natur för friluftsliv säkerställs. Om kommunen vill göra mer? Inom särskilt viktiga områden för friluftsliv och rekreation kan speciella besökarstudier genomföras. Det är inte alltid de som besöker området har samma syn på hur det ska skötas som de som sitter i samverkansgruppen. Se till att gruppen har varannan träff utomhus för att bilden av vad en friluftsskog och skogsbruk är ska vara gemensam. Att bara sitta inomhus riskerar åstadkomma att mentala idealbilder ställs mot mentala katastrofbilder. Med den utgångspunkten blir det svårt att nå fram till ett konstruktivt resultat. Kommunen kan upprätta en friluftsplan. Inom LONA finns möjlighet att söka pengar från Länsstyrelserna för samverkans- och utvecklingsprojekt där målet är att förvalta och utveckla upplevelsevärdena inom populära friluftsområden. Kommunen kan arbeta för att uppnå utmärkelsen Årets friluftskommun.

8 Skogsstyrelsen (24) Målbild för kommunikation vid enskilda åtgärder Vision för kommunikation vid enskilda åtgärder Nyttjarna av ett område vet att en åtgärd planeras, varför den behövs samt när den ska genomföras. Nyttjarna vet hur åtgärden genomförs och på vilket sätt nyttjandet kan påverkas direkt och längre fram. Skogsägaren bör få en tydlig bild av vilka värden för friluftsliv och rekreation som finns på hens mark. Vad ligger till grund för den föreslagna målbilden? Kommunikation är en viktig del i en god hänsyn till friluftsliv och rekreation. Det är ett sätt att förbereda människor på att den skog de besöker kommer att förändras och varför detta sker. Det handlar om att värna människors upplevelser i skogen och av skogsbruket. Genom kommunikationen kan vi förbättra hänsynen och öka förståelsen för såväl upplevelsevärden som skogsbruket. Ansvarig Markägaren eller dennes ombud gör en bedömning av vilken typ av kommunikation som är lämplig utifrån områdets upplevelsevärden och den planerade åtgärden, kommunicerar och utför efter detta åtgärden med lämplig hänsyn. Hur kan man uppnå detta?information i anslutning till åtgärden bör genomföras vid åtgärder i närskogar, friluftsskogar eller åtgärder som berör stigar och uppehållsplatser. En tid innan man genomför åtgärden och under genomförandet finns information om vad som görs, varför det görs, när det ska göras, vilken påverkan det kan få för nyttjandet och vart man kan vända sig för mer information. Riktad information till nyttjarna i det fall nyttjarna är tydligt definierade, men kanske inte använder området varje dag kan en riktad information behövas. T ex Information på den lokala hemsidan, lapp i brevlådan i närmaste villaområde eller på en allmän anslagstavla en tid innan och under tiden åtgärden genomförs. Dialog med användarna bör genomföras i god tid och med tydliga förutsättningar när det finns en motpart om vill ha en konstruktiv sådan. Särskilt viktigt är det att överväga dialog när det rör sig om en skog som nyttjas av någon samhällsinstitution, förskola, skola eller vårdinrättning, eller förening, t ex Friluftsfrämjandet eller orienteringsklubben. En god dialog uppnås genom: o Att det finns ett faktiskt och tydligt definierat handlingsutrymme inför dialogen o Aktivt deltagande av alla parter.

9 Skogsstyrelsen (24) o En återkoppling av resultatet till både intressenterna och markägaren eller dennes ombud. Hur blev det? Vad tycker ni? o Att den fortsätter även efter den aktuella åtgärden. Samråd om lagstiftning eller certifiering kräver samråd planeras för ett sådant. Samråd sker under striktare form och dokumentation. o Certifierat företag ansvarar för att genomföra samråd enligt certifieringsregler Om jag vill göra mer? Information på hemsidan eller en skogsdag kan ge en möjlighet att på plast diskutera skogsbruk och friluftsliv. Målbild för stigar och leder Reservat och Avsättningar frivilliga för friluftsliv avsättningar Miljövårdandeskötsel Närskogar Friluftsskogar Uppehållsplatser Stigar Alla typer av rörelsestråk friluftsliv och rekreation för Bevara framkomlighet och främja attraktiva färdupplevelser Vision för stigar och leder Bra stigar och leder lockar till rörelse, är lätt framkomliga samt erbjuder varierade och attraktiva upplevelser. Efter åtgärd ska stigen/leden fylla samma funktion som innan och locka människor att söka sig in i skogen. Vad ligger till grund för den förslagna målbilden? Stigar är den väg de allra flesta väljer att ta genom skogen. Den möjliggör såväl spontana skogsbesök i lågskor som längre vandringar och hjälper människor att känna igen sig och orientera i skogen.

10 Skogsstyrelsen (24) Bild 8. Tydlig hänsynsmarkering gör att stigen sparats vid föryngringsavverkningen Med stigar och leder avses här alla typer av rörelsestråk som nyttjas för friluftsliv och rekreation, exempelvis: skogsstigar gång- och cykelvägar motions- och skidspår vandringsleder kanotleder Stigar och leder har stor betydelse för tillgänglighet och framkomlighet i skogen. Efter dessa stråk sker det mest frekventa nyttjandet. Stigar och leder finns i all skog och utgör viktiga komponenter i närskogar och friluftsskogar. Stigar och leder kan också ha kulturhistoriska värden. Människor förväntar sig att de ska finnas kvar. Kunde man gå i lågskor året runt innan den skogliga åtgärden, bör man kunna göra det efteråt. När träden är borta kan stigen vara det enda man har kvar som stöd för sin orientering genom landskapet. Ansvarig Markägaren eller dennes ombud ansvarar för att identifiera intressenter, initiera kommunikation och planera åtgärden. Hur kan man uppnå detta? Hänsynen till stigar och leder anpassas efter nyttjandet så att deras funktion långsiktigt värnas. Framkomligheten på stigar och leder bevaras och främjas. Led- och spårmarkeringar sparas och skyddas från skador. Möjligheter att utforma åtgärder och hänsyn för att främja attraktiva och motverka negativa färdupplevelser beaktas, exempelvis vid

11 Skogsstyrelsen (24) markberedning, placering av naturhänsyn och beståndsgränser och genom att synliggöra karaktärsfulla träd, särpräglade naturformationer och kulturlämningar. Körskador förhindras vid stigar och leder. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. Om jag vill göra mer? Genom att lämna en zon mot stigen kan färdens skogskänsla bevaras. Skyltar och spänger som underlättar färden längs stigen är ofta uppskattade av besökarna. Som skogsägare kan det vara ett sätt att styra besökare från känsliga områden. Målbild för uppehållsplatser Närskogar Avsättningar för friluftsliv Friluftsskogar Uppehållsplatser Punkter där människor brukar vistas eller stanna till Bevara upplevelsevärden och främja trivsama miljöer Stigar Vision för uppehållsplatser Attraktiva uppehållsplatser som lockar till vistelse och är trivsamma och funktionella för ändamålet. Vad ligger till grund för den föreslagna målbilden? Med uppehållsplatser avses här punkter där människor brukar vistas eller stanna till. Uppehållsplatser finns i eller i anslutning till skog, exempelvis: utsiktsplatser rastplatser grillplatser badplatser lekmiljöer Uppehållsplatser är naturliga mötesplatser och målpunkter under skogsbesök och annan utevistelse. De bildas där upplevelserna eller förutsättningar för aktiviteter är som bäst. Uppehållsplatser finns i all skog och utgör viktiga komponenter i närskogar och friluftsskogar.

12 Skogsstyrelsen (24) Bild 9. En uppehållsplats att stanna till på och njuta av att räkna öringarna som står i Vålåns höljor eller spana efter rovfåglar som rör sig över skogshavet där nere. Bild: Lovisa Bergström Ansvarig Markägaren eller dennes ombud ansvarar för att identifiera intressenter, initiera kommunikation och planera åtgärden. Hur kan man uppnå detta? Hänsynen anpassas efter uppehållsplatsens funktion och förutsättningar så att platsens huvudsakliga upplevelsevärden bevaras eller förstärks. Naturvårdande skötselåtgärder och skyddszoner är ofta lämpliga och möjligheterna beaktas vid alla åtgärder. En trivsam och attraktiv miljö främjas på uppehållsplatser, t.ex. avseende estetik, utsikt, framkomlighet, solinstrålning, beskuggning och vindskydd. Friluftsanordningar och kulturmiljöer skyddas från skador. Körskador förhindras vid uppehållsplatser. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. Om jag vill göra mer? Skyltar och rastplatser med bänkar i olika höjder uppskattas av besökare.

13 Skogsstyrelsen (24) Målbild för friluftsskogar Närskogar Avsättningar för friluftsliv Friluftsskogar Allmänt nyttjade skogsområden Variera hänsynen efter nyttjandet Uppehållsplatser Stigar Vision för friluftsskogar Attraktiva friluftsskogar som lockar till ett varierat och aktivt friluftsliv samt erbjuder skogar med höga upplevelsevärden för lite längre vistelser. Vad ligger till grund för den föreslagna målbilden? Skogar som har höga friluftsvärden men som ligger lite längre in i skogen och nyttjas för mer långvariga aktiviteter eller besök i skogen. De kan kännas igen genom: hög tillgänglighet stignät, spår och leder uppehållsplatser och friluftsanordningar besöksattraktioner och utflyktsmål attraktiva landskap med specifika natur- och kulturmiljöer ovanliga eller särskilt goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation allmänt kända, utpekade och populära friluftsområden stor potential att utveckla höga värden för friluftsliv och rekreation Attraktiva friluftsskogar är en förutsättning för många friluftsaktiviteter. Beroende på nyttjandet och de naturliga förutsättningarna varierar friluftsvärdena mellan och inom friluftsskogar. Uppehållsplatser, stigar och leder utgör viktiga komponenter i friluftsskogar. Friluftsskogar kan ligga i anslutning till närskogar.

14 Skogsstyrelsen (24) Bild 10. En friluftsskog i Röbäck som används flitigt av såväl de närboende som andra i kommunen när de vill ströva en stund i skogen, plocka bär, orientera eller åka skidor. Bild: Sofia Blomquist Ansvarig Markägaren eller dennes ombud ansvarar för att identifiera intressenter, initiera kommunikation och planera åtgärden. Kommunen ansvarar för att veta vilka skogar som är viktiga för friluftsliv och rekreation Hur kan man uppnå detta? Planera avverkningarna i god tid. Skogsskötseln anpassas efter nyttjandet och de lokala förutsättningarna så att friluftsskogens värde för friluftsliv och rekreation förvaltas i landskapet. Förstärkt hänsyn koncentreras till där nyttjandet och upplevelsevärdena är störst, dvs. i anslutning till närskogar, uppehållsplatser, stigar och leder samt i lokalt ovanliga och attraktiva skogs- och kulturmiljöer. o Eller Hänsynen koncentreras där den gör mest nytta utifrån intressenternas värdebedömning. Åtgärdsenheters upplevda storlek begränsas i friluftsskogar. I landskapsperspektiv uppfattas friluftsskogen ha en hög andel fullvuxen och gammal skog. Alternativa skötselmetoder och naturvårdande skötselåtgärder beaktas.

15 Skogsstyrelsen (24) Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och trädslagsblandning eftersträvas i friluftsskog. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation gynnas. God framkomlighet främjas. Körskador förhindras i friluftsskog. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. Om jag vill göra mer? Tydligt markerade stigar och spångar som underlättar färden genom skogen är uppskattade av besökare och kan användas för att styra människor dit man vill att de ska söka sig. Målbild för närskogar Avsättningar för friluftsliv Närskogar Den närmsta, tillgängligaste och mest nyttjade skogen Bevara skogskänsla och främja tillgänglighet Friluftsskogar Uppehållsplatser Stigar Vision för närskog Attraktiva närskogar lockar alla åldrar till besök och erbjuder goda möjligheter till lek, rekreation och naturupplevelser. Vad ligger till grund för den föreslagna målbilden? Med närskogar avses här den för människor närmsta, mest tillgängliga och nyttjade skogen. Närskogar kan till exempel ligga i anslutning till: skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden Den känns igen framför allt genom närheten till där människor lever och verkar, men också genom spår av utbrett nyttjande. Lokala förutsättningar bestämmer närskogens geografiska utsträckning. Det varierar hur långt in i större skogar närskogar sträcker sig men två- trehundra meter in i skogen kan användas som riktmärke. Denna storlek på skog behövs för att ge en möjlighet till upplevelsen av att kunna gå in i skogen och få avskildhet. En plats där skogskänslan dominerar över närheten till staden. Närskogen har stor betydelse för människors livsmiljö, lekmiljö och naturvistelse. Närskogen är särskilt betydelsefull för barn, äldre och andra som inte tar sig så långt från bebyggelsen. Dess värden är ofta lokalt unika eftersom likvärdiga miljöer med motsvarande tillgänglighet ofta saknas. I närskogar är uppehållsplatser, stigar och leder viktiga komponenter.

16 Skogsstyrelsen (24) Bild 11. Närskog Skogen ligger bakom garagelängan, mellan bostadsområdet och Värmdöleden. Stigen visar tydligt att människor använder skogen ofta. Lite längre in finns spår av scouter och mullegrupper. Bild: Sofia Blomquist Ansvarig Markägaren eller dennes ombud ansvarar för att identifiera intressenter, initiera kommunikation och planera åtgärden.

17 Skogsstyrelsen (24) Målbild för hänsyn vid åtgärder? Skogsskötseln anpassas efter de lokala förutsättningarna så att närskogens värde för människors livsmiljö, friluftsliv och rekreation långsiktigt förvaltas eller förstärks. I närskogen läggs stor vikt på förvaltande och utveckling av upplevelsevärden. Naturvårdande skötselåtgärder och avsättning för friluftslivs- och rekreationsändamål är ofta lämpligt och möjligheterna beaktas vid alla åtgärder. God framkomlighet främjas i närskogen. Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och trädslagsblandning eftersträvas i närskogar. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation gynnas. I närskogen eftersträvas en hög andel fullvuxen och gammal skog. Skogsskötsel i närskogen sker med små åtgärdsenheter och förhöjd avverkningsålder. I första hand används hyggesfria metoder som blädning, luckhuggning och överhållning av skärmställningar. Om hyggen tas upp är dessa mycket små och med omfattande hänsyn. Närskogen föryngras i första hand med naturlig föryngring och utan markberedning. Om markberedning utförs sker den mycket skonsamt. Körskador förhindras i närskog. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. Om jag vill göra mer? Skapa tydliga entréer till skogen och skylta stigar. Planera och röj fram stigar till nya uppehållsplatser. Bänkar i högre höjd som tillåter vila för stela gamla ben tillsammans med bänkar för kortare ben. Lämna kojmaterial på vissa platser.

18 Skogsstyrelsen (24) Bilaga 1 - Identifierade frågeställningar att förtydliga Arbetsgruppen ägnade mycket tid de första mötena åt att bena ut var de stora knäckfrågorna låg. Ganska snart stod det tydligt att det handlade om att förtydliga definitionerna av de olika områdena, framför allt närskogar, som vi skapat målbilder för samt vilka ansvar och roller olika intressenter hade. Slutligen var det frågan om vad som skulle gälla kring dialog och samråd som fortfarande var oklar precis som samverkansgruppen identifierat. Närskogar och definitioner av dem Begreppet närskogar har använts i olika sammanhang och tolkats på olika sätt. Kommuner har egna definitioner som används i deras fysiska planering och inom dialogprojektet tog vi fram en annan definition som nu börjar landa hos skogsbruket. Vi har lagt en hel del tid på att diskutera möjliga definitioner av närskogar och hur vi skiljer dem från skogar som borde bevaras genom avsättning. Närskogen känns igen framför allt genom avstånd till där människor lever och verkar, men också genom spår av vardagligt nyttjande. Det varierar hur långt in i större skogar närskogar sträcker sig men två- trehundra meter in i skogen kan användas som riktmärke. Denna storlek på skog behövs för att ge en möjlighet till upplevelsen av att kunna gå in i skogen och få avskildhet. En plats där skogskänslan dominerar över närheten till staden. Närskogen har stor betydelse för människors livsmiljö, lekmiljö och naturvistelse. Dess värden är ofta lokalt unika eftersom likvärdiga miljöer med motsvarande tillgänglighet ofta saknas. I närskogar är uppehållsplatser, stigar och leder viktiga komponenter. Bild 12. Närskog i Nacka. Det är svårt att förstå att köpcenter, livligt trafikerad väg och bostäder < 300 m bort. Bild: Sofia Blomquist De allra mest värdefulla skogarna i den här kategorin kan behöva ett skogsbruk som helt riktas in mot att utveckla upplevelsevärdena. I så fall kan någon form av avsättning vara bäst för dem och målbilden för hänsyn till närskogar omfattar inte avsättningar. De skogar vi beskriver i målbild för god

19 Skogsstyrelsen (24) hänsyn till friluftsliv och rekreation är de närskogar som tål, eller kan utvecklas, av ett väl planerat skogsbruk, där man tar en stor hänsyn till skogens upplevelsevärden. Skogar som i en skogsbruksplan ges beteckningen Produktion med förstärkt hänsyn till friluftsliv och rekreation. Med närskogar avses här den för människor närmsta, mest tillgängliga och nyttjade skogen. Närskogar kan till exempel ligga i anslutning till: skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden En av knäckfrågorna som identifierades i dialogen 2013 var om småorter och fritidshusområden skulle räknas med. För att bilden av hur stora arealer det handlar om inte skulle skilja sig åt lät vi en GIS-specialist vid Skogsstyrelsen att ta fram jämförelsetal. Definitionen av tätort, småort och fritidshusområde har vi hämtat från SCB 1 för att ha något att utgå från. Bild 13. Ägarfördelningen av skogen nära där människor bor. En stor andel av skogen nära människor har en privat markägare. Om vi bara tittar på tätort är knappt 40 % offentligt ägt, lägger vi till småorter och fritidshusområden sjunker andelen offentligt ägd skog till ca 25 %. Ansvar och roller Skogens sociala värden ingår i begreppet naturvård som det skrivs i 30 SVL, men hur långt näringens sektorsansvar sträcker sig är inte tydligt och något vi behöver diskutera. Den lägsta nivån av hänsyn ligger på lagens nivå. Lagen säger att pågående markanvändning inte får försvåras och detta tolkas som att en skogsägare ska tåla en sammanlagt lämnad hänsyn upp till intrångsbegränsningen. Till stöd för att diskutera ansvar utöver lagens krav har vi den utredning av sektorsansvaret som gjordes i dialogprojektet och de diskussioner vi fört i gruppen. Samhället delas upp i sektorer när vi talar om mål för olika politikområden. Sektorsansvar innebär det ansvar som respektive sektor har för att uppfylla målen för skog, miljö och friluftsliv. Sektorsansvaret delas mellan de delar av samhället som kan ha en direkt påverkan på tillståndet i skogen. Arbetet med 1 -Tätorter är bebyggelsekoncentrationer med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Andelen permanenthus ska vara minst 50 %. -Småorter är bebyggelsekoncentrationer med invånare och högst 150 meter mellan husen. Dessutom ingår orter med fler invånare i det fall att andel permanenthus är mindre än 50 %. -Fritidshusområden är koncentrationer av fritidshus med minst 50 fritidshus och högst 150 meter mellan husen. De avgränsas för områden utanför tätorter.

20 Skogsstyrelsen (24) målbilder för miljöhänsyn ska hjälpa till att klargöra vad som ingår i ansvaret. I Skogsstyrelsens arbete med skog definieras skogssektorn bredare. Då inkluderas intressenter som inte har en direkt påverkan på tillståndet i skogen men däremot ett starkt intresse av hur det ser ut. Då skogen ska skötas med hänsyn till andra intressen blir det viktigt att de intressena ges en möjlighet till dialog och påverkan i vårt övergripande arbete. Förvaltningen av målbilder för god miljöhänsyn syftar till att målbilderna ska vara väl förankrade i skogssektorn, i dess vida bemärkelse, och att de som anammar målbilderna också sprider kunskap om varför dessa finns inom sina nätverk. Andra intressenter Skogsstyrelsen Skogsbruket Bild 14. Skogssektorns delar ska hjälpas åt. Samhället delas upp i sektorer när vi talar om mål för olika politikområden. Sektorsansvar innebär det ansvar som sektorn har för att uppfylla målen för skog, miljö och friluftsliv. Sektorsansvaret delas mellan de delar av samhället som kan ha en direkt påverkan på tillståndet i skogen. Arbetet med målbilder för miljöhänsyn ska hjälpa till att klargöra vad som ingår i ansvaret. I Skogsstyrelsens arbete med skog definieras skogssektorn bredare. Då inkluderas intressenter som inte har en direkt påverkan på tillståndet i skogen men däremot ett starkt intresse av hur det ser ut. Då skogen ska skötas med hänsyn till andra intressen blir det viktigt att de intressena ges en möjlighet till dialog och påverkan i vårt övergripande arbete. Roller och ansvar för god miljöhänsyn Allmänheten Människor vill gärna veta vad som händer i närmiljön. Människor upplever ofta förändringar som mer eller mindre obehagliga. Obehaget kan mildras genom att man får en chans att förbereda sig inför den och förstår varför den sker. Skogsbruket är öppna för dialog och vill gärna att allmänheten och föreningslivet tar chansen att tycka till vid sådana tillfällen. Skogsbruket Skogsbruket har ett ansvar att följa lagen och bidra till uppfyllelsen av nationella mål för skog, miljö och friluftsliv Människor uppskattar att skogsbruket informerar när de genomför en åtgärd i skogar som de använder för friluftsliv och rekreation. Ibland önskar man också att skogsbruket bjuder in områdets nyttjare till dialog.

21 Skogsstyrelsen (24) De gemensamma målbilderna ska hjälpa skogsbruket att uppnå god miljöhänsyn och därför förväntas skogsbruket implementera dem i sin verksamhet. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen ska följa upp att Skogsvårdslagen följs och bidra till uppfyllelsen av nationella mål för skog, miljö och friluftsliv. Myndigheten har ansvar för att leda skogssektorns utveckling av målbilderna för en god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen är en tillsynsmyndighet som även arbetar med rådgivning och information, men rollen vid kontakten med näringen ska vara tydlig. Skogsägaren eller drivningsföretaget ska inte behöva undra över om myndigheten utövar tillsyn eller bedriver rådgivning. Skogsstyrelsen stödjer kommunikation vid åtgärder i skogar för friluftsliv och rekreation genom att tillhandahålla råd och informationsmaterial. Genom återkoppling efter enskilda åtgärder och företagsbesök stödjer Skogsstyrelsen även näringens arbete för att uppnå de gemensamma målbilderna. Föreningar Många föreningar uppskattar att få en inbjudan om dialog inför åtgärder i områden där de bedriver verksamhet. Skogsbruket förväntar sig att föreningar tackar ja till inbjudan om dialog inom områden som är viktiga för dem. Olika föreningar har dock olika syften med sin existens och det finns stora skillnader i förutsättningar och prioriteringar. Därför är det inte självklart att alla föreningar tackar ja till en dialog. Länsstyrelserna Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna särskilt: stärka samverkan med varandra, Skogsstyrelsen, kommuner och andra berörda aktörer, betona arbete med tätortsnära natur och genomföra insatser för att friluftslivsmålen ska få ökat genomslag inom bl.a. samhällsplanering, utvecklings- och tillväxtarbete samt naturvårdsarbete och redovisa behov av åtgärder för att stärka arbetet med friluftslivspolitiken. Länsstyrelserna ska upprätta en handlingsplan för grön infrastruktur i samverkan med aktörer, kommuner och andra myndigheter. Kommunen När det gäller skogens värde för friluftsliv och rekreation har landets kommuner ett särskilt ansvar, dels som ansvarig för den fysiska planeringen inom kommunen, dels som markägare av tätortsnära natur. Inom såväl skogspolitiken som frilufts- och naturvårdspolitiken pekas kommunen ut som ansvarig för att planera för de gröna miljöer som utgör en viktig beståndsdel i en god boendemiljö. Förutsättningarna skiljer sig dock åt från kommun till

22 Skogsstyrelsen (24) kommun. Dels beroende av resurser och kompetens, men också på vad politikerna bedömer är viktiga frågor i just den kommunen. Kommunen har ett ansvar att planera för friluftsliv och rekreation inom kommunen. Däremot har kommunen inte möjlighet att förhindra en privat markägares skogsbruk utan att ersätta hen. Detta gör att lokal dialog och samverkan med såväl skogsägare/skogsbruket som andra myndigheter och organisationer blir väsentligt för att hitta långsiktigt hållbara lösningar för skogar som har betydelse för rekreation och friluftsliv (skr. 2012/13:51). Det är naturligt att kommunerna tar ett stort ansvar för att skogarna sköts på ett socialt hållbart sätt anpassat till allmänhetens behov (prop. 2007/08:108, sid 80-81). Dialog och samråd => Kommunikation Vad är det som förväntas? Vad är rimligt? Är det regelrätta samråd där ett stort mandat över utfallet lämnas till de som deltar, eller handlar det om information? När ska vi använda det ena eller andra? Vem har ansvar? Vi har diskuterat detta i skogen och genom videomöten. Mycket av gruppens diskussioner har handlat om dessa ord och dessa begrepp. Vi benade ut varför ordet samråd upplevdes besvärande och vad det var vi var ute efter. Till slut kunde vi enas om att det var kommunikation kring åtgärden som var kärnan i det vi eftersträvade. Denna kommunikation kan ske på olika sätt och i vissa situationer är det samråd som gäller. Samråden har vi då sparat till de områden som styrs till samråd genom krav i certifieringsregler eller genom krav i lagstiftningen. Kommunikation betyder att göra gemensamt och handlar om olika sätt att göra något gemensamt. Det finns olika former av kommunikation som passar olika bra vid olika tillfällen. Gemensamt för dem alla är att det alltid är viktigt att vara tydlig med förutsättningarna och att vara beredd att lyssna. Kommunikationen behöver ske på flera nivåer och vi har siktat in oss på två av dessa. Den ena nivån är den lokala övergripande kommunikationen som bör ske inom varje kommun för att öka förståelsen för värdet av skogar för friluftsliv och rekreation samt för skogsbrukets möjlighet att ta hänsyn till detta vid åtgärder. Det är en del i en långsiktig planering som möjliggör att rätt skötsel används på rätt plats. Den andra nivån är kommunikation vid den enskilda åtgärden. Den handlar mycket om att erkänna att friluftsliv och rekreation påverkas av åtgärder, men att det inte är omöjligt att kombinera skogsbruk med friluftsliv och rekreation. Ansvar, roller och syften skiljer sig åt men båda nivåerna är viktiga verktyg för att goda idéer ska få genomslag ute i skogen. Samverkan I nästan alla politiska styrdokument anges att komplicerade frågor ska lösas i samverkan med andra. Andra myndigheter, andra aktörer, andra intressenter och så vidare. Tanken bakom samverkan är att det är många som delar på ansvaret för att uppnå målen inom det området. I vårt fall inom

23 Skogsstyrelsen (24) skogspolitiken. Genom en samverkan ska vi kunna nå längre än om vi arbetar var och en för sig. Ibland sker samverkan när vi ska ta fram en policy, eller en målsättning. Ett exempel på det är våra målbilder. När det gäller målbilderna sker också en kontinuerlig samverkan för att förvalta dem så att de utvecklas. För att samverkan ska upplevas som ett bra verktyg måste det dock vara tydligt från början vilka spelregler som gäller. Den som deltar ska också känna att deltagandet bidrar till ett bättre eller tydligare utfall. En bra samverkan innebär att man kan förtydliga det delade ansvaret och minskar risken för att viktiga bitar faller bort för att alla trodde att ansvaret var någon annans. Information Information sker från en sändare till en mottagare utan annat syfte än att mottagaren ska veta vad som är på gång. Det kan kompletteras med en erbjudan om kontakt för att få svar på frågor, men det huvudsakliga syftet är att föra ut ett budskap om att en åtgärd är planerad, varför den ska genomföras, hur det kommer att gå till och hur det kommer att se ut efteråt. Informationen ska vara utformad så att den visar respekt för mottagaren och inte upplevas obehaglig. Den kan vara skriftlig eller muntlig eller både och. När det gäller kommunikation vid skogliga åtgärder räcker det i många fall med en lapp i anslutning till åtgärden, men ibland kan det vara bra att komplettera med en lapp i brevlådan, eller ett telefonsamtal till någon viktig nyttjare. Vilken form av kommunikation som passar bäst bör man avgöra innan man bestämt sig för hur åtgärden ska utföras. Dialog I en dialog möts två eller flera parter för att lyssna till varandra. Dialog kommer från grekiskan och betyder genom språket. Genom språket skapar vi en gemensam bild av något. Kärnan i dialogen är att förstå vad den andre säger och lägga sig vinn om att den andra förstår ens eget budskap. En dialog används för att deltagarna ska få en gemensam grund att stå på. Detta kan vara ett bra verktyg när det finns tydliga nyttjare av ett område och dessa nyttjar området aktivt, kanske till och med har löfte om att gå utöver allemansrättsligt nyttjande och anlägga samlingsplatser eller träningsanläggningar. T ex om det är en skog som nyttjas av skola, förskola eller äldreboende, eller om triathlonklubben eller mullegrupper använder den.

24 Skogsstyrelsen (24) Bild 15. Dialogen underlättas om alla har samma bild av det som ska diskuteras. Bild: Sofia Blomquist Samråd Formella samråd kan genomföras till följd av krav i lagstiftningen eller certifieringsregler. Det innebär att såväl formerna som dokumentationen för dialogen är tydligare. Vid dessa tillfällen kan den som bjuds in kan påverka utfallet av åtgärden mycket eller lite. Det medför att åtgärden och hur den ska genomföras inte bör vara detaljplanerad innan samrådet genomförs. Ett tydligt handlingsutrymme och mandat inför samrådet ökar sannolikheten för ett bra resultat och en god kommunikation vid samrådets genomförande.