Lappland Goldminers det är guld som glimmar. Ersmarksbergets guldgruva i Blaiken startas upp. Gruvproduktion från Pahtavaara guldgruva i finska Lappland har inletts. Lappland Goldminers tillstånd för Fäboliden har vunnit laga kraft. Finansieringen för Pahtavaaragruvan är säkrad och innebär minst tre års produktion i Finland. Lappland Goldminers beräknas vara kassaflödespositiva första halvåret 2009. Sammanfattning Lappland Goldminers AB är ett prospekteringsbolag men sedan en tid tillbaka också ett producerande gruvföretag. Bolaget är listat på First North i Sverige under kortnamnet GOLD samt på OTC listan i Norge. Lappland Goldminers har säkrat ett antal guldfyndigheter längs Guldlinjen i Västerbotten. Bolagets strategi är att utvecklas till ett lönsamt producerande guldbolag med centralt lokaliserade processanläggningar i Fäboliden och Blaiken i Sverige, Haveri-trakten i södra Finland och i Pahtavaara i norra Finland, som försörjs av malm från en eller flera gruvor genom egen prospektering alternativt ackvisition. Sedan december 2008 är lappland Goldminers ett producerande bolag då anläggningen i Finland tagits i bruk. Under innevarande år kommer Ersmarksbergets guldgruva i Blaiken startas upp. Genom dessa operationer kommer Lappland Goldminer att kunna påvisa positiva kassaflöden redan under H1 2009. Aktien har drabbats hårt av det senaste årets nedgång bland råvarubolagen men är enligt oss mycket billig just nu, speciellt med tanke på hur vi tror att guldpriserna kommer att utvecklas framgent. Vi väntar emellertid fortfarande på att Fäboliden skall öppnas eftersom det är då vi tror att vi kommer se de stora framgångarna komma vilket kommer att omvandla Lappland Goldminers till en av de viktigaste spelarna inom svensk gruvnäring. Den som väntar på något gott.
Antal aktier (000) 63 001 Notering First North och Norska OTC listan VD Karl-Åke Johansson Största ägare (%) Tomas Björklund (7,9 %) Webb www.lapplandgoldminers.com Market Cap 412 Mkr Axiers rekommendation Köp Risk Medel Potential Mycket stor Beskrivning av verksamheten Lappland Goldminers har i dag fyra olika projekt att räkna med Fäboliden, belägen i den västerbottniska guldlinjen i södra Lappland, där Lappland Goldminers har erhållit tillstånd för gruvbrytning av guld. Fäboliden som är bolagets flaggskepp och grunden till Lappland Goldminers, beräknas bli en av Europas största guldgruvor då produktionen startat. Blaikengruvan med anrikningsverk och gruvorna i Blaiken och Svärtträsk, köptes under 2008 av ScanMinings konkursbo för cirka 40 Mkr. Ledningen i Lappland Goldminers räknar med att hela köpeskillingen skall vara intjänad under det första året. Pahtavaara, beläget i finska Lapplands gulddistrikt, som sedan mitten av december är satt i produktion. Även i detta fall köptes anrikningsverk och gruva av ScanMinings konkursförvaltare. Köpeskillingen uppgick till 3,1 MEUR. Pahtavaara anses vara en gruva med relativt låghaltig guldmalm. Haveri, i södra Finland, där prospektering pågår. Redan i dag finns det siffror som tyder på att det finns betydande mängder guld i detta område. Dagens mätningar visar på att det finns cirka 310,000 ounce (31,1 gram) guld, men tidigare mätningar visar på dubbelt så höga siffror. Haveriområdet är att betrakta som en förlängning av den västerbottniska guldlinjen vilket framgår av kartan nedan. Utöver detta har bolaget ett antal mindre projekt i olika stadium i både Sverige och Finland, bland annat Ersmarksberget och Svärtträsk (som främst innehåller zink). På de följande sidorna beskriver vi dessa tillgångar närmare.
Fäboliden Under 2008 sattes utbyggnaden av Fäboliden i gång, som då det är klart kommer att vara en av Europas största guldgruvor. Produktionen, i form av ett så kallat dagbrott, beräknas av Lappland Goldminers, påbörjas 2011 för att något år senare övergå till underjordsdrift. Djupborrning på Fäbolidens guldfyndighet indikerade att guldzonen fortsätter under hela dagbrottspositionen till minst 550 m djup. Siffrorna visar på att denna fyndighet är den näst största Fennoskandien, och en av de största i Europa.
Fäbolidens guldprojekt ligger 40 km väster om Lycksele och är Lappland Goldminers huvudprojekt. Fäboliden är en rik fyndighet, enligt de undersökningar som Lappland Goldminers låtit oberoende aktörer genomföra finns det drygt 2 miljoner ounce i bevisade och sannolika reserver. Fortfarande pågår en mycket omfattande prospektering i området varför reserverna kan komma att stiga kraftigt. Fullt utbyggd kommer gruvan att ha en kapacitet om 5 miljoner ton per år. Fyndigheten anses innehålla 1,43 gram guld per ton, även om senare tids provborrningar tyder på att det finns betydligt högre halter i marken än så. För närvarande pågår ett verifieringsprogram som skall förklara skillnaderna i borrningarna. Varför senare tids borrningar indikerar på så pass mycket som 80 procent högre siffror än tidigare borrhål har inte kunnat förklaras. Tillsvidare är det därför Axiers uppfattning att är 1,43 gram guld per ton som är den korrekta siffran. Utbyggnaden av Fäboliden pågår sedan i somras, och har sedan Miljööverdomstolen i höstas gav sitt godkännande, samtliga tillstånd som behövs för att utvinna guld i området. Kring Fäboliden har Lappland Goldminers ett antal så kallade satellitfyndigheter som inom ett par år kommer att bidra till att hålla det framtida anrikningsverket
fullt sysselsatt. I och med att dessa projekt är mindre är dessa beroende av att det finns anrikningsverk i närheten som kan ta hand om den malm som produceras. Att bygga egna sådana för dessa fyndigheter är inte ekonomiskt försvarbart då det finns en färdig anläggning ett par kilometer bort. Stortjärnhobben,,5 km söder om Umeälven i Storumans kommun. I detta område har guldförande block med upp till 99 gram per ton påträffats och den bästa borrhållsektionen indikerar på halter om 7,3 gram guld per ton. Gruvbrytningen förväntas ske i ett mindre dagbrott eller under jord i mindre skala än i Fäboliden. Knaften ligger 15 km söder om Lycksele. Gruvbrytningen förväntas ske under jord i mindre skala än i Fäboliden. Gubbträsk har sedan 2004 prospekterats av Lappland Goldminers, och de rapporter som finns visar på att området är rikt på såväl bly som silver förutom guld. Provborrningar indikerar på att det i området finns guld, bland annat visar rapporten på en åder med sex meters bredd med halter om 11 gram per ton. Antagen tillgång för guldmineraliseringen är 700 000 ton med 1,6 gram/ton guld och för basmetallerna och silvermineraliseringen 2,1 miljoner ton med 11 gram/ton silver. Rapporten visar även på fyndigheter av bly och zink. Andra intressanta områden på den så kallade Guldlinjen är Sandviksträsk, Tjålmträsk och Högås. Blaiken I slutet av augusti meddelade Lappland Goldminers att bolaget köpt Blaikengruvan AB med anrikningsverk och gruvorna i Blaiken och Svärtträsk med undersökningstillstånd av ScanMinings konkursförvaltare för 40 Mkr, att betalas tillbaka med 10 Mkr per år. I slutet av november meddelade Lappland Goldminers att bolaget hade säkrat finansieringen för driften av Ersmarksberget guldgruva. 30 miljoner SEK tillskjuts bolaget i form av lån och allmänna medel. De större aktieägarna valde att skjuta till kapital i form av lån i och med att finanskrisen gjorde det svårt för Lappland Goldminers att erhålla krediter från banker. Intressant är också att notera att kommunerna ställde upp med hjälp, vilket direkt kommer att ge effekt i och med att upp till 200 personer kommer att få anställning i regionen som en följd av detta. Blaikenområdet bedöms ha reserver om cirka 850,000 ton med i genomsnitt 4,3 gram guld per ton, motsvarande 100,000 ounces. Utöver de befintliga gruvorna och anrikningsverket tillförde köpet ett antal undersökningstillstånd som ger ett bra tillskott till Lappland Goldminers projektportfölj i området.
Kalkylen för Blaiken ser likartad ut som för Pahtavaara, vilket skulle innebära att pay-off tiden för köpet av Blaiken uppgår till mindre än ett år. Enbart genom att köra den befintliga malmen i området under ett år i anrikningsverket räknar bolaget med att kunna betala kostnaden för köpet. I Blaiken finns även zink och blyfyndigheter, I dagsläget finns inga planer för att komma i gång med drift av dessa mineraler. Pahtavaara Produktionskostnaden har tidigare under hösten angetts till cirka 480 dollar per ounce (31,1 gram). Sedan dess har emellertid euron stigit, och eftersom Pahtavaara är beläget i Finland, där euro används, bör den siffran räknas upp litet. Gruvan bör emellertid kunna ge ett överskott på cirka 300 USD/ounce, och med en beräknad produktion om 29,000 ounce under 2009 ser det ut att bli en strålande affär för Lappland Goldminers. Under testkörningen i somras producerades 6 kilo guld till en kostnad av 0,6 MSEK vilket innebär en utvinningskostnad på 68 kr/ton (cash cost på ca 520 USD/ounce). Det innebär att allt gråberg med en halt överstigande 0.4 gram/ton kan anrikas med vinst. Totalt har ca 9 000 ton anrikats. Från tidigare ägares produktion finns ca 4 Miljoner ton gråberg varav åtminstone 25 procent bedöms ha potential för en ekonomisk produktion. Haveri Tillgångarna i sydfinska Haveri köptes under Q2 2007 från det kanadensiska börsnoterade bolaget Northern Lion Gold Corporation. Projektet antas ligga på en förlängning av Guldlinjen, i vilken både Blaiken och Fäboliden är belägna i Sverige. Under åren 1942 till 1962 bedrevs i Haveri brytning efter koppar, guld och kobolt. Projektet bedöms ha en mycket stor guldpotential. Historiskt har Haveri en guldtillgång från 1999 om 742 000 ounce guld. Denna fyndighet är emellertid inte att betrakta som bevisad ännu, det är en sannolik fyndighet. Trovärdigheten i dessa siffror måste emellertid anses som mycket hög då det i mars 2005, påträffades fyra separata zoner med guldmineralisering, varav den mest betydelsefulla uppvisade halter på 27,20 gram guld per ton över 9,2 m. Kärnor från två av de fyra zonerna innehöll finkornigt och spritt synligt guld. En första bedömning av projektets mineraltillgång i enlighet med det kanadensiska regelverket NI 43-101 skedde under sommaren 2008, och tyder på att det finns mer än 300 000 uns eller 6,9 miljoner ton känd och indikerad mineraltillgång, med en genomsnittshalt på 1,37 gram guld per ton malm vid en cut off på 1,0 g/t Au, för de delar av fyndigheten som behandlats i studien. De
planer Axier tagit del av indikerar att produktion i Haveri kan komma att ske redan under 2014. Marknad I svenska kronor handlas guldet kring all-time-high, men Axier är av den åsikten att priserna kommer att fortsätta upp ytterligare. Våra åsikter stöds av det Londonbaserade undersökningsföretaget GFMS. Gold may rise to 1,000 USD/ounce on safe haven buying. Enligt en artikel som publicerades av nyhetsbyrån Bloomberg den 22 oktober 2008 skall guldpriset under de närmaste sex till arton månaderna vara ytterst volatilt och kommer att försöka stiga over 1,000 dollar per ounce. Enligt artikeln, "Gold to Advance on 'Decoupling' From Commodities, skriven av GFMS chef, skall centralbanker världen över ha ändrat sin inställning till guld. GFMS räknar med att försäljningarna av guld från de stora centralbankerna att minska med så pass mycket som 46 procent. Det årliga behovet av guld ligger just nu på cirka 3,800 ton medan det endast produceras mellan 2,200 och 2,600 ton per år beroende på vem som tillfrågas. Raw Materials Group har försett oss med underlag som visar på att den årliga produktionen för närvarande ligger kring 2,450 ton per år och vi väljer att hänvisa till dessa siffror. Oavsett vem som tillfrågas så står det emellertid klart att det finns ett ökat behov av guld, att det varje år försvinner guld från marknaden i form av köp endera som investeringsguld, till dentalindustrin, smycken, eller i rent industriellt syfte. Det blir alltså mindre och mindre guld kvar för oss att handla varje år. Lägg därtill att Kina, som nyligen blivit världens största producent av guld, har en centralbank som aviserat att de har för avsikt att köpa 360 ton guld under kommande år. Lägger vi till detta inser vi att det kommer att uppstå en brist inom kort. I bristsituationer brukar priserna gå upp kraftigt. EN tioprocentig ökning av guldpriserna slår direkt på Lappland Goldminers balansräkning i form av ökade intäkter om 640 SEK per ounce, eller närmare 39 Mkr baserat på de aviserade produktionssiffrorna från Pahtavaara och Blaiken, eller ett helt års vinst från en av dessa anläggningar.
Medan guldet är hett, är zink inte särskilt efterfrågat just nu. Som en följd av att råvarulagren byggts upp och att priserna har fallit kraftigt, närmare 75 procent från toppen, har flera producenter valt att dra ned på investeringar i ny produktion. Lundin Mining beslutade att stänga ned två gruvor under Q4 2008 som en följd av det låga priset, och även Boliden har valt att dra ned på sin produktion, främst Taragruvan på Irland. Flera bolag har dessutom meddelat att de har för avsikt att dra ned på prospekteringen för att minska sina kostnader.
I dag har ledningen för Lappland Goldminers valt att koncentrera sig helt och hållet på sina guldfyndigheter, vilket Axier finner helt riktigt. På sikt kan vi emellertid se två alternativ för zinktillgångarna. Endera påbörjas produktion av dessa tillgångar eller så byts eller säljs dessa av till en annan aktör som lättare kan utveckla dessa. En eventuell utvinning av dessa kan ske tidigast 2014 enligt vår bedömning, eftersom Lappland Goldminers har andra, betydligt mer lönsamma projekt som bör ha företrädde. Emellertid, vi har inget emot detta eftersom den kraftiga nedgången som konjunkturen nu utsätts för har sänkt prisbilden för basmetaller rejält. På sikt kommer dessa att stiga igen och värdet kan därmed komma att stiga kraftigt när folkrika tillväxtekonomier som Kina och Indien kommer att driva upp efterfrågan. Axier har emellertid endast valt att fokusera på Lappland Goldminers guldfyndigheter i det korta perspektivet. Vår försiktiga värdering av zinken ger ett nuvärde i närheten av noll, varför vi anser att detta är korrekt. Ledning, styrelse och ägare Styrelseklubban i Lappland Goldminers fattas av bergsingenjören Torsten Börjemalm. Denne har tidigare haft chefsbefattningar inom LKAB och TerraMining, men är också styrelseledamot i Lovisagruvan (Aktietorget). En intressant medlem av styrelsen är Antony Harwood, doktor i geologi och med 27 år i prospekteringsbranschen. Denne är dessutom vice VD i Placer Dome i Vancouver Kanada, världens sjätte största guldgruveföretag som årligen producerar 120 ton guld.
Bolagets störste aktieägare Tomas Björklund började arbeta med Lappland Goldminers 1998 och är styrelseledamot i Guideline Oil Drilling, Runaware med fler bolag. Enligt Axiers mening är denne inte bara styrelseledamot, denne är även att betrakta som bolagets externe finansdirektör. Som VD i bolaget återfinns sedan 2001 Karl-Åke Johansson. Denne har ett förflutet som chef hos Boliden, både i Sverige, USA och Portugal. Han har även varit platschef för Björkdalsgruvan. Under förra året rekryterade Lappland Goldminers Kjell Larsson som vice VD. Denna har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom svenska och internationella verksamheter, bland annat inom Lundin Mining, Bolidenkoncernen, Inco Ltd och LKAB med flera. Det är Axiers åsikt att Lappland Goldminers har en väl sammansatt styrelse och ledning med en samling mycket erfarna personer. Att separera bolagets styrelse från dess övriga aktieägare under en egen rubrik innebär mest en formsak. I Lappland Goldminers arbetas det långsiktigt och pilotskolan är modellen som gäller hela vägen. Så återfinns till exempel prospektören Jan-Åke Unée som suppleant i styrelsen. Denne har en bakgrund som lärare, och är en av bolagets grundare. Han tillhör dessutom den mycket unika gruppen som har hittat en fyndighet som kommit i produktion, Svartlidengruvan. Unée är dessutom bolagets tredje största aktieägare. Namn Antal aktier Procent av kapitalet Tomas Björklund 5 002 750 Eric Sjölund 3 679 250 Jan-Åke Unée 3 584 800 Ponderus Invest 3 000 000 SIX SIS AG, W8IMY 2 059 510 Kent Grahn 1 791 750 7,9 % 5,8 % 5,7 % 4,8 % 3,3 % 2,8 % Länsförsäkringar Kronoberg 1 700 000 2,7 % Consepio (Pecunia) 1 512 450 2,4 %
Länsförsäkringar Småbolagsfond Länsförsäkringar Västerbotten 1 506 375 1 504 800 2,4 % 2,4 % Pharos Invest AS 1 389 400 Ingvar Kamprad 1 350 000 Övriga 34 920 276 Summa 63 001 361 2,2 % 2,1 % 55,50 % 100,00 % Sammanlagt har Lappland Goldminers i dag omkring 5,000 aktieägare, vilket borgar för en bra likviditet i aktien. Förutsättningarna bör dessutom bli ännu bättre i takt med att bolaget kan börja rapportera resultat från Blaiken och Pahtavaara. Vi tror även att vi kommer att se hur bolaget fortsätter att marknadsföra sig mot nuvarande och potentiella aktieägare då detta sker. Att göra sådant nu ser vi som fel tillfälle. Axier kommer att fortsätta följa bolaget. Intressant att noterar är att det finns en del institutionellt ägande, främst från olika delar av Länsförsäkringssfären och Ingvar Kamprad men också Consepio, en fond som tidigare hette Pecunia. Samtliga av dessa har varit långsiktiga i sitt innehav och kommer enligt vår bedömning att fortsätta vara så. I skrivande stund finns det ett optionsprogram med fyra olika lösenpriser, med kurser mellan 24 och 30 SEK. Sammanlagt omfattar detta en miljon aktier och vid fullt utnyttjande av samtliga personaloptioner och underliggande teckningsoptioner medför optionsprogrammet en utspädning om ca 2,2 procent. Teckningsoptionerna löper till den 30 december 2011, och har lösenkurser från 24 till 30 SEK. Ekonomiska data Den senaste kvartalsrapporten som Lappland Goldminers levererade resulterade i ett resultat efter finansiella poster om -6,7 Mkr (f å -3,1 Mkr). Motsvarande siffror för årets första nio månader uppgick till -19,1 Mkr (f å -9,0 Mkr). Siffrorna motsvarar ett resultat om 0,30 SEK per aktie före utspädning. I och med att Lappland Goldminers historiskt sett inte haft någon produktion innebär de historiska siffrorna egentligen ingenting. Siffrorna är just historiska, och ligger endast till grund för de kommande vinsterna i och med att bolaget lagt ned stora summor på prospektering och kartläggning av fyndigheter. Det är Axiers bedömning att Lappland Goldminers kommer att fortsätta att lägga ned
stora summor på prospektering, bland annat vet vi att de historiska siffrorna rörande Blaiken betraktas som just historiska. Ledningen för Lappland Goldminers vill inte lägga alltför stor vikt på dessa, utan vill hellre genomföra egna undersökningar för att verifiera värdet på tillgångarna. För ett prospekteringsbolag med inriktning mot produktion i egen regi är den främsta uppgiften att omvandla tillgängliga medel till ökade malmreserver och mineraltillgångar samt att utveckla projekten tekniskt och ekonomiskt. Den viktigaste variabeln för att mäta värdeökningen i ett gruvföretag är mängden guldreserver per aktie. I Blaiken projektet finns i dag inga av ledningen accepterade siffror eftersom tidigare studier härrör sig från den tidigare ägaren Scan Mining. De historiska siffror som finns motsvarar omkring 100,000 ounces. Kan dessa siffror vidimeras betyder det att värdet på Lappland Goldminers tillgångar ökar. Det är alltså förändringen av värdet på tillgångarna som vi ser som viktigast, inte vad som står på den sista raden i resultaträkningen. Utmaningen som Lappland Goldminers står inför är sålunda att påvisa att de sannolika reserverna kan påvisas vara korrekta, och att de därmed kan omvandlas till bevisade fyndigheter. Utöver detta kan även nya fyndigheter, endera funna av Lappland Goldminers, eller köpta, komma att öka värdet på bolaget ytterligare. Under året har Lappland Goldminers investerat kraftigt, nästan 111 Mkr, att jämföra med 67 Mkr året innan. Det är bland annat köpen av Pahtavaara och Blaiken som dragit upp dessa siffror, men även ytterligare genomförda prospekteringar. Lappland Goldminers har under föregående år fortsatt med omfattande undersökningar på ett flertal projekt. Bolaget aktiverar nedlagda kostnader på mogna projekt varför det rapporterade resultatet är beroende på dels den totala insatsen dels på fördelningen mellan mogna och tidiga projekt. Bolaget har under senare delen av 2008 för att övergått till produktion från egna guldgruvor och skall därigenom bli kassagenererande. Produktionen i den egna verksamheten beräknas ge ett positivt kassaflöde under första halvan av 2009. Intressant är att Lappland Goldminers har ett stort underskottsavdrag som bolaget valt att inte bokföra. Detta innebär att det finns en del dolda tillgångar inte bara under markens yta, men även i balansräkningen. Detta kommer även att föra med sig positiva effekter för det kommande kassaflödet eftersom ingen eller liten skatt kommer att behöva betalas under året. Hot och möjligheter Att operera en guldgruva, eller flera som Lappland Goldminers gör, är förenat med ett antal olika risker. Den största risken är at bolaget är extremt beroende av en enda produkt, dorétackor, innehållande guld och silver. En nedgång i guldpriset får därför en omedelbar inverkan på koncernens ställning Den största risken vi ser är sålunda att guldpriset skall falla kraftigt under de närmaste åren innan Lappland Goldminers hunnit dra fördel av de investeringar
som gjorts. Nu talar fundamenta emot att så kommer att ske, det är snarast så att det är en kraftig ökning av guldpriserna vi ser framför oss. Lappland Goldminers har i dag inte för avsikt att sälja sin produktion på termin. Vi har inte kunnat få besked på om det finns avsikter att hedga sig mot fluktuationer i guldpriset, men fick svaret att det alltid finns säljoptioner. I och med att guld kvoteras i amerikanska dollar ser vi också en risk för att detta pris skall falla. Nu tenderar dollarn ha en negativ korrelation med guldpriset varför en nedgång i den ena kompenseras av en uppgång i den andra. Även här är det möjligt att bolaget använder sig av säljoptioner för att gardera sig. Malmen från gruvan har en styckestorlek där det mesta är mindre 300 mm. För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas så att alla partiklar blir mindre än 0.1 mm. Detta görs i flera steg. Krossning görs i torrt tillstånd och malningen i vått. Energikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning. I dagsläget är energipriserna relativt sett låga, men dessa kan komma att stiga kraftigt i takt med att konjunkturen förbättras. En kraftfull uppgång på energipriserna är det största hotet Axier ser i den verksamhet som Lappland Goldminers bedriver i dag. Den risken får anses vara relativt låg jämfört med de möjligheter som erbjuds. En mycket stor del av världens gruvprojekt ligger i områden med liten eller obefintlig infrastruktur, som innebär extrakostnader och osäkerheter för projekten. Utöver detta är den politiska risken i sådana områden ofta synnerligen hög. Sådana investeringar är inte heller att betrakta som alltför säkra eftersom de aldrig har möjligheter att utvecklas alltför bra. Skulle de göra detta finns alltid risken att de lokala myndigheterna ålägger sådana projekt ytterligare avgifter, alternativt att de exproprierar tillgångarna. I till exempel Venzuela ser det ut som guldgruvan Las Cristinas, som ägs av Crystallex Internation Corp kommer att gå detta öde till mötes. I Lappland Goldminers fall ser inte Axier detta som en risk, utan vi ser hellre att de goda relationer bolaget har med olika lokala myndigheter och kommuner skall beaktas vid en bedömning av bolagets framtid. I och med att de tillgångar som Lappland Goldminers har ligger i mindre orter, med en relativt hög arbetslöshet, är dessa projekt av stort intresse för kringliggande kommuner. De ser att det finns goda skäl att anta att det kommer att leda till nyanställningar vilket medför att ekonomin i trakterna kommer att få sig ett uppsving.
Teknisk analys Lapplands Goldminers aktie befinner sig i en tydlig nedtrend. Sekvensen av fallande toppar är tydlig även om aktien under inledningen på 2009 har passerat högläget från december 2008. Alltjämt ligger den däremot klart under det tidigare så viktiga stödet i form av 8-8,50 som pressades hårt under såväl maj, juli som september för att slutligen ge vika och leda till rejäl acceleration nedåt. Det positiva i dagsläget är att fallet definitivt tycks ha bromsats upp. De viktiga medelvärden har planat ut där det snabbare av dem har korsat den långsammare motsvarigheten underifrån. Det mest naturliga i detta skede vore någon form av rekyl/konsolidering och allra bäst vore om en sådan formation bildades på nivåer överstigande 6 kronor där aktien vid sidan om 5,25-5,50 samt 4,50-4,75 har sina närmaste stödnivåer. Uppåt sett framstår intervallet uppåt 8-8,50 som en tuff utmaning framgent. I händelse av lyckad etablering däröver kan 9,50-10 och eventuellt även 11 kronor vara fullt rimliga mål att sikta emot framgent. Rekommendation Den årliga vinsten i det helägda dotterbolaget Lappland Goldminers OY, med början under våren 2009, beräknas vid nuvarande guldpriser och valutakurser uppgå till cirka 50 MSEK (6,5 MUSD), före avskrivningar och räntor.
Bara här anser Axier att marknaden är synnerligen njugg i sitt sätt att värdera Lappland Goldminers. Med dagens kurs innebär det att enbart Pahtavaara ger Lappland Goldminers ett p/e tal efter full schablonskatt som bolaget inte kommer att betala på cirka 10. Därigenom skulle bolagets p/e tal hamna på ett värde som motsvarar börsens genomsnittliga bolag, och detta även om all annan verksamhet inte ger bolaget några kassaflöden eller en framtida tillväxt. Nu är detta knappast ett korrekt sätt att på detta sätt visa vad som döljer sig för övervärden i de gruvor och fyndigheter som Lappland Goldminers förfogar över, men denna enkla räkneoperation var vad Axier behövde för att bli övertygade om att detta var ett bolag vi kunde lägga ned tid på att analysera. Genom köpen av ScanMinings gamla gruvor kom Lappland Goldminers över tillgångar med ett bokfört värde om 700 Mkr till en kostnad av 70 Mkr och genom den låga köpeskillingen förbättrades möjligheterna att bedriva en lönsam gruvdrift radikalt. Lappland Goldminers kommer till skillnad från ScanMining att ha betydligt lägre kapitalkostnader att ta hänsyn till. Såväl avskrivningar som kapitalkostnader kommer att bli betydligt lägre för Lappland Goldminers. Bolaget har gjort bedömningen att det kommer att kunna tjäna in inköpskostnaden för Blaiken redan i år, och Axier kan inte annat än att hålla med i den bedömningen. Lägg därtill motsvarande intäkter för Pahtavaara. Lappland Goldminers prognostiserar en årsvinst om 50 Mkr från Pahtavaara, baserat på en produktionsvolym 400,000 ton malm och 100,000 från det gråbergsuppplag som den tidigare ägaren lämnade efter sig. Historiskt sett har denna gruva utvunnit cirka 30,000 ounce guld per år, till en produktionskostnad om 480 USD. Axier ser hur guldpriset stigit kraftigt under slutet av december och undrar om inte denna prognos är litet för låg. Vi gör bedömningen att Pahtavaara kommer att kunna bidra med mer än så, över 60 Mkr. Mindre guldföretag eller rena prospekteringsföretag innebär en högre risk men också en högre möjlighet, då dess tillgångar är mer osäkra och ledningen oftast är mer oprövad än i ett större företag. Lappland Goldminers är fortfarande att betrakta som ett mindre företag, och ses av många som ett prospekteringsföretag. Axier anser att detta är fel. Visst är bolaget ännu så länge litet, men det produceras i dag guld, och i takt med att bolagets prospektering säkras upp kommer vi att se att värderingen av aktien stiger kraftigt. I dag är det egentligen bara Fäboliden som har säkerhetsställda reserver. Dessa uppgår till cirka 2 miljoner ounce, vilka beräknas kosta mellan 385 och 485 USD att ta upp ur marken. Efter att ha satt in dessa siffror i vårt Excel ark och nuvärdesberäknar dessa finner vi att enbart Fäboliden ger ett överskott om cirka 13,50 SEK per aktie. Vi har då valt att räkna med en framtida sjunkande dollarkurs och ett betydligt lägre pris på guldet eftersom dessa flöden ligger i framtiden. Vi har då inte tagit hänsyn till de övriga tillgångar som Lappland Goldminers förfogar över, eller antagit att bolaget kommer att utveckla de befintliga fyndigheterna.
Kan Lappland Goldminers sedan påvisa värden i sina andra tillgångar ser vi att tillväxten i dessa siffror är otroligt hög men mycket realistisk. Att aktien inte värderas högre än vad den gör är en gåta för oss men kan till viss del förklaras av det låga intresset för bolaget från analytikerkåren. Detta kan dels förklaras av branschens dåliga utveckling under 2008 men också av den lista aktien noteras på, First North, där få institutioner agerar. Lappland Goldminers kommer med sin bokslutskommuniké den 27 februari 2009, och vi ser fram emot denna. Vi är av den åsikten att siffrorna som finns med i denna kommer att vara tråkiga, men att en långsiktig placerare bör göra sig besväret med att inte lägga för mycket vikt vid dessa, utan att denne istället skall se bakom dessa. Det vi kommer att fokusera på är framtidsutsikterna, händelser efter periodens slut. Vi kommer även att se närmare på uppgifter rörande produktionen i Pahtavaara. Det sistnämnda är viktigt och även om produktionen nu är i gång så kommer det endast att ha medfört kostnader, inga intäkter eftersom vi inte tror att Lappland Goldminers kommer att ha någon försäljning att tala om. Den rapport som avser det första kvartalet i år kommer däremot att bli intressantare att ta del av, eftersom det då kommer att finnas sådana siffror att ta del av. Som kuriosa har vi tittat närmare på 70-talet, en period som även den var att betrakta som kristyngd, bland annat som en följd av de oljeprischocker som då drabbade världen. Den som då valde att köpa aktier i guldföretag kunde se hur kapitalet hundrafaldigadades. Vi har även studerat en rapport från CPM Group, vilken indikerar att guldföretag har ett beta på tre (3) i förhållande till guld. Detta betyder att ett genomsnittligt guldproducerande företag utvecklas tre gånger så starkt av en uppgång i guldpriset som en investering i guld skulle göra. Eftersom vår åsikt är att guldpriset kommer att fortsätta utvecklas starkt under 2009 bör detta ha mycket stora effekter på kursutvecklingen i aktien. Sammanfattning Axier är av den åsikten att Lappland Goldminers just nu är mycket billig och att aktien tillhör den skara som bör klara sig väl under 2009, även om börsen fortsätter utvecklas negativt. En av orsakerna är att skördetiden för bolaget sammanfaller med stigande priser på guldet, vilket gör att det finns mycket god anledning att tro att aktien kan komma att bli en av årets vinnare. Vi anser att denna aktie bör finnas med i en väldiversifierad porfölj, eftersom guld på det ena eller andra sättet bör finnas med i en sådan. Genom att guldet i sig inte är korrelerat med aktiemarknaden ser vi att risken i en portfölj minskar samtidigt som möjligheten till en positiv avkastning stiger. Axier anser att det finns goda förutsättningar för att Lappland Goldminers kommer att utvecklas bättre än börsen i helhet även om denna mot förmodan skulle rusa, och vi rekommenderar sålunda köp av aktien. Vi tror även att marknaden kommer att närma sig gruvor under året eftersom denna bransch var