Ekosystemtjänster i Falkträsket

Relevanta dokument
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Vegetation som föroreningsfilter

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Question today imagine tomorrow create for the future

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Yttrande över program för Älta centrum.

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II)

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Kommunal Författningssamling

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Framtidens städer är gröna!

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Grönstrategi för Visborg

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

Balanseringsprincipen i Lunds kommun ett sätt att kompensera för natur och rekreation vid exploatering

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Handlingsnummer SBN2016:60. Rapport. Naturvärdesinventering - Skogsängen

Detaljplan för fast Västiås 1:2, Vemdalen

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

Naturen till din tjänst

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

, uppdaterad KS/KF 2012:

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Detaljplan för ny skola, Hammar, Hammarö kommun

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Grön översiktsplan Vilhelmina kommun

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

Transkript:

Bilaga dnr: 2011.3476 Ekosystemtjänster i Falkträsket Påverkan och effekter vid exploatering av bostadsområdet södra Falkträsket. Ekosystemtjänstgrupp Kategori Exempel Skapa Stärka Skydda Skippa Försörjande tjänster Timmer, massaved och dekorativa material Biobränsle Före: Planområdet utgörs av ca 36 ha skogsmark som brukas. Efter: 15 kommer att avverkas och bli kvartersmark, varav 8,2 villatomter. 3,9 ha blir parkmark och 17,2 ha blir naturmark. Före: Skogen är till stora delar uppvuxen och endast mindre mängd biobränsle bedöms produceras. Efter: Planområdet avskogas och/eller avvattnas till stora delar, vilket påverkar den skogliga återväxten. Vid sänkning av grundvattennivån kan barrträd med grunda rotsystem dö och föryngring av lövträd främjas.

Vilt Före: Jakt beddöms ej förekomma i området. Efter: Jakt ej aktuellt inom detaljplan. Fisk Före: Falkträskbäcken håller mindre öringbestånd. Vandringshinder finns. Efter: Åtgärder för förbättrad ekologisk status ska genomföras oavsett om planen antas eller ej. Genomförande av planen får ej försämra statusen på Falkträskbäcken. Bär Före: Visst nyttjande av området för bärplockning kan antas förekomma. Efter: Det skogsområde som producerar bär blir huvudsakligen till villatomter. Svamp Före: Visst nyttjande av området för svamp-plockning kan antas förekomma. Efter: Det skogsområde som producerar svamp blir huvudsakligen till villatomter. Betesdjur och foder Före: Tillhör Maskaure samebys åretrunt-mark. Uppsamlingsområde finns söder om Falkträsket. Efter: Efter exploatering är området obrukbart för renbete. Odling Före: Skogsmark. Efter: Odling av frukt, bär och grönsaker i trädgård, växthus eller parkmark. Även icke ätbara produkter tex blommor. Dricksvatten Före: Befintliga stugor i anslutning till planområdet har privata dricksvattenbrunnar. Befintligt bostadsområde som angränsar till planområdet nedströms och har kommunalt vatten. Efter: Sänkning av grundvattennivån planeras. Risk för påverkan av de privata brunnarna bedöms liten.

Kulturella tjänster Vardagsrekreation och besöksnäring. Mental och fysisk hälsa Estetik Kunskap och information Före: Skogsområdet nyttjas för främst till promenad/vandring men även bäroch svampplockning. Stig till och från Falkträskbadet finns. Skoterled finns i området. Falkträsket erbjuder badplats, segling, paddling, fiske (sommar och vinter), skridskoåkning mm. Efter: Till stora delar blir området privatiserat av villatomter. Möjlighet till svamp och bärplockning försvinner. Aktiviteter förknippade med Falkträsket bedöms påverkas endast i mindre omfattning. Tillgängligheten till Falkträsket kan öka vid genomförande av planen till exempel genom nya vägar, stigar, broar, spångar. Före: Naturliga skogsmiljöer minskar stresshormoner i kroppen. Efter: Minskad tätortsnära skogsareal. Området avskogas eller blir till skött parkmark/naturmark. Parkmark och skött naturmark kan också bidra till ökat välbefinnande. Individuell upplevelse. Före: Arealen naturliga skogsmiljöer minskar. Efter: Området avskogas eller blir till skött parkmark/naturmark. Detta kan upplevas både estetiskt positivt eller negativt. Grön och blåstruktur bidrar till en vackrare stadsbild. Individuell upplevelse. Före: Förståelse för naturen och ekosystemens behov och betydelse underlättas av tätorsnära skog. Området nyttjas inte idag av någon skola. Efter: Planen innehållet tomt för förskola.

Reglerande tjänster Sociala interaktioner Buller Klimatreglering, klimatanpassning, kolupptag och kolinlagring Förebyggande av stormskador Före: Skogsmark. Inga eller mycket få (vid Falkträsket) tydliga målpunkter eller mötesplatser. Efter: Gröna mötesplatser stärker social interaktion. Detaljplanen ger förutsättningar för skapande av mötesplatser till exempel vid dammar för hantering av dagvatten och vid Falkträsket. Före: Skogsmark. Buller förekommer ej. Efter: Ökad biltrafik. Buller under byggfas. Upplevd lägre ljudnivå i villaområde som omges av skogsmark. Före: Luftens koldioxid lagras som kolföreningar i träd och skogsmark. Skog/växtlighet motverkar därför växthuseffekten. (All skog utom hyggen och nyplanteringar). Skogen utgör ett skydd i norr för befintliga hus/stugor vid Falkträsket. Efter: Området avskogas och blir till villatomter. Skogens effekter för klimatreglering försvinner/minskar kraftigt. Växtlighet i park och naturmark och på tomter påverkar lokalklimatetvärmer och svalkar byggnader. Vatten och växlighet reducerar och reglerar temperatur, vind och luftfuktighet i stad/ villaområde. Skydd mot extremt väder. Ökad trafik ger ökat CO2-utsläpp. Före: Skogsmark som brukas med naturvårdshänsyn är normalt sett stormtåliga. Efter: Grundvattennivån sänks. Kraftigt ökad risk för stormfällning och träddöd initialt efter sänkningen. På lång sikt har träd och växlighet stabiliserande effekt i stadsmiljöer, tex natur och parkmark i planen.

Förebyggande av erosion och jordras Vattenreglering snösmältning och vårfloder Luftkvalitet Vattenrening Före: Skogsmark är stabiliserande och minskar risk för erosion och jordras. Efter: Avskogning ökar risken för erosion och jordras. Ökad tillförsel av partiklar/ humusämnen till Falkträskbäcken.Planteringar och växtlighet minskar risken." Före: Skogsmark motverkar översvämning erbjuder naturlig vattenreglering till exempel vid snösmältning pch perioder med kraftig nederbörd. Kapar flödestopparna. Falkträskbäcken. Efter: Riskerna ökar. Grundvattensänkning. Vad blir effekterna? Villatomter, mer hårdgjorda ytor, vägar, Minskad vattenreglerande förmåga förväntas. Åtgärder - fördröjnings/sedimentationsdammar. Före: Skogsmark tar upp koldioxid och producerar syre. (Ett uppvuxet träd producerar syre till 10 personer i ett år.) Sotpartiklar fastnar i bladverk. Efter: Avskogning gör att reningseffekten försvinner på platsen. I ett större perspektiv är detta av mindre betydelse. Inga problem med sotpartiklar förväntas i området. Före: Skogsmark erhåller naturling vattenrening /filtrering och nedbrytning av föroreningar, växtlighet fångar näringsutsläpp. Efter: Avskogning gör att reningseffekten försvinner/minskar kraftigt. Sedimentationsdammar för dagvatten planeras för att minska effekterna från bebyggelsen. Falkträskbäcken renar/späder ut dagvatten.

Stödjande tjänster Biogeokemiska kretslopp Markens bördighet Fotosyntes - primärproduktion Pollinering av växter Biologisk mångfald och genetiska resurser Före: Området består av morän och postglacial lera/silt. Måttlig sulfidrisk i lera/ siltområdet. Efter: Oförändrat. Eventuella sulfidleror körs på deponi." Före: Skogsmark med hög grundvattennivå. Efter: grundvattensänkning kan ge högre tillväxt av biomassa. Minskad areal skog, mer villatomter. Utfyllnader kan påverka bördigheten, både positivt och negtivt. Före: Fotosyntes i skogsmiljö och vattensystem. Efter: Fotosyntes genom växtlighet på villatomter, parker och naturmark. Före: Pollinering av arter knutna till skogsmark minskar. De är viktiga för produktion av frukt, grönsaker och nötter i stadsmiljön. Efter: Dock passar stadens grönska tex vissa bin bra. Bin producerar till och med rikare skördar i stadsnära odling, där det är större variation och mindre insektsgifter. Före: Det är okänt om området hyser rödlistade arter. Skogen är till stora delar tätortsnära produktionsskog. Falksträskbäckens ekosystem bidrar till bilogisk mångfald. Efter: Villatomter, vägar, bebyggelse gör att området inte bidrar till biologisk mångfald eller genetiska resurser. Falkträskbäcken påverkas av dagvatten. Genomförande av planen får ej försämra ekologisk status på Falkträskbäcken.

Stabilitet och resiliens Habitat och livsmiljöer Fröspridning Före: Uppväxt skog erbjuder i sig stabilitet och resiliens. Falkträskbäcken relativt orörd inom planområdet men kraftigt påverkad av dagvatten nedströms planområdet. Efter: Avskogning och sänkning av grundvattennivån skapar en kraftigt modifierad miljö. På lång sikt kan park och naturmark etablera sig med viss stabilitet. Ytterligare påverkan på Falkträskbäcken att vänta." Före: Livsmiljöer för däggdjur, fåglar, fiskar, insekter och växter. Inga kända rödlistade arter förkommer i området som består av tätortsnära barrblandskog. (Ej inventerad) Efter: Grundvattennivån sänks. Ger kraftig förändring av befintliga livsmiljöer. Förväntad träddöd på grund av grunda rotsystem hos träden. Nyetablering av lövträd i första successionen att vänta (beroende på marktyp). Nya habitat för tex bin, fjärilar, gnagare, småfåglar kan uppkomma på till exempel villatomterna. Genomförande av planen får ej försämra ekologisk status på Falkträskbäcken. Före: Fröspridning av skogsmarksarter. Falkträskbäcken bidrar till fröspridning. Efter: Fröspridning av trädgårds- och parkarter. Dock inte alltid önskvärt.