Konstruktion & Produktion

Relevanta dokument
Drift och underhåll för svenska förhållanden

Frågeställningar vid vindkartering: Var blåser det? Varför blåser det som det gör?

CFD Vindstudie RegionCity

Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Analys av turbulensmodeller för CFD

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

Simulering av kabelbränder i sekundära säkerhetssystem med CFD-koden SMAFS

Föreläsning 2 Vädrets makter

Mätning av vindkraftljud

Metrologi för vindkraft

Vindkomfortstudie för Havtornet (del av Norra Djurgården 1:37), Östermalm, Stockholm stad

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik Göteborg. TME055 Strömningsmekanik

Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Vindkartering av Norra Sigtuna stad

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund

Stokastiska processer med diskret tid

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Tentamen Luft och buller 7,5 hp

SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB. Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun. Göteborg

Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?

Strategi för forskning och innovation om vindkraft

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Mätningar och modellering i svensk miljö, hur optimerar vi bäst modellkedjan, och hur validerar vi den?

AERODYNAMISKA BERÄKNINGSMETODER

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA

Lägesrapport Vindforsk IV: "P , Forestwind" Vindkraft i skog II Oktober 2015

Datorbaserade beräkningsmetoder

Spridningsmodeller som hjälpmedel vid miljöprövningar

transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA

GIRAFFEN FÖRNYELSEBAR ENERGI FÖRNYELSEBARA MATERIAL PERFEKT SYNERGI

Föreläsning 7: Punktskattningar

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Flera stokastiska variabler.

1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Kovarians och kriging

Stadsklimateffekter i Uppsala Andreas Karelid

Alpin Aerodynamik. Åk fortare. Dr Fredrik Hellström. Christian Jansson. Aerodynamikrådgivare. Landslagsåkare S1

Simulering av elmarknader. EG2205 Föreläsning 11, vårterminen 2016 Mikael Amelin

Vindmätning i Tomta 2014

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)

Projekt Tritteboda Vindkraftpark

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Föreläsning 7: Punktskattningar

3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering employees

eller

Inverkan av det interna gränsskiktets höjd på turbulensstrukturen i ytskiktet

PM Bussdepå - Gasutsläpp. Simulering av metanutsläpp Verkstad. 1. Förutsättningar

Högkoncentrerade elektrolyter

Temperatur (grader Celcius) 4 tim. och 32 min tim. och 12 min tim. och 52 min tim. och 1 min tim. och 4 min.

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Föreläsning 7: Punktskattningar

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Vindkraft i skog. Produktionsförutsättningar och externa faktorer. Markus Rönnqvist, Stockholm

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

Amplitudmodulation för vindkraftsljud

Stokastiska processer med diskret tid

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Utvärdering av dataprogram för vindresursberäkningar

Vindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström

Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller. Martin Råberg

Förnybara energikällor:

Ljudutbredning Påverkan av väder och vind

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Hjuleberg Vindkraftpark

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Radiatorer KV-M Integra

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Vindkraft. Sara Fogelström

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

Hemuppgift 2 ARMA-modeller

CFD-simulering av flöde i inloppstub och spiral

Optimera underhållet och maximera livslängden

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.

Havsytan och CO 2 -utbytet

SIMULERING AV SKOGSBRÄNDER. Christian Jönsson Johan Linåker Brandingenjörer LTH

Statistik och epidemiologi T5

Sensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare

Transkript:

Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion Drift & Underhåll Nätintegration

En ny modell för turbulensen i atmosfärens gränsskikt Antonio Segalini Johan Arnqvist johan.arnqvist@geo.uu.se

Mål och bakgrund En modell som kan beräkna turbulensens storlek och samvariation på olika skalor är mycket viktigt för vindkraftskonstruktion Atmosfärens skiktning (stabilitet) blir mycket viktigare ju större turbinerna blir Därför behöver turbulensmodellerna anpassas efter detta! 3 (25)

Atmosfärens stabilitet påverkar vind Stabilt Hög vindskjuvning Skiktningen dämpar turbulensen (låg turbulensintensitet) Neutral Mekaniskt driven turbulens från vindskjuvning dominerar Unstable Liten vindskjuvning och turbulens Skitningen ökar turbulensen (hög turbulensintensitet) 4 (24)

Mål och bakgrund Hur samvarierar vinden över rotorn? 5 (25)

Olika sorters turbulensmodeller CFD (Computational Fluid Dynamics) RANS U-RANS LES NWP Statistiska turbulensmodeller Mann-modellen 5 (25)

Olika sorters turbulensmodeller CFD (Computational Fluid Dynamics) RANS U-RANS LES NWP Statistiska turbulensmodeller Mann-modellen 6 (25)

Intensity Co-variation Spektral turbulensmodellering En spektraltensor ger samvariationen av olika variabler på olika stora skalor (för vindkraft u, v, w och θ (eller ρ)) Spektraltransform Tid Vågtal 8 (25)

Turbulens i atmosfären Turbulens i atmosfärens gränsskikt är anisotropisk, d.v.s energin är ojämnt fördelad mellan olika riktningar Virvlar i atmosfärens gränsskikt Stora virvlar är mer anisotropiska än små En av de mest använda turbulensmodellerna är Mannmodellen, som tar hänsyn till just detta 9 (24)

Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 10 (25)

Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 11 (25)

Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 12 (25)

Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 13 (25)

Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 14 (25)

Mann-modellen Eddy break-up time

Ny modell med stabilitet Eddy break-up time

Ny modell med stabilitet + + + Eddy break-up time

Ny modell med stabilitet Eddy break-up time

Jämförelse mellan modell och mätningar Neutral Ri=0.07 Stabil Ri=0.10 19 (25)

Profiler av kovarianser från integrerade modellspektra

Korrelation mellan vinden på olika höjder Ökande stabil skiktning 21 (25)

Sammanfattning och slutsats En ny modell har utvecklats för turbulensen i atmosfärens gränsskikt Data visar att modellen kan förutsäga energiuppdelningen i olika riktningar Modellen följer teoretiska förutsägelser om turbulensen i Inertial subrange Modellen visar på samma trender med ökad stabilitet som mätningarna Modellen visar på samma trender vid avståndsseparation som mätningarna 22 (25)

u v w

Vidareutveckling och frågor Vi hoppas att modellen kommer få stor spridning inom vindkraftsforskningen Lastberäkningar Effektberäkningar Vakmodellering Tack för att ni lyssnat! 24 (25)

Data från punkter med vertikalseparation Δz=20 m Co och Q spektra Koherens och fasförskjutning Co and Q spektra för temperatur