Partille kommuns arbete mot. våld i nära relationer

Partille kommuns arbete mot våld i nära relationer

Innehåll Våld i nära relationer är en folkhälsofråga... 3 Begreppet våld i nära relationer...4 Definition...5 Kommunens övergripande målsättning... 6 Kommunens övergripande målsättning...6 Lagstiftning och föreskrifter...7 De som ansvarar för arbetet med våld i nära relationer... 8 Social- och arbetsförvaltningen...8 Utbildningsförvaltningen...8 Vård- och omsorgsförvaltningen...9 Samhällsbyggnadskontoret...9 Kultur och fritidsförvalningen...9 Kommunens arbete... 10 Samordning och samverkan... 10 Planering... 10 Uppföljning... 10 Polis och åklagare... 10 Partille kommun som arbetsgivare... 10 Hälso- och sjukvården... 10 Resurskatalog kontaktlista...11

Våld i nära relationer är en folkhälsofråga Våld i nära relationer är i hög grad en folkhälsofråga som berör alla. Det är ett stort och komplicerat samhällsproblem som drabbar vuxnas och barns hälsa och inbegriper sociala-, hälso-, sjukvårds- och rättsliga aspekter. Våld är i grunden alltid en kränkning av mänskliga rättigheter. Ohälsa är betydligt vanligare bland de personer som har utsatts för allvarligt våld. Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa både på kort och på lång sikt. Sömnsvårigheter, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom är till exempel mycket vanligare bland våldsutsatta kvinnor än bland andra. Riskbruk av alkohol är dubbelt så vanligt bland kvinnor och män som har varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen än bland dem som inte varit utsatta. Även risken för självskadebeteende och symtom på posttraumatisk stress ökar markant. Att bli slagen av eller slå en närstående är förenat med mycket skam och skuld hos de flesta personer. Precis som övrigt folkhälsoarbete måste arbetet för att motverka våld i nära relationer vara förebyggande men också inriktat på att reagera tidigt när det finns tecken på att barn eller vuxna utsätts för våld av en närstående. En mycket liten andel av de brott som begås i nära relationer anmäls till polisen. Få av de utsatta har varit i kontakt med hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller annan stödverksamhet med anledning av sin utsatthet. Utöver stort mänskligt lidande leder våld i nära relationer till avsevärda kostnader för hela samhället. 3

Begreppet våld i nära relationer Våld i nära relationer omfattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, eller hot om våld och kan förekomma inom alla former av nära relationer. Både kvinnor och män utsätts för brott, men mest utsatta är kvinnor och barn. Det vanligaste offret är en kvinna och förövaren är oftast en man som kvinnan haft en nära relation med. Många gånger finns också barn som bevittnar våldet. Våld i nära relationer kan ha många orsaker, men bottnar bland annat i den ojämlika maktbalans som kan finnas mellan könen. Det handlar framför allt om män som kontrollerar kvinnors levnadsvillkor och använder våld för att få igenom sin egen vilja. Män står för den stora majoriteten av våldet, men det finns även kvinnliga förövare samt våld i samkönade relationer. Kvinnor utsätts dock oftare för grövre och upprepat våld och kvinnor har oftare behov av vård med anledning av grov misshandel. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser, kulturer, yrkes- och religiösa grupper. Barn som lever med våld påverkas negativt på flera sätt och det kan yttra sig olika. Den tydligaste och allvarligaste riskfaktorn för att barn själva ska misshandlas är förekomsten av våld mellan föräldrarna. Personer med funktionshinder kan bli särskilt utsatta. Det kan exempelvis vara social isolering, hot, stöld eller förskingring, vanvård eller sexuellt utnyttjande. Ju mer omfattande funktionsnedsättningen är desto större blir behovet av hjälp och stöd vid upptäckt. Äldre, både män och kvinnor, som är beroende av att få hjälp av andra är också personer som kan utsättas för våld. Precis som personer med funktionshinder är detta en grupp som många gånger inte kan uttrycka behov av att få hjälp. 4

Definition Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till mycket grova brott. Mer konkret kan det handla om att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som används. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett relativt nytt begrepp som inte har en enhetlig definition. Heders normer handlar om ett allmänt förhållningssätt där individens behov är underordnat det som anses vara kollektivets. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utövas för att förhindra att hedern förloras, alternativt för att återställa den förlorade hedern. Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om hot, tvång, våld och mord som har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar. Offren kan vara av olika kön, olika åldrar och behöver inte alltid stå i direkt nära relation till förövaren. Fysisk utsatthet Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Psykisk utsatthet Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Sexuell utsatthet Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiell och ekonomisk utsatthet Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme. Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. 5

Kommunens övergripande målsättning Fullmäktiges beslut är det styrdokument som finns för kommunens verksamheter i arbetet med våld i nära relationer. Varje förvaltning ska i sin organisation ha rutiner för att upptäcka våld i nära relationer och snabbt kunna hänvisa var de personer som utsätts för eller drabbas av våld kan få hjälp och stöd. I Partille kommun ska arbetet med våld i nära relationer ha följande inriktningar: Allmän kunskap om våld i nära relationer Det ska finnas baskunskap om våld i nära relationer och dess konsekvenser hos personal och förtroendevalda inom kommunens verksamheter. Särskild kunskap om våld i nära relationer Särskild kunskap om våld i nära relationer ska finnas hos den personal i kommunen som arbetar professionellt med våld i nära relationer. Rutiner för upptäckt och stöd Det ska finnas rutiner för att upptäcka våld i nära relationer och rutiner för hur de som utsatts eller drabbas snabbt ska hänvisas för att få stöd och hjälp. Enkelt att söka och få hjälp Det ska vara lätt och enkelt att söka hjälp för den som blivit utsatt för våld eller drabbats av våld i nära relationer. Det ska finnas en tydlig kedja av åtgärder och fastlagda rutiner för vad som ska göras. Barn som lever med våld Barn som lever med våld ska upptäckas tidigt och få den hjälp och stöd som behövs. Den tidiga upptäckten av våld ska vara prioriterat i förskolan, skolan och socialtjänsten. Hjälp till den som utövar våld Det ska finnas stöd, hjälp och behandling för den som utövar våld mot närstående så att våldet upphör. Stöd till ideella organisationer Kommunen ska ge förutsättningar så att idéburna organisationer, exempelvis kvinnojouren, får möjlighet att på ideell bas ge stöd och hjälp till de som utsatts eller drabbats av våld i nära relationer. Samverkan med andra Samhällets insatser behöver samordnas för de våldsutsatta. De aktörer som blir inblandade när våld har upptäckts måste ha ett nära samarbete så att de som utsätts eller är drabbade snabbt kan få det stöd och den hjälp som behövs. Kommunens övergripande målsättning Det övergripande målet är att ingen ska utsättas för våld, om detta sker ska samhället svara med både rättsskipande åtgärder och stödåtgärder. Alla som utsätts för våld i nära relationer ska få stöd, hjälp och skydd från samhällets olika aktörer för att bryta sin utsatthet. Den som utövar våld in nära relationer ska få hjälp att bryta sitt aggressiva beteende så att våldet upphör. 6

Lagstiftning och föreskrifter I brottsbalken finns de lagar och straffsatser som reglerar olika former av våldsbrott. Socialtjänstlagen beskriver kommunens ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp till de som varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. I Socialtjänstlagen finns också bestämmelserna om anmälningsplikt. I Socialstyrelsens författningssamling finns allmänna råd hur socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen ska ge stöd till våldsutsatta och barn. Barnkonventionen ger barnet rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld. I Hälso- och sjukvårdslagen finns barns behov av information, råd och om förälder eller någon annan vuxen exempelvis är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Våldsutsatta kvinnor Av 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden särskilt ska beakta att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp. Ekonomiskt bistånd Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd framgår det när våld eller andra övergrepp av eller mot närstående särskilt bör beaktas i bedömningen av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Personalens kompetens Enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen ska det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Barn som bevittnat våld Enligt 5 kap. 11 tredje stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Barns rätt till skydd Enligt Barnkonventionens artikel nr 19 har barn rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, vanvård, misshandel, övergrepp eller annat utnyttjande. Barns behov av information, råd och stöd Enligt 2 Hälso- och sjukvårdslagen ska barns behov av information, råd och stöd särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. 7

De som ansvarar för arbetet Social- och arbetsförvaltningen Social- och arbetsförvaltningen ger stöd, hjälp och skydd till barn, unga och familjer som riskerar att fara illa. Förvaltningen ger också stöd i form av familjerådgivning samt till personer med beroendeproblematik. 8 Att särskild kunskap om våld i nära relationer finns hos den personal som särskilt arbetar med målgruppen. Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen ansvarar för att ge barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasium lust att lära och utveckla goda kunskaper, ge social kompetens och framtidstro. Att det finns rutiner för tidig upptäckt när våld i nära relationer förekommer. Att anställda som i sin verksamhet får misstanke eller kännedom om att våld förekommer där barn under 18 år bevittnat eller är utsatta, omedelbart anmäler detta till socialtjänsten. Att det finns rutiner för tidig upptäckt när våld i nära relationer förekommer. Att utreda stödbehovet hos våldsutsatta barn, vuxna och familjer. Att erbjuda insatser till den som utsatts för våld eller drabbats av våld i nära relationer så att våldet upphör. Att anställda som i sin verksamhet får kännedom om att våld förekommer omedelbart anmäler detta till närmaste chef. Att särskild kunskap om våld i nära relationer finns hos den personal som arbetar inom elevhälsan. Att erbjuda insatser till den som utövar våld mot närstående så att våldet upphör. Att ideella organisationer som arbetar med våld i nära relationer kan få stöd i sitt arbete samt möjlighet att söka föreningsbidrag för sin verksamhet.

med våld i nära relationer Samhällsbyggnadskontoret Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret arbetar med att sköta gator, torg och grönytor i kommunen, vatten och avlopp, renhållning, kommunens markägande, planering av utbyggnad i kommunen av bostäder och verksamheter, exploateringsfrågor, bygglov, miljö- och livsmedelstillsyn, skogsförvaltning och naturvårdsfrågor. Vård- och omsorgsförvaltningen ger stöd och hjälp till äldre och funktionshindrade och rehabilitering. Med äldre avses personer över 65 år medan inom målgruppen funktionshindrade finner människor i alla åldrar. Olika typer av f unktionsned sättningar medför olika typer av sårbarhet för våld. Att det finns rutiner för tidig upptäckt när våld i nära relationer förekommer. Att anställda som i sin verksamhet får kännedom om att våld förekommer omedelbart anmäler detta till närmaste chef. Att anställda som i sin verksamhet får misstanke eller kännedom om att våld förekommer omedelbart anmäler detta till närmaste chef. Att anställda som i sin verksamhet får kännedom om att våld förekommer där barn under 18 år är utsatta omedelbart anmäler detta till socialtjänsten. Att anställda som i sin verksamhet får kännedom om att våld förekommer där barn under 18 år är utsatta omedelbart anmäler detta till socialtjänsten. Kultur och fritidsförvalningen Kultur- och fritidsförvaltningens ansvarsområden sträckers sig över idrottsanläggningar och motionsspår, fritidsverksamhet, kulturhus, bibliotek, turistbyrån, Kulturskolan, besöksmål i kommunen såsom Jonsereds Trädgårdar, föreningsverksamhet, badplatser och kulturfastigheter. Att anställda som i sin verksamhet får misstanke eller kännedom om att våld förekommer omedelbart anmäler detta till närmaste chef. Att anställda som i sin verksamhet får kännedom om att våld förekommer där barn under 18 år är utsatta omedelbart anmäler detta till socialtjänsten. 9

Polis och åklagare Att utsätta en närstående för våld är ett brott. Polisen är skyldig att ingripa om det finns kännedom om övergrepp och har ansvar för att förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning samt göra brottsutredningar. Polisen ska även ge hänvisning till brottsofferjourer. Om polisen får veta att ett brott har begåtts är det deras skyldighet att upprätta en anmälan. Åklagarens uppgift är att leda brottsutredningar, besluta om åtal ska väckas och föra talan i domstol. Det är åklagaren som beslutar om besöksförbud. Åklagaren utreder brott i nära samarbete med polisen. Åklagaren kan då ha kontakt med brottsmisstänkta, brottsoffer och vittnen. När brottsutredningen är klar bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. Partille kommun som arbetsgivare Som arbetsgivare har kommunen ansvar för att ge anställda krisstöd vid krissituationer och liknande händelser. Chefer och arbetsledande personal ska ha kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på lämpligt sätt. Samma förhållningssätt gäller när anställda blivit utsatta för våld i nära relationer. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är ofta första instans som kommer i kontakt mer personer som blivit utsatta för våldsbrott. Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinskt omhänder-tagande och behandling, stöd- och krissamtal samt vägledning och hänvisning till andra hjälpinstanser. Kommunens arbete Samordning och samverkan Arbetet med att motverka och ge stöd och hjälp vid våld i nära relationer samordnas av Styrbus. För att samordna det praktiska arbetet finns en arbetsgrupp för arbetet med våld i nära relationer med representanter från kommunens förvaltningar. För arbetsgruppen finns en samordnare. I arbetet ska nära samverkan och planering ske med hälso- och sjukvården samt andra aktörer exempelvis Kvinnojouren. Planering På uppdrag av Styrbus tar arbetsgruppen för våld i nära relationer fram en aktivitetsplan som innehåller de aktiviteter som planeras. Vid en känd och tydlig planering blir det tydligt vad som ska genomföras, följas upp och utvärderas. Uppföljning På uppdrag av Styrbus sammanställer arbetsgruppen för våld i nära relationer en redovisning av föregående års arbete. Sammanställningen redovisas för Styrbus som sedan översänder redovisningen till kommunfullmäktige för kännedom. 10

Resurskatalog kontaktlista För våldsutsatta Relationsvåldsutredare på enheten för ekonomiskt bistånd Vid pågående missbruk i kombination med våldsutsatthet kontaktas missbrukshandläggare på samma nummer. Nås via Partille kundcenter tfn: 031-792 10 00 Kvinnofridslinjen Stödtelefon för den som upplevt hot, våld eller sexuella övergrepp, öppet dygnet runt. Man kan vara anonym och telefonsamtalet syns inte på telefonräkningen. Terrafem För kvinnor som talar annat språk än svenska. Nationellt centrum för kvinnofrid tfn: 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se tfn: 020-52 10 10 tfn: 031-704 84 10 www.terrafem.org (information på andra språk) www.nck.uu.se SOS Alarm tfn: 112 Polisen tfn: 114 14 www.polisen.se, sök efter: Brott i nära relationer Socialjouren tfn: 031 365 87 00 Kvinnojouren tfn: 031 44 51 88 tfn: 073 916 90 91 tfn: 076 050 51 88 Gruppverksamhet Mölndal tfn: 031 792 13 44 Institutet mot hedersförtryck Partille kommun Hot och våld www.institutetmothedersförtryck.se partille.se/hotochvald För våldsutövare SMIP Stödcentrum för Män i Partille tfn: 0730-38 26 75 smip@partille.se www.partille.se/smip 11

Producerad av Partille kommun 2016. Bilder: Björn Johansson, Anna Hult. Partille kommun 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 Kundcenter telefon 031-792 10 00 Fax 031-44 17 25 www.partille.se partille.kommun@partille.se