Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan

Tjänsteskrivelse 2012-10-29 BUN 2012.0599 Handläggare: Janne Karlsson Barn- och utbildningsnämnden Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor gav den 2 mars 2012 barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter att utrusta varje elev i grundskolan med egen dator/surfplatta eller dylikt. Fortsättningsvis kallat 1-till-1. Utredningen utmynnade i att barn- och utbildningsnämnden den16 april gav barn- och utbildningsförvaltningen ett fördjupat uppdrag. Att ta fram en plan/vision på hur barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter kan utvecklas till att få digitala läromedel och plattformar som syftar till att vara det stöd i verksamheten som en direkt konsekvens av LGR 11 samt innehålla kostnadsberäkningar för införandet, där det ska framgå vilka besparingar man kan göra tillsammans med vinster för såväl elever som lärare, samt förslag på implementeringsordning. Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat efter tre mål: Datorer Samtliga undervisande lärare på grundskolan ska ha en laptop. Målet är nått på grundskolan. På förskolorna finns det en laptop per förskola. Fasta projektorer i undervisningslokaler Samtliga traditionella undervisningslokaler ska ha en takmonterad projektor, bra visningsduk och väggmonterade högtalare med fullgott ljud. Trådlöst nät på samtliga grundskolor/förskolor Samtliga grundskolor och förskolor ska ha trådlöst nätverk. Utvecklingen i riket är tydlig, alltfler kommuner väljer en lösning där varje elev har tillgång till ett eget digitalt lärverktyg, en surfplatta eller en dator. Den digitala kompetensen lyfts fram bland en av EU definierade nyckelkompetenser. Läroplan för grundskolan, Lgr 11 är klar och tydlig. För att nå samtliga mål krävs att skolor utrustas med tidsenliga digitala c:\temp\ncav8zjhat.doc

2 lärverktyg. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag till Visionframtida mål för att barn och elever i Karlskoga kommuns skolor och förskolor ska få förutsättningar att nå målen i läroplanerna. Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar även förslag på åtgärder som krävs för att nå visionen att samtliga elever i grundskolan utrustas med ett digitalt lärverktyg. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse: Ett digitalt lärverktyg per elev på grundskolan den 29 oktober 2012 Barn- och utbildningsnämndens protokoll den 16 april 2012 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 2 mars 2012 Bakgrund Kommunstyrelsens ledningskontor gav den 2 mars 2012 till barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter med att utrusta varje elev i grundskolan med egen dator/surfplatta eller dylikt. Uppdragets svar ledde till att barn- och utbildningsnämnden gav barn- och utbildningsförvaltningen ett fördjupat uppdrag: Att ta fram en plan/vision på hur barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter kan utvecklas till att få digitala läromedel och plattformar som syftar till att vara det stöd i verksamheten som en direkt konsekvens av LGR 11, samt innehålla kostnadsberäkningar för införandet, där det ska framgå vilka besparingar man kan göra tillsammans med vinster för såväl elever som lärare, samt förslag på implementeringsordning. Nuläge Förvaltningen har under två års tid satsat på att uppfylla en definierad lägsta nivå vad gäller utrustning på skolorna, tre mål har prioriterats: Datorer Samtliga undervisande lärare på grundskolan ska ha en laptop. Målet är nått på grundskolan. Kontinuerlig förnyelse av äldre hårdvara ger dock en fortsatt kostnad. På förskolorna finns det en laptop per förskola, här finns behov av förtätning av antalet datorer/surfplattor. Fasta projektorer i undervisningslokaler Samtliga traditionella undervisningslokaler ska ha en takmonterad projektor, bra visningsduk och väggmonterade högtalare med fullgott ljud. I dagsläget kvarstår ett fyrtiotal klassrum för att målet ska anses vara nått. Kostnad 12tkr/klassrum totalt 480tkr. c:\temp\ncav8zjhat.doc

3 Trådlöst nät på samtliga grundskolor/förskolor Samtliga grundskolor och förskolor ska ha trådlöst nätverk. Karlbergsskolan 7-9, Österledskolan och Skrantaskolan har eller kommer ha ett väl fungerande trådlöst nät 2012. Aggerudsskolan. Rävåsskolan och Bråtenskolan har trådlöst nät av äldre modell som behöver uppdateras. Stråningstorpsskolan, Karlbergsskolan, Sandviksskolan och samtliga förskolor saknar helt trådlöst nätverk. Kostnaden har uppskattats av IT-avdelningen till 2800tkr Befintliga datorer/surfplattor Ett försök inleddes under året med surfplattor på förskolan och särskolan. Tio plattor har köpts in till respektive verksamhet på prov. Försöket har fallit väl ut och har lett till att ett varierande antal surfplattor har köpts in av respektive grundskola. I dagsläget finns det ett antal surfplattor på nästan alla grundskolor som i de lägre årskurserna mestadels används för läs- och skrivträning samt i de högre årskurserna till största delen i ämnet bild för redigering av foto och film. Totalt sett är antalet surfplattor i verksamheten fortfarande för lågt för att det ska kunna anses att eleverna har tillgång till dem i skolarbete. Det är fortfarande ett försök om än något mer omfattande. På skolorna finns ett bestånd av stationära datorer och så kallade tunna klienter. De flesta av dessa står i datasalar vilket i sin tur leder till svårigheter med tillgång. En datasal på en skola med tolv klasser är inte ovanligt. Många skolor har kompletterat med några datorer per klassrum för att höja tillgängligheten men det är ofta förknippat med svårigheter att låta några elever sitta vid datorer medan resten av klassen ska arbeta traditionellt. Bilden av tillgången till digitala lärverktyg är inte entydig, generellt är tillgången för låg med en utrustning som är på väg att bli föråldrad. Utveckling på riksnivå Utvecklingen i riket är tydlig, alltfler kommuner väljer en lösning där varje elev har tillgång till ett eget digitalt lärverktyg, en surfplatta eller en dator. Några exempel från närliggande kommuner: Filipstads kommun satsar nio miljoner kronor för att ge eleverna varsin dator. Under tre år ska alla elever från år 7 till gymnasiet i Kristinehamn få tillgång till varsin dator. Vivallaskolan var hösten 2011 en av de två första grundskolor i Örebro som erbjuder en bärbar dator till varje elev (från årskurs 7). Ytterligare tre grundskolor i Örebro kommun erbjuder elever i åk 7 en egen personlig dator under högstadietiden: Adolfsbergsskolan, Navets skola och Almby skola. c:\temp\ncav8zjhat.doc

4 Även Viktoriaskolan i Brickebacken kommer erbjuda alla elever i år 7-9 en egen Mac dator som kan användas både i skolan och på fritiden I Kumla finns en satsning på årskurs åtta. I Arboga, varsin dator till alla grundskolans och särskolans elever i år 7-9 från hösten 2010. På Gäddgårdsskolan i Arboga finns en satsning på ipad i åk 5-9 År 2013 ska alla elever i Västerås från årskurs sex upp till gymnasiet ha en egen dator. Samtliga 900 elever på högstadiet i Arvika får varsin dator hösten 2012. Källa: http://skoldator.wordpress.com/lista-over-en-till-en-skolori-sverige/ Digitala lärverktyg EU-formulerad nyckelkompetens EU formulerade 2006 åtta nyckelkompetenser. En av dem är: Att stödja medlemsstaterna i arbetet med att se till att ungdomar efter grundutbildningen har utvecklat nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet, de utgör en grund för vidareutbildning och för att klara arbetslivet, de är nödvändiga för att medborgarna ska kunna utveckla och uppdatera sina kompetenser under hela livet. Digital kompetens är en av dessa nyckelkompetenser. Se bilaga 1 Läroplanen LGR 11 är tydlig, här krävs användande av tidsenliga digitala lärverktyg i samtliga ämnen. Skolverket skriver: LGR 11 Kapitel 1 sidan nio Skolans värdegrund och uppdrag, stycket Skolans uppdrag: Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Kapitel 2 sidan 14 Övergripande mål och riktlinjer, stycke 2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Kapitel 2 sidan 18 Övergripande mål och riktlinjer, stycke 2.8 Rektorns ansvar: Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. c:\temp\ncav8zjhat.doc

5 Personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. I läroplanens centrala innehåll för respektive ämne kan man läsa ut kraven på användande av digitala lärverktyg, Se bilaga 2. Ingen som helst frivillighet föreligger vad gäller användandet av digitala lärverktyg. Det är ett krav i LGR 11. I skolans uppdrag ingår att förse eleverna med tidsenliga lärverktyg vilket också Skolinspektionen fastslog vid tillsynen i Karlskoga hösten 2012. Vision-Framtida mål För att kunna leva upp till läroplanens krav på och utbilda elever som på ett bra sätt klarar kraven i ett framtida samhälle föreslår förvaltningen följande målsättning: Samtliga undervisningslokaler är utrustade med projektor och väggmonterade högtalare. Ibland har även projektorn interaktiva möjligheter. Samtliga grund- och förskolor har ett väl fungerande trådlöst nätverk. Samtlig undervisande personal på grundskolan och förskolan har en laptop/surfplatta. Samtliga elever är utrustade med ett personligt digitalt lärverktyg. Detta kan vara en surfplatta eller en laptop. Personalen arbetar målmedvetet med att vidareutveckla det omdefinierade lärande som digitala lärverktyg leder till. Den undervisande personalen får tillräcklig kompetensutveckling för att genomföra ett omdefinierat lärande med digitala lärverktyg. Kraven i läroplanens centrala innehåll är tillgodosedda. Alla elever uppfyller kunskapskraven och når ett högre meritvärde. Eleverna är väl förberedda inför en fortsatt utbildning och de krav som ställs av samhället och förvärvslivet. När eleverna lämnar grundskolan har de samtliga av EU s nyckelkompetenser utvecklade. Åtgärder för att nå visionen Fasta projektorer monteras i de undervisningslokaler som saknar/har behov av detta. Beräknad kostnad: 480 tkr Trådlösa nätverk byggs och kompletteras på de grundskolor och förskolor som saknar/har behov av detta Beräknad kostnad: 2800 tkr c:\temp\ncav8zjhat.doc

6 Tillgången till uppdatering av uppdaterade lärardatorer tryggas. Ingen angiven kostnad, ska kostnadsberäknas En förtätning av antalet datorer/surfplattor görs på förskolorna Ingen angiven kostnad, ska kostnadsberäknas En kompetensutvecklingsplan rörande genomförandeprocessen utarbetas. Ingen angiven kostnad, ska kostnadsberäknas Samtliga elever på grundskolan utrustas med en laptop/surfplatta. Ingen angiven kostnad, ska kostnadsberäknas Åtgärder för att utrusta varje elev i grundskolan med en laptop/surfplatta Volym Antalet elever i respektive årskurs F-9 är relativt konstant med ett medelvärde på trehundratio elever/årskurs. Behovet av digitala lärverktyg per årkurs som är så gott som konstant, trehundra per årskurs +/- tjugofem enheter. Antal födda i åldern 1-5 år i Karlskoga 2012 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 278 290 311 302 296 På grundskolorna arbetar trehundra lärare och på förskolorna arbetar cirka tvåhundraåttio pedagoger och övrig personal. Vid införandet av 1-till-1-konceptet är det lämpligt att även personalens utrustning är av samma utförande som elevernas, samt att den byts ut samma intervall som elevernas. Överväganden För att genomföra en lyckad satsning på 1-till-1-konceptet krävs att vissa grundvillkor uppfylls. Samtliga skolor ska ha ett trådlöst nätverk med tillräcklig kapacitet för att försörja samtliga på skolan förekommande digitala lärverktyg med en väl fungerande uppkoppling mot internet. Samtliga klassrum ska ha en fast monterad projektor och väggmonterade högtalare som kan anslutas till dator/surfplatta. En projektplan som omfattar hela genomförandet finns utformad och är förankrad politiskt. En projektledare och en projektgrupp tillsätts. c:\temp\ncav8zjhat.doc

7 Projektets omfattning Utrustning via köp Datorer och eller surfplattor, dessa kan köpas eller leasas Köp: Om Förvaltningen väljer att köpa in datorer/surfplattor måste man också tillgodose behovet av underhåll, support och reparationer. Eftersom kommunens försäkringar har en självrisk som är högre än nyanskaffningskostnaden för en dator/surfplatta måste man även budgetera för slitage och eventuella förluster av utrustning. En väl fungerande laptop med tillräcklig prestanda och tre års garanti och kostar i dagsläget 7000-9000kr i inköp, erfarenheten visar att priserna troligtvis inte kommer att gå upp. En surfplatta kostar 3000-5000kr. Kostnaderna är att betrakta som investeringar. För både datorer och surfplattor tillkommer kostnader för programlicenser/appar. Utrustning via Leasing. Vid leasing skrivs ett avtal som omfattar tillhandahållande av utrustning, support, reparationer och försäkring. Normalfallet är ett treårigt avtal med motsvarande garantier och försäkringar. Eftersom läromedel är fria skall försäkringen inte ha självrisk. Det är också viktigt vid leasing att man anger ett lågt restvärde vid kostnadsberäkningen. Ett leasingavtal för en fullgod laptop med tre års försäkring och tre års garanti kostar i dagsläget 200-300kr/månad. Motsvarande avtal för en surfplatta kostar 100-150kr/månad Kostnaden är att betrakta som en driftskostnad. För både datorer och surfplattor tillkommer kostnader för programlicenser/appar En policy för en grundläggande programvaruinstallation måste utarbetas, i den skall också en förteckning över tillgängliga webbresurser finnas. Detta ska göras oavsett om man köper eller leasar utrustning. Här finns redan idag kostnader som ligger i ordinarie budget. Införande För att ta vara på de resurser i form av digitala lärverktyg bör ett införande ske under en treårsperiod. Varje år får eleverna i årskurs 1,4 och 7 en egen dator eller surfplatta. Ett införande med denna modell ska leda till att befintlig kapacitet samlas först i de årskurser som inte får egna digitala lärverktyg. År två samlas förtätas all gammal kapacitet återigen till de årskurser som saknar 1-till-1-konceptet för att därefter lämnas till återvinning efterhand som den tjänat ut. c:\temp\ncav8zjhat.doc

8 Införandemodell: Årskurser med 1-till-1 respektive läsår. Årskurser som får dator med fet stil. Datorn följer elev/personal i tre år. 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 o.s.v. Pedagoger x x 7-9 7 8 7 4-6 4 5 4 1-3 1 2 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Förskola x x På förskola och förskoleklass införs inte 1-till-1-konceptet, där satsas det istället på god tillgång till digitala lärverktyg med förnyelse vart tredje år. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Utbildning, utveckling och inspiration Kostnaderna för utbildning, utveckling och inspiration beräknas till cirka 10% av hårdvaruvärdet. Vid en satsning av den här storleken skall projektet prioriteras i skolutvecklingsarbetet. Utbildning och inspiration kan ske parallellt med införandet av den nya utrustningen. En plan för utbildning och införande skrivs, resurser för genomförandet måste finnas. Vid leasing brukar man skriva in utbildning och införande som ett helt koncept som ingår i avtalet. Läsåret 12/13 utbildas samtlig undervisande personal på grundskolan i grundläggande IT-kompetens, utbildningen kallas PIM och arrangeras av Skolverket. Detta kan anses vara ett första steg på vägen mot ett genomförande av 1-till-1-konceptet. En satsning på digitala lärverktyg kräver välstrukturerad fortsatt kompetensutveckling med undervisande personal som ett del av skolarbetet. En framgångsfaktor vid ett införande är också studiebesök och erfarenhetsutbyte. Vid införandet kan en lyckad pedagogisk process beskrivas genom SAMR-modellen i denna beskrivs de olika steg som ett lyckat genomförande leder till. Se bilaga 3 Ekonomi I de kommuner som genomfört 1-till-1-projekt har man som en omedelbar effekt sett hur åtgången på förbrukningsmaterial kraftigt minskat. När samtliga elever har ett digitalt lärverktyg minimeras behovet av att kunna skriva ut. c:\temp\ncav8zjhat.doc

9 De elever med behov av särskilt stöd som idag har tilldelats en laptop för att underlätta skolarbetet behöver vid en satsning på 1-till-1 oftast inte ha någon annan dator än de övriga eleverna. Den speciella satsning som görs idag på detta kan alltså i princip upphöra. Den mjukvara är som används är tillgänglig för samtliga elever. På sikt kan man också se att läroböcker helt eller delvis ersätts av digitala lärresurser läromedelsförlagen prioriterar utveckling av digitala läromedel. I de kommuner som har mångårig erfarenhet av 1-till-1 kan man se att verksamheten blivit något mer kostsam under en inledningsperiod men att extrakostnaderna klingar av under tid. Inga beräkningar har gjorts på tidsvinster i lärarnas arbetstid och förändringar i arbetsmiljön. Fortsatt arbete Frågorna kring en satsning på åtgärder för att utrusta varje elev i grundskolan med en laptop/surfplatta behöver utredas ytterligare. Förvaltningen föreslår att nämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att genom en utredning ta fram kostnader och modeller för införande av 1-till 1 konceptet, och att en politisk referensgrupp knyts till arbetet. Utredningens resultat redovisas på nämndens sammanträde i mars 2013. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden antar förslaget till Vision- Framtida mål. 2. Barn- och utbildningsnämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda modeller och kostnader för införandet av konceptet 1-till-1 och redovisa dessa till nämndens sammanträde i mars 2013. 3. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att i samband med budgetprocessen 2014 presentera ett förslag till finansiering av konceptet 1-till-1. 4. Barn- och utbildningsnämnden tillsätter en politisk referensgrupp för arbetet med 1-till-1. Per Blom Förvaltningschef Janne Karlsson IKT-samordnare c:\temp\ncav8zjhat.doc

Bilaga 1 Europeiska unionens officiella tidning 30.12.2006 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2006:394:0010:0018:sv:pdf De av EU formulerade åtta nyckelkompetenserna är: Nyckelkompetenser Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, Digital kompetens: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för digital kompetens Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitlighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar de färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation.

Bilaga 2 Exempel tagna ur läroplanens centrala innehåll för respektive ämne där man kan utläsa kravet på användande av digitala lärverktyg. Bild Årskurs 1 3 Bildframställning Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. Årskurs 4-6 Redskap för bildframställning Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. Bildframställning Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Presentationer av eget bildskapande. Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Bildanalys Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Engelska Årskurs 1-3 Lyssna och läsa -reception Tydligt talad engelska och texter från olika medier. Årskurs 4-6 Lyssna och läsa reception Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. Lyssna och läsa reception Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. Hem- och konsumentkunskap Årskurs 7-9 Konsumtion och ekonomi Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor. 1

Matematik Årskurs 4 6 Sannolikhet och statistik Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Sannolikhet och statistik Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkning med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala teknik. Metodernas användning i olika situationer. Moderna språk Årskurs 4 9 (inom ramen för elevens val och språkval) Lyssna och läsa - reception Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från olika medier. Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i tal och skrift. Modersmål Årskurs 4 6 Läsa och skriva Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Årskurs 7-9 Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Musik Årskurs 4 6 Musikens verktyg Digitala verktyg för ljud och musikskapande. Musikens verktyg Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Musikens sammanhang och funktioner Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel. 2

Naturorienterande ämnen Årskurs 1-3 Metoder och arbetssätt Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Biologi Årskurs 4-6 Biologins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Fysik Årskurs 4-6 Fysikens metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Fysiken i naturen och samhälle Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Fysiken och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Fysikens metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. Kemi Årskurs 4-6 Kemins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Kemins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi. 3

Samhällsorienterande ämnen Årskurs 1 3 Att leva i närområdet Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Samhällskunskap Årskurs 4 6 Information och kommunikation Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Geografi Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Slöjd Årskurs 4 6 Slöjdens arbetsprocesser Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok. Slöjdens arbetsprocesser Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet. 4

Svenska och svenska som andra språk Årskurs 1 3 Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Årskurs 4 6 Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. 5

Språkbruk Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Teknik Årskurs 4 6 Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Tekniska lösningar Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. 6

Bilaga 3 SAMR-modellen Med dagens teknik kan man göra saker som tidigare inte var möjliga. Unga idag använder i allt högre grad informations- och kommunikationstekniken för att kommunicera, publicera och söka information. SAMR-modellen formulerades av dr Ruben Puentadura efter en studie av ett omfattande projekt i den delstaten Maine, USA där samtliga elever i hela delstaten tilldelades en egen dator. Cirka sjuttiofem tusen datorer delades ut. På de skolor som lyckades bäst kunde man tydligt se vilka framgångsfaktorer som bidragit. Utifrån denna forskning formulerades SAMR-modellen. SAMR som står för Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition på svenska Ersättning, Förbättring, Förändring, Omdefiniering är en tankemodell som används av lärare för att välja, använda och utvärdera tekniken i undervisningen. Enligt Puentadura var denna framgång kopplad till hur lärarna designade elevernas uppgifter och de lärprocesser som kopplades till arbetet. SAMR-modellen tydliggör detta arbete. Substitution-Ersättning: Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare men skillnaden är att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningen. Tekniken tillför inte lärandet något. Exempel, man skriver en text med hjälp av datorn istället för med penna och papper. Undervisningen förändras inte och eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det på datorn. Augmentation-Förbättring: Datorn ersätter andra verktyg funktionaliteten ökar, dock utan förbättring av lärandeprocess eller undervisningskontext. Exempel, man använder sig av rättstavningsprogram eller läraren har genomgångar med presentationer i PowerPointform. Man skickar e-post till sina elever. Endast en liten förändring har skett i undervisningen men främst är det en teknisk förbättring. Själva uppgifterna och lärandeprocessen har inte förändrats. När teknikanvändningen påverkar utformningen av undervisningen och den omvandlas har man nått den tredje nivån: Modification-Förändring: Tekniken gör det möjligt att förändra stora delar av den uppgift som skall utföras. Tekniken möjliggör för läraren att designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på andra sätt. Socialt lärande och metalärande får en central roll. Exempel: Den skrivna texten kan nu delas med andra på digitala ytor (lärplattformar eller andra mötesplatser). Skrivandet bearbetas och utvecklas som en social aktivitet. Eleverna publicerar texter på en hemsida eller gör egna presentationer. Redefinition-Omdefiniering: Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare varit omöjliga att genomföra, det innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra genom att presentera, publicera och förklara det de lärt sig för någon annan, utanför skolan. Undervisningen sker på ett nytt sätt, man kan dela med sig och ta till sig information på helt nya sätt. Puentedura hävdar att det är först nu som man kan påvisa en påtaglig utveckling i lärandet hos eleverna. Denna sista och högsta nivå handlar om att lärarna helt eller delvis har omdefinierat uppgifterna till eleverna, de kan förmedla sina kunskaper till omvärlden. Eleverna har möjlighet att online, via bloggar, Wikis, Skype eller Youtube publicera eller kommunicera med experter och andra elever utanför skolan. Omvärlden ger också respons på elevernas arbete.

Förbättring Omvandling Omdefiniering Tekniken möjliggör skapande av nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga. Förändring Tekniken möjliggör stora förändringar i arbetsuppgifter. Förbättring Tekniken ersätter andra verktyg med funktionella förbättringar. Ersättning Tekniken ersätter andra verktyg utan funktionell förbättring. De två nedre nivåerna, Ersättning och Förbättring är grundnivåer. De representerar endast en teknisk funktionell Förbättring. De två övre nivåerna, Förändring och Omdefiniering, representerar en nivå då pedagogens design av uppgifter och arbetsprocesser drar nytta av teknikens möjligheter vilket leder till en Omvandling, resultatet blir ett djupare lärande hos eleverna. Eleverna är med och skapar sin egen förståelse av ett kunskapsområde. Skolarbetet kommer naturligtvis även fortsättningsvis att innefatta arbete i alla fyra nivåer beroende på vad man arbetar med. Den extra dimension som de två övre nivåerna tillför är den utveckling som digitala lärverktyg leder till vid en lyckad satsning på 1-till-1. Här har skolan ett stort ansvar vad gäller att utbilda elever inför en fortsatt skolgång och som samhällsmedborgare.