Ansökan om medel från samordningsförbundet Uppgifter om sökande organisation (stödmottagare) Organisationens namn Skellefteå Kommun Enhet/arbetsställe Socialkontoret Firmatecknare/Chef Lotta Svärd Organisationsnummer 212080-2643 Utdelningsadress Postnummer Postadress 931 85 Skellefteå Kontaktperson Håkan Lundmark Kontaktpersonens telefonnummer 0910-735831 Kontaktpersonens e-post adress Hakan.lundmark@skelleftea.se Kontaktpersonens mobiltelefonnummer 0706-735438 Plusgiro Bankgiro Uppgifter om samverkanspartner Organisationens namn Enhet/arbetsställe Firmatecknare/chef Kontaktperson hos samverkanspartner Kontaktpersonens e-post adress Kontaktpersonens telefonnummer Kontaktpersonens mobiltelefonnummer
Projekt/verksamhetsbeskrivning Förlängning av pågående projekt Samordning av insatser för personer med neuropsykiatriska diagnoser och utvidgning till att också omfatta samordning av samhällets stöd i skolan och i övergången mellan skola och vuxenliv för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bakgrund/problemformulering Beskriv kortfattat nuläge/problembild och de möjligheter som motiverar projektet/verksamheten! Projekt Samordning av insatser för personer med neuropsykiatriska diagnoser startade 2009-03-01 och avslutas 2010-02-28. Under arbetets gång har, förutom arbetet med projektets syfte och mål, framkommit ett stort behov av ett förebyggande arbete för målgruppen. Í dag finns stor kompetens och många goda insatser görs redan för målgruppen men det finns också utvecklingsbehov inom många områden. Det finns i en persons liv många brytpunkter som för de allra flesta kan överbryggas utan några stora problem. För ett antal individer måste dock ett stöd byggas upp. Det stöd som finns kommer ofta alldeles för sent, när personen redan fallit ner i någon av alla brytpunkter som finns t.ex. inom skolans olika stadier och mellan de verksamheter som stöttar samma individ men inte möts och samarbetar. En annan viktig brytpunkt att samordna är övergången till vuxenlivet. Anhöriga beskriver att de inte orkar längre, nätverk som krackelerar, ungdomar som blir 18 år och själva kan bestämma över sina stödinsatser. En del ungdomar avbryter sin skolgång, blir sittande hemma eller hamnar i missbruk och/eller kriminalitet med bidragsberoende som följd. Vi vet alla att villkoren i arbetslivet speglas redan i skolan. Vid sena stödinsatser och brist på samverkan är också risken för dubbla diagnoser (missbruk och psykiska sjukdomar) överhängande. Många berörs på olika sätt av målgruppen; skola, psykiatri, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, habiliteringen, fritidsgårdar m.m. Behovet av tidiga, samordnade och individanpassade insatser är stort. Det finns också ett stort behov av tidig, tydlig och samordnad information till både föräldrar och ungdomar från både skola, socialtjänst och landsting. Detta förebyggande arbete ryms inte i befintligt projekt Samordning av insatser för personer med neuropsykiatriska diagnoser utan behöver både belysas mer ingående under en tid och integreras i den verksamhet som är under uppbyggnad för målgruppen. Det samverkanscenter som är under uppbyggnad måste från början få ta sig an även ungdomar i tonåren att utesluta den gruppen skulle inte göra verksamheten trovärdig. Vi måste bygga upp en struktur som underlättar för målgruppen att komma ut i arbete och sysselsättning. Vi måste tidigt förebygga utanförskap och tillsammans arbeta med att stärka individens förmågor. För att målgruppen ska få en individanpassad och tillrättalagd skolgång med samsyn i stödinsatser från alla inblandade myndigheter måste bland annat följande frågetecken rätas ut: Hur kan vi skapa en överblickbarhet och samordning av samhällets stöd till ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur kan vi överbrygga de brytpunkter i personens liv som stadieövergångar innebär? Hur kan vi på gymnasiet utforma och skapa en studiemiljö där målgruppen kan tillgodogöra sig undervisningen? Hur kan vi tidigt förbereda och samordna en övergång till vuxenlivet?
Hur kan vi samordna kommun och landsting vad gäller stödet till individen efter att denne har fått en diagnos? Hur kan vi samordna stödet till individen när denne inte har någon diagnos? Den målgrupp som vi samlar under begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är långtifrån homogen. Förutom ett antal definierade diagnoser finns ett antal varianter med dubbeldiagnoser och en grupp ungdomar med lindrig utvecklingsstörning som kan ha liknande behov som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att ytterligare komplicera bilden finns ungdomar som har behov av samhällets stöd men som saknar (och inte vill ha) diagnos. Handikappomsorgen är även projektägare till Mellansteget. Även detta projekt har tydligt visat på behovet att tidigt förbereda och samordna en övergång till vuxenlivet. För denna utvidgade målgrupp finns ett stort behov av att den enskilde redan på väg uppför trappen förbereds ordentligt på vad som väntar bakom dörren in till Arbetsmarknadstorget. Syfte Beskriv syftet med projektet/verksamheten! Syftet med detta nya projekt är dubbelt; Att i projektform kunna bygga upp det samverkanscenter som är resultatet av grundprojektet. En förutsättning för att samverkanscentret ska fungera är att berörda organisationer följer de överenskommelser som kommer att upprättas för att säkerställa samverkan. Det är rimligt med 10 månaders projekttid för att säkerställa funktionen. Det finns en risk att berörda organisationer av något skäl inte anser sig kunna fullfölja överenskommelserna och drar sig ur och då kan socialtjänsten rimligen inte ensamma klara verksamheten. Att skapa överblickbarhet och samordna samhällets stöd till ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom att bygga upp en samverkansstruktur mellan berörda parter. Denna struktur har som uppgift att för målgruppen skapa en röd tråd mellan de verksamheter som samtidigt stöttar personen men också en röd tråd genom skolan in i vuxenlivet. Genom ett förebyggande arbete vill vi bygga upp en helhetssyn kring individen i stödet från berörda organisationer, ett gemensamt synsätt kring behovet av stöd och former för detta. Arbetet i skolan måste intensifieras, det måste skapas broar över de brytpunkter, stadieövergångar som finns genom att tillrättalägga den fysiska, psykiska och sociala miljön så att varje elev får det stöd denne behöver. Mötesplatser ska byggas upp genom gemensam utbildning i syfte att bygga upp en gränsöverskridande verksamhet för att optimera stödet till personen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mål Beskriv projektets/verksamhetens mål både för deltagande organisationer/myndigheter och för de målgrupper som ingår! Tänk på att målen ska vara möjliga att mäta! Efter projektets slut finns:
Ett fungerande Samverkanscenter för barn/ungdomar/vuxna där samtliga organisationer tar sitt ansvar enligt upprättade överenskommelser ett gemensamt synsätt hos berörda myndigheter/organisationer kring hur stödet för målgruppen barn/ungdomar kan optimeras. Detta finns beskrivet i en för alla känd rutin som ska vara vägledande för alla berörda. en tydlig rutin/mötesplats mellan IFO, BUP och skolan vad gäller stödet till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tydliga rutiner kring stadieövergångar inom skolan så alla elever, utifrån sina förutsättningar, kan genomföra grundskolan och gymnasieskolan. en tillrättalagd studiemiljö på gymnasiet som möjliggör för målgruppen att tillgodogöra sig undervisningen. en tydlig rutin inför övergång till vuxenlivet så eleven tidigt kan förberedas. en rutin kring samordning mellan kommun och landsting vad gäller stödet till individen efter att denne har fått en diagnos. en rutin kring samordning av stödet till individen när denne ännu inte har fått någon utredning Målgrupp Vilken eller vilka är målgrupperna? Beskriv målgruppen närmare, t ex problem och resurser, storlek, könsperspektiv etc. Målgruppen för det utvidgade projeket är berörda myndigheter och organisationer dvs. skolan; grundskolan, skolans Resursavdelning och gymnasieskolan, psykiatrin; BUP, KKBC, habiliteringen; Barn och ungdomshabiliteringen och Råd och stöd, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, brukarorganisationerna och Socialtjänsten; Individ och familjeomsorgen och handikappomsorgen. Genomförande och samverkan Hur ska projektet/verksamheten organiseras och styras? Vilka kompetenser behövs? Var rekryteras dessa ifrån etc? Vilka ska ni samverka med och om vad? Beskriv de planerade aktiviteterna i projektet/verksamheten. Vilka hinder finns för att målen ska uppnås? Samordningen sköts av en person med kompetens inom området och med god förmåga att driva projekt. Personen rekryteras med öppet ansökningsförfarande av Skellefteå Kommun. Gymnasieskolan ska utse en kontaktperson som arbetar halvtid tillsammans med samordnaren. Samverkan ska ske inom; Skolan - tidiga insatser och stadieövergångar Skolans Resursavdelning och Handikappomsorgen vad gäller boende och fritid Gymnasieskolan, Handikappomsorgen, Arbetsförmedlingen och försäkringskassan vad gäller övergång till arbete/sysselsättning Mellan skolan och övriga verksamheter för att skapa en samsyn och gemensam hållning vad gäller att tillrättalägga stödet kring individen Skola, BUP, KKBC och Individ och familjeomsorg vad gäller en röd tråd mellan utredning och det stöd som tydliggjorts Skola och Barn och ungdomshabilitering vad gäller tidiga insatser Skola och Råd och stöd vad gäller brukar- och anhörigstöd Socialtjänst; Handikapp- och Familjeomsorg vad gäller att utveckling av stödformer inom SoL och LSS i första hand boende/fritid och arbete/sysselsättning Brukarorganisationerna inflytandefrågor. Kompetensutveckling, brukarrevisioner
Det hinder som kan finnas för att inte målen ska uppnås är att berörda organisationer inte ställer upp på ett gemensamt synsätt. Projektägare är Handikappomsorgen som förfogar över nödvändiga beslut och resurser. Handikappomsorgen äger det pågående projektet och kommer att ta ansvaret för uppbyggnaden och samordningen i samverkanscentret. Den utsedde samordnaren är projektledare. Till samordnaren knyts en kontaktperson på skolan som arbetar aktivt 50 % i projektet. Idet operativa, praktiska arbetet har samordnaren och kontaktpersonen stöd av en projektgrupp. Till projektgruppen inbjuds skolan, IFO, HO, arbetsförmedling, Försäkringskassan, BUP, Habiliteringen och brukarorganisationer. Tid och aktivitetsplan Under vilken tid ska planerade aktiviteter genomföras? Projekttid mars 2010 dec 2010. En arbetsgrupp påbörjar sitt arbete i december med att ta fram en arbetsbeskrivning och rekrytera samordnare och kontaktperson på skolan. Samordnare och kontaktperson får tillsammans ta fram en aktivitetsplan som bollas med projektgruppen Jämställdhet Hur ska jämställdheten främjas i projektet/verksamheten både i projektorganisationen respektive i målgruppen för projektet? Jämn könsfördelning ska eftersträvas. Projektet arbetar efter att motverka traditionella könsmönster avseende boende och arbete. Utvärdering och resultatspridning Hur ska projektet/verksamheten utvärderas? Vem/vilka ansvarar för utvärderingen och vilka frågor ska utvärderingen ge svar på? Hur ska resultaten och erfarenheterna dokumenteras och återföras till övriga verksamheter och andra intressenter? De angivna operativa målen är alla mätbara. Resultat och erfarenheter kommer att återföras till berörda organisationer i den projektredovisning som görs vid projekttidens slut samt i den gemensamma kompetensutvecklingsplan som arbetas fram. Förväntat resultat för organisationen/organisationerna Om måluppfyllelsen är hög och resultaten goda - hur ska projektet/verksamheten implementeras när projektmedlen är slut? Organisationerna ska ha en god överblickbarhet och kända rutiner över allt stöd som ges och känna en ökad trygghet genom en samsyn på målgruppen vilket också kommer att leda till att de insatser som görs blir effektivare. Förväntat resultat för den enskilde I vilken utsträckning leder projektet/verksamheten till att den enskilde får arbete eller väsentligt förbättrar sina chanser till arbete? Den enskilde ska väsentligt förbättra sina chanser till en god skolgång med en samsyn kring den enskildes hela livssituation, tidiga insatser och utvecklade former för att förbereda sig för vuxenlivet med boende, stimulerande fritid och arbete/sysselsättning. Anhöriga ska känna trygghet i att individen får en tillrättalagd skolgång utifrån sina resurser, att det finns en samsyn i och mellan alla stödinsatser runt individen och att övergången till vuxenlivet har planerats i god tid och sker på ett för individen tryggt och överblickbart sätt.
Kostnader och finansiering Vilka resurser krävs för att driva verksamheten eller genomföra aktiviteterna? Ange belopp för respektive år och totalt. (Endast direkta merkostnader för att driva verksamheten eller aktiviteten ska tas upp, redan befintliga kostnader ersätts ej av Samordningsförbundet). Fyll i nedanstående tabell. Resurser År 2010 År 2011 S:a total: Personal -1,0 tj samordnare 400 000 140 000 540 000 Skolans kontaktperson 0,5 tj 200 000 70 000 270 000 Övriga kostnader (inkl. ev. startkostnader) 100 000 50 000 150 000 Ev. utvärderingskostnader 50 000 50 000 Summa kostnader Intäkter (exkl. bidrag från samordn.förb) Summa nettokostnader (kostnad - intäkt) 700 000 310 000 1 010 000 Underskrifter Firmatecknare/Chef Landstinget Firmatecknare/Chef Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Skellefteå kommun Firmatecknare/Chef Arbetsförmedlingen Ansökan skall vara undertecknad av firmatecknare/chef från de samverkande myndigheterna.