ABP Animaliska biprodukter
Vad är animaliska biprodukter? Animaliska biprodukter, även kallat ABP, är hela kroppar eller delar av kroppar från djur, produkter av animaliskt ursprung eller andra produkter som fås från djur och inte är avsedda som livsmedel, inbegripet ägg, embryon och sperma. Vissa delar av djuret kan bli ABP direkt i hanteringen, eftersom det enligt lag inte är tjänligt som livsmedel, som till exempel specificerat riskmaterial (SRM). Livsmedel kan också bli ABP*, detta sker när till exempel verksamhetsansvarig bedömt att ett livsmedel inte kan säljas som livsmedel eftersom förpackningen är defekt, att produktens sista förbrukningsdag har passerat eller liknande. Ett livsmedel som har blivit ABP kan inte återgå till att bli livsmedel. Även matavfall räknas som ABP. Vår definition av matavfall innefattar animaliskt produktionsspill från restaurangliknande verksamhet. Hit räknas all tillagning, även bakning av bullar och servering för direkt förtäring. Däremot räknas inte exempelvis färdigförpackade maträtter eller charkprodukter som säljs över disk (om det inte gäller produktionsspill vid tillagning). 2
Lagstiftning Animaliska biproduktslagstiftningen är en EU-lagstiftning som reglerar hantering av animaliska biprodukter. Det finns också en svensk föreskrift som kompletterar den europeiska lagstiftningen. Lagstiftningarna reglerar såväl insamling och transport som behandling av ABP. Fokus för lagstiftningen är att förhindra att smittor förs vidare till människa och djur. Det är Jordbruksverket, SJV**, som är den behöriga myndigheten som avses i lagstiftning och som har tolkningsföreträde kring denna lagstiftning. Lagstiftningen delar in de animaliska biprodukterna i olika kategorier. Kategori 1 bedöms ha den största smittorisken och sedan i fallande skala ner till kategori 3. Kategori 1 innehåller bland annat hela djurkroppar, SRM***-material såsom hjärna, ögon, benmärg etc. Kategori 2 innehåller djur med spår av veterinärmedicinska rester, som innehåller patogena mikroorganismer och/eller naturgödsel. Kategori 3 innehåller bland annat slakteriavfall och butiksavfall. 3
ABP:s tre olika kategorier Kategori 1 Här ingår bland annat delar av eller hela djur som innehåller specificerat riskmaterial (SRM). SRM-material kan vara hjärna, benmärg, ögon med mera. I denna kategori ingår även matavfall som härrör från transportmedel i internationell trafik och djur som är smittade eller misstänks vara smittade av transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE) 1. Denna kategori ska uteslutande behandlas i en förbränningsanläggning. Kategori 2 I denna kategori ingår bland annat naturgödsel samt animaliska produkter som innehåller höga halter av patogena mikroorganismer, alltså livsmedel med smitta. Gödsel kan behandlas i en komposterings- eller biogasanläggning. Kategori 2-material måste först behandlas i en bearbetningsanläggning innan biologisk behandling eller behandlas direkt i en förbränningsanläggning. Kategori 3 Här ingår bland annat matavfall av animaliskt ursprung från butiker, avfall från livsmedelsindustrin, slakteriavfall, matavfall med mera. Detta avfall kan behandlas i en komposterings- och biogasanläggning eller i en förbränningsanläggning. Matavfall från hushåll ingår i ABP-lagstiftningen men är för närvarande undantaget från behandlingskraven och krav på handelsdokument i förordningen. 4 1 Samlingsnamn för sjukdomar som angriper nervsystemet.
Separering från livsmedel Det är viktigt att ABP* inte riskeras att blir livsmedel igen av misstag eller kontminerar livsmedel som ska säljas. Det är också viktigt att ABP som ska användas som djurfoder hållas kylt (7 o C) eller djupfryst om det inte bearbetas inom 24 timmar. Märkning av ABP Det är viktigt för särskiljning av livsmedel att märka upp ABP*. Detta är nödvändigt vid transport så att ABP inte skickas till fel anläggning eller att felaktigt omvandlas till foder. Märkning är även viktigt så att livsmedel inte blandas ihop med ABP. Märkning på livsmedelsanläggningen är inget krav enligt EU-lagstiftning men det rekommenderas att göra. Det är viktigt att driftsansvarig vet vilken kategori ABP som är aktuell. Vid transporten från anläggningen ska märkningen vara korrekt. 5
Registerföring av papper Register är viktigt för spårningen av ABP*. Verksamhetsansvarig ska veta varifrån ABP-materialet kommit ifrån och vart det skickas. Register kan vara så kallat handelsdokument som ska sparas i två år. Handelsdokument Det krävs att man har handelsdokument vid transport av ABP, undantaget returmjölk från butik till mejeri, matavfall och framställda produkter som exempel lammskinn. Förenklade handelsdokument finns på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se Mottagaren av ABP-materialet ska vara godkänd att ta emot samma kategori av ABP. Handelsdokumenten ska utfärdas i tre exemplar. Originalet ska följa med i sändningen till slutmottagaren. Kopior ska behållas av verksamheten som skickar ABP och av transportören. Här är det viktigt att tranportören är registerad. Handelsdokumenten ska behållas i två år. Livsmedelsföretagets skyldighet Ansvarig för framställning av ABP ska identifiera och se till att det hanteras på rätt sätt. Lagstiftningen EG nr 1069/2009 reglerar insamling, transport, hantering, lagring och bortskaffande av ABP. Den driftsansvariga ska registrera sin anläggning hos SJV** innan de inleder verksamhet. Det gäller samtliga anläggningar som SJV har kon- 6
troll över och som på något sätt framställer, transporterar, hanterar, bearbetar, lagrar, släpper ut på marknaden, distribuerar, använder eller bortskaffar ABP. SJV ska tillhandahållas information om vilken kategori av ABP eller därav framställda produkter som de har under sin kontroll och vilken typ av verksamhet som bedrivs med användning av ABP. Det vill säga en anläggning kan vara både en transportör och biogasanläggning. Förkortningar i texten: *ABP - Animalisk BiProdukt **SJV - Svenska JordbruksVerket ***SRM - Speciellt RiskMaterial
Miljö och Samhällsbyggnad Postadress 241 80 Eslöv Besöksadress Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon 0413-620 00 E-post miljo.och.samhallsbyggnad@eslov.se www.eslov.se Layout: Anna Nimander Pflanzl