Tullverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017-2018 Dnr STY 2016-873
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Kontaktpersoner... 4 Bakgrund... 5 Tullverkets kärnuppdrag... 5 Tullverkets befintliga jämställdhetsuppdrag... 5 Tullverkets arbete med jämställdhetsintegrering... 5 Jämställdhetsperspektiv på Tullverkets kärnuppdrag... 6 Tullverkets bidrag till de jämställdhetspolitiska målen nuläge... 6 Tullverkets kontroller... 7 Identifierade jämställdhetsproblem... 8 Processen för att identifiera jämställdhetsproblem... 8 Män är överrepresenterade i smugglingsbrottslighet... 8 Effektmål... 9 Resultatmål... 9 Aktiviteter... 9 Uppföljning... 10 Risk för skillnader i bemötande baserat på kön... 10 Effektmål... 11 Resultatmål... 11 Aktiviteter... 11 Uppföljning... 12 Övriga insatser... 12 Jämställd kommunikation... 12 Jämställdhetsintegrering av styrdokument... 13 3
Sammanfattning Kontaktpersoner Ingela Ehne, enhetschef på verksledningsstaben Carina Cehaja Lundqvist, verksamhetscontroller Sumbat Sarkis, verksamhetscontroller 4
Bakgrund Tullverkets kärnuppdrag Tullverkets uppdrag utgår ifrån förordning (2007:782) med instruktion för Tullverket. Enligt instruktionen ska Tullverket fastställa och ta ut tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, samt övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Ett sätt att övervaka trafiken är att bedriva underrättelseverksamhet så att en effektiv kontrollverksamhet kan bedrivas. När Tullverket fullgör sina uppgifter ska det verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras såväl för näringsliv och allmänhet som inom Tullverket. Tullverket ska vidare tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och så att det legitima varuflödet inom Europeiska unionen inte hindras. De långsiktiga effekter som Tullverket strävar efter att uppnå är följande: Säkerställa tull, skatt och andra avgifter för att säkra finanseringen av offentlig sektor samt att bidra till att säkerställa konkurrensneutral handel. Förebygga uppkomsten av hot mot hälsa, miljö och säkerhet, brottslighet och undandragande av tull, skatt och andra avgifter. Skydda medborgare i Sverige och EU från hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Motverka och bekämpa organiserad brottslighet. Tullverkets befintliga jämställdhetsuppdrag I Tullverkets regleringsbrev för 2016 framgår att: Medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten. Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska kommenteras i redovisningen. Tullverket ska redovisa individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund där det är möjligt. Tullverket ser därmed ett behov av att utveckla förmågan att könsuppdela individbaserad statistik och analysera detta för att förbättra arbetet med jämställdhetsintegrering i den ordinarie verksamheten. Tullverkets arbete med jämställdhetsintegrering Tullverket är i inledningen av processen med att integrera jämställhetsperspektivet i sin verksamhet. I regleringsbrevet för 2016 fick Tullverket för första gången i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering och myndigheten har inte tidigare arbetat med detta. 5
Aktiviteterna i handlingsplanen för jämställdhetsintegrering kommer att vara en integrerad del i Tullverkets verksamhetsplan samt myndighetens handlingsplaner på avdelningsnivå för 2017. Under år 2017 kommer aktiviteterna att följas upp på samma sätt som övriga delar i myndighetens verksamhetsplan och avdelningarnas handlingsplaner. Arbetet med att ta fram handlingsplanen leds av verksledningsstaben och i arbetsgruppen ingår även chefen för samt en controller enheten på för planering och uppföljning på kärnverksamhetens nationella ledning. Jämställdhetsperspektiv på Tullverkets kärnuppdrag Tullverkets bidrag till de jämställdhetspolitiska målen nuläge Tullverket ska enligt regleringsbrevet begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten och bidra till att minska antalet kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotika-, alkohol- eller tobakssmuggling eller ekonomisk brottslighet. Tullverket ska bidra till att minska tillgången av narkotika samt illegalt införd alkohol och tobak i Sverige. Enligt Brottsförebyggande Rådet, Brå, är det vanligt att de som är inblandade vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott uppges vara påverkade av alkohol (utsatta personer) eller alkohol och droger (gäller gärningspersoner). Det finns en stark koppling mellan berusning och olika typer av våldsbrott. I 65 procent av fallen uppger den som blivit misshandel att gärningspersonen varit påverkad av alkohol eller droger. Vid misshandel är enligt Brå 72 procent av männen och 45 procent av kvinnorna är påverkade när de är gärningspersoner. Misshandel är den brottstyp som har starkast samvariation med alkohol. Om alkoholbruk och/eller missbruk minskar skulle det direkt återspeglas i våldsutvecklingen, inklusive våld i nära relationer, enligt Brås rapport från 2009 om våld i nära relationer. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) finns ett signifikant samband mellan alkohol och våld. Effekten av alkohol var störst bland dem som också var mest våldsbenägna. Av kvinnor som utreds för missbruk hade tre fjärdedelar utsatts för fysisk, psykisk eller sexuell misshandel. Av våldsutsatta kvinnor i missbruk har nio av tio råkat ut för flera typer av våld, flera gånger och av flera förövare. Tullverket har sedan många år som en del av sin kärnverksamhet aktivt bidragit till det fjärde jämställdhetspolitiska målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra genom att minska tillgången på narkotika och illegal alkohol i samhället. I förlängningen bidrar detta även till det andra jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet genom att färre kvinnor blir utsatta för våld och därmed får stärkta möjligheter att förvärvsarbeta. Illegal införsel av alkohol och tobak samt narkotika är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten som främst består av män. Då de illegala varorna säljs på den svarta marknaden 6
genererar det olagliga inkomster som skapar en skev ekonomisk fördelning. Tullverket har i många år aktivt bidragit till det andra jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet genom att motarbeta intäkter av illegalt införd alkohol, tobak samt narkotika. Tullverkets kontroller Tullverkets uppdrag utgår från varuflödet. Myndigheten har inte något uppdrag att arbeta förebyggande med brottslingar. Vårt förebyggande arbete består huvudsakligen av information till företag och enskilda för att göra det enkelt att göra rätt vid import och införsel av varor. Genom det kontrollerande arbetet erhålls en preventiv och därmed förebyggande effekt. Kontroller är en del i att uppnå Tullverkets mål i enlighet med instruktion och regleringsbrev. För att Tullverket ska kunna uppbära en korrekt uppbörd och förhindra att restriktionsvaror förs in eller ut ur landet och EU på ett felaktigt sätt är det viktigt att allmänhet och företag både vill göra rätt och ges möjligheten att göra rätt. För att upprätthålla viljan att göra rätt krävs: Att det finns ett förtroende för det system som Tullverket ska upprätthålla Att det finns ett förtroende för Tullverket som myndighet Att det är lätt att göra rätt Att det finns en risk att den som gör fel upptäcks Även kontrollarbetet kan ses som förebyggande men är huvudsakligen inriktat på att upptäcka felaktigheter och brott. På lång sikt är kontroller en del i att skapa en fortsatt vilja att göra rätt. Tullverkets synliga kontrollerande arbete vid gränspassager liksom att större beslag uppmärksamas i media leder sammantaget till att en preventiv, avskräckande effekt uppnås. För att upptäcka och utreda brott som begås av personer som saknar vilja att göra rätt, till exempel organiserad brottslighet, använder Tullverket många olika metoder och verktyg i sitt underrättelse- och brottsutredande arbete. Av den tid som använts till kontroller så har 30 procent nyttjats i flöden där Tullverkets personal möter människor, exempelvis vid färjor, flygplatser och i personbilar samt vid kontroller av bussar och lastbilar. Övrig tid för kontroller är till exempel kontroller av tulldeklarationer, företag, ärenden samt postförsändelser och containrar. Cirka en tredjedel av alla objekt, till exempel lastbil, brev eller personer, kontrolleras i flöden som innebär kontakt med människor. Det är i de flöden där Tullverkets personal har kontakt med människor som vi kommer att fokusera vårt jämställdhetsarbete. 7
Identifierade jämställdhetsproblem Processen för att identifiera jämställdhetsproblem I regleringsbrevet för 2016 fick Tullverket i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Under våren 2016 har myndighetens arbetsgrupp deltagit i de workshopar som det nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat och generaltulldirektören har deltagit i de möten som anordnats för myndighetsledningar. Tullverkets ledningsgrupp har i april haft en workshop under ledning av vår stödperson från det nationella sekretariatet och har då brottats med frågan om vad Tullverket kan bidra med för att samhället ska nå de jämställdhetspolitiska målen. Ledningsgruppen har på möten i juni och i augusti fortsatt jobba med att identifiera vilka jämställdhetsproblem i samhället som myndigheten kan bidra till att reducera. Inför och mellan dessa möten har arbetsgruppen utrett olika problem och med stöd av verksamhetslogik strukturerat de olika förslagen på problem. Tullverket har identifierat två övergripande problem inom myndighetens verksamhetsområde med koppling till jämställdhetsintegrering. Dels att män är överrepresenterade i smugglingsbrottsligheten och dels att det finns en risk för omotiverade skillnader i bemötande på grund av kön. Män är överrepresenterade i smugglingsbrottslighet Enligt sammanfattningen om lagförda år 2014 från Brå avsåg 83 procent av alla lagföringsbeslut män och 17 procent kvinnor. Totalt var det i Sverige under 2014 cirka 110 000 lagföringsbeslut. Av de som lagfördes för smugglingsbrott (2 115 st) enligt lagen (2000:125) om straff för smuggling var 90 procent män och 10 procent kvinnor. Smugglingsbrottsligheten motsvarade knappt 2 procent av all brottslighet i samhället. Män är överrepresenterade i brottslighet och än mer så i smugglingsbrottslighet vilket är ett jämställdhetsproblem i samhället. Under 2015 kontrollerades antalsmässigt fler män än kvinnor i Tullverkets kontrollverksamhet. En manuell mätning under en månad 2015 i de olika trafikslagen (flyg, färja, buss, etc.) visade att cirka 80 procent av de som kontrollerades var män. Statistiken över beslag av varor som misstänks ha förts in illegalt i landet visar att cirka 85 procent av beslagen görs hos män. Tullverkets underrättelseverksamhet består i att inhämta, bearbeta och analysera information om externa aktörer och fenomen i syfte att skapa underrättelser för inriktning och prioritering av myndighetens verksamhet till exempel framtida kontroller. Tullverkets underrättelsemodell är styrande och standardiserande för all underrättelseverksamhet i Tullverket. 8
Eftersom statistiken visar att män begår brott i högre grad än kvinnor och i än högre grad begår smugglingsbrott finns risken att Tullverkets underrättelseverksamhet utformats utifrån en manlig norm, det vill säga, utifrån föreställningen att smugglingsbrottslingen är en man. Det skulle kunna göra att vi förbiser kvinnor som begår smugglingsbrott. Om underrättelseverksamheten är utformad från en manlig norm skulle det kunna bidra till jämställdhetsproblemet att män är överrepresenterade i smugglingsbrottsligheten. Tullverket ska säkerställa att det inte finns en manlig norm i de underrättelser som tas fram för att selektera kontrollobjekt och därmed säkerställa att det inte finns någon könsbias genom att utföra kontroller som är sakliga och riskbaserade utan oskäliga skillnader baserat på kön. Arbetet kommer att påbörjas genom kvalitetssäkring utifrån ett jämställdhetsperspektiv av de systemstöd som används för analys och selektering av kontrollobjekt. När detta är gjort kan nästa steg vara att säkerställa att det inte finns en manlig norm när dessa underlag används av medarbetarna för urval av objekt som ska kontrolleras. Effektmål Tullverket har säkerställt att vårt arbete inte bidrar till att män är osakligt överrepresenterade i smugglingsbrottsligheten. Tullverkets arbete med att nå effektmålet bidrar till de jämställdhetspolitiska målen Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Resultatmål Tullverket har säkerställt att de systemstöd som används i underrättelseverksamheten är kvalitetssäkrade utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Aktiviteter Det är viktigt att myndigheten har god kunskap om betydelsen av könsmönster vid till exempel smuggling och informationsinhämtning. För att säkerställa att Tullverket har könsneutrala systemstöd i underrättelseverksamheten ska dessa verktyg kvalitetssäkras ur ett jämställdhetsperspektiv under 2017. Verksamheten ska under våren ta fram metoder och verktyg för hur myndigheten ska säkerställa att systemstöd för riskbedömningar, analyser och selektering är könsneutrala. Under hösten kommer därefter systemen att kvalitetssäkras ur ett jämställdhetsperspektiv. Eventuella brister ska åtgärdas snarast men senast under 2018. Aktiviteten genomförs av processen Analysera och selektera och är dokumenterad i processens aktivitetsplan för 2017. 9
Processen kommer även under 2017 att gå igenom och uppdatera styrande dokument inom underrättelsearbetet för att kvalitetssäkra dem ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppföljning Aktiviteterna i processens handlingsplan följs upp varje tertial integrerat i myndighetens ordinarie process för verksamhetsuppföljning. Uppföljningen sker både internt inom avdelningen och avrapporteras till avdelningschefen samt centralt i myndigheten via verksledningsstaben. Risk för skillnader i bemötande baserat på kön Ett bemötande är jämställt då det som karaktäriserar ett gott bemötande är lika för alla medborgare oavsett deras kön. Eventuella skillnader i bemötande utifrån kön ska alltid kunna motiveras med att de bidrar till jämställdhet. Ett bemötande sker i flera dimensioner som till exempel i det talade och skrivna språket, i kroppsspråket och i attityden som medborgaren möter. Det är enligt Nationella sekretariatet för genusforskning skillnad mellan upplevt bemötande och faktiskt bemötande. Medborgare träffar sällan statstjänstemän och vet inte om de har fått ett gott bemötande, de har inte något att jämföra med. Kvinnor är enligt flera undersökningar som sekretariatet hänvisar till ofta vana att få ett sämre bemötande men upplever inte att det är så. För att Tullverket ska ha ett bra bemötande räcker det helt enkelt inte med att bemötandet upplevs som lika bra. Det måste vara lika bra. Det har på senare år uppmärksammats att det i olika verksamheter finns skillnader hur kvinnor och män bemöts. I en undersökning från 2007 på Skatteverket framkom att det fanns skillnader i tjänstmännens bemötande av medborgare beroende på kön. Skillnaderna bestod bland annat i att männen fick mera hjälp, involverades mer i besöken och att fler av männens yrkanden godkändes. År 2014 gjordes en förnyad undersökning som visade att bemötandet hade blivit mer jämställt men att det fortfarande fanns kvar skillnader i bemötandet beroende på kön. Myndigheten Vårdanalys har i en rapport kommit fram till att brister i vårdpersonalens bemötande orsakar ojämlik vård. Exempel på det är att kvinnor i mindre utsträckning än män får de rekommenderade läkemedlen för behandling av hjärtsvikt och att patienter i olika delar av landet får vänta olika länge på beslut om behandling vid lungcancer. Tullverkets huvudsakliga uppdrag är att vara verksam i varuflödet. Medborgare möter Tullverket dels när myndigheten informerar, utbildar och kommunicerar i förebyggande syfte för att underlätta för företagen att göra rätt och dels när myndigheten gör kontroller för att säkerställa att de har gjort rätt. Till Tullverkets upplysningstjänst, Tullsvar, kan företag och medborgare vända sig för att få tullinformation via telefon och e-post. För att mäta andelen nöjda frågeställare och bemötande 10
ringde Tullsvar upp de företag som kontaktat myndigheten under oktober 2015. Resultatet visade att något fler män (81 procent) var nöjda med svaret de fått jämfört med kvinnorna (77 procent). Vad gällde bemötandet upplevde 95 procent av kvinnorna att de fick ett bra bemötande medan motsvarande siffra bland männen var 86 procent. Tullverkets information ska vara målgruppsanpassad, rätt i sak och enhetlig vilket också ska leda till ett ökat förtroende för Tullverket. Vi definierar ett gott bemötande som: Vi som arbetar i Tullverket ger ett gott bemötande samt saklig och begriplig information. Det betyder att de vi möter upplever att vi respekterar dem, lyssnar på dem och behandlar dem korrekt och rättssäkert. Tullverket har identifierat en risk att kvinnor och män inte upplever att de får ett likvärdigt gott bemötande och en risk att de faktisk inte får det. Myndigheten ska säkerställa att det inte förekommer skillnader i vårt bemötande av medborgare baserat på kön. Effektmål Kvinnor och män upplever att de får ett gott bemötande och kvinnor och män får dessutom ett likvärdigt gott bemötande. Tullverkets arbete med att nå effektmålet bidrar till de jämställdhetspolitiska målen Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Resultatmål Tullverket har gjort mätningar i de flöden där tullanställda möter medborgare som visar att alla oberoende av kön upplever att de får ett gott bemötande och att de även får ett likvärdigt gott bemötande. Aktiviteter Tullverket har ett bemötandeforum som leds av Kommunikationsavdelningen. Bemötandeforum har i uppdrag att diskutera frågor som rör Tullverkets bemötande på ett övergripande plan samt ta fram situationsanpassade och verksamhetsanpassade verktyg för löpande arbete, diskussioner och utveckling av vårt bemötande i alla relevanta kanaler. Kommunikationsavdelningen kommer under 2017 att ha i särskilt uppdrag i verksamhetsplanen att stärka kunskap och förmåga när det gäller jämställt bemötande. För att säkerställa att Tullverket har ett jämställt bemötande ska undersökningar genomföras av bemötandet i olika situationer där anställda i Tullverket möter medborgare. Inledningsvis ska Tullverket ta fram metoder och verktyg för att kontinuerligt kunna mäta att alla får ett gott bemötande. Arbetet kommer att samordnas och drivas inom ramen för Tullverkets 11
Bemötandeforum eventuellt med stöd av extern expert för att höja kunskapen om jämställt bemötande hos forumets medlemmar. Under 2017 kommer en mätning att göras av kommunikationsarbetet och bemötandet ur ett jämställdhetsperspektiv i de flöden där vi har de mest frekventa kontakterna med externa målgrupper. Dessa resultat kommer att kommuniceras internt. Tullverket kommer att ta fram en handlingsplan över vilka åtgärder som ska vidtas för att kvalitetssäkra Tullverkets kommunikation och bemötande ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer också ta fram metoder och åtgärder för att löpande följa upp arbetet med jämställd kommunikation och bemötande i olika kanaler för att kunna följa utvecklingen. Under 2018 kommer vi att ta fram en interaktiv utbildning och underlag till arbetsplatsträffar för att stärka kunskap och förmåga när det gäller jämställt bemötande. Uppföljning Aktiviteterna följs upp varje tertial integrerat i myndighetens ordinarie process för verksamhetsuppföljning på samma sätt som andra aktiviteter i avdelningens handlingsplan. De kommer även att följas upp i tertialuppföljningarna av verksledningsstaben. Övriga insatser Jämställd kommunikation Under hösten 2016 genomför Tullverket förbättringar på webbplatsen tullverket.se. Vi arbetar bland annat med tillgänglighet, användbarhet, grafik och språk. Innehållet på webbplatsen gås igenom från grunden. Arbetet med texterna genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att vi aktivt har antagit en normkritisk utgångspunkt där vi testar att pröva gängse normer och vända på perspektivet. Vi befolkar texter med såväl kvinnor som män och varierar exempel och uppräkningar för att utmana normen. Vidare använder vi ett du-tilltal som gör att vi inkluderar alla typer av mottagare. Tullverket samlar sedan tidigare statistik över hur våra besökare upplever informationen på våra webbsidor. Det finns en återkopplingsfunktion som ger besökaren möjlighet att trycka Ja eller Nej som svar på frågan Hittade du vad du sökte?. Besökaren har också möjlighet att ge förslag på vad som kan förbättras i vår information. Vi har sedan början av september lagt till möjligheten för besökaren att också berätta om den är man, kvinna eller har en annan könsidentitet. På så sätt har vi börjat bygga ett statistiskt underlag på individnivå där vi ska kunna utläsa om det främst är män, kvinnor eller personer med andra könsidentiteter som är nöjda eller missnöjda med vår information på varje specifik webbsida. 12
Jämställdhetsintegrering av styrdokument För att integrera jämställdhetsperspektivet i alla delar av verksamheten kommer Tullverket att vidta åtgärder för att jämställdhetsintegrera i styrdokument och rutiner för utvecklingsprojekt och förvaltning samt i planerings- och uppföljningsprocessen. Exempelvis ska styrdokumenten för Tullverkets processtyrning kompletteras med att processerna vid analyser av till exempel ärendeflöden ska säkerställa att det får med information baserat på kön i underlagen för att ta fram förslag till förbättringar i processen. Styrdokument för utveckling och förvaltning av till exempel IT-system ska kompletteras med krav på att alla möjligheter att registrera information baserat på kön ska tillvaratas. I planeringsdirektivet för 2017 framgår att i arbetet med ständiga förbättringar i processerna ska ett jämställdhetsperspektiv införlivas. I planeringsförutsättningarna i samma dokument framgår att det i utvecklingsarbetet och i förvaltningsplanerna för 2017 ska finnas ett jämställdhetsperspektiv och att man ska säkerställa att kvinnor och män har samma rätt och möjligheter i kontakter med Tullverket. 13