Energiprestandaanalys 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov. Åsa Wahlström

Relevanta dokument
Per Levin. Sveby

ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:

Energiprestandaanalys

Per Levin och Yogesh Kumar

Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav

Sveby Referensgruppsmöte 25 april 2012

Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg och fastighetsbranschen för att: Per Levin Möta funktionskraven i BBR

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan:

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport

Verifiering av en byggnads specifika energianvändning utgående från Svebys riktlinjer

Beräknad och verklig energianvändning

Svebyprogrammet. Energiavtal 12. för överenskommelse om energianvändning. Sveby Stockholm 2012

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Sveby i praktiken -fördelar och fallgropar

Hjälpmedel till tydligare verifieringskrav. Per Levin

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Referensgruppsmöte Välkomna!

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre flerbostadshus med fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Att ställa energikrav och följa upp

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Telefon:

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Handledning till Mätföreskrifter

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Kategorier av energieffektiva byggnader

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Sveby referensgruppsmöte Inledning Per L Agendan, Uppdatering av senaste händelser och arbete

indata och resultat

Ökad kompetens om energieffektivisering av byggnader

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av nybyggt småhus med frånluftsvärmepump

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme

Telefon:

Praktiska konsekvenser av BEN och tydligare verifieringskrav

Likheter och skillnader mellan Sveby

Svebyprogrammet. Energiverifikat. Version uppföljning av energikrav under byggprocessen

Energiprestanda Webseminarium 14 februari Mikael Näslund

Svebyprogrammet. Energiverifikat 09. Projektrapport uppföljning av energikrav under byggprocessen

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Skadeersättning. Sveby - avtal. Energiavtal 12. Avtalad energiprestanda. Handledning och ordlista

Ökad kompetens om energieffektivisering av byggnader

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Verifiering av byggnaders energiprestanda genom mätning Handledning

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Konsekvensutredning BEN 1

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

Bilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor. Svante Wijk

Ökad kompetens om energieffektivisering av byggnader

Konsekvensutredning BEN 2

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Energirapport med smarta tips

Administrativa uppgifter

Energirapport med smarta tips

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga flerbostadshus

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader.

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB

Byggprocessen och hur komma igång

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014

Byggprocessen och hur komma igång

flerbostadshus Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys AB

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Förslag: Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i byggprocessen enligt PBL

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning

Energirapport med smarta tips

Normalårskorrigering SABO 2014

Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Program för byggnader med mycket låg energianvändning

Svebyprogrammet ENERGIVERIFIKAT09 -uppföljning av energikrav under byggprocessen

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. Joakim Iveroth projektledare

Energirapport med smarta tips

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Transkript:

Energiprestandaanalys 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov

Arbetsgrupp Ingvar Andréasson, Familjebostäder Kjell Berndtsson, Riksbyggen Jonas Gräslund, Skanska Kenneth Haukås, Stena Fastigheter Kjell-Åke Henriksson, JM AB (Projektledare SBUF) Johnny Kellner, Veidekke Gunnar Thorén, HSB Bengt Wånggren, Fastighetsägarna Per Levin, Projektengagemang Bengt Bergssten, CIT Energy Management Åsa Wahlström, CIT Energy Management (projektledare)

Syfte Vägledning för hur energikrav kan verifieras genom att stegvis analysera uppmätt energiprestanda i jämförelse med kontrakterad energiprestanda Analysen tar hänsyn till om orsak till avvikelser kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov för ett år med mycket varmt väder. -Undvika konflikter -Enkla och praktiska verktyg -Följa den process och nomenklatur som redan finns

Översikt problemkarta Projektering / Beräkning Uppförande / besiktning Drift (12-24 mån) / mätning Osäkra indata Handhavandefel -Inmatning - fel värde - kunskapsbrist Klimatfil det finns idag ingen standard för klimatfiler Brister i ber.program -själva programmet som helhet -- saknar ev. funktioner Dokumentation/Energiverifikat Indata/förutsättningar och resultat inkl. delresultat för reviderade energiberäkningar. Behandlas huvudsakligen i SVEBY Energiverifikat09 Tekniskt utförande avviker som är svårt att mäta/kvantifiera t.ex. isolering i fasad eller bottenplatta Tekniskt utförande avviker som kan mätas men är svårt att härleda till energianvändning t.ex. täthet/infiltration; går att mäta men beräkning av infiltration osäker. Mätning och kontroll vid besiktning behandlas huvudsakligen i SVEBY Energiverifikat09 och mäthandledning Dokumentation/Energiverifikat Resultat från besiktning, kontroll och reviderade energiberäkningar. Behandlas huvudsakligen i SVEBY Energiverifikat09. Identifiering av delavvikelsers storlek - mätning - beräkning - bedömning Korrigering av avvikelser behandlas delvis i SVEBY Mätföreskrifter 09 Typ av avvikelse (orsak) (Rådighet/ Ej Rådighet) - Teknisk lösning ändrad (R) - Tekniskt utförande (R) - Mätfel - Verksamhetsrelaterat (ej R) - Klimatfil aktuellt år normalår (SMHI) (ej R) Dokumentation/Energiverifikat Hur hela arbetet som genomförts, från ax till limpa, bör dokumenteras. Behandlas huvudsakligen i SVEBY Energiverifikat09 och Energikrav09.

Verksamhetsrelaterade avvikelser Brukaren använder inte byggnaden som det var tänkt vid kontraktskrivande Aktuellt år normalår annat klimat (om kylbehov är ett annat, ty det finns ingen klimatnormalisering för kyla)

Energiverifikat09 Energiberäkning systemhandling Energiberäkning bygghandling Energiberäkning verkligt utförande (relationshandling) Energiberäkning verklig drift

Steg 1: Korrigerad uppmätt energiprestanda - normalårskorrigering värme - korrigering för tappvarmvatten Steg 2: Indikering av orsak till avvikelse - boendegrad, innetemperatur, vädring, internvärme - drifttid/närvarotid, uthyrningsgrad, mycket varmt väder Steg 3: Verifiering av orsak till avvikelse - systematiskt tillvägagångssätt

Steg 1 EP uppmätt,korr EP kontrakt och nyttjandegrad > 70 % EP uppmätt,korr EP kontrakt och nyttjandegrad < 70 % EP uppmätt,korr > Ep kontrakt Krav enligt Energikrav09 är uppfyllt Fortsatt verifiering rekommenderas Kontrakterat krav inte uppfyllt Verifieringen är slutförd Gå till steg 2 Gå till steg 2

Steg 2 Avvikelse för värme = (EU värme, normalårskorr - EB värme )*100 / EB värme (%) Avvikelse för kyla = (EU komfortkyla - EB komfortkyla ) )*100 / EB komfortkyla (%) Avvikelse för driftel = (EU driftel EB driftel ) )*100 / EB driftel (%)

Brukande Boendegrad Innetemperatur Exempel flerbostadshus Liten påverkan. Minskad energianvändning för tappvarmvatten kompenseras av ökad värmeenergi pga av mindre internvärmetillskott. För flerbostadshus med FTX ger varje grad ökning av innetemperatur ca 5 kwh/m 2 i ökad energiprestanda. Vädring Internvärme Vädring kan ge en ökad energiprestanda med 2-7 kwh/m 2. För flerbostadshus med FTX ger varje kwh/m 2 ökat internvärmetillskott en minskning av byggnadens energiprestanda med ca 0,5 kwh/m 2.

Verksamhet Drifttid/ närvarotid Uthyrningsgrad/ närvarograd Internvärme Aktuellt år har mycket varmt väder Exempel kontor Liten påverkan. Ökning av kylenergi, driftel till fläktar och varmvattenenergi kompenseras i stort sett av minskning i värmeenergi. Liten påverkan. Ökning av värmeenergi kompenseras i stort sett av minskning i kylenergi, varmvattenenergi och driftel. Först på uthyrningsgrader/ närvarograder under 40 % sker en ökning av byggnadens energiprestanda. Vid 30 % uthyrning ökar energiprestanda med ca 10 kwh/m 2 år. Begränsad påverkan. Vid 50% ökning av internvärme ökar energiprestanda i storleksordningen med cirka 5 kwh/m 2 år. En ökning med 10-20 kylgraddagar kan ge en ökad energiprestanda på 2-4 kwh/m 2