Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner gällande augusti år 2011

Admin Sidan 1 2011-11-24 Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner gällande augusti år 2011 - Analys byggd på de boendes egna bedömningar Av: Kjell Elefalk, Trygghet och Management AB, 2011-10-08

Admin Sidan 2 2011-11-24 INNEHÅLL - Framsida sidan 1 - Innehåll sidan 2 - Sammanfattning huvudslutsatser av trygghetsbilden i Uppsala län sidan 3 - Inledning sidan 4 - Enkätformulär sidan 7 - Analys av svaren från Uppsala län för situationen augusti år 2011 sidan 10 - Resultat för Enköpings kommun sidan 13 - Resultat Heby kommun sidan 26 - Resultat Håbo kommun sidan 41 - Resultat Knivsta kommun sidan 50 - Resultat Tierps kommun sidan 65 - Resultat Uppsala kommun sidan 82 - Resultat Älvkarleby kommun sidan 99 - Resultat från Östhammars kommun sidan 111

Admin Sidan 3 2011-11-24 Sammanfattning - Huvudslutsatser av trygghetsbilden i Uppsala län Trygghetsundersökningar med denna metodik och exakt samma frågeformulär har använts av polismyndigheter, kommuner andra aktörer i Sverige mellan åren 1997 2011. Över 200 kommuner i landet har åtminstone en gång deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal år. Undersökningen är Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning idag på över 700 000 respondenter. Frågeformuläret omfattar ett 40-tal frågor rörande utemiljön, missbruksatik, andra typer av ordningsstörningar, utsatthet för mängdbrott som privatperson, allmän oro för brott, mer konkret känsla av otrygghet samt en bedömning av Polisens arbete mot de lokala en i ett bostadsområde. Uppgiften att bedöma trygghet är mycket komplex. Analysmodellen för trygghetsindex är ett försök att närma sig ett bra analysredskap. För att bedöma trygghetsutvecklingen har diskussionerna lett fram till att en sammanvägning av 33. Modellen är samhällsoperativt mycket användbar och har använts i denna rapport också retroaktivt för åren 2003-2005. Denna trygghetsundersökning är den grundläggande evidensbaserade källan rörande trygghetssituationen i Uppsala län under 2011. Senaste undersökningen genomfördes år 2005 i Uppsala län. Jämförelser är gjorda i denna rapport. Totalt erhöll ca 3600 respondenter i länet frågeformulär. Påminnelse med nya enkätformulär har också skickats ut efter 14 dagar till samtliga respondenter. 1650 enkäter inkom totalt dvs en svarsfrekvens på ca 46 procent. Detta bedöms fullt tillräckligt för att ge en rättvisande trygghetsbild för Uppsala län. Av de svarande var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Den helt övervägande gruppen respondenter var över 45 år, ofta pensionärer, flertalet bosatta i villor, radhus, bostadsrätter och arbetade som offentliganställda. Detta motsvarar relativt väl bakgrunden för de svarande i tidigare undersökningar både i Uppsala län och i andra undersökningar. I de flesta kommundelar utgjorde kvinnor och pensionärer en ovanligt stor procentandel av respondenterna och detta vägs in vid bedömningen av resultaten. Det generella resultatet är att trygghetsindex för Uppsala län har förbättrats sedan mitten av 2000-talet och att utsattheten för mängdbrott har sjunkit, förmodligen rätt avsevärt. Dessa resultat kan bedömas som säkerställda. Östhammars värde på 0,82 för generellt trygghetsindex är det lägsta värde någonsin uppmätt i Sverige sedan mätningarna startade år 1997och indikerar en mycket stor trygghet i denna kommun. Flertalet kommuner i länet har minskat sina generella trygghetsindex sedan mitten av 2000-talet. Vilket är mycket positivt. Endast Enköpings och Älvkarleby kommuner verkar inte sänka sina trygghetsindex utan ligger kvar ungefär på samma nivå som år 2005. Det beror på tydliga i tätorterna Enköping och Skutskär rapporterade av de boende.

Admin Sidan 4 2011-11-24 Inledning Mätningar av trygghetsbilden i Uppsala län har skett med användande av samma generella frågeformulär åren 2003, 2004, 2005 och nu återigen i augusti 2011. Trygghetsundersökningar med i princip samma frågeformulär har använts av polismyndigheter, kommuner och andra aktörer i Sverige mellan åren 1997 2011. Över 200 kommuner har åtminstone en gång deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal år. Undersökningen är därmed Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning idag på över 700 000 respondenter. Årligen tillkommer minst 30 000 respondentsvar. Frågeformuläret har varit i huvudsak helt oförändrat sedan år 1999, eventuella nya frågor som intressenterna velat ha med har då och då lagts till som ett extra block efter de ordinarie frågorna. Detta gör också undersökningen unik i Sverige och jämförbarheten har därmed kunnat bibehållas på mycket hög nivå över lång tid. Logiken i trygghetsundersökningen är enkel, om än undersökningsmässigt komplex, om många boende som vistas i ett område dagligen uppfattar ett så är et utbrett. Om få boende uppfattar ett så är det et mindre utbrett. Om antalet boende som uppfattar ett minskar eller ökar utan att det normalt beror på slumpvariationer så minskar eller ökar et. Tanken är också att om många människor uppfattar ett så påverkar det förhållandet indirekt de boendes trygghet. Är detta många (av de 33 indikatorerna) som har höga värden påverkar detta förhållande människornas trygghetskänsla i området, området blir indirekt otryggare. Det är alltså de boendes kollektiva uppfattningar om förekomsten av som leder till en analytisk uppfattning om trygghetsbilden i området, inte de boendes individuella uppfattning om enbart en fråga om direkt upplevd trygghet eller känsla av trygghet. Tidigare hade respondenterna åren 2003-2005 individuellt lottats ut över en hel kommun och resultatet då blir alltid ett mer abstrakt utslätat medelvärde, svårare att utforma åtgärder utifrån. Ibland kan det bli direkt missvisande, se Enköpings exempel i år. För att möjliggöra mer operativa analyser indelades de flesta kommuner denna gång i minst två strata, tätort och landsbygd. Två områden utlottades i varje stratum. Detta kallas randomiserat stratifierat urval. Här kan också finnas en möjlighet till urvals om utlottningen hamnade slumpmässigt helt fel. Denna eventuella nackdel bedöms som mindre än fördelen. Även ett s.k massignifikans kan föreligga bland resultaten då ett så stort antal undersökningar genomförs och ett stort antal frågor ställs. Någon gång, på någon indikator, något år, kan slumpen ha spelat in då så många siffror samlas in över så lång tid. Mycket stora skillnader i resultat på enskilda indikatorer ett enda år i trygghetsundersökningar bör därför alltid leda till försiktighet i analysen. Särskilt om tidigare undersökningar ligger flera år tidigare. Nästa undersökning i relativ närtid kan då komma att ge ökad säkerhet i bedömningen. Ett mer marginellt hänger samman med att vi valt att skicka ut mellan 90 till 350 enkäter per geografiskt område i undersökningarna. Konfidensintervallerna blir då i vissa fall relativt breda vid 38-60 procent svarsfrekvens och det är svårt att erhålla skillnader på en 95- procentig slumpnivå som är det normala inom samhällsvetenskapen. På en trygghetsindikator är förmodligen en förändring på 90 procentig säkerhetsnivå fullt tillräcklig för att ha operativa konsekvenser enligt resonemanget att ett som åtgärdas aldrig

Admin Sidan 5 2011-11-24 åtgärdas helt i onödan. Det existerar alltid ett om än inte i samma omfattning som ett felresultat indikerar. Slutsatsen är trots dessa påpekanden att de för undersökningar i allmänhet relativt höga svarsfrekvenserna ger en rimligt rättvisande bild av nuläget och utvecklingen i Uppsala län med detaljer för de åtta kommunerna. I alla händelser finns det i nuläget ingen känd bättre metod att ta reda på trygghetssituationen för några veckor sedan. Annat saknar ofta helt vetenskapligt stöd, är föråldrat, är gissningar och kanske till och med rena myter. Detta material är mot den bakgrunden den mest grundläggande evidensbaserade källan rörande tryggheten i Uppsala läns åtta kommuner år 2011. Viktigt är att materialet presenteras nästan i realtid, senaste enkätsvaret kom in igår! Att bedöma trygghetsutveckling i ett givet geografiskt område är en uppgift som är mycket svår och en analytiker bör närma sig uppgiften med stor ödmjukhet. Vissa använder bara ett mått, exempelvis utvecklingen av indikatorn trygg ensam sent på kvällen i sitt bostadsområde. Andra forskare gör en sammanvägning av två- tre mått. Till slut har erfarenheten sagt oss som varit inblandade i Polisens och andra aktörers undersökningar i minst 150 studier mellan 1997-2011 att detta är för grova förenklingar. Analysmodellen för trygghetsindex som är framtagen inför 2007 års trygghetsanalyser är ett försök att närma sig ett bättre analysredskap. För att bedöma trygghetsutvecklingen har diskussionerna lett fram till att en sammanvägning av 33 indikatorer/mått ur rådata, trygghetsindex, är den hittills bäst välfungerande metoden. Uppgiften att bedöma trygghet är mycket komplex, men den här analysmetoden har diskuterats i många sammanhang med internationella och nationella forskare och praktiker, inga stora invändningar har hittills framkommit. Inga alternativa modeller har heller presenterats som varit mer användbara för att bedöma trygghetsutvecklingen på ett givet geografiskt område. Preliminärt syns därmed modellen samhällsoperativt mycket användbar, samtidigt som metodutvecklingen precis kommit igång, detta är ännu ett relativt nytt system. Ett stort värde bedöms också vara att översiktligheten ökar, jämförbarheten blir tydligare, sifferexercisen förenklas och att de skenbara skillnaderna mellan siffror t ex 26 procent, 27 procent och 29 procent i större utsträckning balanseras till samma resultat, ex nivå 3. Hellre nästan rätt än exakt fel som en statistisk populär sanning ibland uttrycks. Gränsdragningsatiken finn alltid så en kombination av nivå och föregående års procentsats ger det bästa svaret på frågan om en förändring troligen är en verklig förändring. Befintliga undersökningsresultat skall också diskuteras på närpolisområden, i kommunerna och bland andra aktörer. Dessa analysdiskussioner kan i vissa avseenden nyansera och komplettera analyserna, då polisiär och kommunal erfarenhet från fältet, kriminalunderrättelseinformation, aktuella brottsanmälningar i närtid samt annan information integreras med undersökningen. Enbart en statistiksammanställning eller ansatser till nivåanalys av detta material kan aldrig ersätta denna totala samhälleliga synergikunskap. Enbart statistikanalys lämnar en mycket sämre vägledning för aktiv handling. För att utnyttja undersökningen optimalt bör kunskapsuppbyggnad även ske i exempelvis workshop form eller i andra typer av lärande med kompletterande fakta där synergieffekter uppkommer med hjälp av olika deltagande samhällsaktörer.

Admin Sidan 6 2011-11-24 Analysmodellen med trygghetsindex bygger helt på resultat och indikatorer från Polisens trygghetsmätningar via postenkäter som genomförts i Sverige sedan år 1997 i över 200 kommuner. Värdeskalan är alltid 0 100 på alla indikatorer. Nivå 2 är alltid från medelvärdet i Rikspolisstyrelsens stora datakörning mars 2003 av ca 168 000 enkätsvar från människor runt om i Sverige. En annan utgångspunkt för medelvärde, nivå 2, kan naturligtvis väljas, men ändrar inte modellens principiella upplägg utan bara terminologin. Resultat från 33 indikatorer för /ordningsstörningar (14 mått), utsatthet för mängdbrott (4 mått), abstrakt oro (5 mått), konkret otrygghet (7 mått) samt för polisens agerande i bostadsområdena (3 mått) vägs samman till ett trygghetsindex. Sammanvägningen går till så att medelvärdet för nivåerna för de 33 indikatorerna utgör modellens sammanvägda Trygghetsindex. Samtliga indikatorer tillskrivs samma värde i modellens nuvarande utformning. Modellen innehåller 7 nivåer, där de extrema negativa och positiva nivåerna 6 och 0 är mycket sällan förekommande. Nivåerna är i praktiken konfidensintervall. Begreppet används i modellen för att synliggöra tänkbara prioriteringar och uppfatta effekter av tidigare arbete. Påtagligt definieras som; tydligt märkbart, dominerande, synligt, upptar allmänt medvetande i hög grad, manifest, vanligt samtalsämne i lokalsamhället. Nivå 0 = Närmast obefintligt Nivå 1 = Nivå 2 = Nivå 3 = Nivå 4 = Påtagligt Nivå 5 = Mycket Nivå 6 = Alarmerande Medelvärdet för alla 33 indikatorer från polisens största datakörning av 167 961 enkätsvar i mars 2003 utgör utgångspunkten för modellen, basnivån och kallas i denna modell för Nivå 2. I några fall (indikatorer) gäller kvinnornas genomsnitt (88 425 enkätsvar) som utgångspunkt vid de få mått som har större genusskillnader. Nivå 1 räknas ut genom att medelvärdets konfidensintervall nedåt beräknas på 95-procentsnivån vid ca 225 erhållna enkätsvar i ett utskick på 300. Nivå 0 nås genom en ny beräkning nedåt av konfidensintervallet från Nivå 1. Nivå 3 erhålls genom att medelvärdets konfidensintervall uppåt beräknas på 95- procentsnivån. Nivå 4 beräknas med ett nytt intervall uppåt o.s.v. tills Nivå 6 nås. Exempel: Berusade utomhus som uppmäts till 28 i en kommun. Skalan för berusade utomhus är för Nivå 2 är 17 23, för Nivå 3 24 31. Kommunen tilldelas värde 3. Enligt samma metodik tilldelas kommunen ett värde för de övriga 32 indikatorerna. Genomsnittet för samtliga 33 indikatorer utgör kommunens eller det geografiska områdets trygghetsindex. Exempelvis redovisar Malmö Stad i en mätning år 2006 då 2,82 liksom för Landskrona kommun, Södertälje kommun redovisar 2,64 och Täby kommun 1,76. Stadsdelarna Rinkeby i Stockholms kommun och Södra innerstaden (Malmö) tycks ligga väldigt högt 3,90 enligt det årets beräkningar. Motpoler är i Stockholms län exempelvis Vaxholm 1,30 och vissa platser i Roslagen som ligger under 1,00. Nivåindelning: De 33 indikatorerna indelas i 7 nivåer; 0 1 2 3 4 5 6.

Admin Sidan 7 2011-11-24 Nivåerna utgör en märkbar skillnad i inrapporteringsnivå från respondenterna som inte beror på slumpen. Varje nivå är ett konfidensintervall. En enstaka slumpfaktor för en fråga som ger en nivå fel spelar inte så stor roll då den bara är värd 0,033 poäng. 3 frågor fel ger ca 0,10 poäng vilket i säg inte knappast ändrar den övergripande bedömningen av ett geografiskt område. Inte ens 10 frågor på en nivå för högt eller för lågt d.v.s. 0,33 poäng fel ändrar bilden dramatiskt. Det är dessutom osannolikt att det överhuvudtaget skulle inträffa. Frågeformulär Grundteorin för frågeställningarna i trygghetsundersökningen lanserades av Professorerna Marie Torstensson Levander och P-O Wikström i Sverige efter den välkände kriminologen Wesley Skogans teoribildning år 1994. Försöksmätningar startades redan år 1996 i Polisens regi på olika platser i Sverige. Enkätformuläret fastställdes i januari år 1999 efter att ett betydligt mer omfattande grundförslag hade bearbetats av arbetsgrupper bestående av forskare och praktiker under något år. Stor försiktighet att ändra i formuläret har iakttagits, framförallt beroende på att även små ändringar förändrar förståelsen av frågorna och svaren blir delvis annorlunda. Kompletterande lokala frågor har dock då och då lagts in som ett avslutande block, då det befunnits nödvändigt. Jämförbarheten har därmed kunnat bibehållas över lång tid. Detta gör undersökningen unik i Sverige och kanske i världen. Bortåt 230 kommuner har åtminstone en gång under åren deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal år. Ett större antal kommuner har också underindelat sin kommun i ett antal delområden. Antalet mätta delområden kan uppskattas till minst 1200 kommundelar runt om i Sverige. Undersökningen är Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning idag på över 700 000 respondenter. Bara i Skåne har över 120 000 respondenter besvarat exakt likalydande frågor sedan 1997. Det ger enastående jämförelsemöjligheter för kommunerna i Uppsala län. Det kan beräknas att tillkomma mellan 30000-50000 svar från allmänheten varje år i nuläget. Bara under år 2010 genomfördes trygghetundersökningar i 68 kommuner i Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Skåne och Västernorrlands län. Resultaten har gett många nya kunskaper, exempelvis verkar Örnsköldsvik tryggast av alla kommuner. Som visas längre fram i denna rapport utmanas nu denna kommun i Västernorrland av Östhammar om denna titel. Framförallt har trygghetsundersökningarna använts av kommuner och polisen som en kompassinriktning för det praktiska arbetet och lett till många framgångsrika insatser. Senast året i bland annat Alvesta, Kallinge, Karlskrona, Landskrona, Lund, Växjö samt i Malmö stads samtliga stadsdelar. Problem/ordningsstörningar Frågor ställs kring de tio vanligaste en eller ordningsstörningar i bostadsområden. Trafiken detaljspecificeras. På så sätt kvantifieras en/ordningsstörningarna och det ger en bra uppfattning om förvärras, förbättras eller på annat sätt är anmärkningsvärda genom jämförelser med föregående mätningar i samma område och/eller i andra geografiska områden runt om i Sverige. Genom att använda medelvärde från olika indikatorer från undersökningarna kan normala och onormala värden identifieras.

Admin Sidan 8 2011-11-24 Avsnittet i frågeformuläret Problem/ordningsstörningar i området där du bor innehåller frågor om; Nedskräpning Skadegörelse Berusade personer, utomhus Narkotikapåverkade personer, utomhus Bostäder för alkoholister Bostäder för narkotikamissbrukare Folk som bråkar och slåss Kvinnor som antastas Ungdomsgäng Trafik Totalt /hur många uppfattar minst ett i sitt bostadsområde Trafik specificeras med frågor om; Bilar kör för fort Buskörning med mopeder, mc Trafikregler respekteras inte Dåligt med cykelbanor (ingår ej i trygghetsindex) Tung trafik/buller (ingår ej i trygghetsindex) Dåligt vägunderhåll (ingår ej i trygghetsindex) Annat (ingår ej i trygghetsindex) Utsatthet för brott Självdeklarerad utsatthet för tre brottstyper s.k. mängdbrott är trots vissa brister det bästa enkla sättet att bättre beräkna den verkliga storleken av brott riktat mot enskilda personer. Troligen kommer inte ens trettiofem procent av alla brott som begås till polisens kännedom. Detta ser vi också i enkätsvaren från Enköpings kommun där över 70 procent av dem som uppger sig utsatta för mängdbrott anger att de inte anmält något brott eller inte alla brott de utsatts för. Enkätsvaren ger därmed ett betydligt lägre mörkertal än den anmälda brottsligheten. De tre brottstyperna våld, stöld och skadegörelse på personlig egendom beräknas täcka minst 65 % av alla brott som begås i Sverige, kanske uppåt 90 procent av brott som begås mot individer/hushåll. Detta innebär att den självdeklarerade utsattheten för brott skapar en väsentligt bättre bild av den faktiska brottsligheten än den officiella statistiken när det gäller individernas utsatthet för brott Avsnittet i frågeformuläret Utsatthet för brott innehåller frågor om; Utsatt för fysiskt våld Utsatt för stöld Utsatt för skadegörelse Total utsatthet/antal hushåll utsatta för minst ett mängdbrott Abstrakt allmän oro att utsättas för brott Den mer abstrakta allmänna oron försöker enkäten här fånga, genom att denna känsla anges som orolig för inbrott, orolig för stöld och skadegörelse eller rädsla för att bli överfallen

Admin Sidan 9 2011-11-24 /misshandlad. Det mäter en rädsla för vad respondenten uppfattar eventuellt kan komma att inträffa. Det frågas också efter hur ofta denna tanke/oro tänks under året. Det räcker här att en respondent haft en tanke på brott en gång senaste 12-månadersperioden för att registreras som oro i redovisningen d.v.s. en ganska svag oroskänsla. Avsnittet i frågeformuläret Allmän oro att utsättas för brott där du bor innehåller frågor om; Inbrott i källare, vind och garage Inbrott i bostad Stöld/skadegörelse Överfallen/misshandlad Total oro/antal personer som känner åtminstone en form av oro Konkret otrygghet En mer konkret otrygghet mäts som rädd att gå ut sent på kvällen i sitt bostadsområde, rädd för speciell person och konkreta ändringar i livsmönstret som bland annat att avstå åka buss, pendeltåg och tunnelbana eller gå på sportevenemang, restaurang och disco. Måtten är relativt känsliga och ger nyanserade utslag även för små förändringar. Det räcker också med att någon gång ha avstått från aktivitet under en 12-månadersperiod d.v.s. inte systematiskt avstått vecka efter vecka eller dylikt. Avsnittet i frågeformuläret som behandlar konkret otrygghet innehåller frågor om; Trygg utomhus Otrygg utomhus Rädd för speciella personer Avstå restaurang/disco/dans Avstå sportevenemang Avstå tåg/buss/t-bana Avstå föreningsmöten, kurser eller liknande (ingår ej i trygghetsindex) Avstå bio/teater? (ingår ej i trygghetsindex) Totalt avstå aktiviteter/antalet personer som avstått minst en typ av aktivitet Polisens agerande Avsnittet i frågeformuläret Allmän oro att utsättas för brott där du bor innehåller frågor om; Polisen bryr sig om de lokala en Polisen bryr sig inte om de lokala en Relationen mellan att Polisen bryr sig om de lokala en och att polisen inte bryr sig om de lokala en. Detta är ett balansmått, där gruppen som inte har någon åsikt om polisens arbete i bostadsområdet inte vägs in. Normalt ligger denna grupp som anger vet ej kring 45-55 procent av respondenterna. Medborgarnas uppfattning om Polisen bryr sig om de som finns i bostadsområdet där de bor. Denna fråga belyser respondentens iakttagelser om Polisens praktiska arbete mot bostadsområdets konkreta bild vad avser ordningsstörningar, faktisk brottslighet och allmän oro/konkret otrygghet. Viktigast är att värdet för att inte bry sig om respondentens

Admin Sidan 10 2011-11-24 i bostadsområdet är lågt. Erfarenhetsmässigt har Polisen tydliga arbets i området om dessa värden är mycket höga. Analys av svaren från Uppsala län för situationen augusti år 2011 Bakgrund Under augusti år 2011 genomfördes en trygghetsundersökning i Uppsala län. I undersökningen ingick alla länets åtta kommuner samt inom kommunerna 12 delområden. Enköpings kommun, Heby kommun, Knivsta kommun och Tierps kommun har delats in i tätort och landsbygd. Uppsala kommun indelades i centrum/innerstad och landsbygd. Älvkarleby kommun delades in i två tätorter Skutskär och Älvkarleby. Till samtliga hushåll i utlottade områden delades enkätformuläret ut med frågor rörande utemiljön, missbruksatik, ordningsstörningar, trafik, utsatthet för brott, allmän oro för brott, konkret otrygghet samt om polisens agerande i bostadsområdet. Frågorna har tidigare besvarats av mer än 700 000 respondenter runtom i Sverige och metoden är därmed den mest använda i vårt land. Detta möjliggör omfattande jämförelser med andra områden och analysmodellen är uppbyggd med hjälp av detta unika referensmaterial. Detta garanterar hög kvalitet i analysen. Totalt erhöll ca 3600 respondenter i länet frågeformulär. Påminnelse med nya enkätformulär har också skickats ut efter 14 dagar till samtliga respondenter. X enkäter inkom totalt dvs en svarsfrekvens på ca 45 procent. Detta bedöms fullt tillräckligt för att ge en rättvisande och trygghetsbild för Uppsala län. Av de svarande var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Den helt övervägande gruppen respondenter var över 45 år, ofta pensionärer, flertalet bosatta i villor, radhus, bostadsrätter och arbetade som offentliganställda. Detta motsvarar relativt väl bakgrunden för de svarande i tidigare undersökningar både i Uppsala län och i andra undersökningar. I de flesta kommundelar utgjorde kvinnor och pensionärer en ovanligt stor procentandel av respondenterna och detta bör vägas in vid bedömningen av resultaten. Tabell 1: Trygghetsindex för Uppsala län år 2011 med jämförelser för år 2003 2005 År 2011 2005 2004 2003 Uppsala län sammanfattande trygghetsindex 1,40 1,64 1,61 1,67 Kommentar: Ett generellt sänkt trygghetsindex för genomsnittet för Uppsala län. Tabell 2: Trygghetsindex olika kommuner/kommundelar år 2011 med jämförelser Kommun 2011 2005 2004 2003 Enköpings kommun 1,58 1,45 1,55 1,64 - staden/tätorten 2,36 - övriga delar 1,03 Heby kommun 1,33

Admin Sidan 11 2011-11-24 - Tätort/omnejd (Heby) 1,64 - övriga delar 1,33 Håbo kommun (Bålsta) 1,64 1,85 2,24 2,06 Knivsta kommun 1,24 1,67 - tätort 1,42 - landsbygd 1,06 Tierps kommun 1,30 1,48 1,45 1,36 - samhälle/tätort (Tierp) 0,91 - landsbygd (Månkarbo) 1,33 Uppsala kommun 1,42 1,64 1,67 1,76 - Centrum/innerstaden 1,82 - Övriga delar av 1,36 Uppsala/landsbygd Älvkarleby kommun 1,45 1,85 1,67 - Skutskär 1,73 - Älvkarleby tätort 0,94 Östhammars kommun 0,82 1,48 1,36 1,33 Kommentar: Östhammars värde på 0,82 är det lägsta värde någonsin uppmätt i Sverige sedan mätningarna började år 1997 och indikerar en mycket stor trygghet i denna kommun. Flertalet kommuner har minskat sina generella trygghetsindex sedan mitten av 2000-talet. Endast Enköpings och Älvkarleby kommuner verkar inte sänka sina trygghetsindex utan ligger kvar ungefär på samma nivå som år 2005. Det beror på tydliga med tätorterna Enköping och Skutskär. Tabell 3: Procenttal för utsatthet för mängdbrott, individer/hushåll år 2003-2011 Uppsala län 2011 2005 2004 2003 UTSATTHET FÖR BROTT MOT INDIVID OCH HUSHÅLLSNIVÅ, MÄNGDBROTT i procenttal per 12- månaders period, Uppsala län genomsnitt 13 22 21 27 Kommentar: En markant sänkning av utsatthet för mängdbrott. Uppsala län följer en rikstrend för åren 2010-2011 som f.n har positiva resultat i Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Västernorrland och f.d Älvsborgs län (samtliga län som använt denna metod). Tabell 4: Utsatthet för mängdbrottslighet olika kommuner/kommundelar åren 1999-2011 med jämförelser. Procenttal. Obs,långa konfidensintervall kan ge osäkra uppgifter. Kommun 2011 2005 2004 2003 2000 1999

Admin Sidan 12 2011-11-24 Enköpings kommun 14 16 22 21 - staden/tätorten 19 - övriga delar 8 Heby kommun 10 22 23 - tätort/omnejd (Heby) 10 - övriga delar 10 Håbo kommun (Bålsta) 15 23 19 26 Knivsta kommun 7 21 - tätort 5 - landsbygd 8 Tierps kommun 10 17 16 18 - samhälle/tätort (Tierp) 8 - landsbygd (Månkarbo) 11 Uppsala kommun 15 25 22 31 - Centrum 22 - landsbygd 11 Älvkarleby kommun 10 15 24 20 - Skutskärs centralort 11 - Älvkarleby tätort 6 Östhammars kommun 7 15 22 16 Kommentar: Mängdbrottsligheten tycks minska i samtliga kommuner. Detta är mycket anmärkningsvärt. Utslaget är dock entydigt och säkerställt, utsatthet för brott minskar. Naturligtvis med reservation för hur stor minskningen är. Den kan vara mindre än siffrorna visar och är förmodligen det i de flesta kommuner främst pga att antalet yngre svarande är så få. De är normalt mer brottsutsatta än äldre.

Admin Sidan 13 2011-11-24 Rapport Enköpings kommun år 2011 mätområden tätort och landsbygd Analys av svaren från de boende i Enköpings kommun Bakgrund Trygghetsundersökningar med i princip samma frågeformulär och grundteori har använts av polismyndigheter, kommuner och andra aktörer i Sverige mellan åren 1997 2011. Över 200 kommuner har åtminstone en gång deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal år. Undersökningen är därmed Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning idag på över 700 000 respondenter. Årligen tillkommer minst 20 000 respondenters svar. Detta möjliggör omfattande jämförelser med andra områden och analysmodellen är uppbyggd med hjälp av detta unika referensmaterial. Detta garanterar hög kvalitet i analysen av bilden. Mätningar av trygghetsbilden i Uppsala län har skett med användande av samma generella frågebatteri åren 2003, 2004, 2005 och nu återigen i augusti 2011. Resultaten för dessa år har också retroaktivt räknats om i denna analys med modellen för trygghetsindex. I augusti år 2011 genomfördes trygghetsundersökningen i Enköpings kommun. Tidigare hade respondenterna individuellt lottats ut över hela kommunen och resultatet var ett mer abstrakt medelvärde. För att möjliggöra mer operativa analyser indelades kommunen denna gång i två strata, tätort och landsbygd. Två områden utlottades i varje stratum. Samtliga hushåll i områdena erhöll enkätformuläret med frågor rörande utemiljön, missbruksatik, ordningsstörningar, trafik, utsatthet för brott, allmän oro för brott, konkret otrygghet samt om polisens agerande i bostadsområdet. Påminnelser med nya enkätformulär har också delats ut i slutet av augusti till samtliga tidigare respondenter i områdena.121 enkäter inkom från tätorten dvs en svarsfrekvens på ca 46 procent. Från övriga områden inkom 73 enkäter dvs en svarsfrekvens på ca 61 procent. Detta bedöms fullt tillräckligt för att ge en rättvisande och trygghetsbild för Enköpings kommun. Viss försiktighet tillråds dock i slutsatserna, särskilt beroende på avsaknad av tidigare studier i närtid. Analysen kan betraktas som preliminär tills en ny undersökning inom något år kan användas som referensmaterial. Av de svarande var ca 60 procent kvinnor och 40 procent män. Den relativt ojämna könsfördelningen ger ökad komplexitet vid tolkning av svaren även om endast tre frågor påverkas mer än marginellt. Frågorna är trygg respektive otrygg ute ensam sent på kvällen i sitt bostadsområde samt allmän rädsla för misshandel och överfall. Den övervägande gruppen respondenter var över 45 år och pensionärerna utgjorde över hälften av den. I tätorten var pensionärssvaren färre. Denna relativa snedfördelning åldersmässigt återfinns ofta i jämförelsematerialet från övriga Sverige och påverkar betydligt mindre tolkningen av enkätsvaren än könsfördelningen. De flesta svarande var bosatta i flerfamiljshus. För att få fram ett medeltal också för Enköpings kommun som helhet för jämförelser med åren 2003-2005 tillämpas viktning med hjälp av invånarantal. Viktningen fastställs med hjälp av

Admin Sidan 14 2011-11-24 invånarantal till 53 procent för Enköping tätort (21 254 inv) och 47 procent för övriga delar av kommunen (18 505 inv). Enköping tätort RESULTAT Enköpings tätort resultat för indikatorerna i augusti år 2011 Kategori Kommentar Nivå Procent 2,36 påtaglig Sammanfattande bild/trygghetsindex bild Problem med 3 45 -nedskräpning 3 42 -skadegörelse 3,00 - total utemiljö 2 21 - berusade personer utomhus 3 19 - narkotikapåverkade personer utomhus 3 17 - bostäder som är tillhåll för alkoholister 3 13 - bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare 2,75 - total missbruksatik 3 19 - folk som bråkar och slåss utomhus 2 8 - kvinnor som antastas Påtagligt 4 32 - ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen 2 47 - trafik 3 50 - bilar som kör för fort Mycket 5 46 - buskörning med mopeder och mc - att trafikreglerna inte respekteras 1 26

Admin Sidan 15 2011-11-24 -totala pågående utomhusstörningar observerade vid passage - Hur många uppfattar minst ett i sitt bostadsområde Utsatthet för mängdbrott - våldsbrott inom 12 månader - stöldbrott inom 12 månader - skadegörelse inom 12 månader - Total utsatthet för brott Allmän oro att utsättas för - inbrott i bostaden Problem/ordningsstörningar Utsatthet för mängd brott - inbrott i källare, förråd eller liknande - skadegörelse/stöld på/från eget parkerat fordon - total abstrakt oro för egendomsbrott - misshandel/överfall utomhus - total abstrakt oro för brott mot person - Spridning av allmän oro för att utsättas för brott Konkret otrygghet - trygg utomhus om ensam ute sen kväll - otrygg utomhus om ensam ute sen kväll - rädd för speciella personer Allmän oro att utsättas för brott Påtagligt Påtagligt Påtagligt 2,86 1 67 1,57 1, 50 1 2 2 17 2 12 1 19 4 63 2 51 2 60 2,67 2 28 2,00 2 76 2,40 4 55 2 29 4 19

Admin Sidan 16 2011-11-24 Avstått pga rädsla att - besöka restaurang, bar eller disco - besöka sportevenemang - åka buss eller tåg - spridning av att avstått aktivitet pga rädsla Polisens agerande - total konkret känsla av otrygghet Påtagligt - totalt avstå aktiviteter på grund av rädsla - instämmer att polisen bryr sig om de lokala en Konkret otrygghet - instämmer INTE att polisen bryr sig om de lokala en - relationen i området mellan nöjda/missnöjda med polisen Polisens agerande mot 3,33 2 8 2 4 1 5 2 12 1, 75 2,43 2 56 2 13 1 0,23 1,67 Kommentar; Enköpings samhälle/tätort har inte undersökts tidigare. Däremot har Enköpings kommun som helhet undersökts med hjälp av samma frågeformulär åren 2003-2005 så intressanta jämförelser kan i viss mån göras. Problem/ordningsstörningar I undersökningen i augusti år 2011 redovisas för många indikatorer relativt höga nivåer och procenttal för och ordningsstörningar. Det gäller utemiljön såväl som missbruksatik, ungdomsgäng och trafik. Viss antydan till dessa fanns i undersökningarna åren 2003-2005 för hela kommunen. Uppdelningen i två områden år 2011 är dock helt avgörande för att se vidden av en, då landsbygden nästan på samtliga indikatorer har mycket bra värden. Genomsnittet blir då mer abstrakt och utslätat. Detta kan möjligen antas vara förhållandet åren 2003-2005. Det råder nu ingen tvekan om att i augusti år 2011 är en relativt stora med utemiljön, berusade och narkomaner, folk som bråkar och slåss, ungdomsgäng, bilar som kör för fort och buskörning med mopeder i samhället/tätorten. Utsatthet för brott

Admin Sidan 17 2011-11-24 Troligen kommer inte ens trettiofem procent av alla brott som begås till polisens kännedom. Detta ser vi också i enkätsvaren från Enköpings kommun där respondenterna år 2011 uppger att över 70 procent av dem som är utsatta för mängdbrott anger att de inte anmält något brott eller inte alla brott de utsatts för. Enkätsvaren ger därmed ett betydligt lägre mörkertal än den anmälda brottsligheten. Våldsbrotten är lyckligtvis så få i Sverige att slumpvariationerna kan bli stora på ett mindre geografiskt område. I Enköpings samhälle/tätort uppger endast 2 respondenter av de 121 respondenterna att han eller hon utsatts för våld under det senaste året. Resultatet ligger på svenskt medelvärde. Vad gäller individers utsatthet stölder och skadegörelse redovisas en mycket förbättrad situation av respondenterna i Enköpings kommun sedan åren 2003-2005. Av respondenterna uppger 19 procent i tätorten och 12 procent i övriga delar av kommunen att de har utsatts för mängdbrott de senaste 12 månaderna. Procenttal runt 20 har varit relativt vanliga i Sverige i större tätorter. Mot bakgrund av att denna undersökning visar en minskning av mängdbrotten i hela Uppsala län så kan ändå inte tätortens procentsiffra anses helt godkänd. Procenttalet är högre än 2005 års genomsnitt för kommunen. Det finns därmed ett. Mot bakgrund av mätningsatiken med svarsfrekvenser, konfidensintervaller, ny undersökningsmodell vad gäller urval och bristen på undersökningar i närtid så finns det dock anledningar att vara försiktig med alltför tvärsäkra bedömningar..abstrakt allmän oro att utsättas för brott Undersökningens högsta värde i absoluta tal uppmäts på frågan om respondenten oroat sig för att bli utsatt för bostadsinbrott, 63 procent. Problemnivå 4 är ovanlig i undersökningarna i Sverige. Detta indikerar också i tätorten. Oron för övriga egendomsbrott och för att bli överfallen eller misshandlad i bostadsområdet är dock på nationell normalnivå. Konkret otrygghet Känslan respondenterna har när de vistas ute ensamma sent på kvällen i bostadsområdet är inte bra. Både för trygg utomhus sent på kvällen och rädsla för speciella personer redovisas nivå fyra. För en storstadsmätning är detta inte ovanligt, dock ovanligt i samhällen av Enköpings typ. Särskilt intressant är värdet för speciella personer, här måste övervägande göras. Klart fler känner sig trygga än otrygga i bostadsområdet, vilket också är ett viktigt konstaterande. Dessa frågor om trygghet utomhus är också två av endast tre mycket kraftigt könsskiljande frågor i enkäten, här bör noteras att andelen kvinnor som svarade var ovanligt hög, 58 procent, vilket i viss mån bidrar mån till de ganska höga värdena när procenttalen jämförs mot övriga Sverige. När det gäller att avstå aktiviteter på grund av rädsla noteras relativt normala värden, väl att märka igen att storstadsmätningar drar upp genomsnittet för Sverige. Enköping har också till

Admin Sidan 18 2011-11-24 skillnad från storstäderna bra värden för kommunikationer. Enköpings kommun bör därför kunna ha något bättre resultat, särskilt vad gäller att att avstå restaurang, bar - och discobesök. Slutsatsen är att det finns något sorts kring den konkreta tryggheten i tätorten. Hur stort går inte att avgöra med denna enda mätning som grund, tidigare undersökningar i närtid saknas ju helt. Polisens agerande I Enköpings tätort återfinns en klart uttalad positiv bedömning av polisens arbete i området. Många respondenter har en positiv bild och relativt få av respondenterna en negativ bild. Även om procenttalen inte skulle återspegla bortfallet i någon högre grad så ändras inte bedömningen fullständigt. Om exempelvis bortfallet antas ha en normal medeluppfattning om polisens lokala arbete, skulle fortfarande bedömningen av polisens arbete vara bra. Förslag till åtgärder - analys av läget i Enköpings samhälle/tätort augusti år 2011 enligt de boendes egna bedömningar Följande bör åtgärdas och förbättringsåtgärder bör inledas omedelbart efter att ha fastställt; - Vilka aktörer skall in avseende varje nedan? Diskutera analysen i rätt fora. För varje diskuteras hur; 1. Hur skall sannolikheten för att et kan hända minskas? 2. Hur skall de boende känna och få ökad egenkontroll över et? 3. Om et trots allt uppstår hur skall konsekvenserna för de boende kunna lindras? (Vilka aktiviteter? Hur mycket? Hur länge? Vilka kostnader?) - Åtgärdsprogrammet fastställes! Hur följs detta upp? - Uppföljning vid fasta intervaller! Nya mätningsresultat! - Vilka aktörer skall in? Etc etc Problembilden i augusti år 2011; Ordnings Utemiljön: Nedskräpning Skadegörelse Missbruksatik: Narkomaner utomhus Bostäder som är tillhåll för missbrukare Ordningsstörningar:

Admin Sidan 19 2011-11-24 Folk som bråkar och slåss Ungdomsgäng Trafik: Bilar som kör för fort Buskörning med mopeder Allmän oro för egendomsbrott; Abstrakt oro för inbrott i den egna bostaden Konkret känsla av otrygghet Trygghet utomhus ensam i bostadsområdet sent på kvällen Rädsla för speciella personer Enköpings kommuns landsbygd och andra samhällen RESULTAT Landsbygd resultat för indikatorer augusti år 2011 Kategori Kommentar Nivå Procent 1,03 Sammanfattande bild/trygghetsindex Problem med -nedskräpning -skadegörelse - total utemiljö - berusade personer utomhus - narkotikapåverkade personer utomhus - bostäder som är tillhåll för alkoholister - bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare - total missbruksatik - folk som bråkar och slåss utomhus 2 33 1 21 1,50 1 11 1 7 1 1 1 1 1,00 1 4

Admin Sidan 20 2011-11-24 - kvinnor som antastas - ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen - trafik - bilar som kör för fort - buskörning med mopeder och mc - att trafikreglerna inte respekteras -totala pågående utomhusstörningar observerade vid passage - Hur många uppfattar minst ett i sitt bostadsområde Problem/ordningsstörningar Utsatthet för mängdbrott - våldsbrott inom 12 månader - stöldbrott inom 12 månader - skadegörelse inom 12 månader - Total utsatthet för brott Allmän oro att utsättas för - inbrott i bostaden Utsatthet för mängd brott - inbrott i källare, förråd eller liknande - skadegörelse/stöld på/från eget parkerat fordon - total abstrakt oro för egendomsbrott Sällan förekommande Sällan förekommande Sällan förekommande 1 4 1 10 2 44 2 42 2 18 0 12 1, 29 1 58 1,21 0 0 1 7 1 5 0 8 0,50 1 37 1 29 1 36 1,00

Admin Sidan 21 2011-11-24 - misshandel/överfall utomhus - Spridning av allmän oro för att utsättas för brott Konkret otrygghet - trygg utomhus om ensam ute sen kväll - otrygg utomhus om ensam ute sen kväll - rädd för speciella personer Avstått pga rädsla att - besöka restaurang, bar eller disco - besöka sportevenemang - åka buss eller tåg - spridning av att avstått aktivitet pga rädsla Polisens agerande - total abstrakt oro för brott mot person Allmän oro att utsättas för brott - total konkret känsla av otrygghet - totalt avstå aktiviteter på grund av rädsla - instämmer att polisen bryr sig om de lokala en Konkret otrygghet - instämmer INTE att polisen bryr sig om de lokala en - relationen i området mellan nöjda/missnöjda med polisen Sällan förekommande Sällan förekommande Sällan förekommande Påtagligt 1 10 1,00 0,80 0 55 1 79 1 11 1 3 1,00 0, 50 0,71 Polisens agerande mot Mycket 2,00 1 1 0 0 1 1 0 2 4 36 1 7 1 0,19

Admin Sidan 22 2011-11-24 Kommentar; Problem/ordningsstörningar i området där du bor I undersökningarna i augusti år 2011 redovisas i huvudsak låga nivåer och låga procenttal för och ordningsstörningar. Endast med nedskräpning, bilar som kör för fort och buskörning med mopeder redovisar något högre procenttal. Dessa resultat på landsbygden står i kraftig relief mot tätorten i Enköpings kommun. Det ställer fler frågor. Var det så i realiteten också i undersökningarna åren 2003-2005? Eller har det blivit lugnare på landet? Eller har ordningsstörningarna ökat i tätorten? Våldsbrotten är lyckligtvis så få att slumpvariationerna kan bli stora på ett mindre geografiskt område. I Enköpings kommun uppger endast 2 respondenter av de 194 respondenterna att han eller hon utsatts för våld. Vad gäller individers utsatthet stölder och skadegörelse redovisas en förbättrad situation av respondenterna i Enköpings kommun sedan åren 2003-2005. Endast 14 procent av respondenterna har utsatts för mängdbrott de senaste 12 månaderna i hela kommunen. Landsbygdens resultat är 12 procent. Procenttal runt 12 är ovanliga i Sverige för en hel kommun. Endast några få av Sveriges minst utsatta kommuner finns normalt i detta härad. Vad gäller skadegörelse så redovisar 5 procent av respondenterna detta. En mycket låg siffra. Mot bakgrund av mätningsatiken med svarsfrekvenser, konfidensintervaller och ny undersökningsmodell vad gäller urval och inga mätningar av områdena i närtid så finns det dock anledning att tillsvidare vara försiktig med bedömningen..abstrakt allmän oro att utsättas för brott Undersökningen visar mycket låga och mycket bra värden för allmän oro för egendomsbrott. Oron för att bli överfallen eller misshandlad i bostadsområdena är också mycket låg på landsbygden. Konkret otrygghet Känslan respondenterna har när de vistas ute ensamma sent på kvällen på Enköpings landsbygd är mycket positiv. Både för trygg utomhus och otrygg utomhus samt rädsla för speciella personer redovisas nivån ett. Resultaten för trygg och otrygg ligger nära nivå 0! Dessa frågor om trygghet utomhus är också två av tre mycket kraftigt könsskiljande frågor i enkäten, här bör noteras att andelen kvinnor som svarade var ovanligt hög, 63 procent, vilket bidrar i viss mån till lägre värden när procenttalen jämförs mot övriga Sverige. Det indikerar än mer övertygande att den konkreta trygghetskänslan är mycket hög bland respondenterna.

Admin Sidan 23 2011-11-24 När det gäller att avstå aktiviteter på grund av rädsla noteras på landsbygden mycket bra värden. Här finns inget negativt anmärkningsvärt alls. 98 procent av respondenterna tycks röra sig obehindrat när de vill genomföra sina aktiviteter. Polisens agerande På Enköpings landsbygd är det många som inte har bildat sig en uppfattning om polisens lokala arbete, många gånger beror det på avsaknad av och störande händelser. Även om för få har en explicit uttalad positiv bild av polisens arbete har mycket få en negativ bild. Sammanvägt är det då möjligt att dra slutsatsen att respondenterna är i huvudsak positiva till det lokala polisarbetet. Även för landsbygden gäller att om procenttalen inte skulle återspegla bortfallet i någon högre grad så ändras inte bedömningen fullständigt. Förslag till åtgärder: I nuläget har undersökningen ett mycket bra resultat genomgående. Inga större förändringar behövs i dagsläget på landsbygden. Nedskräpning, bilar som kör för fort och buskörning med mopeder kan dock ägnas viss uppmärksamhet. Enköpings kommun resultat för indikatorer augusti år 2011 Enköpings kommun jämförelser 2003 2011 indikatorer Tabell 1: Indikatorer i nivåer och procenttal 2003 2011 Enköpings kommun År 2011 2011 2005 2005 2004 2004 2003 2003 nivå % nivå % nivå % nivå % Generellt trygghetsindex 1,58 1,45 1,55 1,64 Problem i området Problem med nedskräpning 3 39 1 24 1 26 1 23 Problem med skadegörelse i utomhusmiljö 2 34 2 32 1 30 2 34 Problem med berusade personer utomhus 1 16 2 17 1 15 1 15 Problem med narkotikapåverkade personer utomhus 2 13 1 8 1 7 1 8 Problem med bostäder som är tillhåll för alkoholister 2 9 1 7 1 5 1 5 Problem med bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare 1 6 2 7 1 5 1 5 Problem med folk som bråkar och slåss utomhus 2 12 2 10 1 8 1 8 Problem med att kvinnor antastas 1 6 1 6 1 4 1 4 Problem med ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen 2 22 2 18 1 15 2 19 Problem med trafik 2 46 2 43 2 45 3 51 Problem med bilar som kör för fort 2 46 2 41 2 44 2 47 Problem med buskörning med mopeder och mc 4 33 4 35 4 31 4 34 Problem med att trafikreglerna inte respekteras 1 19 1 20 1 21 1 20 Minst ett uppfattat i något avseende per individ 1 63 1 59 1 59 1 64

Admin Sidan 24 2011-11-24 Utsatthet för brott Utsatthet för våldsbrott inom 12 månader 1 1 1 2 1 3 1 1 Utsatthet för stöldbrott inom 12 månader 1 12 1 9 1 13 1 15 Utsatthet för skadegörelse inom 12 månader 1 9 1 9 2 11 2 13 Antal utsatta individer för minst ett mängdbrott 1 14 1 16 2 22 1 21 Allmän oro att utsättas för brott Oro för att utsättas för inbrott i bostaden 2 51 2 49 3 58 2 51 Oro för att utsättas för inbrott i källare, förråd eller liknande 1 41 2 44 3 53 2 48 Oro för att utsättas för stöld/skadegörelse på parkerat eget fordon 1 49 1 51 2 58 2 52 Oro för överfall eller misshandel 1 20 1 22 1 18 1 16 Antal personer som känner oro för minst en sak ovan 1 66 1 71 2 74 1 71 Konkret känsla av otrygghet Trygg ute ensam sen kväll 2 66 2 72 2 71 2 73 Otrygg ute ensam sen kväll 1 21 1 19 1 18 1 19 Rädd för speciella personer i egna bostadsområdet 2 12 2 9 1 4 1 5 Avstått från att besöka restaurang, bar eller disco 2 5 1 3 1 3 1 2 Avstått från sportevenemang 2 2 0 0 2 2 2 3 Avstått från att åka buss eller tåg 1 3 1 4 1 3 1 2 Totalt avstått från någon aktivitet 1 7 1 7 1 8 1 7 Polisens agerande i bostadsområdena Polisen bryr sig om de lokala en 3 47 3 43 3 40 4 37 Polisen bryr sig INTE om de lokala en 1 10 1 10 1 11 1 11 Relationsmått bryr sig/bryr sig inte 1 0,21 1 0,23 2 0,28 2 0,30 Kommentar: Ordningsen tycks möjligen ha ökat något sedan åren 2003-2005. Det gäller särskilt nedskräpning och kanske också narkomaner som rör sig utomhus. Hushållens utsatthet för mängdbrott har inte ökat, snarare tvärtom. Den allmänna oron för brott tycks tämligen oförändrad, om någon förändring troligen oron i marginellt minskande. Den mer konkreta känslan av trygghet har en tendens till försämring, särskilt beroende på rädslan för speciella personer hos 2011 års respondenter. Antalet kritiker av polisens arbete i kommunen tycks på konstant låg nivå under alla år med en tendens att de som direkt uttrycker att polisen bryr sig om lokala ökar. Den tendens till försämringar som kan uttydas i materialet är troligen hänförlig till utvecklingen i samhället/tätorten i kommunen. Hur är kvaliteten i trygghetsmätningen och är resultaten från Enköpings kommun sanningen?

Admin Sidan 25 2011-11-24 En undersökning är fel på grund av att inte alla respondenter har svarat och det är nästan alltid fallet. De sanna värdena blir därmed okända. För undersökningen gäller vid bortfall att mätningen ändå kan anses vara mindre fel än någon annan gissning, tyckande, uppfattning eller metod och att kompassriktningen som pekas ut är tillräcklig för att göra ett effektivt operativt arbete. Kan just denna undersökning vara tillräckligt bra för att analysera trygghetsbilden för Enköpings kommun? Ja, den är tillförlitlig nog. Det avgörande är den totala effekten på det kommande åtgärdsprogrammet och aktiviteterna av olika slags möjliga fel. De potentiella felen tycks ganska få och med begränsad påverkan på resultatet. Fel av olika slag i undersökningarna som har kontrollerats: Urvalsfel. Resultatet påverkas av vilka personer vi råkade få med när vi tog fram urvalet. Eller att det av något skäl blir fel urval. Denna risk föreligger alltid i en undersökning. Tekniken med randomiserat stratifierat områdesurval som används är inget undantag. Utlottade områden kan vara fullständigt unika jämfört med grannområdena och de boende just där kanske gör totalt annorlunda bedömningar än i grannområdet. Detta kan hända även om inte något verkligt exempel på et är känt. Risken bedöms dock inte som så särskilt stor i denna undersökning. Alla hushåll har enligt uppgift fått möjligheten att delta i denna första undersökning i de utlottade bostadsområdena. En påminnelse med nya enkäter har också skickats ut till samtliga boende. Mätfel. Är svaren vi får osäkra eller felaktiga? De som svarar kan missförstå en eller annan fråga. Frågan är eventuellt för sammansatt och komplex. Detta kan i undantagsfall vara möjligt. Det finns dock ingen anledning att anta att det är ett större här eller i att det i högre grad skulle gälla denna undersökning än i tidigare undersökningar som använts för analysmodellen eller som jämförelsetal. Bearbetningsfel. När svaret tas emot och behandlas kan hanteringsmässiga fel av olika slag uppstå. Detta har kontrollerats och kvalitetssäkrats. Relativt enkel kontroll i denna undersökning eftersom det i sammanhanget inte är så många respondenter. Bortfallsfel. Beror på att vi inte får svar från alla personer. Vi kan inte med säkerhet veta hur de personerna skulle ha svarat. Därmed finns en viss osäkerhet om hur resultatet skulle kunna påverkas. Här finns ett möjligt större i denna undersökning liksom i nästan alla andra undersökningar. Bortfallsfel är normalt systematiska och ger en snedvridning (överskattning eller underskattning) av resultaten. Snedvridningen är skillnaderna mellan det värde vi erhåller och en eventuell sanning. Sanningen är de resultat vi skulle få i en undersökning där samtliga skulle svara. Det slutgiltiga resultatet av felen består av inverkan på det totala felet och det totala felets (felaktiga) påverkan på analyser och operativa arbete. Det helt avgörande är den totala effekten på arbetet och hur användbar mätningen är trots bortfallet. Genom trygghetsundersökningen har trygghetsbilden i Enköpings kommun belysts och därmed sammanhängande fenomen. Det är fråga om respondenter som tillfrågats systematiskt bland samtliga hushåll i området. I stort sett hälften av hushållen svarade. Bortfall uppstår av många olika orsaker. Vissa personer vistas inte alls på sina adresser, eller studerar exempelvis