Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Relevanta dokument
Barn- och ungdomskirurgi

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Psykiatriska specialiteter

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Barn- och ungdomsallergologi

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Barnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Barn- och ungdomspsykiatri

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Invärtesmedicinska specialiteter

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Obstetrik och gynekologi

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Arbets- och miljömedicin

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Tilläggsspecialiteter

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Kirurgiska specialiteter

Gynekologisk onkologi

Enskilda basspecialiteter

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Endokrinologi och diabetologi

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinska njursjukdomar

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Öron-, näs- och halssjukdomar

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neuroradiologi 1

Barn- och ungdomskirurgi

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatriska specialiteter

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Om ansökan och antagning till SK-kurser

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Anestesi och intensivvård

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Rehabiliteringsmedicin

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Bild- och Funktionsmedicin

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nya bestämmelser om läkarnas ST

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

Individuell planering av tjänstgöring

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Förslag till kursämnesbeskrivningar

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Sammanställt av en arbetsgrupp inom BLF under ledning av ordf. i BLF s utbildningsutskott, Jeanette Martinell.

Kompetensbeskrivning

Specialiseringstjänstgöring i Barn- och ungdomsmedicin, version kust

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Transkript:

Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter allmänna råd om de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar). I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a b) specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialiteter. Vad gäller rättsmedicin är de dock delvis annorlunda utformade. Delmålen b gäller inte för de bild- funktionsmedicinska laboratoriemedicinska specialiteterna. De gäller inte heller för klinisk genetik, klinisk neurofysiologi, nuklearmedicin, socialmedicin vårdhygien. Delmålet b5 gäller inte för arbets- miljömedicin, arbetsmedicin skolhälsovård (medicinska insatser i elevhälsan). Delmålen c är specifika för respektive specialitet. I delmålen c används behärska för att uttrycka det mest omfattande kompetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som krävs för att fullständigt självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom det område som delmålet avser. Det kan t.ex. vara att läkaren fullständigt självständigt kan bedöma, utreda, diagnostisera, behandla följa upp en patient använda de tekniker som är relevanta för området. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Följande utbildningsaktiviteter ska ingå i specialiseringstjänstgöringen när de anges i målbeskrivningen. klinisk tjänstgöring under handledning ST-läkarens yrkesutövning under eget ansvar med stöd av handledare auskultation (endast när intyg krävs) att direkt studera en medarbetares yrkesutövning i utbildningssyfte kurs strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål kvalitets- utvecklingsarbete arbete som ST-läkaren genomför som är en del i hälso- sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete självständigt skriftligt arbete studie som genomförs under handledning i vilken STläkaren självständigt behandlar ett medicinskt vetenskapligt problem 2

Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- ungdomskardiologi karaktäriseras av fördjupade kunskaper färdigheter i hjärt- cirkulationssjukdomar hos barn ungdomar från 0 till 18 år. I kompetensområdet ingår prevention, utredning, diagnostik, behandling uppföljning av medfödda förvärvade sjukdomar i cirkulationsorganen, kunskaper om cirkulationsorganens utveckling under fostertiden, kunskaper om diagnostik av cirkulationsorganens utveckling under fostertiden, kunskap om sena komplikationer funktionsnedsättning hos vuxna till följd av medfödda förvärvade sjukdomar i cirkulationsorganen under barn- ungdomsåren. Det är viktigt för specialiteten med ett nära samarbete med specialiteterna thoraxkirurgi anestesi intensivvård. Det är också viktigt med samarbete med specialiteterna barn- ungdomsmedicin, medicinsk radiologi, klinisk fysiologi, kardiologi, obstetrik gynekologi samt med psykologer, dietister, kuratorer sjukgymnaster. Barn- ungdomskardiologi är en grenspecialitet till basspecialiteten barn- ungdomsmedicin. 3

Kompetenskrav Delmål a b Delmål a1 Medarbetarskap ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska - kunna bidra till det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen - kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam - kunna ta ett ansvar för utvecklingen av samarbetet mellan medarbetare ur olika yrkesgrupper - kunna samverka i individanpassade vårdprocesser - kunna samverka med aktörer utanför hälso- sjukvården, t ex socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola Försäkringskassan under eller handlägger sådana Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp 4

Delmål a2 Pedagogik - kunna presentera förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt, med hjälp av olika kommunikationstekniker - kunna planera genomföra undervisning - kunna handleda instruera medarbetare studenter under eller handlägger sådana Undervisning under handledning Handledning under handledning Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Etik - uppvisa kunskap om medicinsketiska principer - kunna identifiera hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet - uppvisa ett medicinsk-etiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Deltagande i seminarium uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp 5

Delmål a4 Mångfald jämlikhet - kunna bemöta människor med förståelse respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder - uppvisa medvetenhet om egna normer, värderingar perspektiv i möten med patienter närstående under eller handlägger sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Delmål a5 Vårdhygien smittskydd - kunna genomföra arbetsuppgifterna på ett sådant sätt att vårdrelaterade infektioner smittspridning förebyggs under uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare 6

Delmål a6 Systematiskt kvalitets- patientsäkerhetsarbete - kunna kritiskt granska den egna verksamheten föreslå initiera förbättrande åtgärder, processer rutiner för patientnytta under bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Kvalitets- utvecklingsarbete under handledning uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Delmål a7 Medicinsk vetenskap - uppvisa kunskap om medicinskt vetenskapliga metoder etiska principer - kunna kritiskt granska värdera medicinsk vetenskaplig information - uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner arbetssätt i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Självständigt skriftligt arbete Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst 7

Delmål a8 Hälso- sjukvårdens organisation - uppvisa kunskap om hälso- sjukvårdens organisation administration - uppvisa kunskap om hälso- sjukvårdens ekonomiska styrsystem samt deras betydelse för prioriteringar avvägningar i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Delmål a9 Lagar andra föreskrifter - uppvisa kunskap om lagar andra föreskrifter som gäller för hälso- sjukvården dess personal - kunna tillämpa lagar andra föreskrifter som gäller för den egna specialiteten under 8

Delmål b1 Kommunikation med patienter närstående - kunna anpassa sättet att kommunicera utifrån patienters närståendes individuella behov kommunikativa förmåga - kunna ge patienter närstående svåra besked med respekt, empati lyhördhet - kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituation till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning - kunna samråda med patienter närstående om patientens egenvård under eller handlägger sådana Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning 9

Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete - kunna ge patienter råd om levnadsvanor i syfte att - förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor - förbättra prognosen hos patienter med sjukdom som grundar sig i en eller flera levnadsvanor under eller handlägger sådana Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Delmål b3 Läkemedel - kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, njur- leverfunktion samt eventuell samsjuklighet övrig medicinering - kunna bedöma risker för interaktioner biverkningar vid läkemedelsbehandling - kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling - kunna kritiskt granska värdera information om läkemedel - uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling under eller handlägger sådana 10

Delmål b4 Försäkringsmedicin - kunna tillämpa sjukskrivning som en del av behandlingen av den enskilda patienten - kunna samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktörer inom utanför hälso- sjukvården under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Deltagande i en eller flera Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede - kunna identifiera behov av palliativ vård i livets slutskede hos den enskilda patienten - kunna genomföra brytpunktssamtal med patienter närstående samt initiera palliativ vård i livets slutskede - kunna tillämpa grundläggande principer för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala existentiella behov under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Deltagande i en eller flera Medsittning uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst 11

Delmål c ha kunskaper om cirkulationsorganens normala funktion utveckling den normala fostercirkulationens fysiologi, kunskaper färdigheter i fysikalisk diagnostik relevanta diagnostiska metoder, kunskaper färdigheter i diagnostik, utredning, behandling uppföljning av alla vanliga viktiga medfödda förvärvade sjukdomar i cirkulationsorganen från nyföddhetsperioden till vuxen ålder, kunskaper för att kunna initialt handlägga utredning, diagnostik behandling av ovanliga medfödda förvärvade sjukdomar i cirkulationsorganen samt av cirkulationsorganens sjukdomar under fostertiden. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren ha kunskaper färdigheter i diagnostik behandling av vanligt förekommande sjukdomar av allvarliga sjukdomar funktionshinder från nyföddhetsperioden till vuxen ålder, kunskap om barn ungas normala tillväxt, uppfödning psykomotoriska mentala utveckling, samt om diagnostik i syfte att tidigt kunna diagnostisera avvikelser i dessa, förmåga att arbeta förebyggande familjeinriktat med allmän hälsoupplysning, vaccinationer olycksfallsprevention, kunskap om överföringsprocessen av kroniskt sjuka ungdomar från barn- till vuxensjukvården, en helhetssyn på familjen, med engagemang respekt för barn ungas behov integritet, förståelse för hur sjukdomen påverkar barn unga deras familjer, förmåga att tillgodose barn ungas rätt att vara delaktiga vid bedömning behandling, utifrån deras utvecklingsnivå. För att uppnå denna kompetens krävs förmåga att arbeta i multidisciplinära team att samarbeta med andra specialiteter inom sjukhus öppenvård, förmåga att samarbeta med socialtjänst, barnomsorg, skola, ideella föreningar samhällets institutioner, kunskap om förmåga att verka för barns ungdomars rätt i samhället, såväl nationellt som globalt, ett etiskt professionellt förhållningssätt, goda färdigheter i kliniskt omhändertagande med barnets behov i centrum, förmåga att verka för en hälsosam livsstil hos barn ungdomar. 12

Delmål c1-c4 är gemensamma för de barn- ungdomsmedicinska grenspecialiteterna barn- ungdomsallergologi, barn- ungdomsneurologi med habilitering, neonatologi, barn- ungdomshematologi onkologi samt barn- ungdomskardiologi. Delmål c1 - behärska kunskapen om det friska barnet ungdomen den påverkan som arv, kultur, miljö samhälle har på barns ungdomars utveckling hälsa - behärska diagnostik av avvikelser från normal tillväxt utveckling - behärska hälsofrämjande arbete - kunna handlägga psykosociala problem - ha kännedom om lagar andra föreskrifter som gäller för kompetensområdet under Delmål c2 - behärska basala akuta barn- ungdomsmedicinska tillstånd under Träning i simulerad miljö 13

Delmål c3 - kunna handlägga vanliga viktiga tillstånd inom områdena neonatologi; allergologi lungsjukdomar; neurologi habilitering; endokrinologi metabola sjukdomar; nefrologi; gastroenterologi, hepatologi nutrition; infektionssjukdomar, immunologi reumatologi; onkologi hematologi samt kardiologi under Delmål c4 - kunna initialt handlägga vanliga viktiga tillstånd inom området barn- ungdomspsykiatri under Delmål c5 - behärska cirkulationsorganens normala funktion utveckling samt den normala fostercirkulationens fysiologi omställning vid födelsen - behärska fysikalisk diagnostik diagnostiska metoder för värdering av cirkulationsorganens funktion inom kompetensområdet under 14

Delmål c6 - behärska utredning, diagnostik, medicinsk behandling uppföljning av vanliga viktiga medfödda hjärtfel under - kunna handlägga utredning, diagnostik, medicinsk behandling uppföljning av ovanliga komplexa medfödda hjärtfel Delmål c7 - behärska utredning, diagnostik, behandling uppföljning av vanliga viktiga förvärvade hjärtsjukdomar under - kunna handlägga utredning, diagnostik, behandling uppföljning av ovanliga förvärvade hjärtsjukdomar Delmål c8 - behärska utredning, diagnostik, behandling uppföljning av vanliga viktiga hjärtrytmrubbningar under - kunna handlägga utredning, diagnostik, behandling uppföljning av ovanliga hjärtrytmrubbningar Träning i simulerad miljö 15

Delmål c9 - behärska utredning, diagnostik, behandling uppföljning av hjärtsvikt under - behärska diagnostik, utredning, behandling uppföljning av akuta cirkulationsstillestånd inom kompetensområdet Träning i simulerad miljö Delmål c10 - kunna handlägga utredning, diagnostik, behandling uppföljning av vanliga viktiga kardiomyopatier under - ha kunskap om diagnostik, utredning, behandling uppföljning av ovanliga kardiomyopatier samt genetiska metabola hjärtsjukdomar Delmål c11 - ha kunskap om utredning, diagnostik, behandling uppföljning av cirkulationsorganens sjukdomar under fostertiden under 16

Delmål c12 - ha kunskap om utredning, diagnostik, behandling uppföljning av terminal hjärtsvikt, pulmonell hypertension transplantation av thoraxorgan - ha kunskap om sena komplikationer funktionsnedsättning vid medfödda hjärtfel hos barn, ungdomar vuxna under 17

Utbildningsstruktur Specialiseringstjänstgöring i barnkardiologi kan påbörjas under eller efter specialiseringstjänstgöringen i barn- ungdomsmedicin kan genomföras integrerat med denna. Specialistutbildningen i barnkardiologi bör ske på en barnkardiologisk enhet vid universitetssjukhus under längre sammanhängande perioder. Utbildningen bör ge en bred baskunskap i barnkardiologi ske genom klinisk tjänstgöring inom såväl öppen som sluten vård. Därför är det angeläget att en del av tjänstgöringen sker vid en opererande enhet. En kortare del av utbildningen kan ske genom tjänstgöring på främst avdelning för bild- funktionsmedicin, thoraxkirurgi eller kardiologi. Utbildningen bör innehålla såväl teoretiska som praktiska moment inom det barnkardiologiska områdets alla delar. Träning i handhavandet av relevanta diagnostiska terapeutiska metoder bör komma in tidigt under utbildningen fortsätta kontinuerligt som en integrerad del av det kliniska arbetet. Det vetenskapliga arbete som ST-läkaren deltar i under specialiseringstjänstgöringen bör vara av sådan omfattning att det kan presenteras på ett nationellt möte eller annan vetenskaplig sammankomst. 18