Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/

Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom landstingskommunal sektor. Det innebär att ca 1,1 miljoner omfattas av försäkringen.

Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar Månadsersättning (sjuk- eller aktivitetsersättning)

Kontaktyrken Yrken som innebär mycket kontakt med andra människor I rapporten omfattas: Personal i skola och barnomsorg Personal inom vård och omsorg Personal inom socialtjänst

Psykiska sjukdomar Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Anpassningsstörning och reaktion på svår stress Ångestsyndrom Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (F00-F99) Sorgreaktion Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser

Långa sjukfall med en psykisk diagnos efter kön Kontaktyrken i kommuner och landsting (preliminära siffror för 2015) 12 000 10 000 915 929 931 893 764 8 000 6 000 4 000 8 362 8 173 726 521 439 582 603 667 8 349 10 438 10 404 Män Kvinnor 2 000 6 354 4 673 4 212 5 656 6 318 6 268 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning (alla diagnoser) fördelat på kön. Sysselsatta i kontaktyrken i kommun och landstingssektorn 40 36,8 35 33,2 30 25 27,6 25,4 30,4 20 15 24,1 14,3 15,6 Total KL-sektorn Kvinnor Kontakt Total kontakt Män Kontakt 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på kön. Sysselsatta i kontaktyrken i kommun och landstingssektorn 18,0 16,0 15,6 14,0 12,0 14,1 10,0 8,0 6,0 4,0 8,6 8,0 4,9 6,8 Total Män Kvinnor 2,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning på grund av en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp. Kvinnor, i kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014 25,0 20,0 19,1 15,0 10,0 9,6 9,5 9,2 17,5 14,7 14,2 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 5,0 7,9 5,0 2,3 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning på grund av en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp. Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014 10,0 9,0 9,4 8,8 8,0 7,1 7,0 6,0 5,0 4,0 5,5 5,4 7,0 4,5 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 3,0 2,0 1,0 2,9 0,6 1,1 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Diagnosandelar psykiska diagnoser och diagnoser i muskler och skelett. Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting 45% 40% 42% 35% 34% 30% 25% 31% 27% Psykiska sjukdomar 20% Muskuloskeletala 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Diagnosandelar psykiska diagnoser och diagnoser i muskler och skelett. Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 50% 45% 40% 38% 43% 35% 30% 25% 20% 20% 20% Psykiska sjukdomar Muskuloskeletala 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Diagnosandelar psykiska diagnoser. Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting 60% 50% 50% 43% 40% 41% 36% Reaktion på svår stress 30% Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Ångestsyndrom 20% 10% 9% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Diagnosandelar psykiska diagnoser. Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 60% 50% 45% 40% 30% 39% 43% 39% Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Reaktion på svår stress Ångestsyndrom 20% 10% 9% 12% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Diagnosandelar psykiska diagnoser Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting 2013 och 2014 1% 1% 0,004 0,0001 Reaktion på svår stress 10% 3% Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Ångestsyndrom 47% Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (F00-F99) Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom 38% Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Sorgreaktion

Diagnosandelar psykiska diagnoser Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 2013 och 2014 12% 1% 2% 3% 1% Reaktion på svår stress Förstämningssyndrom (t.ex. depression) 38% Ångestsyndrom Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (F00-F99) Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom 43% Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar

Risk, antal långa sjukfall med en psykisk diagnos per 1 000 sysselsatta, fördelat på yrkesgrupp. Kvinnor, i kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Socialt arbete 11,2 9,7 10,4 13,1 13,7 14,8 19,9 23,3 Präster 14,1 14,7 11,8 8,1 21,4 15,3 15,6 23,3 Förskollärare och fritidspedagoger 8,8 6,3 6,2 8,1 9,6 9,5 12,8 17,8 Sjuksköterskor och barnmorskor 8,8 7,6 7,2 8,0 8,7 10,0 11,9 15,7 Total kvinnor i kontaktyrken 8,6 6,7 6,1 8,0 9,1 9,7 12,4 15,6 Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 7,9 5,9 5,4 7,2 8,3 8,6 11,7 14,7 Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 10,3 8,2 5,8 9,3 10,5 9,9 12,5 13,8 Barnskötare, fritidsledare m.fl. 6,9 5,1 5,0 6,7 7,9 8,6 10,6 13,8 Tandvårdsarbete 6,7 5,2 4,1 5,5 5,9 6,3 8,9 13,6 Lärare och skolledare 6,6 4,9 4,8 6,3 7,1 8,7 8,2 11,5 Läkare 6,6 5,8 4,4 7,2 6,4 7,3 9,0 10,1

Risk, antal långa sjukfall med en psykisk diagnos per 1 000 sysselsatta, fördelat på yrkesgrupp Män, kontaktyrken i kommuner och landsting 2007-2014. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Socialt arbete 6,1 6,0 4,2 8,4 7,0 6,9 9,4 12,5 Förskollärare och fritidspedagoger 4,6 3,3 5,2 4,1 4,5 5,7 5,6 9,7 Präster 5,3 3,6 5,1 5,7 6,2 4,0 8,2 8,6 Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 5,7 3,3 3,4 4,1 4,7 5,2 5,4 7,1 Total män i kontaktyrken 4,9 3,7 3,2 4,2 4,3 4,8 5,5 6,8 Barnskötare, fritidsledare m.fl. 2,9 2,7 2,4 2,5 2,6 2,7 3,3 5,9 Sjuksköterskor och barnmorskor 3,3 4,0 3,1 4,0 3,8 4,9 5,8 5,1 Lärare och skolledare 3,9 3,1 2,2 3,5 3,7 4,6 3,2 4,9 Läkare 3,4 2,3 2,8 2,7 2,4 2,7 3,7 3,3

Antal sjukfall och risk i förhållande till storleken på yrkesgruppen Kvinnor i kontaktyrken i kommuner och landsting 2014. 4000 3500 Undersköt. m.fl. 3000 2500 2000 1500 1000 500 Lärare Barnsköt. m.fl. Sjuksköt. m.fl. Förskollär. m.fl. Socialt arbete Läkare 0 5 10 15 20 25 30

Antal sjukfall och risk i förhållande till storleken på yrkesgruppen Män i kontaktyrken i kommuner och landsting 2014. 350 300 250 Undersköt. m.fl. 200 Lärare 150 Barnsköt. m.fl. 100 Läkare Socialt arbete 50 Förskollär. m.fl. Sjuksköt. m.fl. 0 0 2 4 6 8 10 12 14

TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt ägda företag Arbetsskador Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall

Arbetssjukdom För att en arbetssjukdom ska godkännas av AFA Försäkring krävs att besvären har kvarstått i 180 dagar, att den är godkänd av Försäkringskassan eller finns med på ILO-listan över arbetssjukdomar. Det ska också finnas övervägande skäl att sjukdomen beror på arbetet. Arbetsskadeförsäkringen regleras av socialförsäkringsbalken. För psykiska och psykosomatiska diagnoser finns ett undantag: Vissa psykiska eller psykosomatiska skador 5 Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

Anmälda arbetssjukdomar med en psykisk diagnos. Kontaktyrken i kommuner och landsting 500 450 3 400 11 350 300 250 16 Godkända Ej godkända 200 7 150 8 100 50 11 4 12 6 9 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Diagnosandelar anmälda arbetssjukdomar 2005-2014 Kontaktyrken i kommuner och landsting 80% 70% 60% 64% 71% 50% 40% 30% 27% Reaktion på svår stress Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Ångestsyndrom 20% 21% 10% 7% 6% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Sammanfattning av rapporten Psykiska diagnoser är idag den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning i kommun-och landstingssektorn bland AFA Försäkrings försäkrade. Antalet långa sjukfall med en psykisk diagnos bland sysselsatta i kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn har mer än fördubblats från 2009 till 2014. Även risken, beräknad som antalet långa sjukfall per 1000 sysselsatta, har ökat årligen bland sysselsatta i kontaktyrken i kommuner och landsting sedan 2009. Diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ökar för både kvinnor och män i kontaktyrken, och det är den vanligaste diagnosen bland kvinnor. Diagnoser på grund av depression är däremot vanligare bland män.

Kvinnor, som arbetar i kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn, har en högre risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro på grund av en psykisk diagnos jämfört med övriga kvinnor i kommun- och landstingssektorn och jämfört med kvinnor bland arbetare i privat sektor. Detta gäller samtliga åldersgrupper. Män, som arbetar i kontaktyrken inom kommun- och landstingssektorn, har en högre risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro på grund av en psykisk diagnos jämfört med övriga män i kommun- och landstingssektorn och män bland arbetare i privat sektor. Anställda inom yrkesgruppen socialt arbete, till exempel socialsekreterare, kuratorer och psykologer, hade högst risk att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos 2014.

Förskollärare och fritidspedagogers risk att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos ökade mest mellan 2013 och 2014. AFA Försäkring har ett ökat inflöde av anmälningar av arbetssjukdomar med en psykisk diagnos bland sysselsatta inom kontaktyrken inom kommuner och landsting. År 2014 var antalet anmälningar nästan 8 gånger högre jämfört med 2009.

Förebyggande insatser Det behövs mer kunskaper om hur psykisk ohälsa kan förebyggas och om hur kvinnor och män diagnosticeras av läkare. Mäns och kvinnors olika arbetsuppgifter och psykiska belastning, inom samma yrke, och de effekter det ger på sjukfrånvaron bör studeras mer inom forskningen. Detsamma gäller den totala belastningen av privatliv och arbete. Det behövs kunskap om hur personer som varit frånvarande från arbetet på grund av psykisk ohälsa ska kunna rehabiliteras tillbaka till arbetslivet.

Tack för att ni lyssnade!