VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 1 Upprop och val av justerare Förslag till beslut - till justerare välja X (majoriteten) - protokollet justeras 2016-09-14
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 2 Pärmredovisning (Delegeringsbeslut, domar, kännedomsärenden) Förslag till beslut - godkänna redovisningen Bakgrund 1. Anmälda beslut har fattats i enlighet med vård- och omsorgsnämndens delegeringsordning. Beslut tagna av - biståndsbedömare, demenssköterska, anhörigsamordnare 2016-06-01 till och med 2016-08- 31 - avgiftshandläggare 2016-06-01 till och med 2016-08-31 - ordförande 2016-07-04 2. Anmälan av domar - 3. Ärenden för kännedom - styrelsemöte med Gårdsrådet Årshöjda 2016-06-07 - tjänsteanteckning angående brandskyddet på Gruppbostaden Fältgatan, Forshaga kommun - kommunstyrelsebeslut förslag till reviderat avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd - IVO-beslut: uppföljning av tidigare genomförd tillsyn av gruppboende
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 3 Budgetuppföljning 2016: information VON 2015/50 Förslag till beslut - godkänna informationen Bakgrund Under sammanträdet informerar förvaltningsekonom Tomas Östlund och förvaltningschef Marita Edlund, om budgetuppföljning per augusti 2016. Månadsuppföljning från ekonomi fortsätter och nämnden informeras om det rådande ekonomiska läget. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar idogt med att arbeta smartare och ständigt förbättra effektiviteten för att nå budget i balans. I detta arbete ingår bl.a. att i kommande pensionsavgångar ska det noga övervägas om tjänsterna ska tillsättas eller om arbetet går att genomföras med ändrad resursfördelning. Beslutsunderlag Muntlig redovisning av förvaltningsekonom Tomas Östlund och förvaltningschef Marita Edlund Förvaltningschef Marita Edlunds tjänsteskrivelse 2016-09-08
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 4 Ansökan om budgetförstärkning: information VON 2016/73 Förslag till beslut - hos kommunfullmäktige begära om utökad budgetram på 11 miljoner kronor Bakgrund Bertil Hagelin informerar vid sammanträdet om ansökan om budgetförstärkning. Vård- och omsorgsförvaltningen har under flera år haft underskott i sin budget. Många besparingsåtgärder och effektiviseringar har beslutats för att få budget i balans, men fortfarande finns det ett enormt underskott. I den senaste revisionsrapporten för 2015 påpekas tydligt att vård- och omsorgsnämnden inte klarar av sin uppgift att få budgeten i balans. Prognosen för 2016 pekar på ett underskott jämfört med budget på 11 mkr. Detta trots ett tillskott i budget på 7 mkr i år. Beslutsunderlag Skrivelse från Bertil Hagelin, ordförande i vård- och omsorgsnämnden 2016-09-08
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 5 Pedagogisk måltid VON 2016/68 Förslag till beslut - godkänna informationen Bakgrund Personal kan äta tillsammans med brukare med demenssjukdom på våra särskilda boenden. Det benämns som pedagogiskt måltid. Syftet med att införa pedagogiska måltider är att matsituationen ska bli lugnare och de boende stimuleras till ett bättre näringsintag och bibehållande av sina funktioner. Genom att personalen deltar i måltiden kan man observera hur mycket de gamla äter, man fyller på när maten är slut, visar hur man använder bestick med mera när någon inte längre förstår funktionen och är en förebild vid måltidssituationen. Det finns olika regelverk som påverkar hur det går att utforma riktlinjer kring kostförmåner för anställda. I viss mån påverkas arbetsrättsliga regler pedagogisk måltid ska ingå i arbetstiden och vara schemalagd. Personalen ska ha rast enligt arbetstidslagens krav. Fria måltider för vårdpersonal som vid måltiden har tillsynsskyldighet eller motsvarande ansvar för personer med demenssjukdom inom äldreomsorgen är skattefria. För att personal ska kunna delta vid måltider vid våra demensboende behöver ytterligare en matportion (frukost, lunch och middag) beställas till boendet varje dag. Det medför en kostnad per boende på 125 kr/dag. Vi har inom vård och omsorg sex demensboenden. Det skulle medföra en kostnad på 275 tkr/år. Beslutsunderlag Verksamhetsutvecklare Ing-Marie Fritzsons tjänsteskrivelse 2016-09-08
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 6 Riktlinjer för anhörigstöd: information VON 2016/72 Förslag till beslut - godkänna informationen Bakgrund Anhörigsamordnare Eva Lehtonen informerar om riktlinjer för anhörigstöd. Beslutsunderlag Riktlinjer för anhörigstöd Verksamhetsutvecklare Ing-Marie Fritzsons tjänsteskrivelse 2016-09-08
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 7 Sammanträdestider VON 2017 VON 2016/71 Förslag till beslut - fastställa Vård- och omsorgsnämndens sammanträden för år 2017 till 17 januari, 21 februari, 14 mars, 11 april, 16 maj, 13 juni, 15 augusti, 12 september, 17 oktober, 14 november och 12 december klockan 14.00 - ärendeberedning sker 14 dagar innan sammanträde Bakgrund Vård och omsorgsnämnden sammanträder normalt 11 gånger per år. Enligt kommunallagens 6 kap 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Beslutsunderlag Förvaltningssekreterare Linus Anderssons tjänsteskrivelse 2016-09-07
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kallelse 8 Kurser och konferenser 2016 VON 2016/17 Förslag till beslut - godkänna Bertil Hagelins deltagande på ordförande- och socialchefskonferens 20-21 oktober i Västerås Bakgrund Bertil Hagelin har anmälts till ordförande- och socialchefskonferens 20-21 oktober i Västerås. Ämnet är välfärdsteknologi och "integration". Region Värmland ordnar varje år en studieresa för ordföranden och socialchefer. 2015 gjordes ingen resa. Ingen konferensavgift uttages endast självkostnadspris för resa, helpension i enkelrum, cirka 3.900 kronor per deltagare. Beslutsunderlag Inbjudan till ordförande- och socialchefskonferens Tjänsteskrivelse av förvaltningschef Marita Edlund
Tjänsteskrivelse 2016-09-08 Budget och budgetuppföljning 2016 VON 2015/50 Förslag till beslut - godkänna informationen Bakgrund Under sammanträdet informerar förvaltningsekonom Tomas Östlund och förvaltningschef Marita Edlund, om budgetuppföljning per augusti 2016. Månadsuppföljning från ekonomi fortsätter och nämnden informeras om det rådande ekonomiska läget. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar idogt med att arbeta smartare och ständigt förbättra effektiviteten för att nå budget i balans. I detta arbete ingår bl.a. att i kommande pensionsavgångar ska det noga övervägas om tjänsterna ska tillsättas eller om arbetet går att genomföras med ändrad resursfördelning. Marita Edlund Vård- och omsorgschef 054-17 20 65 marita.edlund@forshaga.se Beslutsunderlag Muntlig redovisning av förvaltningsekonom Tomas Östlund och förvaltningschef Marita Edlund Förvaltningschef Marita Edlunds tjänsteskrivelse 2016-09-08 Beslut skickas för kännedom till Ekonomikontoret och vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsnämnden Ekonomisk uppföljning efter augusti månad Redovisning perioden Årsbudget Kvar av årsbudget Prognos 1040 Vård- och omsorgsnämnd 307,7 570,3 262,6 80,0 5051 Vård/omsorgskontoret 4 532,9 11 996,7 7 463,8 5 663,8 5122 Avskrivningar 860,2 1 290,3 430,1 0,0 5301 Färdtjänst 1 167,1 1 997,0 829,9 40,0 9203 IT-gem. nämd förd. kostn. 784,0 1 100,0 316,0-50,0 Summa 7 651,9 16 954,3 9 302,4 5 733,8 Äldreomsorg 5054 Bemaningsenhet 1 421,7 500,0-921,7-1 400,0 51010 Gem kostn äldreomsorg 1 780,4 3 199,3 1 418,9 200,0 51012 Sjuksköterskor 8 428,5 11 325,0 2 896,5-1 200,0 51013 Hemtjänst 34 350,6 44 261,0 9 910,4-5 500,0 51015 Rehabilitering 2 869,9 4 331,6 1 461,7 0,0 51016 Hjälpmedel 645,0 1 055,0 410,0 0,0 51019 Hemsjukvård MAS 291,7 457,6 165,9 30,0 51020 Dagverksamhet 877,8 1 251,7 373,9-50,0 51021 Anhörigstöd 273,9 408,4 134,5 0,0 51027 Vaktmästare 388,4 524,6 136,2-50,0 51041 Lintjärn äldreboende 16 545,9 21 028,4 4 482,5-3 100,0 51042 Ullerudsgården äldreboend 11 796,0 14 774,9 2 978,9-2 500,0 5111 Adm äldreoms 1 346,8 1 850,4 503,6 0,0 5113 Utbildning 304,0 450,0 146,0 0,0 5351 Öppen verksamhet 1 525,6 2 314,5 788,9 0,0 5352 Gårdsråden 80,6 80,0-0,6 0,0 5353 Trygghetslarm 352,1 450,0 97,9-150,0 Summa 83 278,9 108 262,4 24 983,5-13 720,0 LSS 51030 Socialpsykiatri 2 229,2 4 064,5 1 835,3 700,0 5131 Gruppbostäder 17 603,0 21 055,1 3 452,1-3 900,0 5135 Daglig verksamhet 4 555,2 8 037,4 3 482,2 800,0 51361 Gem kostn LSS 2 210,3 3 285,1 1 074,8 0,0 51374 Personlig assistans kommunen 6 118,2 8 374,8 2 256,6-500,0 51375 Personlig assistans privat utförare 3 427,1 5 032,0 1 604,9-100,0 51391 Avlösarservice 98,0 80,0-18,0-50,0 51392 Familjehem/Elevhem 509,5 650,0 140,5-60,0 51393 Ledsagarservice 169,9 200,0 30,1-20,0 51394 Kontaktperson 1 120,5 1 400,0 279,5-200,0 51395 Korttidsvistelse 1 517,5 2 395,7 878,2 150,0 Summa 39 558,4 54 574,6 15 016,2-3 180,0 Summa Vård- och omsorgsförvaltningen 130 489,2 179 791,3 49 302,1-11 166,2
Tjänsteskrivelse 2016-09-08 Pedagogisk måltid VON 2016/68 Förslag till beslut - godkänna informationen Bakgrund Personal kan äta tillsammans med brukare med demenssjukdom på våra särskilda boenden. Det benämns som pedagogiskt måltid. Syftet med att införa pedagogiska måltider är att matsituationen ska bli lugnare och de boende stimuleras till ett bättre näringsintag och bibehållande av sina funktioner. Genom att personalen deltar i måltiden kan man observera hur mycket de gamla äter, man fyller på när maten är slut, visar hur man använder bestick med mera när någon inte längre förstår funktionen och är en förebild vid måltidssituationen. Det finns olika regelverk som påverkar hur det går att utforma riktlinjer kring kostförmåner för anställda. I viss mån påverkas arbetsrättsliga regler pedagogisk måltid ska ingå i arbetstiden och vara schemalagd. Personalen ska ha rast enligt arbetstidslagens krav. Fria måltider för vårdpersonal som vid måltiden har tillsynsskyldighet eller motsvarande ansvar för personer med demenssjukdom inom äldreomsorgen är skattefria. För att personal ska kunna delta vid måltider vid våra demensboende behöver ytterligare en matportion (frukost, lunch och middag) beställas till boendet varje dag. Det medför en kostnad per boende på 125 kr/dag. Vi har inom vård och omsorg sex demensboenden. Det skulle medföra en kostnad på 275 tkr/år. Ing-Marie Fritzson Verksamhetsutvecklare 054-17 20 99 ing-marie.fritzson@forshaga.se Marita Edlund Vård- och omsorgschef Beslutsunderlag Verksamhetsutvecklare Ing-Marie Fritzsons tjänsteskrivelse 2016-09-08 Beslut skickas för kännedom till Enhetschefer inom förvaltningen för vård och omsorg
Tjänsteskrivelse 2016-09-08 Riktlinjer för anhörigstöd VON 2016/72 Förslag till beslut - godkänna informationen Bakgrund Anhörigsamordnare Eva Lehtonen informerar om riktlinjer för anhörigstöd. Ing-Marie Fritzson Verksamhetsutvecklare 054-17 20 99 ing-marie.fritzson@forshaga.se Marita Edlund Vård- och omsorgschef Beslutsunderlag Riktlinjer för anhörigstöd Verksamhetsutvecklare Ing-Marie Fritzsons tjänsteskrivelse 2016-09-08 Beslut skickas för verkställighet till Eva Lehtonen Beslut skickas för kännedom till Ing-Marie Fritzson
Riktlinjer för anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Sparad 2016-09-01
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning...5 Socialtjänstlagen och anhörig 300...5 Hälso- och sjukvårdslagen...6 Vem är anhörig?...6 Anhörigas ansvar...6 Anhörigomsorgens konsekvenser...6 Anhörigstöd i Forshaga kommun...8 Anhörigperspektiv i hela kommunen...8 Anhörigsamordnare...8 Förebyggande insatser...9 Anhörigstödets innehåll...9 Indirekt stöd till anhöriga...9 Direkt stöd till anhöriga...9 Att identifiera anhörigas situation och behov av stöd - individens behov i centrum.10 Samtycke, sekretess och tystnadsplikt...10 Slutord...11 Referenslista...12
Förkortningar FB Föräldrabalk (1949:381) HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) LSS Lag (1993:387) om service för vissa funktionshindrade Prop. Regeringens proposition SoL Socialtjänstlag (2001:453) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230) ÄSoL Äldre socialtjänstlag (1980:620)
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 6 (13) Inledning Socialtjänsten ska erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Arbetet med stöd till anhöriga omfattar socialtjänstens alla verksamheter. Syftet är att minska de anhörigas psykiska och fysiska belastning. För en del personer handlar det om att få hjälp med insatser som den närstående behöver, för andra handlar det om att de själva behöver få information eller utbildning av kommunen. Anhöriga svarar för omfattande hjälp och stöd till närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vård och omsorg i någon form. I en rapport som utkom 2012 fastslog Socialstyrelsen att drygt 1,3 miljoner personer vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Vem som är mottagaren av stödet är beroendes av var i livet den anhörige befinner sig. Det kan vara riktat till egna barn, egna föräldrar, make/maka/partner eller annan. Störst är omsorgsgivandet bland personer i åldrarna 45-64 år, dvs. människor i arbetsför ålder. Anhöriga löper en högre risk att själva bli sjuka, vilket ofta medför en försämrad ekonomi och livskvalitet (Szebehely et al., 2012). Socialtjänstlagen och anhörig 300 År 1998 infördes en ny bestämmelse i den äldre socialtjänstlagens (1980:620) (ÄSoL) 5 kap 10 : Socialtjänsten bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. Socialstyrelsen hade under åren 1999-2001 i uppdrag att administrera och utvärdera projektet Anhörig 300 ett särskilt stimulansbidrag vars syfte var att stimulera kommunerna till att utveckla stödet till anhöriga. Anhörig 300-satsningen var framgångsrik när det gällde att synliggöra de anhörigas situation och att värdesätta deras insatser. Den 1 juli 2009 infördes en bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen (2001:453) som anger att socialnämnden / / ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Denna lagskärpning, från det normativa bör till imperativet ska, avser att stärka och utveckla stödet till anhöriga. Arbetet med stöd till anhöriga omfattar de flesta av socialtjänstens verksamheter, exempelvis: anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning, anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning, anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning, anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom, anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom, anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik, föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning, föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning samt vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning.
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 7 (13) Hälso- och sjukvårdslagen I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) finns ingen motsvarande bestämmelse om stöd till anhöriga som i Socialtjänstlagen. Lagen har däremot till uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada, enligt 2 c HSL: Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Hälso- och sjukvården ska i förebyggande syfte uppmärksamma anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av att de vårdar eller stödjer en närstående. Det åligger även Hälso- och sjukvården att erbjuda stöd till barn vars föräldrar drabbats av svåra fysiska och psykiska sjukdomar eller skador, som är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel, eller som avlidit (2 g HSL). Socialstyrelsen menar att det är av stor vikt att landstinget och kommunen samarbetar för att utveckla stödet till anhöriga. Vem är anhörig? I Regeringens proposition (2008/09:82) om stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående förklaras begreppen anhörig och närstående närmre. Med anhörig menas en person som vårdar/hjälper eller stödjer en närstående som är äldre, sjuk eller har en funktionsnedsättning. Den anhörige kan vara make/maka/förälder, far och morförälder, syskon, barn, nära släkting eller vän/granne. Det är den anhörige själv som bestämmer om han eller hon är anhörig. Med närstående menas den som får hjälp/stöd/omsorg från anhörig. Ofta benämns den närstående i kommunen som brukare, boende, klient eller patient (prop. 2008/09:82). Anhörigas ansvar Den generella utgångspunkten i lagstiftningen är att personen själv avgör hur stort ansvar han eller hon vill ta för att hjälpa, stödja eller vårda en närstående. I Föräldrabalken (1949:381) (FB) framgår att vårdnadshavare har ansvar för att barn upp till 18 år får den tillsyn och omvårdnad som behövs. Någon omvårdnadsplikt makar emellan finns inte inskriven i Äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Det finns heller inga lagliga skyldigheter för vuxna barn att hjälpa föräldrar med omvårdnad. Oavsett lagrum har samtliga rätt till anhörigstöd. Anhörigomsorgens konsekvenser Trycket på anhöriga har ökat. Forskningen visar att det finns både positiva och negativa konsekvenser med anhörigomsorg. Med anhörigomsorg menar vi hjälp med uppgifter som behöver utföras i vardagen, men som den närstående i fråga inte kan, eller har stora svårigheter med att, klara själv på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom. Den som tar emot hjälpen behöver inte vara familj eller släkt, det kan också vara en vän. (Szebehely et al., 2012). Det positiva som lyfts fram är känslor av glädje och tillfredsställelse över att kunna vara behjälplig och behövd. Den negativa aspekten är att anhöriga anger olika problem som tidsbrist, bundenhet, trötthet och stress. Störst är omsorgsgivandet bland personer i åldrarna 45-64 år. Behovet av vård, hjälp och stöd ökar med den närståendes ålder, och mest omfattande i tid räknat är omsorgen som ges av personer i åldrarna 65-80 år. Enligt Matheny (2013) är samhällets insatser idag ett komplement till de personer som vårdar och stöttar, och för många personer med sjukdomar och funktionsnedsättning vore det omöjligt att bo kvar hemma om de anhöriga inte fanns, inte minst vid vård i livets slutskede. Lennart Johansson skriver om anhörigsjukan. Anhörigsjukan är ett förhållningssätt som anhöriga som vårdar närstående kan uppleva. Anhörigsjukan innebär att den anhöriga
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 8 (13) sätter sig själv i andra hand och ser därmed allt för sällan till sin egen situation. Det gäller att mota anhörigsjukan vårdandets negativa konsekvenser. En anhörig som vårdar en närstående löper större risk att drabbas av ohälsa. Bakom jag klarar det nog -fasaden lagras nedstämdhet, oro och depression. Psykisk press under en lång tid kan leda till psykosomatiska besvär som exempelvis stress, muskelspänningar och migrän och en mängd konsekvenser som leder till försämrat immunförsvar. Anhöriga upplever ofta sorg av förluster av olika slag såsom gemensamma upplevelser och kroppslig närhet (Johansson, 2012).
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 9 (13) Anhörigstöd i Forshaga kommun I prop. (2008/09:82) beskrivs anhörigstöd såsom olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation. Stödet ska leda till bibehållen eller förbättrad livskvalitet för anhöriga och de ska uppleva att de fått ökad trygghet och nya kunskaper. Anhörigperspektiv i hela kommunen För att leva upp till lagens intentioner måste stödet till anhöriga genomsyra alla kommunens verksamheter. All personal inom socialtjänsten har ett ansvar för att insatserna håller god kvalitet. Alla som möter anhöriga i arbetet har som ansvar att uppmärksamma dem, se deras behov och att ge stöd. Anhörigstödet i Forshaga ska i enlighet med Socialstyrelsens vägledning kännetecknas av: Individualisering - situation och behov skall avgöra vilket stöd som ges. Gott Bemötande - anhöriga ska känna sig sedda och få ett trevligt och respektfullt bemötande. Pålitlighet - förutsättning för att utveckla en dialog och relation och skapa ett gott samarbete. Kvalitet - för att få kvalitet i arbetet krävs kunskap och kompetens. Kontinuitet - eftersträvansvärt är att anhöriga och dennes närstående möter så få kontakter som möjligt. Tillgänglighet - stödet ska ha hög tillgänglighet. Flexibilitet - vilket stöd som kan bli aktuellt beror på den anhöriges behov och livssituation och stödet ska planeras i samråd med den anhörige. Samverkan - ska ske där så är lämpligt inom kommunens olika förvaltningar samt med andra huvudmän, frivillig- och intresse-organisationer. Utvärdering - kvaliteten i kommunens anhörigstöd säkerställs genom kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Anhörigperspektivet ska genomsyra kommunens samtliga verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen. Alla medarbetare som möter anhöriga i arbetet har ansvar för att se deras behov. Anhörigsamordnare I Forshaga kommun finns en anhörigsamordnare som svarar för spetskompetens inom anhörigstödet. Anhörigsamordnaren är organiserad inom Vård- och omsorgsförvaltningen och har framför allt ansvar för det direkta anhörigstödets innehåll. På organisationsnivå styrs anhörigstödet av vad ansvariga nämnder beslutat i anhörigfrågorna. På verksamhetsnivå styrs vi av chefstjänstemän. Det är betydelsefullt att samtliga har god förtrogenhet med anhörigperspektivet och skapar anhörigvänliga verksamheter. På individnivå avgör den enskilde anhörige sin subjektiva upplevelse av sitt behov av anhörigstöd. I Forshaga kommun finns både direkt stöd och indirekt stöd till anhöriga. Anhörigsamordnarens uppdrag är att: Informera och ge råd om olika stödformer och hjälpa till att förmedla kontakter. Ha individuella samtal med anhöriga. Anordna grupper där anhöriga med liknande erfarenheter kan ge varandra varierat stöd. Ansvara för information, utbildningar och föreläsningar till anhöriga och personal. Samarbeta med andra huvudmän/frivillig/intresseorganisationer. Att vara annan personal behjälplig i anhörigfrågor
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 10 (13) För att utveckla anhörigperspektivet i kommunen ingår i anhörigsamordnarens uppdrag att: Samarbeta med andra huvudmän/frivillig/intresseorganisationer. Bidra till ökat samarbete mellan anhöriga och medarbetare i kommunen. Utifrån anhörigas behov utveckla anhörigstödet. Vara kommunens kontaktperson i nätverk som samverkar kring anhörigfrågor och ha omvärldsbevakning. Utvärdera anhörigstödet. Förebyggande insatser Anhöriga skall få information och erbjudas stöd från kommunens olika verksamheter. Insatserna ska vara förebyggande och kunna ges över tid. Samverkan inom kommunen, landsting, primärvård och frivillig-organisationer gör att anhörigas behov av stöd kan uppmärksammas tidigt. Anhörigstödets innehåll Med anhörigstöd avses olika former av hjälpinsatser som ges av anhöriga till personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver sådan i sin dagliga livsföring. Indirekt stöd till anhöriga Stödet ges till den närstående, med syfte att tillgodose den närståendes behov och att underlätta för person som vårdar eller stödjer den närstående. Den närstående ansöker om stöd. Indirekt anhörigstöd är således bistånd som främst är riktat till den som behöver hjälp, men som även får konsekvensen att det avlastar den anhörige. Detta stöd kan erhållas som behovsprövade insatser med stöd av SoL eller insatser beviljade med stöd av lag (1993:387) om service för vissa funktionshindrade (LSS). Insatser som kan bli aktuella utifrån behovsbedömningen är: SoL LSS Hemtjänst Korttidsboende/växelboende Daglig verksamhet Kontaktperson Avlösare Vård- och stödsamordning Boendestöd Korttidsvistelse Daglig verksamhet Personlig assistent Kontaktperson Ledsagare Avlösare Direkt stöd till anhöriga Stödet ges till anhöriga, och har som syfte att underlätta anhörigas situation. Den anhörige ansöker om stöd. Anhörigsamordnarens uppdrag är att i första hand ansvara för det direkta anhörigstödet. Det är en kommunal service och är kostnadsfritt för kommuninvånaren.
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 11 (13) Att identifiera anhörigas situation och behov av stöd - individens behov i centrum Individens behov i centrum, IBIC, är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, mål och resultat samt hantera dokumentationsbehov inom den process som individen genomgår i socialtjänsten. Att IBIC är behovsinriktat betyder att det syftar till att ge individen stöd med utgångspunkt från personens behov och mål inte från utbudet av existerande insatser. Detta sammantaget ger förutsättningar för att lagens mål och intentioner uppnås. IBIC används för att beskriva och dokumentera individens behov i sitt dagliga liv. Modellen ger stöd för att uppmärksamma anhöriga. Den innehåller ett livsområde som benämns person som vårdar eller stödjer en närstående och som kan markeras när det är aktuellt med ett samtidigt indirekt stöd till anhörig. Alla andra livsområden i IBIC kan användas för att beskriva inom vilka livsområden anhöriga ger stöd till sin närstående. Socialtjänstlagens övergripande mål i 5 kap.10 SoL används i IBIC för insatser utifrån SoL som ska underlätta för personer som vårdar och stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. Målet används, dels när insatsen till den närstående samtidigt är ett indirekt stöd till en anhörig, dels när insatsen är ett direkt stöd till den anhörige som vårdar eller stödjer en närstående. Samtycke, sekretess och tystnadsplikt Det finns bestämmelser om självbestämmande och integritet för den enskilde individen i verksamheter enligt SoL, verksamheter enligt LSS och i hälso- och sjukvården. Det behövs en persons samtycke för att utföra åtgärder och samverka kring individen. Det finns sekretessbestämmelser för socialtjänst inklusive verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvård. Bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt är till för att skydda individens integritet och begränsar vilka som får ta del av de uppgifter som hanteras av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Anhöriga kan berätta vad man vill till socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens personal. Men personal får givetvis inte bryta tystnadsplikten i kontakten med anhöriga.
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 12 (13) Slutord SoL är en ramlag. Ramlagar innehåller en samling grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer, där syftet med lagen är att ge utrymme för flexibilitet, med mindre fokus på detalregler i själva lagen. Anhörigstödet är en kommunal angelägenhet och styrs av vad socialnämnden eller motsvarande beslutat i anhörigfrågorna. För att leva upp till lagens intentioner är förutsättningen att det finns en människosyn som präglas av respekt för individen och att se människan i ett sammanhang. Anhörigsamordnarens kunskap och uppdrag är av stor betydelse för att anhöriga ska bli sedda. Det är också mycket viktigt att samtliga anställda inom kommunen har kännedom om anhörigperspektivets innebörd för att det ska kunna få genomslag och genomsyra hela verksamheten. Hur anhörigstödet ska genomföras finns beskrivet i Lokala rutiner för anhörigstöd.
FORSHAGA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen 13 (13) Referenslista Jeppsson Grassman, E 2003, Anhörigskapets Uttrycksformer, n.p.: Lund : Studentlitteratur, 2003. Johansson, L 2007, Anhörig - Omsorg Och Stöd, n.p.: Lund : Studentlitteratur, 2007. Johansson, L., (2012) Anhörig i nöd och lust, n.p.: Höganäs : Vårdförlaget AB. Matheny, G 2013, Att Utveckla Anhörigstöd, n.p.: Lund : Studentlitteratur, 2013. Regeringens proposition 2008/09:82 om stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Riksrevisionens rapport RIR 2014:9 om stödet till anhöriga omsorgsgivare. Socialstyrelsen (2012) Anhöriga som ger omsorg till närstående - omfattning och konsekvenser. Socialstyrelsen (2016) Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap 10 socialtjänstlagen. Szebehely, M, Ulmanen, P, Sand, A, & Stockholms universitet, S 2012, 'Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?', Arbetsrapport/Institutionen För Socialt Arbete
Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Sammanträdestider VON 2017 VON 2016/71 Förslag till beslut - fastställa Vård- och omsorgsnämndens sammanträden för år 2017 till 17 januari, 21 februari, 14 mars, 11 april, 16 maj, 13 juni, 15 augusti, 12 september, 17 oktober, 14 november och 12 december klockan 14.00 - ärendeberedning sker 14 dagar innan sammanträde Bakgrund Vård och omsorgsnämnden sammanträder normalt 11 gånger per år. Enligt kommunallagens 6 kap 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Linus Andersson Förvaltningssekreterare 054-17 20 52 linus.andersson@forshaga.se Marita Edlund Vård- och omsorgschef Beslutsunderlag Förvaltningssekreterare Linus Anderssons tjänsteskrivelse 2016-09-07 Beslut skickas för kännedom till Maj-Britt Westlund, Marita Edlund, Linus Andersson, Tomas Östlund, Ing-Marie Fritzon, Per Thulin
Sammanträdes- och beredningstider 2017 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott Tjänstemannaberedning Arbetsutskott Kommunstyrelse Kommunfullmäktige 10 januari 23 januari Preliminärt bokslut 2016 24 januari Övergripande budgetuppföljning 2017 Budgetförutsättningar 2018 31 januari 14 februari Preliminärt bokslut Övergripande budgetuppföljning 28 februari 13 mars Årsredovisning 2016 Budgetuppföljning per januari 2017 Budget 2018 21 mars 4 april Årsredovisning 2016 Budgetuppföljning 28 mars 10 april Budgetuppföljning per februari 2017 Budget 2018 18 april 18 april Tisdag 2 maj Budget 2018 9 maj 23 maj Revidering budget 2017 9 maj 29 maj Budgetuppföljning per 30 maj mars/april 2017 Budgetförslag 2018 Onsdag 7 juni 20 juni Budget 2018 Budgetuppföljning S O M M A R U P P E H Å L L 20 juni 14 augusti Budgetuppföljning per maj/juni/juli 2017 22 augusti 12 september Budgetuppföljning 22 augusti 19 september 4 september 16 oktober Delårsbokslut 19 september 24 oktober 7 november Delårsbokslut Budgetuppföljning 31 oktober 13 november Budgetuppföljning per september 2017 21 november 12 december Budgetuppföljning 14 november 4 december Budgetuppföljning per oktober 2017 19 december Februari 2018 Preliminärt bokslut Övergripande budgetuppföljning Tisdag kl. 9.00 Måndag kl. 08.30 Tisdag kl.15.00 Tisdag kl.18.30