Stängde hotell sid. Räddningstjänsten tog till hårdhandskarna. Allt från Brand i Norrköping sid 10-15 Oro för deltidsutbildningen sid 4

Räddningsverkets tidning Nr 4 juni 2007 Räddningstjänsten tog till hårdhandskarna Stängde hotell sid 16 Allt från Brand i Norrköping sid 10-15 Oro för deltidsutbildningen sid 4

inledaren Sirenen Nr 4 juni 2007 Externa utbildare stort risktagande De som arbetar med säkerhets- och beredskapsfrågor är nu förhoppningsvis i full gång med att ge synpunkter på det förslag som lämnades för drygt en månad sedan om en ny myndighet mot olyckor och kriser. Regeringen har begärt yttrande från ett stort antal remissinstanser på lokal, regional och central nivå. Det är oerhört angeläget att alla verkligen utnyttjar möjligheten att påverka framtiden för det område, som av många ses som ett av de viktigaste i samhällsutvecklingen. Näst högste politiskt ansvarige för området, statssekreterare H G Wessberg har gjort ett endagsbesök på Räddningsverket i Karlstad för att ta till sig av medarbetarnas funderingar och få en grundlig genomgång av vår verksamhet. Han var mycket tydlig när han redogjorde för regeringens ambition när det gäller utredningens fortsatta behandling. Med betänkande och remissyttranden som grund kommer en proposition att läggas på riksdagens bord innan höst blir vinter. Detta är ett mycket viktigt besked för alla medarbetare på de tre berörda myndigheterna. Ovissheten förlängs inte i onödan med statssekreterarens löften om ett så snabbt fortsatt förlopp som är praktiskt möjligt. Det ökar också chanserna att den tidsplan som skisserades av utredaren med start för den nya myndigheten den 1 juli 2008 ska kunna hållas. Jag uppskattar verkligen statsekreterarens klartext i det här sammanhanget. Räddningsverket är igång med processen. Jag vill gärna upprepa vad jag tidigare sagt: vår absoluta strävan är att det beslut riksdagen så småningom fattar, leder till bättre, tydligare och samordnad hantering av frågor som rör säkerheten och beredskapen. En av de frågor som kräver stor uppmärksamhet är den om utbildningen. Två utbildningsplatser ska klara av studiemedelsfinansierad och författningsstyrd utbildning resten ska övertas av externa utbildningsanordnare. Det är den tanken som jag anser kan innebära ett stort risktagande. Var finns de nya aktörerna och hur snabbt kan de erbjuda kvalitetssäkrad utbildning? Vi vill vara med och hitta lösningar på denna osäkerhet. Jag har gett chefen för Centrum för risk- och säkerhetsutbildning, CRS, i uppdrag att arbeta fram förslag till en modell som så långt möjligt eliminerar riskerna med övergången från nuvarande till nytt system. Vi vill medverka till en mjukare övergång och hur det kan ske kommer vi att redovisa i vårt remissyttrande. I förra numret av Sirenen observerades den ovissa framtiden för deltidsbrandmännens utbildning. Är den ett statligt finansieringsansvar eller inte? Vi på Räddningsverket har i alla fall den uppfattningen. Motsatsen kan vara förödande för nu kommer än en gång en larmrapport från vår tillsynsavdelning om bekymmer med att rekrytera deltidspersonal. Det är tredje gången under 2000-talet som räddningstjänstens ryggrad deltidarna hamnar i fokus. Två av tre kommuner med deltidsanställd personal har svårt att klara rekryteringarna. En tredjedel har uppgett att de till och med har svårt att uppehålla beredskapen i delar av kommunen. Vår tillsynspersonal talar om att situationen är på väg att bli kritisk. Bara på de två senaste åren har antalet kommuner med bekymmer med att hålla beredskapen fördubblats. Slutsatsen kan bli att det inte längre är den lokala riskbilden som avgör räddningstjänstens dimensionering och förmåga, utan tillgången på deltidsanställd personal. Detta är inte godtagbart i ett längre perspektiv och särskilt inte om tendensen skulle hålla i sig. I en rapport till regeringen 2004 föreslog vi ett antal åtgärder, som borde vara möjliga att vidta i kommuner med rekryteringsproblem. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting startade vi samtidigt en resursgrupp, som har till uppgift att följa utvecklingen och föreslå utbildnings- och utvecklingsinsatser. Vi måste vara självkritiska och konstatera att verket under ett par år dessvärre inte varit tillräckligt drivande i frågan. Nu måste vi ta nya tag och kraftsamla. Då kan attraktiva utbildningsmöjligheter vara ett positivt bidrag till att underlätta rekrytering av deltidsbrandmän. Göran Gunnarsson Generaldirektör, Räddningsverket INNEHÅLL nya myndigheten Sjöstrand har för bråttom 4 Oro i branschen 5 Beslutet om ny myndighet i höst 6 nyheter Och det började brinna igen... 7 Hotell i Karlstad stängdes 16 Merseyside har sprinklat 50 bostäder 18 Kristianstad satsade på flyttbar sprinkler 19 Ny databas med detaljerade flygbilder 23 Sommaren säkrad 31 brand 2007 Jakt på säkerhet vi blir trygghetsnarkomaner 10 Vem blir först med IVPR? 11 Brandmän räddar liv vid hjärtstopp 12 De vågar granska sig själva 13 Studenter från norr och syd möttes 14 Resurserna räcker inte för storbrand 15 sirenens räddningsskola Nya roller i väntan på ambulans 24 erfarenheter Två bränder på två nätter 26 Båtlack självantände 26 Galleria utrymd 27 ordet fritt Hoppas vi har klokare politiker än utredare 28 Räddningsskolan i Västsverige behövs 29 Ersätt manliga bromsklossar 30 eftersläckning Brandman är bäste dräng 34 sista sidan Bestiger berg kollar risker 36 Omslagsbilden Foto: Helena Dahlgren/Värmlands Folkblad För första gången har ett hotell förbjudits att bedriva verksamhet på grund av bristande brandskydd. Om det inte förelåg fara för människors liv och hälsa vid en brand i det här fallet, då föreligger det aldrig. Då kan man lika gärna ta bort det ur lagstiftningen, säger brandingenjör Patrik Håkansson, Karlstadsregionens räddningstjänst. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. E-post: sirenen@srv.se Webb: http://sirenen.srv.se Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: 32 000 exemplar. Adressändring görs via epost, på webbplatsen eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 13 juni. Nästa nummer trycks 15 augusti Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare 054 13 51 04 070-243 33 85 stig.dahlen@srv.se Gunno Ivansson Journalist 054 13 51 06 070-364 33 45 gunno.ivansson@srv.se Per Larsson Journalist 054 13 51 02 070-287 22 75 per.larsson@srv.se Katarina Sellius Journalist 054 13 52 58 070-374 22 90 katarina.sellius@srv.se

Sirenen Nr 4 juni 2007 nyheter Flera dog inne i bussen under räddningsarbetet Vid en mycket snabb räddningsinsats hade sex-sju av de omkomna kunnat räddas. Det skriver Haverikommissionen i sin rapport från den svåra bussolyckan utanför Arboga 2006 då nio personer omkom. Olyckan inträffade strax före lunch 27 januari 2006. Bussen med 51 personer ombord var på väg från Skövde till Stockholm på en veckoslutsresa. Hastigheten var 107 kilometer i timmen när den 62-årige chauffören av okänd anledning förlorade medvetandet väster om Arboga. Bussen gick av vägen och i den branta slänten fick den sladd, slog runt och gled på taket innan den stannade mot en stubbe. När framkanten av taket träffade stubben trycktes det bakåt och kollapsade i och med att sidostolparna knäcktes och rutorna krossades. Omkring 25 personer klämdes fast, många mellan ryggstöden och taket. SOS Alarm fick larmet om olyckan 11:39 och styrkan från Arboga var på plats efter 17 minuter. Taket var helt ihoptryckt och räddningsarbetet blev mycket tidsödande. En timme efter olyckan lyckades man få loss den förste av de fastklämda. Den sista, en kvinna, losstogs efter 3,5 timmar. Hon var vid liv, men svårt nedkyld och omkom på sjukhuset åtta timmar senare. Räddningstjänsten saknade både utbildning och utrustning och tvingades improvisera. Lyftkuddarna användes som mothåll samtidigt som man försökte lätta på trycket genom vrid-lyfta bussen med hjälp vajerdrag från två bärgningsbilar. Foto: Nerikes räddningstjänst Rättsläkare har konstaterat att ingen passagerare omkom av själva olyckan. De flesta omkom av att bröstkorgen klämdes samman så kraftigt att de inte kunnat andas. Två avled sannolikt inom tio minuter, fyra levde 30-60 minuter och tre avled mer än en timme efter efter olyckan. Mot bakgrund av detta skriver Haverikommissionen att sex-sju personer troligen gått att rädda om inte taket kollapsat eller en räddningsinsatsen genomförts mycket snabbt. Flera passagerare avled inne i bussen under räddningsarbetet. Haverikommissionen kritiserar inte räddningsarbetet. Tvärtom, räddningstjänsten tvingades improvisera och gjorde det framgångsrikt, även om det tog lång tid. Däremot påpekas att räddningstjänsten i det sex minusgrader kalla vädret inte lyckades inte få igång sina värmefläktar utan försökte hindra nedkylning av de skadade med filtar. Vidare hade räddningspersonalen inte enhetliga varselvästar och det saknades larmplan för en större trafikolycka som direkt larmar Nerikes räddningstjänst. Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer. Räddningsverket ska verka för att räddningstjänsten får tillräckliga förutsättningar att inom godtagbar tid och på ett säkert sätt rädda passagerare i kraschade bussar och att följa upp tillförlitligheten i kommunernas alarmering. Vägverket ska bland annat verka för att förbättra vägräckena och modifiera bestämmelserna för busskarossers hållfasthet vid vältning och fart framåt. GUNNO IVANSSON Svensk räddningstjänst är på den här nivån Övning avgörande Man kan inte lasta en enskild räddningstjänst för något som räddningstjänsten generellt sett inte har beredskap för. Det är den här nivån svensk räddningstjänst befinner sig på. Det säger Göran Rosvall, utredningschef på Haverikommissionen. Räddningstjänsten har trots allt har utvecklats. Räddningsarbetet här gick mycket bättre än i Ängelsberg 2003 där man bara hade tillgång till små lyftkuddar och tvingades tömma en brädgård på pallvirke för att lyfta bussen. Med de förutsättningar de hade gjorde de ett jättebra jobb. I den bästa av världar, om man lyckats få ut människor tidigare, hade sannolikt flera överlevt. Det har visat sig att fastklämda människor överlever en tid och att det finns potential att rädda liv med bättre metoder och rätt utrustning, säger Göran Rosvall. Lars Johansson var inledningsvis räddningsledare vid olyckan: Ingen har förstått hur otroligt trångt det var. Efteråt har jag varit på övningar med bussen liggande på sidan, men det är ingenting mot det här. För att kunna rädda människor tillräckligt snabbt vid busskrascher krävs övning och åter övning. Det räcker inte med att öva ett par gånger. Jag har en känsla av att många tröttnar efter två-tre gånger och tycker att de kan, säger Ulf Björnstig, professor i katastrofmedicin vid Umeå universitetssjukhus. Efter den svåra bussolyckan i Ängelsberg 2003 då sex personer omkom, uppmanades Räddningsverket av Haverikommissionen att förbättra räddningstjänstens förutsättningar att rädda människor vid busskrascher. Sedan dess har Räddningsverket genomfört en rad tester för att hitta metoder och rätt utrustning. Under våren genomfördes en pilotutbildning och till hösten startar den första utbildningen i räddning vid busskrascher. Att en buss hamnar på taket är mycket ovanligt men även det scenariot finns med i den nya utbildningen. I princip jobbar vi som vid en bilolycka där fordonet hamnat uppochned, med hydraulcylindrar trycks taket och chassiet isär. Det vi lagt till är att vi använder luftkuddar inne i bussen där det inte finns några skadade, säger Rolf Nordh, Räddningsverket. Professor Ulf Björnstig har varit medicinskt sakkunnig under arbetet. Han trycker på behovet av övning. Vi har kört standardiserade tester med en skadebild som hämtats från autentiska olyckor. Det är 22 bårfall och vid de första testen tog det 50 minuter att evakuera bussen. Med träning kom vi ner till 9,5 minuter. I omgångar har vi utvecklat tekniken och man måste jobba för att kapa varenda onödig sekund.

4 nya myndigheten Sirenen Nr 4 juni 2007 Räddningsverkets utbildningschef: Sjöstrand har för bråttom Sjöstrands förslag på utbildningsområdet är genomförbart, men först på längre sikt. Det säger Stefan Lundqvist, chef för Räddningsverkets utbildningsorganisation. Utredaren Mats Sjöstrand föreslår att två av de fyra räddningsskolorna, Skövde och Rosersberg, snarast avvecklas samt att verksamheten vid skolan i Sandö halveras. Den utbildning som kvarvarande skolorna Revinge och Sandö inte hinner med ska den nya myndigheten köpa av andra aktörer. Sjöstrand menar att det runt storstäderna Stockholm och Göteborg finns goda förutsättningar för andra aktörer, främst privata, att ta över. Därför föreslår han nedläggning av Skövde och Rosersberg. Sjöstrand har för bråttom, han går för snabbt fram. På längre sikt kan det finnas privata företag eller kommuner som är beredda att sälja utbildning till staten. Men att göra det så snabbt som Sjöstrand vill betyder att det blir svårt att möta behovet av viktig utbildning. Risken är stor att den kompetensförsörjning som byggts upp under många år kraftigt försämras, säger Stefan Lundqvist. Det finns en oro ute i landet för bland annat den framtida utbildningen av deltidsbrandmän, en kurs som kallas Räddningsinsats. Den omfattar två veckors preparandkurs på hemmaplan, fem veckor på räddningsskola samt två veckors distansutbildning. Denna kurs ska den nya myndigheten enligt Sjöstrands förslag köpa av andra aktörer. Är oron över den framtida utbildningen av deltidsbrandmän befogad? Det behöver klarläggas hur övergången från det gamla systemet ska ske. Grunden i Sjöstrands förslag är att utbildningen ska komma närmare kunden och det borde göra kunderna nöjda. Problemet är bara att vi inte vet vilka de nya aktörerna blir och var de kommer att finnas. På lång sikt kan man nog lösa detta, men jag delar dagens oro och frågan behöver klarläggas innan man går till beslut. Om nya aktörer inte kommer fram Räddningsverkets personal i Skövde och Rosersberg är besviken på verksledningen för att den inte slåss hårdare för skolornas överlevnad. Jag förstår reaktionen. Men jag måste agera utifrån den dialog vi hade med skolcheferna innan förslaget kom, säger Göran Gunnarsson. Två deltidsbrandmän förbereder sig för rökdykning på ett av Räddningsverkets fyra övningsfält. Enligt utredaren av nya myndigheten, Mats Sjöstrand, ska deltidare inte längre utbildas på skolorna. Något som skapat oro hos räddningstjänsterna. Lundqvist Det nuvarande utbildningssystemet sjösattes 2003 och skulle utvärderas efter fem år. Oavsett Sjöstrands utredning bör den utvärderingen genomföras. Man bör mäta effekterna av systemet och låta resultatet ligga till grund för det nya utbildningssystemet. Sjöstrand grundade sina förslag på en internutredning som Räddningsverket gjorde om bland annat det framtida behovet av utbildning för den kommunala räddningstjänstens personal. Av den utredningen framgick att utbildningskostymen är för stor. De siffrorna baseras på situationen 2005. Sedan dess har söktrycket ökat. 2005 bedömdes en framtida årlig utbildning av 550 deltidsbrandmän. I år utbildar vi cirka 600 och för 2008 finns det behov av drygt 700. Tendensen pekar också på en ökad långsiktig efterfrågan på kursen Räddningsledare A. Lundqvist efterlyser en grundligare ekonomisk analys. Det krävs en översyn av hela Besvikelsen över Sjöstrands utredning Alltid Redo är av naturliga skäl stor på de två skolor som föreslås bli nedlagda.. Innan förslaget kom gjorde jag klart att jag kommer att stödja Sjöstrands förslag under förutsättning att den nya myndigheten innehåller en utbildningsfunktion. Jag var också tydlig med att jag inte kommer att argumentera emot valet av skolor. Sjöstrand har valt två skolor. Jag står fast vid mitt budskap att inte argumentera kring hans val av skolor. För mig är detta en fråga om trovärdigt ledarskap. Jag vet att personalen i Skövde och Rosersberg upplever att jag inte ställer upp för dem. I en situation där man hotas av avveckling har jag stor förståelse för den reaktionen. I det fall den politiska processen leder fram till ett annat val av skolor för utveckling respektive avveckling kommer jag inte heller att argumentera mot detta. Huvudsaken är att den nya myndigheten innehåller utbildning och resurser för detta. För Räddningsverkets chef är det en central fråga att den nya myndigheten ska ha en utbildningsfunktion. Han tycker samtidigt att Sjöstrands förslag innehåller en hög grad av osäkerhet. Särskilt gäller det förslaget att andra aktörer ska ta över delar av nuvarande utbildning. Visar det sig att nya aktörer börjar växa upp måste deras verksamhet kvalitetssäkras. Om det inte kommer fram nya aktörer måste det finnas en beredskap hos den nya myndigheten att genomföra aktuell utbildning i princip i enlighet med vad Räddningsverket gör i dag. Säkerheten får inte äventyras genom att förslag genomförs för att de ser bra ut i teorin, men inte fungerar i praktiken. Räddningsverkets skolor har senaste tiden gått för högtryck och Gunnarsson förstår reaktionerna i Skövde och Rosersberg: Jag känner med medarbetarna på de två skolorna. Hur det ekonomiska underlaget, det går inte att utläsa i utredningen vad Sjöstrand menar.. Klarar Räddningsverket att bedriva fortsatt utbildning i Skövde och Rosersberg när Sjöstrand föreslagit nedläggning och personalen sannolikt söker sig därifrån? Vi har en skyldighet mot våra studenter och kunder att leverera det de beställt och min roll blir att se till att vi har fyra skolor som fungerar ett år till. Givetvis får vi räkna med att personal söker andra jobb, särskilt om och när politikerna beslutar enligt Sjöstrands förslag. Vi har en planering som ska kunna möta också en sådan situation, men skulle väldigt många sluta samtidigt blir det förstås bekymmer. I så fall får vi exempelvis satsa på att hyra in fler lärare från räddningstjänsterna. Vad händer med den tvååriga eftergymnasiala utbildningen Skydd mot olyckor (SMO)? Vi ska göra allt för att de SMO-are som finns i systemet i dag kan gå klart på den skola de börjat. De som började utbildningen 2007 på någon av de hotade skolorna kan komma att beröras, men i så fall erbjuds eleverna förflyttning till Sandö eller Revinge där SMO-utbildning ska bedrivas i fortsättningen. Ett alternativ kan också vara distansutbildning, säger Stefan Lundqvist. Vi måste ha beredskap att klara utbildningen Gunnarsson STIG DAHLÉN ska man kunna förklara för personalen, när verksamheten på skolorna är i full gång och nya uppgifter väntar i morgon. Det är fullt naturligt att medarbetarna inte kan acceptera att man föreslås för avveckling. Det är samtidigt viktigt att poängtera att Sjöstrands utredning är ett förslag som vi i verket och andra remissinstanser nu ska lämna synpunkter på. I vårt remissvar kommer vi bland annat att trycka på den osäkerhet som finns kring att andra aktörer ska ta över och hur den osäkerheten bör hanteras.

Sirenen Nr 4 juni 2007 nya myndigheten 5 Oro i branschen för den framtida utbildningen Oron är utbredd i kommunerna att utbildningen av räddningstjänstens personal påverkas negativt om Mats Sjöstrands utredningsförslag förverkligas. Särskilt gäller det de första åren efter nya verkets bildande, enligt förslaget den 1 juli 2008. Kenneth Carlsson Smedjebacken ordf Brandmännens Riksförbund 1 Vi är väldigt bekymrade över förslaget. Framför allt att man ska lägga ut utbildningar utanför skolorna. Jag tror inte att man kan kvalitetssäkra utbildningen, vi riskerar att komma tillbaka till som det var före skolornas tillkomst 1986. Visst måste man anpassa efter studievolymen, men Sjöstrand går för långt när han vill lägga ner två skolor. Utbildningen som den bedrivs i dag är i stort sett bra. Våra medlemmar är väldigt nöjda. Jag ser inte privata aktörer som ett alternativ. 2 Spontant tycker jag att verksledningen ska finnas så nära verksamheten som möjligt. Vi är ett modernt samhälle med moderna kommunikationer. Därför finns det inga hållbara argument för Sjöstrands förslag att placera verksledningen i Stockholm. I utredningen saknar jag frågan om tillsyn. Det känns som om kommunerna lämnas vind för våg. Bengt Carlsson räddningschef, Torsby ordförande Glesbygdsklubben 1 Risken är stor att vi kommer tillbaka till tiden före 1986. Jag tänker i första hand på utbildningen av deltidsbrandmän, där vi i dag har ett bra kvalitetsmått. De flesta kommuner låter sina nyanställda gå på räddningsskola. Lägger man ut på andra aktörer vet vi inte hur kostnaden blir, ej heller lokaliseringen. Utredaren har bara jobbat med hypotetser. Om detta inte blir en stor marknad står vi där med skägget i brevlådan. Miljöaspeketen är också viktig. Räddningsverket har satsat mycket på miljöcertfiering. Tar andra över blir det en större spridning på miljöklassningen än på de fyra räddningsskolorna. 2 Det är inte bra om man splittar en sådan här verksamhet. Viktigt att ha huvuddelen av verksamheten nära verksledningen. Kan inte se att det att det skulle vara någon fördel att lägga myndigheten i Stockholm. Tommy Ekstrand räddningschef Uppsala 1 Den framtida kompetensförsörjningen gör mig bekymrad. Jag hoppas verkligen att utredaren tänkt till när han talar om att andra aktörer kan ta över delar av utbildningen. Jag tvivlar på att det finns sådana aktörer som snabbt kan leverera en fullgod utbildning. 2 Det rimmar dåligt med tidigare utflyttningar från Stockholm att plötsligt placera verksledningen för den nya myndigheten i Stockholm och kärnverksamheterna i Värmland. De nödvändiga kontakterna med regeringen och andra i Stockholm kan man lösa ändå. Jörgen Hallberg räddningschef Värnamo 1 Positivt att man närmar sig högskolevärlden, men det får inte bli på bekostnad av kunskaperna på våra skolor. Risken är stor att med nedläggning av två skolor försvinner en hel del av den kompetens som varit så bred och ett signum för svensk räddningstjänst. 2 Jag vill ha en myndighet på samma ort. Ska verket jobba med en del i Stockholm och en i Karlstad är risken stor att man bevarar en hel del av det gamla och att saker och ting fortsätter trilla mellan stolarna. Vilken ort som väljs har mindre betydelse. Cecilia Uneram räddningschef Västra Sörmlands räddningstjänst Sirenens enkät bland ett antal företrädare för branschen visar också att de flesta tycker att det är en fördel eller viktigt att verkets ledning och huvuddelen av verksamheten finns på samma ort. Vilken ort har mindre betydelse. 1 Det finns stora möjligheter att utveckla utbildningsområdet. Vi har länge varit bortskämda med att Räddningsverket erbjudit oss bra och relevanta utbildningar, det har bara varit att svälja det som serverats. Nu får vi kanske möjlighet att slipa ännu mer på vår egen utbildningspotential och samarbeta mellan kårer och regioner. Men hinns det verkligen med att få fram nya utbildningsalternativ så snabbt som det är tänkt? 2 Vet i nuläget för lite för att kunna svara. Ingemar Larsson 1:e vice ordförande Svenska brandbefälets Riksförbund 1 Jag är för dåligt påläst för att våga svara. 2 Jag har aldrig tyckt om att man skapar avstånd mellan ledningen och den fysiska verksamheten. Sjöstrand borde ha lärt av historien att detta inte är bra. Titta gärna på Volvo, de har koncernledningen där verksamheten finns. Viktigt att den nya myndigheten placeras på samma plats och det behöver inte vara dyrorten Stockholm. Karin Jämtin (s) brand- och räddningsnämnden, Stockholm 1 Det finns ett jättebehov av att rekrytera nyutbildad räddningstjänstpersonal i Stockholmsområdet, jag är djupt oroad över att man väljer att ta bort skolan i Rosersberg. Dessutom är det viktigt att vi har en räddningsskola i närheten av Stockholm, med tanke på det ständiga behovet av vidareutbildning. 2 Spontant verkar det väldigt opraktiskt med ledning och stora delar av verksamheten på olika håll. Jag är tveksam till den idén. Jag kan förstå den politiska vinsten med att placera ledningen i huvudstaden, men frågan är om det är bra för själva verksamheten. Gunnar Bergström försvarsdirektör Örebro 1 I det korta perspektivet kan förslaget leda till fördyrade omkostnader för kommunerna, att färre skickas på utbildning och att kompetensen går ner. På längre sikt kan effekten bli positiv genom att branschen tvingas hitta andra lösningar och det kan driva på utvecklingen. 2 Det viktigaste är att nya myndigheten verkar för ett helhetskoncept och att nuvarande gränser suddas ut. Definitivt blir det svårare att nå dit om verksledning och stora delar av verksamheten finns på olika håll. Sirenen ställde de här två frågorna: 1 Hur ser du på de föreslagna förändringarna på utbildningsområdet? 2 Har det någon betydelse var verksledningen i nya myndigheten är placerad? Bengt-Arne Nebrelius räddningschef Sydöstra Skåne 1 Man är orolig, framförallt för deltidsbrandmännens utbildning. Det har byggts upp ett fint utbildningssystem sen 1986. Hur går det med vidareutbildningen? Hur blir det med kvalitén i framtiden? Om vi ska ha en likvärdig räddningstjänst i landet, hur kan det säkerställas om vi inte har en lika utbildning? 2 Det är bra om verksamhet och ledning sitter tillsammans, men placeringsorten är inte viktig för mig. Kerstin Ekman (fp) förbundsfullmäktige, Räddningstjänsten Storgöteborg 1 Det har ju fungerat bra som det gjort. Vad kommer man att vinna på Sjöstrands förslag? Jag vet inte, men innan man genomför det här måste man vara helt övertygad om att det kommer att leda till förbättringar. 2 Jag är i princip emot att allt ska koncentreras till Stockhom, det är viktigt att hela Sverige lever. Men i det här fallet finns det mycket tydliga sakskäl för att placera verksledningen på den ort där huvuddelen av verksamheten ska bedrivas. Man jobbar mycket bättre om ledning, staber och annat finns där verksamheten finns. Lars-Göran Uddholm stf räddningschef Södertörn 1 Jag är förvånad att utbildningen är kvar inom myndigheten, trodde den skulle hamna i det ordinarie utbildningssystemet. Utbildningen börjar bli bra nu. Man måste förstås kvalitetssäkra om utbildningen läggs ut på andra. Vi kan tänka oss ta över delar av utbildningen, kanske i samarbete med högskolan. Åke Jacobsson stadsdirektör Göteborg f d räddningschef, Göteborg 1 Principiellt tycker jag det är ett riktigt resonemang. Det som är viktigt är att beställaren kvalitetssäkrar utbudet. Sen känner jag självklart en viss tveksamhet för de mer centrala delarna av räddningstjänstens kompetens, brandmännens grundutbildning, räddningsledarutbildningen och liknande. Jag är inte säker på att det är så attraktivt, det är en liten nisch som ställer krav på speciella utbildningsanläggningar som är dyra. Jag är rädd att man lämnar ut sig till en marknad som inte är så lukrativ. 2 Det är en intern fråga som organisationskommittén får ta tag i. Jag kan förstå att det diskuteras i de berörda myndigheterna. Vi kunder vill bara kunna mäta resultatet. Jag har däremot förstått att man vill lägga ned NCO och det ger mig väldigt negativa vibbar. NCO har levererat produkter som är användbara i praktiken. Jag blir ledsen om detta nu ska integreras och suddas ut. Vi är i stort behov av deras stöd. Jag tycker att man kunde tänka tvärtom och profilera NCO. Conny Jansson kommunchef Västervik f d räddningschef, Västervik 1 Det som har varit bra med Räddningsverket är att verket gett utbildningen och teknikutvecklingen ett lyft. Det måste också den nya myndigheten garantera. Samhället måste också ta ansvar för kvalitén på utbildningen, att den blir lika hög i hela landet. Det får inte skilja i kvalité på utbildningen mellan brandmän från olika kommuner, då kommer gemensamma insatser i framtiden att försvåras. 2. En sammanhållen ledning måste vara det bästa. Vad jag förstår av utredningen ska den nya myndigheten ta över mycket av KBMs nuvarande verksamhet och då är för mig Stockholm bäst platsen. Det gäller att finnas nära andra samverkande myndigheter och inte minst regeringskansliet. Börje Johansson räddningchef Vännäs 1 Jag hoppas det blir mindre teori än praktik, mer grundläggande kunskaper. Det är viktigt att vi får bra kvalité på utbildningen, vem som driver den spelar mindre roll.

nya myndigheten Sirenen Nr 4 juni 2007 Statssekreteraren besökte Räddningsverket Regeringen beslutar om nya myndigheten i höst Jag var generaldirektör i två och ett halvt år för Bolagsverket i Sundsvall och lärde mig då att det fanns många fördelar med att ha myndigheten utanför Stockholm. Det sa HG Wessberg, statssekreterare, när han mötte Räddningsverkets personal. Wessberg är försvarsminister Mikael Odenbergs närmaste medarbetare i försvarsdepartementet. En person med stort inflytande när det gäller bland annat hur regeringen ska hantera remisssvaren till Sjöstrands utredning om en ny myndighet och därefter utforma en proposition som underlag för riksdagsbeslut. Wessberg avsatte en heldag 8 juni för att besöka Räddningsverket. Under en knapp timme mötte han verkets personal, berättade om sin syn på samhällets säkerhet och svarade på informationschefen Katarina Rydbergs frågor. Effekten är solklart helt avgörande för beslutet var den nya myndighetens ledning ska finnas, sa statssekreterare HG Wessberg. Enligt Räddningsverkets chef Göran Gunnarsson blir det effektivast i Karlstad. HG står för Hans Gustaf, men nuförtiden tituleras han alltid HG. I sitt möte med Räddningsverkets personal visade han prov på både humor och en i dessa sammanhang ovanlig självdistans. Givetvis kretsade både hans anförande och frågorna kring utredningen om en ny myndighet. När den nya regeringen tillträdde pågick två utredningar på området. Vi valde att låta Sjöstrands utredning om ny myndighet fortsätta utan tilläggsdirektiv. Det förekom ingen som helst styrning från regeringens sida. Däremot lade vi ner utredningen om krisledande myndighet. Vår uppfattning är att regeringen aldrig kan abdikera från ansvaret att leda i kris. Wessberg sa att de frågor som är aktuella i utredningen om ny myndighet har fått ökad betydelse: Samhällets säkerhet och robusthet blir allt viktigare, därför blir de också högre prioriterade politiskt. Remisstiden för utredningen om ny myndighet pågår fram till 8 september. 140 remissinstanser har uppmanats tycka till. Vi har ett öppet sinne inför remissinstanserna. Kommunernas synpunkter är viktiga i remissrundan. Av erfarenhet vet jag att kommuner har svårt att leverera genomtänkta förslag under sommaren, därför har vi gett extra tid. När kommer beslut? Vi kommer att fatta ett beslut under hösten, det är jag övertygad om. Om det blir en ny myndighet får vi gå vidare med en organisationskommitté. Tekniskt hade det varit möjligt att ta beslutet i budgetproppen, men jag tror inte på det. Min gissning är att det blir någonstans mitt i hösten. När kan den nya myndigheten börja arbeta? 1 juli 2008 vore att föredra, men det kan man inte säga säkert i nuläget. Vilka kriterier väger tyngst vid en lokalisering? Effekten är solklart helt avgörande var den nya myndigheten ska finnas och hur den ska ledas. Det är en komplex och viktig fråga. Jag var generaldirektör under två och ett halvt år för Bolagsverket i Sundsvall och jag lärde mej då att det fanns många fördelar att ha myndigheten utanför Stockholm. Det var positivt att ha organisation samlad. Men visst går det även att hantera en situation där verksamheter finns på olika platser. Hur påverkar det effekten att ha verksledning på en ort och huvuddelen av verksamheten på en annan? Detta är en fråga vi kommer att fästa stor vikt vid och där vi kommer att lyssna mycket på remissinstanserna. Sjöstrand vill lägga ner mer än halva skolverksamheten för att marknaden inte räcker till. Hur kan man då få andra aktörer att gå in? Privata aktörer brukar vara duktiga på att skapa verksamhet på många sätt. De är ofta duktiga på att anpassa sig. Visst kan det bli en svår process att komma igång snabbt, men inte omöjlig. Visste Göran Gunnarsson inte tidigare att han knappast är aktuell som chef för nya myndigheten fick han klart besked av statssekreteraren när frågan om ny myndighetskultur kom upp: Det är viktigt att det skapas en ny kultur i en ny myndighet. Blir det en ny myndighet är chefsfrågan mycket viktig. I första hand måste vi hitta rätt person, en person som kan vara med och bygga nytt och som inte har sin förankring i någon av de gamla myndigheterna. Hur bryter man gamla kulturer? Det räcker inte med att byta namn och sätta upp andra skyltar på fasaden. Man måste bygga nytt från grunden. Ser du någon vision för den nya myndigheten? Den ska vara så bra att personalen vill jobba kvar och den ska ge människor i Sverige känslan av säkerhet och trygghet. Vi har goda förutsättningar för att skapa detta, det är viktigare än någonsin. STIG DAHLÉN Avsikten är att höja kvalitén på utbildningen, inte att sänka den NORRKÖPING. Det är lättare att hitta nya utbildare i Stockholm och Göteborg. Det nämnde utredningssekreterare Anders Hermansson som ett skäl till att skolorna i Rosersberg och Skövde föreslås att läggas ner. Hermansson berättade om utredningsförslaget för den nya säkerhetsmyndigheten på Brand 2007 i Norrköping. Mycket kom att handla om utbildningen, vilket Hermansson också erkände var den svåraste frågan att utreda. Förslaget är att lägga ner två av Räddningsverkets skolor och samtidigt ge möjlighet för nya utbildare att etablera sig. I den omedelbara diskussionen efter att Mats Sjöstrands utredning presenterats angavs att man tagit stora regionalpolitiska hänsyn i förslaget. Men nu pratade Anders Hermansson också om större utsikter till utveckling i de två storstadsområdena Stockholm och Göteborg. Där är störst möjlighet att andra alternativ till utbildning uppstår, sade Hermansson. I förslaget sägs att skolorna i Rosersberg och Skövde bör läggas ner så fort som möjligt. Hur snabbt kan det gå utan att det blir problem att genomföra utbildning? Det måste vi titta på. Det viktiga är att bestämma sig för att ställa om verksamheten och att sedan göra det så fort som möjligt. Har ni uppfattningen att det finns andra utbildare som står och väntar på chansen? Räddningsverket använder redan i dag många konsulter i sina utbildningar, så nog finns det andra aktörer. Utveckling av distansutbildning nämns också i utredningen. De som jobbar med utbildning säger att distansutbildning kräver både mer pengar och lärare. Anders Hermansson Samtidigt försvinner utbildningsplatser. Jag förstår att lärare är oroliga för utbildningen, det är ett sundhetstecken. Men vår avsikt är inte att sänka kvalitén utan att höja den. Distansutbildning ger ytterligare möjligheter att ta in fler aktörer. Och för praktiska övningar råder ingen nationell brist på övningsfält. Anders Hermansson anser att distansutbildning tveklöst kommer mer och mer och att det ger ökade möjligheter för alla i hela landet att skaffa den utbildning man vill ha. Om en region har långt till viss utbildning är det risk att man tappar den kompetensen. Det problemet har vi sett med att det varit svårt att få brandingenjörer till Norrland. Det har framförts kritik mot att utredningen tagit regionalpolitiska hänsyn, att det inte borde vara ett ställningstagande för utredaren utan för politikerna. Vi har utgått från beslut som tidigare tagits. Ska man tolka det som att det är ingen idé att lägga förslag som ändå inte blir verklighet? Det var du som sa det. PER LARSSON