RUM 05/09 ARKITEKTUR, INREDNING OCH DESIGN LE CORBUSIERS ASSISTENT OM FIENDENS ARKITEKTUR HOTELLESTETIK PÅ KONTORET FLYTANDE BIBLIOTEK DESIGNBRÖDERNAS EXPERIMENT LISELOTTE WATKINS BALETT I ETT ARKITEKTONISKT LABORATORIUM DE NYA GREKERNAS PALATS ETT IDOL FÖR ARKITEKTER 05/09 ISSN 1650-1330 PRIS 69 KR
Vad Var Vem Scenbyggnader åt Ballets C de la B och Lod Gent, Belgien Jan De Vylder Text Bild Louisa Nyström Dujardin Filip /OWI Jan De Vylder har gått från protagonist till någon i publiken. Det var en konstig känsla som han tyckte om. För Rum berättar han om sitt senaste verk. I Bijoke-området samsas en mängd olika typer av byggnader från olika epoker. Mellan husen har växter oplanerat slagit rot och runt varje hörn dyker det upp en liten trädgård eller gränd. För att anpassa sig efter områdets karaktär valde Jan De Vylder att rita två mindre paviljonger i stället för ett stort hus. Systerbyggnaden skymtar i bakgunden. En koreograf på danskompaniet Les Ballets C de la B hade länge gått och burit på en minnesbild av ett litet Jan De Vylder-hus från 1996. Jan blev därför tillfrågad om han kunde rita något liknande i större skala när det belgiska danskompaniet och musik- och teatergruppen Lod skulle få nya byggnader 2002. Från början ville de ha en byggnad med sex scener som skulle vara klart i september 2003, och det för halva priset av vad slutsumman blev, säger Jan. Det blev istället två byggnader med varsin scen som stod klara i november förra året. Jan säger att han fick utbilda sina klienter under de kommande åren eftersom deras första förväntningar var för orealistiska. Han beskriver annars skådespelarna och koreograferna på de två kulturorganisationerna som perfekta klienter. De såg inte husen som byggnader utan som kulturprojekt de utvecklade tillsammans med honom som arkitekt. Och de utmanade honom, var engagerade och kom med konstruktiv kritik och feedback under hela processen. Det är människor som respekterar idéer, sammanfattar Jan. Ett konstaterande som verkar kunna appliceras även på staden Gent, hemvist åt både klienterna och arkitekten. Gent som ligger i den flamländska delen av Belgien var på 1200- talet Europas näst största stad efter Paris och stadskärnan är fortfarande i princip intakt från medeltiden. Gent har en lång tradition av ett starkt kulturliv, konstnären Jan van Eyck var till exempel verksam i staden och har målat den berömda altartavlan i Gents katedral Sint-Baaf. Idag är staden i invånartal ungefär lika stor som Malmö och har fortfarande ett rikt kulturliv, med operahus, teatrar och flera museum, bland annat det progressiva moderna konstmuseet Stedelijk Museum voor Actuele Kunst, SMAK. Gent har ett rikt kulturliv, varje dag finns det en mängd konserter och pjäser att välja mellan, och den här starka kulturella traditionen har skapat en experimentell atmosfär i staden. Våra beslutsfattare har ett öppet sinne och tillåter Gent att vara ett arkitektuellt laboratorium. Det känns som att allt är möjligt här, säger Jan De Vylder om hemstaden. Les Ballets C de la B och Lods nya byggnader ligger i Bijloke, ett gammalt sjukhusområde där staden nu bygger upp ett nytt kulturcentrum. Man har valt att behålla och restaurera några av de gamla sjukhusbyggnaderna medan annat har rivits för att ge plats åt ny arkitektur. Resultatet är en plats där Jan De Vylder tycker att man visat respekt för det gamla men samtidigt vågat titta framåt. På området finns förutom hans byggnader också en konstskola, ett museum, ett konserthus och en gammal kyrka. Den 41-årige Jan De Vylder har drivit sitt eget kontor parallellt med jobb på större kontor sedan 1996. De två byggnaderna för Les Ballets C de la B och Lod är kontorets första stora projekt och sedan 2005 driver han, tillsammans med Inge Winch, Jan De Vylder Architects på heltid, för tillfället har kontoret 10 medarbetare. De jobbar just nu med en tredje byggnad till Bijloke och är precis som svenska Tham Videgård och Hansson och Testbedstudio med i projektet Ordos 100, där 100 mindre kontor från hela världen blivit inbjudna att rita varsin villa i en nybyggd stad i inre Mongoliet. Efter att ha jobbat med de två scenerna sedan 2002 var det en konstig känsla för Jan De Vylder att behöva lämna över byggnaderna förra året och gå vidare. När jag arbetade med dem var det mina byggnader. Jag har sprungit omkring i dem i flera år och jag är den som haft nyckeln till huvudingången. Klockan 16.00 den 10 november var de fortfarande mina byggnader, jag hade massor av sista minuten saker att göra, men så plötsligt blev klockan 18.00 och ridån gick upp, lamporna tändes och skådespelarna på scenen tog över. Jag gick från att vara protagonist i historien till att bara vara en bra eller dålig arkitekt i publiken. Det var en konstig känsla men jag tyckte också väldigt mycket om det. Arkitektoniskt laboratorium 102 REPORTAGE
REPORTAGE 103
104 REPORTAGE
REPORTAGE 105
Vänster ovan: De två husen ligger rygg i rygg med varandra, tanken är att man från vissa vinklar ska kunna missta dem för en gemensam byggnad. Vänster nedan: I mönstret av borttagna stenarna på fasaden är det tänkt att växter ska slingra. Höger: I den höga fasaddelen av byggnaderna finns kontor och andra mindre lokaler medan scenerna ligger i den utskjutande bakdelen. En koreograf på danskompaniet Les Ballets C de la B hade länge gått och burit på en minnesbild av ett litet Jan De Vylder-hus från 1996... 106 REPORTAGE
REPORTAGE 107
108 REPORTAGE
Vänster och höger: Glasfasaderna blottlägger innervägarna, trapphuset och rummen. Vilket ger känslan av att man tittar på en genomskärning av en byggnad. När den planerade trappan inte kunde levereras i tid till invigningen blev lösningen att istället för räcken använda balustrar som sattes fast mellan temporära konstruktioner från byggnatinen. Den orange färgen är en parallell till alla de orangefärgade verktygen som smyckat byggnaden i tre år. REPORTAGE 109
110 REPORTAGE Från lobbyn leder all vertikal kommunikation, publiken rör sig ut på balkonger som leder till salongens olika nivåer.
Både musik och teatergruppen Lod och danskompaniet Ballets C de la B är experimentella produktionsgrupper som ofta gör genreöverskridande föreställningar. REPORTAGE 111
Vänster: Studie av Gehrys kännemärke framför andra: stålvågorna i ett svallande takplan. Höger: Den ljusa lobbyn, som kunde varit lite mer generöst tilltagen, präglas av naket redovisade material. I närheten av Bijoke på andra sidan vattnet ligger bland annat Gents universitet och Citadelpark, hemvist åt flera andra kulturinstitutioner, som SMAK till exempel. 112 REPORTAGE