Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor

Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor En jämställdhetsanalys av flickors och pojkars, kvinnors och mäns villkor inom Botkyrka kommun Sara Berggren Tryckt 2007-04 - 02

BOTKYRKA KOMMUN 2 [77] Innehållsförteckning Sammanfattning s. 4 Inledning s. 7 De nationella jämställdhetspolitiska målen en grund för Botkyrkas jämställdhetsstrategi s. 7 Botkyrkaborna fördelningen över kommunen s. 9 De jämställdhetspolitiska målen i ett kommunalt sammanhang s. 9 Makt och inflytande s. 10 Representation inom politiska organ s. 11 Unga och inflytande i Botkyrka s. 14 Representation inom medborgardeltagande Dialogforum s. 16 Inflytande och makt på fritiden s. 16 Inflytande och makt i arbetslivet s. 19 Ekonomisk jämställdhet s. 22 Jämställdhet och utbildning s. 22 Jämställdhet inom grundskolan i Botkyrka s. 23 Jämställdhet inom gymnasier och vuxenutbildning i Botkyrka s. 27 Inkomsten och arbetslivet faktorer som påverkar kvinnors och mäns förutsättningar att vara ekonomiskt självständiga i Botkyrka s. 29 Deltidsarbete s. 31 En könssegregerad arbetsmarknad s. 37 Den könssegregerade arbetsmarknadens effekter på hälsa s. 39 Diskriminering, en segregerad arbetsmarknad och traditionella könsnormer påverkar vem som har arbete s. 42 Obetalt hem- och omsorgsarbete s. 47 Fördelningen mellan könen av föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (vård av barn) s. 50 Ensamstående med barn är utsatta s. 52 Politisk stimulans för en jämn fördelning av det obetalda arbetet s. 55 Mäns våld mot kvinnor s. 55 Mäns våld mot kvinnor i Botkyrka s. 56 Upplevd trygghet s. 59

BOTKYRKA KOMMUN 3 [77] Strategier för att hantera vardagsrädslan s. 61 Kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor s. 62 Hedersrelaterat våld s. 63 Behovet av organisering och förebyggande arbete s. 65 En jämställd medborgarservice s. 66 Hur kan en könsuppdelad statistik förbättra kommunens medborgarservice? s. 66 Vikten av en jämlik resursfördelning s. 67 Botkyrka kommun och de nationella jämställdhetspolitiska målen, hur ser det ut idag och vilka områden behöver utvecklas? sammanfattande reflektioner och rekommendationer s. 68 Makt och inflytande s. 68 Ekonomisk jämställdhet s. 70 Obetalt hem- och omsorgsarbete s. 72 Mäns våld mot kvinnor s. 74 Litteraturförteckning s. 76

BOTKYRKA KOMMUN 4 [77] Sammanfattning Denna rapport analyserar flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjlighet att verka inom kommunen och tillgodose sig den kommunala medborgarservicen på lika villkor. Syftet med studien är att kartlägga rådande förhållanden och därefter ringa in de områden som är mest angelägna att förändra eller utveckla, under den kommande mandatperioden. Utgångspunkten i detta arbete är de nationella jämställdhetspolitiska målen där det övergripande målet lyder: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta övergripande mål finns fyra delmål: - En jämn fördelning av makt och inflytande - Ekonomisk jämställdhet - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Materialet som analyseras i denna studie består av offentlig statistik, lokal områdesstatistik, intern statistik från olika förvaltningar samt olika verksamhetsdata i form av ettårsplaner, flerårsplaner och årsredovisningar. Datan analyseras bland annat utifrån aktuell forskning. De fyra nationella jämställdhetspolitiska delmålen utgör ett analysavsnitt vardera, där aktuell statistik belyser de faktorer som påverka flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjligheter att uppnå målen i Botkyrka kommunen. Utöver dessa mål behandlas även den kommunala medborgarservicen ur ett jämställdhetsperspektiv. Botkyrka har sedan 2008 arbetat aktivt med jämställdhet och att jämställdhetssäkra samtliga verksamheter inom kommunen. Att erbjuda en medborgarservice på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män utgör en grundsten för att kommunmedborgaren ska tillförsäkras sina grundläggande rättigheter. Konkreta rekommendationer för kommunens fortsatta jämställdhetsarbete samt förslag på vilka områden där ytterligare kunskap behövs, går att finna i jämställdhetsanalysens avslutande del. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje analysavsnitt.

BOTKYRKA KOMMUN 5 [77] Makt och inflytande I detta avsnitt beskrivs de möjligheter och förutsättningar kvinnor och män har att utöva makt och inflytande i kommunen. De samhällsområden som behandlas är de representativa politiska organen, ungdomsfullmäktige och elevinflytande, Dialogforum, föreningslivet samt arbetslivet. Fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män är mer eller mindre ojämn inom samtliga områden, vilket kan resulterar i olika villkor att kunna vara med och utöva inflytande i den egna vardagen, i ens närområde, i skolan och inom arbetslivet. Ekonomisk jämställdhet Detta avsnitt beskriver de faktorer som påverkar varför män och kvinnor i kommunen generellt har skiljda förutsättningar att vara ekonomiskt självständiga. Inverkande faktorer är bland annat förhållanden inom skola och utbildning, det höga deltidsarbetet bland kvinnor, en könssegregerad arbetsmarknad och dess effekter på hälsan, diskriminering på arbetsmarknaden samt traditionella könsnormer där kvinnan förväntas ta ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De ovan nämnda faktorerna bidrar till att kvinnor i kommunen dels har en lägre förvärvsinkomst än män och dels har en lägre förvärvsfrekvens. Förutsättningarna skiftar beroende på bostadsområde och födelseregion. De ojämlika villkor som råder för mäns och kvinnors möjligheter att bli ekonomiskt självständiga får konsekvenser, inte bara för den egna privatekonomin, utan bland annat även också på pensionen, föräldrapenningen samt arbetslöshetsersättningen. Utöver detta förlorar kommunen en betydande del av skattekraften, i och med den låga förvärvsfrekvensen bland framför allt kvinnor i norra Botkyrka. Obetalt hem- och omsorgsarbete Det nationella jämställdhetspolitiska målet angående obetalt hem- och omsorgsarbete säger att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. I Botkyrka kommun, liksom i landet, lägger kvinnor ner betydligt mer tid på obetalt arbete i jämförelse med männen. Avsnittet går bland annat igenom statistik över antal timmar män och kvinnor lägger ner på obetalt arbete, vilka hälsomässiga effekter den ojämna fördelningen kan leda till, fördelningen mellan könen när det kommer till uttag av föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (VAB), samt en av effekterna som följer av traditionella könsmönster där kvinnan har huvudansvar för bland annat barnomsorgen, nämligen de många ensamstående mammor som bor i kommunen. En ojämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet mellan män och kvinnor får inte bara ne-

BOTKYRKA KOMMUN 6 [77] gativa effekter på kvinnors ekonomi, karriärsmöjligheter och hälsa. Den ojämna fördelningen påverkar också pappors förutsättningar att ha tid för sina barn. Mäns våld mot kvinnor I detta avsnitt kartläggs andelen misshandelsbrott och andelen anmälda brott där förövaren lever eller har levt i nära relation med offret. Siffrorna för män och kvinnor jämförs framförallt med länets nivåer av anmälda misshandelsbrott. För att få en kompletterande bild över hur män och kvinnor förhåller sig till våld och hot i vardagen, redovisas även resultat angående den upplevda tryggheten bland kommuninvånarna i de olika områdena. Generellt upplever kvinnor en högre grad av otrygghet i kommunen. En trend som bryter av mot länsgenomsnittet är att män och kvinnor i Botkyrka anmäler lika många fall av misshandel. I länet anmäler betydligt fler män och betydligt färre kvinnor misshandelsbrott, medan nivåerna mellan könen i Botkyrka har varit ungefär lika höga de senaste fem åren. Ytterligare områden som behandlas är det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som pågår inom kommunen samt förslag på hur patriarkalt våld och förtryck som helhet kan förebyggas inom kommunal verksamhet. En jämställd medborgarservice I detta avsnitt ges en överblick över kommunens arbete med att jämställdhetssäkra samtliga verksamheter, som ett led i att skapa en jämställd medborgarservice. Utgångspunkten i detta arbete är att kommunens styrsystem bekönas. All statisk från de kommunala verksamheterna ska vara uppdelad på kön, vilket möjliggör att kommunen kan synliggöra och analysera de mönster som träder fram. Viktigt är att dessa analyser inte bara fungerar konstaterande utan att även verkliga åtgärder sätts in, där bland annat hänsyn är tagen till en jämlik och rättvis resursfördelning mellan könen. I avsnittet ges ett exempel på hur Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat utifrån mönster som könsuppdelad statistik lyft fram.

BOTKYRKA KOMMUN 7 [77] Inledning En grundförutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle är bland annat att samtliga individer och grupper kan vara med och påverka, oberoende av kön, etnicitet, ålder, religion eller sexuell läggning. I kommunens verksamheter ska alla få komma till tals och bli behandlade på lika villkor. Jämställdhetsarbetet i Botkyrka kommun hjälper oss att uppnå detta. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i kommunen. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund ha inflytande i kommunen och få en god kommunal service på lika villkor. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Syftet med denna analys är att ge en lägesrapport över hur situationen ser ut just nu för flickor och pojkar, kvinnor och män, inom olika områden där kommunen på ett eller annat sätt inverkar på individens liv. Vi vill också peka på utvecklingsområden inför planeringen av den kommande mandatperioden. Utgångspunkten för denna analys är de nationella jämställdhetspolitiska målen. Att dessa mål uppnås är en viktig uppgift för varje kommun. De nationella jämställdhetspolitiska målen en grund för Botkyrkas jämställdhetsstrategi Den genusvetenskapliga forskningen har haft stor inverkan på den svenska jämställdhetspolitiken. I propositionen Delad makt, delat ansvar beskrivs hur jämställdhet är en fråga om makt och att jämställdhetspolitiken handlar om att ändra de ojämlika maktförhållandena som finns mellan flickor och pojkar, kvinnor och män 1. Enligt propositionen är det de informella strukturerna i samhället som upprätthåller den ojämna maktfördelningen, och som därför måste ändras. I proposition Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken föreslog regeringen de mål och delmål som idag gäller för den svenska jämställdhetspolitiken 2. Även i denna proposition står makten i fokus och det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta övergripande mål finns fyra delmål: - En jämn fördelning av makt och inflytande 1 Hädanefter: Proposition 1993/94:147 2 Hädanefter: proposition 2005/06:155

BOTKYRKA KOMMUN 8 [77] Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. - Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den strategi som ska leda till att dessa mål uppnås är jämställdhetsintegrering. I propositionen kan man läsa att det statliga jämställdhetsarbetet ska stärkas på regional och lokal nivå, kommunerna är viktiga aktörer för att de jämställdhetspolitiska målen ska förverkligas. De kommunala verksamheterna når alla människor i någon form, vilket gör att ett jämställt förhållningssätt inom kommunens arbete har stor betydelse. Botkyrka kommun har börjat konkretiserat den nationella jämställdhetspolitiken i den egna verksamheten. Bland annat har ett brett utvecklingsarbete satt i gång för jämställdhetsintegrering, där man exempelvis använder könsuppdelad statistik i styrsystemen för att villkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män ska bli tydliga. Detta arbete kallas att beköna styrsystemet. Först när vi ser villkoren för båda könen går det att rätta till ojämlika förhållanden. Kommunens jämställdhetsarbete tar de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt. Detta blir synligt i strategin för ett jämställt Botkyrka som kommunfullmäktige antog 2008. Så här skriver man i jämställdhetsstrategin: Jämställdhet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i Botkyrka kommun, på samma sätt som arbetet för ett interkulturellt samhälle. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande i kommunen och god kommunal service. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Hur pass väl kommunen förmår att skapa lika villkor för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. De informella strukturerna som upprätthåller den ojämlika maktfördelningen måste alltså förändras för att samhället ska bli jämställt. I Botkyrka kommuns

BOTKYRKA KOMMUN 9 [77] jämställdhetsstrategi definierar man dessa informella strukturer som våra vardagliga handlingar, av de beslutsfattare, chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter 3. För att uppnå jämställdhet måste kommunen förändra den ordinarie verksamheten i allt från beslutsfattande och resursfördelning till hur man förhåller sig till normer och värderingar. Kommunens jämställdhetsperspektiv ska både uppmärksamma båda könens villkor och behov samt aktivt arbeta mot att det ena könet utgör normen. Jämställdhetsintegreringen ska riktas mot både verksamheter för medborgarna och mot det interna personalarbetet. I den här rapporten kartlägger vi till största delen förutsättningarna för flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i kommunen och analyserar den kommunala servicen som dessa medborgare kommer i kontakt med, ur ett jämställdhetsperspektiv. I Botkyrka kommun är cirka 35 procent av samtliga kommunmedborgare med anställning också anställda av kommunen. Eftersom att kommunen därmed är den enskilt största arbetsgivaren i Botkyrka, kommer också till viss del arbetsvillkoren för kommunens medarbetare att analyseras. Först beskriver vi befolkningen i Botkyrka. Botkyrkaborna fördelningen över kommunen I Botkyrka kommun bor sammanlagt 81 195 personer, år 2010. Av dessa är 40 244 kvinnor och 40 951 män. Botkyrka är indelat i kommundelarna Alby, Fittja, Hallunda/Norsborg, Tullinge och Tumba. Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg ligger i norra delen av Botkyrka. I Alby bor drygt 12 000 invånare och i Fittja bor drygt 7 000 personer. Hallunda/ Norsborg består av flera delområden och de flesta bor i Hallunda, Norsborg, Eriksberg och Slagsta. Sammanlagt bor i dessa områden 18 810 kommunmedborgare. Tullinge och Tumba ligger i kommunens södra område. I Tullinge bor cirka 16 000 personer och området präglas av småhusbebyggelse. Tumba är centralorten i kommunen och tillsammans med landsbygdsområdet Grödinge bor här cirka 27 000 personer. Av dessa bor drygt 4 000 i Grödinge. De jämställdhetspolitiska målen i ett kommunalt sammanhang För att de nationella jämställdhetspolitiska målen ska kunna förverkligas måste alla kommuner även se målen som kommunala mål. Den kommunala verksamheten når alla medborgare och påverkar deras förutsättningar att utnyttja de friheter och rättigheter som de har enligt lagen i Sverige. Om kommunen inte skapar rätt förutsättningar för att exempelvis kvinnor och män ska ha samma möjlighet till ekonomisk självständighet, upprätthåller kommunen traditionella könsmönster. 3 Ett jämställt Botkyrka s. 3

BOTKYRKA KOMMUN 10 [77] Här fungerar de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt för analysen av kommunens insatser. Analyserna bygger på könsuppdelad statistik som så långt som möjligt har brutits ned på områdesnivå. Områdesstatistiken används för att synliggöra skillnader och likheter mellan grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i olika delar av kommunen. I Botkyrkas kommundelar finns ofta skiljda socioekonomiska förutsättningar. Dessa är viktiga att ta hänsyn till om analysen ska ge en sann bild och kunna fungera som underlag inför framtida planering. Varje nationellt jämställdhetsmål utgör i denna rapport ett eget avsnitt, där relevant statistik illustrerar i vilken grad Botkyrka kommun uppnår målen för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Exempelvis kan graden av ekonomisk jämställdhet i Botkyrka för båda könen, blottläggas av könsuppdelad statistik som rör arbetslöshet, deltidsarbete, inkomst m.m. Statistiken analyseras och kommenteras med hjälp av tidigare forskning inom de olika områdena samt de utredningar och propositioner som legat till grund för Sveriges jämställdhetspolitik. Eftersom att analysen är begränsad till den statistik som finns tillgänglig just nu, faller vissa intressanta områden bort. I dessa fall ges rekommendationer för hur kommunen kan ta fram denna statistik så att den blir tillgänglig. Utöver avsnitten som har de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt, behandlar även ett femte avsnitt kommunens medborgarservice ur ett jämställdhetsperspektiv. I rapportens avslutande del sammanfattar vi i vilken mån kommunen når upp till de nationella jämställdhetspolitiska målen samt vilken ytterligare kunskap som kan behövas för bättre förutsättningar att nå dessa mål. Slutligen föreslår vi områden att prioritera för kommunens fortsatta arbete inom området. Makt och inflytande Det första jämställdhetspolitiska delmålet säger att kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Det är viktigt att notera att samma rätt och möjlighet inte bara innebär exempelvis att andelen män och kvinnor i en styrelse är 50/50, utan syftet med delmålet är att kvinnor och män verkligen ska ha samma makt att påverka. Men en förutsättning för att kunna utöva reell makt och inflytande i exempelvis en beslutande församling är att samtliga berörda parter är representerade. Statistiken mäter mängder men säger inte mycket om vem som har den verkliga makten i en grupp. Ambitionen i detta avsnitt är ändå att redovisa fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i olika positioner, som på

BOTKYRKA KOMMUN 11 [77] något sätt kan teckna en bild av deras förutsättningar att påverka samhället och sina egna liv. Representation inom politiska organ En jämn representation av kvinnor och män i politiska organ är viktigt för demokratin. En jämn könsfördelning ökar även förutsättningarna för bredare beslutsunderlag och bättre beslut i olika samhällsfrågor 4. I valet till kommunfullmäktige 2010 var röstdeltagandet jämnt fördelat mellan könen. Kvinnor utgjorde 49,3 procent och män utgjorde 50,7 procent av dem som röstade i norra Botkyrka. I södra Botkyrka var 50,5 procent kvinnor och 49,5 procent män av dem som röstade 5. Fördelningen mellan män och kvinnor i kommunfullmäktige efter valet 2010 är följande: Könsfördelning i kommunfullmäktige, 2010-2014 Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Uppgift om kön saknas Botkyrkapartiet 3 1 4 75 25 Folkpartiet 2 3 5 40 60 Kristdemokraterna 2 2 4 50 50 Moderaterna 7 13 20 35 65 Miljöpartiet 1 5 6 17 83 Socialdemokraterna 18 18 36 50 50 Sverigedemokraterna 1 3 5 25 75 1 Tullingepartiet 3 6 9 33 67 Vänsterpartiet 2 4 6 33 67 Totalt 39 55 95 41 59 1 Källa: Intern statistik. I tabellen ovan är även ersättare inräknade. Enligt statistik från Valmyndigheten, som länsstyrelsen bearbetat, är fördelningen i kommunfullmäktige utan ersättare 39 procent kvinnor och 61 procent män. Eftersom män har mer än 60 procent av platserna råder en ojämställd könsfördelning. Könsfördelningen i kommunfullmäktige var liknande 2006 2010: 4 Proposition 2005/06:155, s. 31 5 Valmyndigheten

BOTKYRKA KOMMUN 12 [77] Könsfördelning i kommunfullmäktige, 2006-2010 Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Botkyrkapartiet 3 2 5 60 40 Centerpartiet 1 2 3 33 67 Folkpartiet 3 3 6 50 50 Kristdemokraterna 1 5 6 17 83 Moderaterna 5 17 22 23 77 Miljöpartiet 2 3 5 40 60 Socialdemokraterna 20 19 39 51 49 Tullingepartiet 1 2 3 33 67 Vänsterpartiet 3 5 8 38 62 Totalt 39 58 97 40 60 Källa: Intern statistik Räknar man bort ersättarna var könsfördelningen jämnare 2006 2010, med 46 procent kvinnor och 54 procent män 6. Så här såg fördelningen mellan män och kvinnor ut 2006 2010 för kommunens styrande organ, kommunstyrelsen: Könsfördelning i kommunstyrelsen 2006-2010 Parti Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Centerpartiet 0 1 1 0 100 Folkpartiet 0 2 2 0 100 Kristdemokraterna 0 2 2 0 100 Moderaterna 2 3 5 40 60 Miljöpartiet 1 1 2 50 50 Socialdemokraterna 5 7 12 42 58 Vänsterpartiet 0 2 2 0 100 Totalt 8 18 26 31 69 Källa: Intern statistik. Fördelningen mellan män och kvinnor var än mer snedfördelad i kommunstyrelsen än vad den var i kommunfullmäktige under föregående mandatperiod. Bland de ordinarie ledamöterna var 38 procent kvinnor och 62 procent män, för ersättare var fördelningen 23/77. Snedfördelningen tabellen ovan visar har förbättrats något efter de nya tillsättningarna till kommunstyrelsen 2010 men den procentuella fördelningen för kvinnor och män bland ordinarie och ersättare ser densamma ut. 6 SCB, Valmyndigheten bearbetat av Länsstyrelsen i Stockholms län.

BOTKYRKA KOMMUN 13 [77] Könsfördelning i kommunstyrelsen 2010-2014 Parti Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Botkyrkapartiet 1 0 1 100 0 Folkpartiet 1 1 2 50 50 Kristdemokraterna 0 1 1 0 100 Moderaterna 2 4 6 33 67 Miljöpartiet 0 2 2 0 100 Socialdemokraterna 5 5 10 50 50 Tullingepartiet 1 1 2 50 50 Vänsterpartiet 1 1 2 50 50 Totalt 11 15 26 42 58 Källa: Intern statistik. Som tabellen ovan visar är män fortfarande överrepresenterade i Botkyrkas kommunstyrelse. När det gäller nämnderna i kommunen är den sammanlagda fördelningen, efter årets kommunval, 55 procent män och 45 procent kvinnor bland ledamöterna. Den nämnd med störst andel män är den tekniska nämnden (73 procent män) och den nämnd som har flest kvinnliga ledamöter är Miljö- och hälsoskyddsnämnden (67 procent kvinnor). För att så många perspektiv som möjligt ska finnas med och komma till uttryck i kommunens beslutande och styrande organ är det viktigt att män och kvinnor från alla samhällsgrupper i kommunen är representerade. I den strategi för demokrati och delaktighet som Botkyrka kommun tog fram 2008 är ett av målen att ge dem som idag är underrepresenterade möjlighet att bli delaktiga i den lokala demokratin. Representanter i beslutande organ, som avspeglar befolkningssammansättningen i det område som besluten gäller för, ger de bästa förutsättningarna för att de demokratiska principerna ska kunna verka fullt ut. Under 2010 genomfördes en undersökning av villkoren för Botkyrka kommuns förtroendevalda. En klar majoritet upplever att det är positivt att vara förtroendevald i kommunen och kvinnor är mer positiva än män. De som är födda utomlands är även de något mer positiva. Svårast att kombinera förtroendeuppdraget med privatlivet upplever de som är sammanboende med barn och detta gäller i högre grad män än kvinnor. En fråga som rapporten ringar in som särskilt viktig är, återigen, den bristande representativiteten bland de förtroendevalda när det gäller kön, ålder och andel utrikes födda, i relation till befolkningssammansättningen i kommunen.

BOTKYRKA KOMMUN 14 [77] Unga och inflytande i Botkyrka Som ett sätt att engagera unga i samhällslivet startade 2002 ett kommunfullmäktige för unga i Botkyrka. Här får unga mellan 13 och 22 år möjlighet att påverka politiska beslut som handlar om ungdomsfrågor. Ungdomsfullmäktige består av cirka 60 ledamöter som blir invalda genom sina skolor en gång per år. Alla ungdomar i Botkyrka har rätt att kandidera och lämna in motioner. Ungdomsfullmäktige beslutar om motioner ska godkännas eller avslås och om motionen behandlar ämnen som ungdomsfullmäktige inte kan bestämma över, skickas den vidare till kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige kan då rekommendera kommunfullmäktige att stödja förslaget. Sedan starten, 2002, har andelen tjejer varit större bland ledamöterna än andelen killar. Fördelningen mellan tjejer och killar i ungdomsfullmäktige och dess styrelse, år 2003-2010 Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ungdomsfullmäktige Styrelsen Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Intern statistik. Både i ungdomsfullmäktige och i styrelsen har flickorna varit fler och skillnaden mellan könen har ökat allt mer sedan 2008. Hittills har två pojkar och sju flickor varit ordförande. Posten som vice ordförande har sex pojkar och tre flickor haft. Den skeva representationen mellan könen gör att bilden av de ungas behov och åsikter blir ofullständig. Utöver ungdomsfullmäktige har ungdomar i kommunen möjlighet att utöva påverkan och inflytande i skolan. I den ungdomsenkät som genomförs vartannat år bland kommunens skolor, utgör sammanlagt tre frågor ett index, vilket visar graden av inflytande i skolan som elever i årskurs nio och årskurs två på gymnasierna upplever.

BOTKYRKA KOMMUN 15 [77] Grad av inflytande i skolan, årskurs nio-elever i Botkyrka, index: 56 54 52 50 48 46 Pojkar Flickor 44 2006 2008 2010 Källa: Ungdomsenkäten, Botkyrka kommun, 2010. Indexet går från 0 100 där 100 är högsta möjliga resultat. Ju högre siffra indexet visar, desto mer inflytande upplever eleverna. Diagrammet ovan visar att flickor i årskurs nio, från och med 2008 upplever en något högre grad av inflytande i skolan än vad pojkarna gör, även om skillnaden är relativt liten. Som mest skiljer det fyra steg på indexskalan, mellan pojkarna och flickorna. Totalt har upplevelsen av inflytande de två senaste åren stigit något. Flickor och pojkar i årskurs två på gymnasiet har också upplevt ett ökat inflytande de senaste åren och även här hamnar flickorna högre på indexskalan. En möjlig förklaring till upplevelsen av ett ökat inflytandet på gymnasiet kan ha att göra med att skolarbetet där är mer självständigt utformat. Diagrammet ovan illustrerar fördelningen efter ett index baserat på elevernas bedömning av dessa påståenden: Vi elever är med och planerar vad vi ska göra i undervisningen Vi elever får vara med och bestämma över saker som är viktiga för oss Elevernas åsikt tas inte på allvar i den här skolan Ett sätt att utöva inflytande i skolan är att gå med i skolans elevråd, som finns i kommunens samtliga skolor. Några siffror över fördelningen mellan flickor och pojkar i elevråden finns inte ännu. Kanske kunde sådana siffror påverka bilden av att det i kommunen är fler flickor än pojkar som engagerar sig i demokratiprocesser och dessutom, i årskurs nio och andra året på gymnasiet, har en större upplevelse av inflytande i skolan.

BOTKYRKA KOMMUN 16 [77] Representation inom medborgardeltagande - dialogforum Ytterligare ett område där kommunmedborgaren kan vara med och påverka är i de dialogforum som kommunen anordnar i sex kommundelar. I varje dialogforum deltar elva politiker med god kännedom om den aktuella kommundelen. Av sammanlagt 66 förtroendevalda politiker är 33 män, 28 kvinnor och för fem stycken saknas uppgift (december 2010). Under cirka fem träffar per år har medborgaren möjlighet att komma med förslag och synpunkter kring frågor som rör närområdet, innan dessa frågor har gått till beslut. Genom minnesanteckningar förs sedan förslagen vidare till de nämnder och förvaltningar som ansvarar för frågan, och de närvarande politikerna tar med sig råden till de egna partierna för diskussion. I den medborgarundersökning som kommunen genomför varje år framgår att 9 procent av kommunens medborgare har deltagit i något av dialogforumen under 2009. Detta är en uppgång med 2 procent sedan 2008. Av dem som deltagit i Dialogforum 2009, utgör 46 procent kvinnor och 54 procent män. Det område som har den största andelen deltagande är Grödinge (15 %) och därefter kommer Tullinge och Fittja. Bland kvinnor finns den största andelarna deltagande i Grödinge (17 %), Fittja (11 %) och Tullinge (12 %). De största andelarna av deltagare bland män finns i Grödinge (13 %), Fittja (13 %) och Alby (13 %). De grupper som i minst utsträckning deltar i dialogforum är kvinnor i Hallunda/Norsborg (6 %) och kvinnor i Tumba (5 %). Forumen är en viktig del i kommunens demokratiarbete och representationen av kvinnor och män som är forumdeltagare är något sånär jämn. För att se om flickor, pojkar, kvinnor och män från samtliga samhällsgrupper i kommunen är med och gör sin röst hörd, krävs en djupare analys. Med effektivare kommunikation, som når ut till fler olika grupper av kommunmedborgare, kunde deltagandet vid dessa dialogforum kanske öka så att fler invånare använder sin möjlighet att utöva makt och inflytande. Inflytande och makt på fritiden Inflytande och makt utövar vi samhällsmedborgare på många olika områden i livet, och vi kan ha mer eller mindre makt i våra vardagsliv. En obalans i makt och inflytande mellan män och kvinnor i olika samhällsgrupper kan finnas i exempelvis skolan, föreningslivet och inom familjen. Ett tecken på vilka förutsättningar som finns för män och kvinnor att påverka inom de mer vardagsnära områdena, är könsfördelningen bland medlemmar i kommunens olika föreningar.

BOTKYRKA KOMMUN 17 [77] Antal och andel medlemmar i föreningar med föreningsbidrag i Botkyrka 16160; 54% 13553; 46% Män Kvinnor Källa: Statistik från kultur- och fritidsförvaltningen, 2010. Cirkeldiagrammet ovan visar att något fler pojkar och män är med i föreningar än flickor och kvinnor i Botkyrka. Av kommunens 81 195 medborgare är cirka 37 procent medlem i någon av de föreningar som finns registrerade hos kommunen (siffran är ungefärlig eftersom vi inte känner till antalet enskilda medlemmar i kommunens samtliga föreningar). Såhär ser fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män ut i olika typer av föreningar, exklusive idrottsföreningar, för 2010: Könsfördelningen bland olika föreningstyper i Botkyrka, år 2010 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Ekonomisk förening Fritidsgårdar (ink 4Hgård) Föreningsråd/Områdesråd Handikappföreningar Kulturförening/Hembygsdförening Pensionärsföreningar Politiska föreningar Religiösa föreningar Scouter Skolidrottsföreningar Sociala föreningar Övriga föreningar Pojkar/Män Flickor/Kvinnor Källa: Statistik från kultur- och fritidsförvaltningen.

BOTKYRKA KOMMUN 18 [77] Fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män är relativt jämn över de olika typerna av föreningar. I kultur- och hembygdsföreningar samt pensionärsföreningar är män något överrepresenterade medan kvinnor är överrepresenterade inom religiösa och sociala föreningar. Statistiken kan ge en fingervisning över vilket utrymme flickor och pojkar, kvinnor och män har att utöva makt och inflytande inom föreningslivet. Någon sammanställd statistik över fördelningen mellan män och kvinnor bland ordförande och vice ordförande inom föreningarna med kommunalt föreningsstöd finns inte ännu. Sådana siffror skulle tydligare visa fördelningen av makt och inflytande bland män och kvinnor i kommunen. Det svårt att få en fullgod bild av vem det är som har den reella makten inom föreningsverksamheterna. En inventering av föreningsregistret i Botkyrka visar att det inte finns några speciella föreningar där endast män ingår medan de finns flera föreningar som är till för kvinnor och som dessutom döps därefter (exempelvis Muslimska kvinnoföreningen). Varför finns detta behov att upprätta föreningar för endast ett av könen? Kanske beror det på den norm mannen utgör i samhället. Kvinnor kan ha svårt att ta plats i könsneutrala föreningar där i själva verket det normbildande manliga har företräde. Inom exempelvis arbetarrörelsen fick frågan om kvinnors lika rätt, länge stå tillbaka då andra könsneutrala värden ansågs vara viktigare, allmängiltiga värden, som i realiteten kanske bara tillföll ett av könen 7. Deltagande betyder inte alltid inflytande och delaktighet. För att kunna utöva makt och inflytande måste man få utrymme för det. Förmågan att ta plats och kräva sin rätt kan vara beroende av vilken förväntan, vana och erfarenhet individen har av detta. Att organisera sig i föreningar kan vara en ett viktigt steg för olika grupper av kvinnor, unga och marginaliserade att i grupp våga ta för sig på samma sätt som olika grupper av män och andra dominerande grupper alltid gjort och fortsätter att göra. En viktig roll i detta kan skolan och fritidsverksamhet spela. För att flickor och pojkar ska ha lika villkor att utöva makt och inflytande kan skolan vara den plats där utrymme ges till båda könen att träna upp denna förmåga. Elevråden är en sådan verksamhet som kan förse unga med erfarenheten av att våga kräva sin rätt. Den föreningsverksamhet som har flest medlemmar inom kommunen är idrottsföreningarna. De har den här fördelningen mellan flickor och pojkar 2010: 7 Humlesjö, (2005)

BOTKYRKA KOMMUN 19 [77] Könsfördelningen inom idrottsföreningar i Botkyrka, år 2010 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Idrottsföreningar Pojkar/Män Flickor/Kvinnor Källa: Intern statistik från kultur- och fritidsförvaltningen. Skillnaden mellan könen är störst i idrottsföreningarna, där män och pojkar uppgår till 13 445 medlemmar och flickor och kvinnor 8 638. Fotbollsklubbarna är störst, och män och pojkar utövar fotboll i högre grad än kvinnor och flickor. Det beror förmodligen på att det inte finns samma förväntan, förebilder, och ekonomiska vinning för flickor att börja intressera sig för sporten. Men trots det är fotboll en av de största idrottsverksamheterna även bland flickor. De mest flickdominerade idrottsföreningarna i kommunen är ridning och dans. Att engagera sig i idrottsföreningar kan vara en väg att finna sitt egenvärde, våga ta plats och stå upp för sig själv. En förutsättning för att kunna vara med, är att man kan bestämma över sin fritid. Hur ser det ut i Botkyrka idag? Har flickor och pojkar, kvinnor och män samma möjlighet att råda över den egna fritiden? Kanske kan den något ojämna könsfördelningen i föreningarna till viss del bero på att flickor och pojkar, kvinnor och män inte har samma möjlighet att bestämma över sin fritid. Rätten till egen fritid ingår i Barnkonventionen som sedan länge är ratificerad av Sverige och det kunde vara intressant för kommunen att titta närmre på denna fråga. Inflytande och makt i arbetslivet För de flesta människor i yrkesverksam ålder utgör arbetet en stor del av livet och har ofta en inverkan på den egna självuppfattningen. Förmågan att påverka sin arbetssituationen kan spela roll för hur individen upplever och trivs med sitt arbete och sig själv. Hur stor andel män och kvinnor som har chefspositioner avspeglar hur makten är fördelad mellan könen och vem som har mest makt att påverka den egna och andras arbetssituation.

BOTKYRKA KOMMUN 20 [77] Andel kvinnor och män boende i respektive kommun, som innehar chefsposition, år 2008 80 70 60 Andel i % 50 40 30 20 10 Män Kvinnor 0 Botkyrka Danderyd Haninge Huddinge Järfälla Nacka Norrtälje Sollentuna Solna Stockholm Tyresö Täby Kommuner Källa: SCB (chefsyrket definieras enligt SSYK Standard för svensk yrkesklassificering) Diagrammet ovan visar tydligt att makten att bestämma i arbetslivet är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor i några av Stockholms läns kommuner. Fördelningen av chefspositioner bland boende i Botkyrka är 35 procent kvinnor och 65 procent män som är chefer. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger utslag på vilka olika sektorer kvinnor och män är chefer inom 8. Kvinnor är oftare chefer inom offentlig verksamhet, för områden som vård och omsorg, utbildning och offentlig förvaltning. Män är oftare chefer inom byggverksamhet och tillverkning. Chefer efter sektor och kön 2008, i procent Sysselsatta Chefer Sektor Kvinnor Män Kvinnor Män Privat sektor 38 62 25 75 Offentlig sektor 74 26 62 38 Stat 50 50 29 61 Kommuner 79 21 64 36 Landsting 80 20 72 28 Totalt 50 50 33 67 Källa: Prop. 2010/11:1 Bilaga 3, hämtat från SCB 8 Proposition 2010/11:1 Bilaga 3, s. 10