Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen
|
|
- Alexandra Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även om det kostar mycket (t.ex kr), en mycket lönsam affär som kan ge 40 Mnkr eller mer tillbaka om man lyckas. Man behöver i stort sett bara lyckas en gång på hundra för att det ska löna sig. Ur rapporten DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN av Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Sid 2; En arena för de svaga är en investering i framtiden Enligt en rapport 1 som publicerades i februari 2008 fnns det i Sverige ett stort antal barn som är utsatta eller i riskzon för att, om inget görs, hamna i ett livslångt utanförskap. Författarna menar att det alltför sällan förekommer helhetssyn eller långsiktighet kring dessa barn, vilket riskerar att leda till onödigt mänskligt lidande och betydande samhällskostnader. Det fnns kommuner som har valt att tackla denna utmaning. Jönköpings och Vaggeryds kommuner är två av dem. Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Vi lever i en region som kännetecknas av en stark entreprenörsanda, där fexibilitet och samverkan är en viktig del i vardagen. Samarbete är inget främmande här, men inom de olika ofentliga förvaltningarna som arbetar med ungdomar i marginalen har samarbete inte tillhört vanligheterna. Resultatet är att vi inom de olika organisationerna kan arbeta med samma ungdomar och mot samma mål, men med metoder som ibland motverkar varandra. På samma gång vet vi att tidiga och samordnande insatser kring barn och unga mestadels resulterar i oerhört positiva ekonomiska efekter på sikt. Den personliga vinsten för varje ung människa som kommer bort från ett bidragsberoende och får möjligheten att leva ett vanligt liv är dessutom enorm! 1 DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN. Att värdera de ekonomiska efekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1
2 Trappsteget tar helt nya grepp för att hjälpa dessa ungdomar till en ny framtid. Det är ett samarbetsprojekt där målet är att ungdomarna inte längre ska bollas mellan skola, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling. Idén är att bryta utanförskap, och att genom tidiga och samordnande insatser också förebygga utanförskap. Inom ramen för projektet ger vi ungdomar mellan 16 och 24 år som riskerar att hamna i marginalen bättre möjligheter att komma bort från ett bidragsberoende. Genom samverkan tar vi dessutom vara på samhällets insatser och resurser på efektivast möjliga sätt! Priset för att negligera marginaliseringens effekter, både mänskligt och ekonomiskt, är högt. Mycket högt! I sin rapport visar Nilson & Wadeskog att den förväntade framtida årliga välfärdskostnaden för en studerad grupp om 20 ungdomar uppgår till ca kr per person och att den totala förväntade välfärdskostnaden för den aktuella gruppen fram till deras ålderspension uppgår till 138 Mnkr! Till detta kommer produktionsförluster på ca 112 Mnkr. De sammanlagda kostnaderna om ca 250 Mnkr för 20 ungdomars förväntade utanförskap, ska jämföras med de ca 2 Mnkr som satsats på att stödja gruppen på vägen tillbaka till samhällsgemenskap och normalitet. Lönsamheten för insatser i marginaliserade ungdomsgrupper är ofta utomordentligt hög. Redan på ett års sikt ger många projekt en avkastning som kan uppgå till 100 procent eller mer. Sett som ett samhällsgemensamt socialt investeringsprojekt räcker det med att man lyckas till 1,5 procent för att projektet ska anses vara samhällsekonomiskt lönsamt. Ur ett långsiktigt perspektiv ger ett projekt som lyckas förhindra en ung människas marginalisering ofta en avkastning på mellan 20 och 30 gånger insatsen! Bakgrund Socialförvaltningarna i Jönköping och Vaggeryd har båda ett antal ungdomar som uppbär försörjningsstöd eller annan form av bistånd. Vissa av dem har redan genomfört sina första kriminella handlingar och många är på väg att utveckla en negativ identitet. Projektägare Vaggeryds Kommuns Arbetsmarknadsenhet Arbetsförmedlingen i regionen arbetar också med en grupp (AME) ungdomar där de befntliga metoderna inte är tillräckliga för att få ut dem i arbetslivet. Försäkringskassan å andra sidan har en Samverkanspartner och medfinansiärer grupp unga som redan är långtidssjukskrivna och som uppbär Arbetsförmedlingen aktivitetsersättning, vilka befnner sig långt från Vaggeryds Kommuns individ och arbetsmarknaden och självförsörjning. familjeomsorg Fenix kunskapscentrum Samtidigt jobbar gymnasieskolorna med en växande grupp Jönköpings Kommuns socialtjänst och ungdomar som inte kan tillgodogöra sig undervisningen Arbetsmarknadsavdelning (AMA) och/eller inte är motiverade. Psykiska, fysiska och sociala Försäkringskassan Värnamo bekymmer som gör det svårt att få vardagen i skolan att fungera är inte ovanligt i den här gruppen. Inom ramen för projektet ser vi det som vårt gemensamma ansvar att samverka mellan de olika parterna. Genom att skapa den struktur som krävs, kan vi ge dessa ungdomar de verktyg och kunskaper som behövs för att de ska kunna bli självständiga och självförsörjande vuxna. 2
3 Ett projekt flera syften Trappsteget är ett projekt som har fera syften och fera olika målgrupper. För kommunerna är Trappsteget ett sätt att: främja näringslivet genom att sträva efter att möta företagens behov av kvalifcerad arbetskraft minska arbetslösheten och på så sätt öka skatteintäkter och minska kostnader för ekonomiskt bistånd att stärka det kommunala arbetet när det gäller att främja den enskildes rätt till arbete och förmåga till självförsörjning stärka arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret gällande unga som inte går på gymnasiet och som inte fått arbete Samtidigt är syftet med Trappsteget att: ge våra ungdomar verktyg att hantera vuxenlivet på att öka andelen ungdomar i arbetslivet att på individnivå fnna resurser anpassade för den enskildes behov att stärka samverkan och ta ett helhetsgrepp avseende ungdomsgruppen år att utveckla och förfna modeller och metoder i arbetet med målgruppen Dessutom ska projektet skapa medvetenhet hos arbetsmarknadens aktörer och aktivt arbeta för att få fer företag att öppna sina dörrar för marginaliserade grupper. Målgruppens bredd En del av Trappstegets deltagare är resursstarka och de kommer med en tydlig arbetsmarknadscoachning och kompetensutveckling snabbt att befnna sig på trappans sista steg; På väg ut på arbetsmarknaden. Men vi har också deltagare som har psykiska, fysiska och sociala bekymmer som gör att det är svårt för dem att få vardagen att fungera. Ungdomar med negativa erfarenheter från skolgången, som inte har kunnat tillgodogöra sig undervisningen och som har svårt att hålla den struktur som krävs för så väl skola som arbete. Vissa ungdomar är föremål för utredningar och insatser från socialtjänst och ibland även kriminalvård. Alla är ungdomar med bristande psykosocial hälsa, som riskerar marginalisering och lång arbetslöshet. För den här gruppen behöver vår verktygslåda vara bredare och fokusera mer på det sociala stödet. Med motivationsarbete, relationsbyggande, nätverksarbete och grundläggande ADL-träning hjälper vi dem först att att tillgodose grundläggande behoven och få en strukturerad och fungerande vardag. Inte förrän vi har lyckats med det inriktar vi insatserna på att få dessa ungdomar till utbildning eller i arbete. 3
4 Målgruppens gemensamma nämnare Trappsteget vänder sig inte till alla ungdomar i regionen, även om många av dem står utanför arbetsmarknaden. För att bli aktuell som inskriven deltagare i projektet ställs vissa krav. Ungdomarna måste vara mellan 16 och 24 år och de har gemensamt att; de saknar arbete inte får gymnasiet att fungera eller står utanför skolan eller på annat sätt behöver hitta vägar till en meningsfull sysselsättning De har också; studiebidrag genom gymnasiet eller försörjningsstöd från socialförvaltningen Eller är; inskrivna i en åtgärd från AF alternativt har en ersättning från FK Att som ungdom bli deltagare i Trappsteget är också bara möjligt om man rekommenderas av sin handläggare/kontaktperson i någon av följande organisationer: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Gymnasieskolan Socialförvaltningen Hur anmäler jag en ung människa i riskzonen till projektet? Om du är verksam inom någon av samarbetsorganisationerna eller inom gymnasieskolan och arbetar med en ung människa som uppfyller kriterierna och som du känner riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden så kan du rekommendera personen till projektet. De förslag på ungdomar som vi fått kommer sedan att tas med till Trappstegets referensgrupp. Referensgruppen har representanter från alla samarbetsparter och träfas en gång i månaden. Då presenteras de föreslagna deltagare från respektive organisation. Gemensamt beslutas sedan vilka ungdomar som är aktuella för inskrivning i projektet och vilka som är aktuella för andra åtgärder. För de som skrivs in i projektet tas också preliminärt beslut om vilka utredningar, aktiviteter och utbildningar som kan vara aktuella för den enskilda deltagaren. 4
5 De ungdomar som deltar i Trappsteget kommer att vara berättigade till alla de resurser som fnns i projektet utifrån sina specifka behov och detta oavsett vilken organisation som står bakom platsen i projektet! På sista sidan hittar du en lista med aktuella kontaktpersoner i projektet. Vänd dig till någon av dem om du vill anmäla en ung människa till Trappsteget. Vad skiljer Trappsteget från andra projekt? Den största skillnaden från andra projekt som berör unga i marginalen är just samverkansperspektivet. Att få alla de instanser som jobbar med dessa ungdomar att samverka, samordna sina insatserna och jobba mot ett gemensamt mål; att ge dessa ungdomar tillbaka tron på sig själva och sin förmåga och därmed ge dem en möjlighet att bli självförsörjande i framtiden. Det som också skiljer sig är den verktygslåda och den arbetsmetod som används i Trappsteget. Målet är att stötta ungdomarna till långsiktiga och hållbara förändringar. Därför fnns det i projektets så väl psykoterapeuter, friskvårdsterapeuter och personliga tränare som socialpedagoger, ungdomsbehandlare och personal med stor erfarenhet från arbetsmarknadscoachning/utbildning representerade i arbetslagen. Vi har också tillgång till andra specialister inom bl.a. hälsa, psykiatri, motivationsarbete och pedagogik, som kan bistå oss vid behov. Lika viktigt är ett nära samarbete med det privata näringslivet, som kan bidar med arbetsplatsförlagd utbildning och praktik/lärlingsmöjligheter. Det som gör Trappsteget unikt är att vi hela tiden fnns med för att stötta och uppmuntra ungdomarna. Vi hjälper till på många olika sätt med vardagens små bekymmer, samtidigt som vi ifrågasätter och kräver eget ansvar. Vi åker hem till de på morgonen och får dem ur sängen om det behövs. Vi stöttar med körkortsutbildning, tar kontakt med deras barns dagis om det uppstår problem där. Vi fnns helt enkelt hela tiden omkring dem, lägger oss i och bryr oss om. Genom att ständigt vara närvarande och kräva svar, visar vi ungdomarna att det är viktiga. Att de betyder något. Det, tillsammans med samordning av resurserna, är receptet för framgång! 5
6 Projektets viktiga grundpelare Ett salutogent perspektiv Vi lyfter fram de hälsobringande faktorer och fokusera på det som redan fungerar för att skapa en känsla för sammanhang (KASAM). Lösningsfokus Deltagarna ska själva formulerar sina mål och med stöd av personal lyfta fram styrkor, förmågor och egen kompetens. Individuell coachning Även om flera av insatserna inom Trappsteget bedrivs i gruppform så görs också anpassningar till individens egna behov och förutsättningar, bl.a. i form av arbetsförmedlingsresurser som coachning. Helhetssyn Vi beaktar alla delar av individens livssituation och insatserna fokuseras på det/de områden som är viktigast. Samverkan Ungdomarna är ofta aktuella inom flera av organisationerna och för att hjälpen ska bli effektiv måste insatserna samordnas. Organisationernas resurser kan således utnyttjas maximalt. Näringslivsfokus Viktigt är också att knyta det privata näringslivet till projektet, dels för att ge ungdomarna möjlighet till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik, dels för att skapa en större medvetenhet bland arbetsmarknadens aktörer avseende olika grupper svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Näringslivet medverkar i planeringen och genomförandet av projektet i sin egenskap av blivande arbetsgivare. (Texten nedan görs i form av illustration/bild) Tre steg på vägen mot ett nytt liv! Steg 1. Introduktion Individuell och i grupp Kartläggning Vägvisaren Sociala skattningsverktyg Hälsoproflsbedömning Steg 2. a) Arbetsmarknadscoachning Praktik Validering Lärlingsutbildning Kompetensutveckling Körkortsförberedelse Matchning mot arbetsgivare Steg 2. b) Fördjupad utredning Psykiatriska utredningar APU Försäkringsmedicinska utredningar Socialt stöd Steg 3. Hållbarhetsfas långsiktig planering Deltagaren har uppnått något eller några av målsättningarna; Anställning Utbildningsplan Självförsörjning Ökad kompetens CV och Portfolio Konjunkturstyrka Referenser och nätverk och/eller Åtkomst till arbetsmarknadspolitiska program Sysselsättning Ökat professionellt och personligt nätverk Fungerande social situation 6
7 Om du siktar på stjärnorna du har en möjlighet att landa bland trädtopparna Projekt Trappsteget är för närvarande ett 3-årigt projekt, men vårt mål är att efter avslutad projektperiod kunna permanenta de arbetsformer och metoder som tagits fram under projektets gång. Det är en ansenlig ambition, men också också övriga mål i projektet är högt satta; Minst 50% av ungdomarna ska ha påbörjat en anställning eller studier under projekttiden. Minst 80% av deltagarna i projektet ska efter projekttidens slut uppleva att de kommit närmare arbetsmarknaden. De ska ha stärkt sin självkänsla och genom åtgärderna blivit mer konjunkturstarka. Ett mål är också att öka andelen ungdomar i de båda kommunerna som får tillträde till arbetsmarknaden och att ge de ungdomar som är i behov av annat stöd assistans för att komma i åtnjutande av de sociala stödsystem som redan idag fnns. T.ex. anpassade yrkesutbildningar, Sisusstöd, Samhall, lönebidrag, boendestöd m.f. Ett annat mål är att skapa en större förståelse hos, och medverkan från, det privata näringslivet och arbetsmarknadens aktörer för denna ungdomsgrupp som arbetskraftsresurs. Vill du veta mer? För dig som vill veta mer om projekt Trappsteget eller om du jobbar med någon ung människa som skulle behöva ingå i projektet är du välkommen att kontakta oss; Namn på aktuella kontaktpersoner i respektive organisation. Du kan också besöka vår hemsida Där hittar du mer information om projektet, aktuella aktiviteter, föreläsningar och annat som kan beröra dig. Där kan du också anmäla dig till vårt nyhetsbrev som distribueras med jämna mellanrum. Rekommenderad läsning: DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog,
TRAPPSTEGET en investering i framtiden
TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning
Läs merKontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28
Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning
Läs merUngdomsprojekt i praktiken
Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merFörstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Läs merProjekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden
Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden Huvuduppdrag Att förstärka samverkan mellan förbundets sju parter (FK, AF, RJL och kommunerna Habo, Jönköping, Mullsjö och Vaggeryd) kring individer i yrkesverksam
Läs merAntal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)
Målgrupp bilaga 1 Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Surahammar/Hallstahammar har gemensamt gjort kartläggningar (2015) för att få ett grepp om målgruppens storlek samt att försöka kartlägga vilka
Läs merAnsökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Läs merSilvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland
181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom
Läs merMyndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merFINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen
FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande
Läs merSkellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv
Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser
Läs merLokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merCREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete)
CREA Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete) Bakgrund/problemformulering Under rådande omständigheter med en krympande arbetsmarknad och ändrade regler inom bl.a. sjukförsäkringen kommer antalet
Läs merSamarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Läs merETABLERING VIA ARBETE (EVA)
ETABLERING VIA ARBETE (EVA) Mari Carmen Alcántara Velázquez Studie- och yrkesvägledare maricarmen.alcantara-velazquez@arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingen Angered Göteborg EVA Ett EU-finansierat samverkansprojekt
Läs merBilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet
Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och
Läs merUngdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merFörlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment
Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment Utgångspunkter Den första ansökan om projektmedel, daterad 2012-03-14, innehåller beskrivning av bakgrund och arbetssätt
Läs merTommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
Läs merBILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET
BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. ORGANISATION - SAMVERKAN I pågår sedan 2014 samverkan kring ungdomsfrågorna inom
Läs merBILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET
BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. ORGANISATION - SAMVERKAN I Landskrona pågår sedan 2014 samverkan kring ungdomsfrågorna
Läs merEn dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?
En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens
Läs merGemensamma taget, GT
Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar
Läs merEn samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40
Läs merUtanförskapets kostnader
Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merVad gör de 1 år senare?
Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete
Läs merHorisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merSAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten
SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt
Läs merDatum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29
Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24
Läs merLättare för unga att få jobb
Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner
Läs merKARTLÄGGNING AV SAMVERKAN mellan parterna i Finnvedens Samordningsförbund
KARTLÄGGNING AV SAMVERKAN mellan parterna i Finnvedens Samordningsförbund Syfte Syftet med denna kartläggning är att beskriva vilka samverkansarenor som finns och används, formella och informella, mellan
Läs merRedovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III
Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår
Läs merVad är En skola för alla?
En skola för alla Vad är En skola för alla? Fyra parter som kraftsamlar: - Skaraborgs kommunalförbund (projektägare) - Fyrbodals kommunalförbund - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund - Samordningsförbundet
Läs merArbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merKort om Arbetsförmedlingen
Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merÄr du mellan 16 25 år, arbetssökande och har försörjningsstöd eller aktivitetsersättning?
Ung och arbetssökande! Är du mellan 16 25 år, arbetssökande och har försörjningsstöd eller aktivitetsersättning? Är du motiverad att göra en långsiktigt hållbar förändring i ditt liv för att komma närmare
Läs merVi rustar människor för arbete/studier
Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.
Läs merprojekt på väg Arbete Praktik Studier
projekt på väg Arbete Praktik Studier På väg till arbetsmarknaden och nya arbetssätt Att arbetslösheten är relativt hög bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund är ett välkänt faktum som många
Läs merBILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan
1(5) BILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Organisering och samverkan Den samverkande kommunen och Arbetsförmedlingen ska kartlägga alla unga 16-24 år som inte studerar eller arbetar i önskad
Läs merKommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.
Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar
Läs merErfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15
Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets
Läs merAnsökan om medel från samordningsförbundet
Ansökan om medel från samordningsförbundet Uppgifter om sökande organisation (stödmottagare) Organisationens namn Skellefteå Kommun Enhet/arbetsställe Socialkontoret Firmatecknare/Chef Lotta Svärd Organisationsnummer
Läs merIdéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Läs merRemiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-352/07 SID 1 (5) 2007-07-12 Handläggare: Anders Anagrius Telefon: 508 03 427 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merMyndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merNär det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och
Läs merSLUTRAPPORT. Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik
SLUTRAPPORT Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik Sammanfattning Ett metodutvecklingsprojekt finansierat av Samordningsförbundet i Östra Östergötland. Syftet var att ta fram en bärkraftig metod för att
Läs merANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN
2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande
Läs merUtanförskapets kostnader
Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat
Läs merArbetsmarknadsenheten
Arbetsmarknadsenheten Bakgrund Fakta Strategi 2019 Hässleholm, 2018-11-15 Den här lägesrapporten är främst avsedd för politiker och tjänstemän inom Hässleholms kommun som vill få en enkel översikt av vad
Läs merDEL FÖR DEL, bit FÖr bit!
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande
Läs merVad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?
Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården? Utsatta respektive ej utsatta grupper på arbetsmarknaden år 2004 till 2016 300000 250000 200000 150000 100000 50000
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:
Läs merInformation ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Samverkan... 3 Arbetsbeskrivning i samverkan... 3 Samverkan/Förebyggande... 4 Tänkbara mål i fortsatt
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merVägen till arbete Individuellt stöd i vuxenlivet för att nå, få och behålla ett lönearbete
Vägen till arbete Individuellt stöd i vuxenlivet för att nå, få och behålla ett lönearbete Ett begripligt, hanterbart och meningsfullt vuxenliv NOVA är en enhet inom vårdbolaget TioHundra. Vi riktar oss
Läs merHöglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning
Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning Projektperiod 2018-01-01 2020-12-31 Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 2. Bakgrund till fortsatt projekt... 3 3. Syfte
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merProjekt Framgången. En kort berättelse om en förändringsresa
Projekt Framgången En kort berättelse om en förändringsresa Varför? Falu kommun har i relation till jämförbara kommuner tidigare haft mycket höga kostnader för försörjningsstöd. Vi jobbar för att kommunmedborgare
Läs merVälfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser
Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.
Läs merTeknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden
Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merKaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall
Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare kaj.gustafsson@regiongavleborg.se Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall Kort om projektet Projektid: September 2016- december 2018.
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande
Läs merFörenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping
Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Läs merÅterrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Läs merLokal överenskommelse
Reviderad 2017-12-20 Lokal överenskommelse Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Hässleholms kommun gällande alla unga i åldern 16 till 24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta.
Läs merFinansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete
Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter
Läs merbertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se
bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga
Läs merBilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Läs merSamverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Läs merUngdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013
Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten
Läs mer1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning
Läs merSänkta trösklar högt i tak
Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, Barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att:
Bakgrund Många unga som avslutat sin skolgång från särskolan eller specialutformade program för personer med funktionsnedsättning övergår direkt till daglig verksamhet, trots att en förmodad arbetsförmåga
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merJobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad
Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser
Läs merFöretagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag
DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag Varför finns DUA? Många unga är arbetslösa (17 % Västernorrland 12 % riket). En stor del av gruppen har inte fullständig gymnasieutbildning (24%
Läs merRemiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A
Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet
Läs merFrån socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Läs merPresentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen
Presentation av Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare Fakta om Borås Stad Folkmängd : 109 880 invånare (2016-12-31) Folkökning: 1 392 (2016) Utrikes födda: 23 290 (2016) Kort om Jobb Borås
Läs mer