TJÄNSTESKRIVELSE 1 (10) (Efter återremiss 2009-12-01) 2010-01-13 Utbildningsnämnden Ny beställning av IV-IK Dnr Ubn 2009/153 Förslag till beslut Utbildningsnämndens kanslis förslag Introduktionskurs för invandrare (IV-IK) beställs från och med 2010-07-01 från Järfälla Lärcentrum Ärendet i korthet IV-IK (Individuellt program Introduktionskurs för invandrarelever) är en kurs inom det individuella programmet som vuxit fram för att tillgodose behovet av sfi/svenska som andraspråk och andra kärnämnen hos unga (16 19 år) nyanlända invandrare. Kursens syfte är att möjliggöra för invandraren att gå vidare till reguljära gymnasiala studier. I Järfälla genomförs IV-IK av Kvarngymnasiet mot ersättning med elevpeng för IV. Kursen har kontinuerlig intagning och har normalt mellan 40 och 50 elever. Kansliet föreslår att IV-IK från och med 2010-07-01 beställs från Järfälla lärcentrum. Förslaget innebär att den kompetens som finns i undervisning i sfi/svenska som andraspråk samlas på ett ställe och därmed kan utnyttjas på ett effektivare sätt. Förslaget innebär också en större tydlighet och struktur på IV-IK i linje med regeringens förslag till utformning av det särskilda programmet, Språkintroduktion i Gymnasieskola 2011. Handlingar 1 Kansliets skrivelse 2010-01-13 Bakgrund IV-IK (individuellt program introduktionskurs för invandrarelever) är en kurs inom det individuella programmet som vuxit fram för att tillgodose behovet av sfi/svenska som andraspråk och andra kärnämnen hos unga (16 19 år) nyanlända invandrare. Kursens syfte är att möjliggöra för invandraren att gå vidare till reguljära gymnasiala studier. IV-IK finns inte som officiell benämning och det finns inga kursplaner eller av staten satta mål för verksamheten. Skälet till att verksamheten knyts till IV är att den ligger inom IV:s allmänna mål att förbereda elever för nationella program. IV-IK genomförs av Kvarngymnasiet mot ersättning med elevpeng för IV. Kursen har kontinuerlig intagning och har normalt mellan 40 och 50 elever. 01 1 IVIK 2010, tjänsteskrivelse.doc Utbildningsnämndens kansli Besöksadress: Vasaplatsen 11 Kansliet Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Sune Stjärnlöf, Programchef Telefon växel: 08-580 285 00 Telefon: 08-580 29938 (direkt) 070-480 8565 (mobil) E-post: utbildningsnamnden@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se Fax: 08-580 28789 Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082
2009-11-09 2 (10) Från och med hösten 2008 har en utveckling av IV-IK skett i form av inrättandet av PRIVIK på SAMGymnasiet. PRIVIK står för programinriktat IV-IK och syftar till att snabbare slussa in elever på nationella program genom att låta elever, som nått en viss nivå i svenska och som bedöms ha förutsättningar i övrigt, gå över till PRIVIK och där parallellt med ytterligare studier i svenska också pröva på karaktärsämnen i nationella program. För närvarande omfattar den verksamheten ca 20 elever. I samband med utvecklingen av PRIVIK väcktes även frågan om IV-IK:s fortsatta utveckling. Frågor som berördes var bland annat: - De nyanlända invandrarungdomarna blir IV-elever endast av det skälet att de inte kan svenska och det är därför inte givet att deras utbildning knyts till Kvarngymnasiets IV-program - Många av de elever som börjar/slutför IV-IK när de är 18 19 år börjar aldrig på gymnasiet utan går till Komvux för vidare studier. - Den kompetens i undervisning i sfi/svenska som andraspråk och i alfabetiseringsundervisning som finns på Järfälla Lärcentrum bör tas till vara även för IV-IK-elever. - IV-IK i förhållande till regeringens förslag till särskilt program, Språkintroduktion, i gymnasieskola 2011. Kansliet skrev fram ett förslag till ny beställning av IV-IK och föreslog att beställningen skulle göras till Järfälla Lärcentrum. Vid nämndens möte, 2009-12-01, återremitterades ärendet Ny beställning av IV-IK (individuellt program introduktionskurs för invandrarelever). Nämnden önskade kompletterande information på följande punkter: - Hur ser det ut i andra kommuner? - Vilka elever studerar på IV-IK - Kompetenser på IV-IK idag och framtiden - Elevernas uppfattning om sin utbildning - Vilket extra stöd behöver IV-IK eleverna? - Hur ser elevernas schema ut på IV-IK? - Hur skiljer sig pedagogiken mellan att undervisa unga och vuxna? - Koppling till den nya gymnasieskolan (GY -11) - Organisation av nya IV-IK Utredning Genomförande För att samla in efterfrågad information genom framför allt intervjuer har Pi Högdahl anlitats av kansliet. Pi Högdahl var tidigare projektledare för Järfälla kommuns mångfaldsprojekt. Ytterligare information har begärts in direkt från Kvarngymnasiet. En expertkommentar har inhämtats från Stockholms universitet. Kommentarens författare, Aina Bigestans, är f d chef för Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet och har tidigare varit i kontakt med Kvarngymnasiets IV-IK.
2009-11-09 3 (10) Här redovisas nu den kompletterande information med bilagor, som nämnden efterfrågat samt kommentarer till denna. Därefter ger kansliet en sammanfattande analys av materialet och redovisar förslag till ny organisation/beställning. Hur ser det ut i andra kommuner? (Bilaga 1a och 1b) Mottagande av nyanlända elever har de senaste åren ägnats stor uppmärksamhet från skolmyndigheternas sida. Såväl Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och nu senast Skolinspektionen har i olika rapporter behandlat frågan. I en särskild granskningsrapport Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö (2009:3) redovisar Skolinspektionen ett antal iakttagelser bl a att vissa elever tycker att man blir kvar för länge på IV-IK. En elev säger i en intervju: Jag önskar att jag inte hade varit tvungen att fly till Sverige när jag hade så kort tid kvar i gymnasieskolan. Här känns det som om jag fått börja om från början. Skolinspektionen har dock funnit exempel i enstaka skolor där elever har fått övergå till reguljär undervisning på ett tidigt stadium och där eleven snabbt nått goda kunskapsresultat. Ett sådant exempel finns i Örebro kommun som inom gymnasieskolan har en s.k. Intergrupp där nyanlända elever studerar integrerat på nationellt program enligt individuella scheman. I bilaga 1b finns utdrag från ett antal kommuners hemsidor där IV-IK presenteras. Allmänt kan konstateras att IV-IK har utformats på olika sätt i kommunerna. I vissa kommuner är koncentrationen på språkundervisning i kombination med vissa kärnämnen. I andra kommuner bland annat Järfälla har IV-IK utvecklats till att bli en mer integrerad del av övriga IV. Elever på IV-IK (Bilaga 2a och 2b) För att få en bild av elevernas tid på IV-IK, deras tidigare utbildning och vad de gått vidare till efter avslutad IV-IK har elevlista från 2008-10-01 sammanställts. Den samlade bilden visar att elevgruppen är synnerligen heterogen. Åldersmässigt är eleverna mellan 16 och 20 år. Skolbakgrunden varierar kraftigt, från några enstaka skolår till 11 års tidigare skolgång. För flera elever har tidigare skolbakgrund varit svår att fastställa. Tiden på IV-IK varierar mellan ett till två år och elevernas fortsatta väg skiljer sig också. En tredjedel går vidare till annan utbildning på Kvarn. En knapp tredjedel går vidare till PRIVIK på SAMgymnasiet. Kompetenser på IV-IK idag och framtiden (Bilaga 3a, 3b och 3c) Utifrån den redovisning av personal och kompetenser på IV-IK i dag, som rektor för Kvarngymnasiet inkommit med, kan konstateras att en mycket stor resurs, såväl vad gäller lärare som stödpersonal finns inom IV-IK. Därtill kommer en inte redovisad resurs motsvarande drygt en heltidstjänst i form av studiehandledning på modersmål. Den resursen betalas centralt. När det gäller personal för utbildningen i sfi/svenska som andraspråk finns ingen i ämnet behörig lärare. Det måste ses som anmärkningsvärt mot bakgrund av att det är undervisning i svenska som är huvuduppdraget i IV-IK.
2009-11-09 4 (10) I bilaga 3b redovisas synpunkter från några av personalen på IV-IK. Det framgår tydligt att man uppfattar att det finns brister i verksamheten, Det gäller framför allt undervisningsdelen och de individuella studieplanerna och hur mentorskapet fungerat. Uppfattningarna stämmer väl med den bild som intervjuerna med eleverna ger. I bilaga 3c redovisar Kvarngymnasiet en tänkt organisation för vt -10. Som framgår av redovisade intervjuer med personal på IV-IK (bilaga 3b) finns insikter om möjliga förbättringar. Om den tänkta organisationen kommer att tillgodose de förbättringar som personalen önskar och hantera de brister som kansliet bedömer finns går inte att utläsa. Elevernas uppfattning (Bilaga 4) Intervjuer har skett med totalt 11 elever. Fem elever på nuvarande IV-IK, fyra elever som gått vidare till PRIVIK och två elever som gått vidare till annan verksamhet på Kvarn. Sammanfattningsvis kan konstateras att alla elever var mycket nöjda med mottagandet på IV-IK och med kontakterna med olika stödfunktioner: syv, kurator och skolsköterska. När det gäller undervisningen var bilden mer splittrad (se bilaga). Många önskar mer struktur och ett snabbare tempo. Den individuella studieplanen var inget levande dokument. Endast någon enstaka elev kände överhuvudtaget till att den fanns. Systematiska mentorssamtal uppfattade inte eleverna att det fanns. Alla elever som gått vidare till PRIVIK önskade att även IV-IK från början hade legat på Jakobsbergskolan och SAMGymnasiet. Vilket extra stöd behöver IV-IK-eleverna? Skolsköterska och kurator framhåller att många i elevgruppen har problem som beror på specifika händelser och på det faktum att man brutit upp från hemlandet och nu måste anpassa sig till en ny miljö. Kvarngymnasiet har syv på 50%, kurator på 75 % och skolsköterska på 50 % för IV-IK-eleverna. Personalens bedömning är att det motsvarar behovet. Hur ser elevernas schema ut på IV-IK? (Bilaga 5) I bilaga 5 finns en sammanställning av schemat för några av eleverna på IV-IK. Det kan konstateras att antalet undervisningstimmar i sfi/sva är mellan 6 och 10 timmar per vecka. Övrig tid används till kärnämnen (engelska och matematik), estetisk/praktisk verksamhet och studiehandledning på modersmålet. Ett skäl till att antalet timmar i svenska är så pass lågt är enligt skolledningen att övrig verksamhet också innebär språkträning. Med vilken systematik detta görs och den faktiska effekten för elevens språkutveckling är dock inte dokumenterad. Vid intervjuer har framkommit att det inte finns metodik för vad som kallas språkutvecklande pedagogik, dvs en pedagogik som bygger på en medveten språkutveckling i andra undervisningssammanhang än sfi/sva. Hur skiljer sig pedagogiken mellan att undervisa unga och vuxna? De ungdomar som går i IV-IK är genomsnittligt 18 år. Vid samtal med sfi/sva-lärare med erfarenhet från undervisning av såväl äldre som yngre studerande så är den all-
2009-11-09 5 (10) männa uppfattningen att skillnader i ålder är inte något större problem. Det som ställer störst krav på pedagogisk anpassning är skillnader i utbildningsbakgrund. Koppling till den nya gymnasieskolan (GY -11) (Bilaga 6) I bilaga 6 redovisas den förändring av det nuvarande IV-programmet som regeringen fastställt. Utgångspunkten för förändringen är att nuvarande IV uppfattas ha för oklar struktur och att verksamheten i många fall är för heterogen och diffus och inte leder till målet - studier på ett nationellt program. IV-programmet kommer därför att ersättas av fem särskilda program. Ett av dessa program heter Språkintroduktion. Programmet Språkintroduktionen är till för nyanlända invandrarungdomar och tonvikten ligger därför på utbildning i det svenska språket. Även andra ämnen från såväl grundskolan som gymnasiet kan ingå. Eleven ska så snart som möjligt kunna fortsätta till ett nationellt program. Kansliet ser det särskilda programmet Språkintroduktion som en vilja till uppstramning av det nuvarande IV-IK och ett uttryck för att invandrareleverna ska ges möjlighet till att snabbare gå vidare till ett nationellt program eller gymnasieutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Organisation av nya IV-IK (Bilaga 7) Rektor för Järfälla Lärcentrum ombads att formulera sina tankar inför att få ett uppdrag att genomföra IV-IK/Språkintroduktion. Ytterligare förutsättningar för en ny beställning finns längre fram i skrivelsen. Analys Utifrån den ytterligare information som samlats in kring IV-IK är kansliets bedömning om nuvarande IV-IK sammanfattningsvis: - IV-IK möter eleverna inledningsvis på ett bra sätt. Man har bra resurser för stöd i form av studie- och yrkesvägledare, kurator och skolsköterska. - Undervisningen uppfattas av såväl elever som personal ha brister, bl a anser man att det i många fall går för långsamt och att grupperna är för stora och för heterogena. - Uppföljningen av eleverna via individuell studieplan fungerar inte. - Mentorssamtalens frekvens och systematik uppfattas olika av eleverna. De flesta elever uppger att samtalen endast förts i grupp. Sammantaget den information och den ytterligare inblick i verksamheten IV-IK som givits är det kansliets bedömning att verksamheten behöver utvecklas. De punkter som det är särskilt angeläget att utveckla är: 1. De individuella studieplanerna måste utvecklas och beskriva planering på såväl kort som lång sikt och bli ett levande dokument för eleverna. (se bilaga 3b)
2009-11-09 6 (10) 2. Ett för eleverna tydligt mentorskap (se bilaga 3b) 3. Tidig validering och en kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen 4. Hög kvalitet på sfi/sva. Det gäller såväl lärarkompetensen som organisationen av undervisningen. 5. Ett språkutvecklande arbetssätt i andra ämnen 6. Effektiv utslussning. Utslussningen ska börja vid starten genom tydlig planering av studierna och tydliga mål. Utvecklat samarbete med de andra gymnasieskolorna krävs. Ytterligare förklaringar till dessa punkter ges i Aina Bigestans skrivelse Angående ärende om överflyttning av introduktionskurs för invandrare till Järfälla lärcentrum. Se bilaga 8 Det är vidare kansliets uppfattning att bäst förutsättningar för att få en utveckling i den här angivna riktningen är att förlägga utförandet till Järfälla Lärcentrum. Kansliet föreslår att beställningen av IV-IK från 1/7-10 ska följa den modell som beskrivs nedan. En BasIV-IK (Sfi/svenska som andraspråk och till viss del kärnämnen) genomförs av Järfälla lärcentrum. Tre utgångar ska finnas: - de elever som bedöms ha behov av ett fortsatt IV hänvisas till Kvarngymnasiet - de elever som vill och som bedöms kunna gå vidare till ett nationellt program på ungdomsgymnasiet hänvisas till PRIVIK - de äldre ungdomarna som inte vill till ungdomsgymnasiet hänvisas till Komvux Järfälla lärcentrum (JLC) BasIV-IK (Sfi/Svenska som andra språk, Kärnämnen) IV Kvarn Gymnasial vuxenutbildning KOMVUX PRIVIK SAM, NT,HTS,YTC I det fall Järfälla lärcentrum (JLC) blir utförare av Bas IV-IK ska följande beaktas:
2009-11-09 7 (10) - verksamheten ska fortfarande formellt vara ett IV-program bl a för att skolhälsovård, studiestöd (CSN), SL-kort ska vara en rättighet för eleverna - resursen till studie- och yrkesvägledning ska vara omfattande - resursen till kurator och skolsköterska vara lika omfattande som idag - verksamheten ska bedrivas i Jakobsbergsskolan - eleverna ska utöver sfi/svenska som andraspråk också efter behov erbjudas grundskole- och gymnasiekurser i företrädesvis - kärnämnena. - idrott och hälsa och estetisk verksamhet ska erbjudas. - studiehandledning på modersmål ska erbjudas - elevassistenter ska finnas - samarbete med övriga gymnasieskolor ska utvecklas för att etablera PRIVIK Rektor för Järfälla lärcentrum bedömer att JLC har goda förutsättningar att utföra en beställning med ovanstående utgångspunkter. Se bilaga 7. Vikten av en gradvis integration med andra ungdomar för IV-IK elever är angelägen att beakta. I den modell som presenteras här beaktas behovet på flera sätt: - redan från början ska integrationstanken genomsyra framför allt verksamheterna idrott och hälsa och estetisk verksamhet - genom en koncentration på språkutbildningen och en tydlig studieplan utifrån de fortsatta alternativ som modellen medger skapas förutsättningar för en snabb utslussning till verksamheter där en naturlig integration sker - verksamheten bedrivs i Jakobsbergsskolan För att effektivisera utslussningen ställs krav på att utveckla PRIVIK (se sid. 2). PRIVIK har inrättats som en försöksverksamhet med syftet att snabba på vissa IV-IK elevers övergång till nationellt program. På PRIVIK ska eleverna, parallellt med fortsatt svenskundervisning, kunna läsa karaktärsämnen på ett nationellt program. PRIVIK fungerar därmed som en sluss in till de nationella programmen. Formellt är PRIVIK ett IV-program med SAM-gymnasiet som utförare. I förlängningen kommer PRIVIK att bli en del av Programinriktat individuellt val, som är ett av de fem särskilda program som regeringen ersätter nuvarande IV med. Överväganden Kansliet bedömning är att en beställning av IV-IK från Järfälla Lärcentrum har följande fördelar: - I linje med gymnasieskola 2011 I samband med gymnasieskola 2011 har utbildningsdepartementet lagt förslag till hur dagens individuella program (IV) ska ersättas. Utgångspunkten är att dagens IV är alldeles för heterogent. För att möta de olika behoven hos eleverna behövs tydliga, flexibla och individanpassade studievägar. Departementet föreslår därför fem olika särskilda program. Ett av dessa program är Språkintroduktion. Programmet Språkintroduktionen är till för nyanlända invandrarungdomar och tonvikten ligger därför på utbildning i det svenska språket. Även andra ämnen från såväl grundskolan som
2009-11-09 8 (10) gymnasiet kan ingå. Eleven ska så snart som möjligt kunna fortsätta till ett nationellt program. (Utbildningsdepartementet, 28 september, 2009). (Se bilaga 6) En beställning av IV-IK från Järfälla Lärcentrum innebär en sådan eftersträvad tydlighet. Med den modell som här föreslagits blir också utgångarna till fortsatta vägar för IV- IK eleverna tydliga. Utifrån nuvarande elevgrupp så skulle fördelningen på de olika vägarna bli ungefär: via PRIVIK till studieförberedande program 35 % och till yrkesförberedande 25 %, till IV 20 % och till KOMVUX 20 %. Erfarenhetsmässigt så är det också så att en del av eleverna till de nationella programmen och till IV avslutar sina gymnasiestudier på KOMVUX. Genom att stor koncentration läggs på språkundervisningen ökar förutsättningarna att snabbt komma ut i den fortsatta verksamhet som eleven har som mål. Därmed ökar också förutsättningarna att på ett mer bestående sätt integreras inom den reguljära verksamheten. En tydligare struktur på verksamheten underlättar också uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet och effektivitet. - Effektivare utnyttjande av kommunens kompetens i sfi/svenska som andraspråk Både inom IV-IK och inom sfi finns elever med varierande bakgrund. Vissa elever har en god tidigare skolgång, för vissa IV-IK elever kan det till och med handla om i det närmaste färdiga gymnasiestudier, medan andra elever är mer eller mindre analfabeter. Ur ett övergripande perspektiv så är det effektivare att den breda kompetens som krävs för att erbjuda dessa elever adekvat utbildning, finns på ett och samma ställe. För detta finns det stöd i såväl skollag som gymnasieförordning. I gymnasieförordningen 2 kap 22 sägs: Ett individuellt program kan kombineras med svenskundervisning för invandrare (sfi). I skollagen 13 kap 6 stadgas att personer har rätt att delta i kommunens sfi från och med 16 års ålder. Enligt lagen går det alltså att placera nyanlända invandrare direkt i sfi eller i en kombination mellan IV och sfi. Förslaget här är dock att eleven placeras formellt på IVprogrammet men att utförare av språkintroduktionen är den som har kommunens samlade kompetens inom sfi. Järfälla Lärcentrum har ca 20 lärare i sfi/svenska som andraspråk. Med något undantag är samtliga behöriga i ämnet. Järfälla Lärcentrum bedriver också en kontinuerlig kompetensutveckling för lärarna och genomför utvecklingsprojekt inom området. Med verksamheten förlagd till Järfälla Lärcentrum ökar därför förutsättningarna på ett betydande sätt att möta de olika behov av språkundervisningen som IV-IK eleverna har beroende på sin skiftande bakgrund.
2009-11-09 9 (10) Snabbare väg ut till reguljär verksamhet Järfälla Lärcentrum har lång erfarenhet av validering och testning /kunskapsbedömning för att snabbt placera på rätt nivå såväl i sfi/svenska som andraspråk som i andra ämnen. Detta för att undvika att eleven förlorar tid genom att börja på för låg nivå. Järfälla Lärcentrum arbetar också aktivt med de individuella studieplanerna där mål sätts på både kort och lång sikt. Det skapar tydlighet för eleverna och leder till snabbare genomströmning. Genom att stor koncentration läggs på språkundervisningen ökar också förutsättningarna för eleverna att snabbt komma ut i den fortsatta reguljära verksamhet som eleven har som mål. Tidplan För att nuvarande utförare ska få rimlig tid att avveckla verksamheten och den kommande utföraren tid att planera så är bedömningen att en överföring av verksamheten till JLC ska ske från och med 2010-07-01. Bedömningen av eventuella omställningskostnader för Kvarngymnasiet är inte helt enkel att göra. Den är bland annat beroende av om någon/några personal går med över till den nya anordnaren och hur verksamheten i övrigt utvecklas på Kvarngymnasiet. Vid möte särskilt om detta med tf skolchef Lars Tosteberg bedömdes att föreslaget datum är rimligt. Ekonomiska konsekvenser Med frågetecken för en viss omställningskostnad är utgångspunkten att förändringen i övrigt inte ska medföra förändrade kostnader. När det gäller lokalkostnaderna finns en osäker faktor. Om IV-IK flyttar från Kvarnskolan förutsätts att de lämnade lokalerna (2 klassrum) kan användas till annan verksamhet. Ett förslag som för närvarande prövas är att flytta Komtek till Kvarngymnasiet. Bakom förslaget till ändrad beställning ligger intentionen att om stor koncentration läggs på språkundervisningen så ökar förutsättningarna för eleverna att snabbt komma ut i den fortsatta verksamhet som eleven har som mål. Det i sig är kostnadseffektivt. Slutsatser Mot bakgrund av en tydligare struktur - i linje med gymnasieskola 2011- för IV-IK och ett effektivare utnyttjande av kommunens resurs för undervisning i sfi och
2009-11-09 10 (10) svenska som andraspråk föreslår kansliet att beställning av IV-IK från och med 2010-07-01 läggs på Järfälla lärcentrum. Kerstin Ekenberg Utbildnings-, kulturoch fritidsdirektör Sune Stjärnlöf Programchef Expedieras Kvarngymnasiet Järfälla lärcentrum Bilagor 1 a Hur ser det ut i andra kommuner? 1 b Exempel från kommuner (Hemsidor) 2 a Elever på IV-IK 2 b IV-IK-elever 2008-10-01 3 a Organisation och personal IV-IK 3 b Frågeställning: Vad anser du skulle gagna IV-IK elevernas språk- och kunskapsutveckling? 3 c IVIK organisation Vt -10 4 Elevintervjuer 5 Elevscheman 6 IV-program avskaffas 7 Organisation av IV-IK Järfälla lärcentrum 8 Angående ärende om överflyttning av introduktionskurs