SVALLVÅG Sverige - alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Björn Södahl Projektledare Lighthouse Maritime Competence Centre
Svensk maritim sektor historik Fram till 1970-talet - ledande sjöfarts- och varvsnation Därefter oljekris, överkapacitet och konkurrens från Asien 2000-talet varven borta, krympande flotta, fragmenterad näring, men. Ledande nischaktörer, betydande ekonomi, stark kompetens, och... STOR POTENTIAL!
Maritima sektorn initiativ 2005 Lighthouse maritimt kompetenscentrum - SRF, Chalmers, GU/Handels, Vinnova, Sjöfartsverket, VGR 2009 Svensk maritim strategi Sjöfartssforum 152 aktörer 2011 Sveriges Redareförening - Forskningsstrategi 2011 Swedish Maritime Reasearch Agenda SMRA Sjöfartsverket, akademi, näring 2011 Klusterstudier VGR, Vinnova Waterborne European Technology Platform - Vision 2020, WSRA, WIRM - Waterborne Declaration FP8, Horizon 2020
Den maritima strategiprocessen, syfte och mål Samverkan och samarbete En maritim näring Eget ansvar för näringsutvecklingen Långsiktig maritim strategi och goda utvecklingsmöjligheter Gemensam kommunikation av övergripande budskap Ökad sjöfart (inlands-, kust- och närsjöfart) & ökad intermodalitet Start 2009 Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden
Det maritima klustret och den maritima näringen Rederier och sjöanställda Hamnföretag Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden
En utvecklingsprocess för hela klustret Fokuserar på möjligheter för att skapa utveckling och vinnare! Analys och strategi - vision, mål, värden Handlingsplaner Genomförande Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden
Fas 2 Strategiprocessens sju fokusgrupper Konkurrensvillkor, Kristofer Andrén, Sjöfartskonsult Närsjöfart och inrikes sjöfart, Bertil Arvidsson, BACAB Infrastruktur och intermodalitet, Erik Froste, Södertälje Hamn Informationshantering, Per-Erik Holmberg, Viktoriainstitutet Hållbar värdetillväxt, Jaak Meri, Sjöfartsverket Kunskap och innovation, Björn Södahl, Chalmers Kommunikation och samverkan, Anna Hammargren, Sjöfartsforum Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden
Fokusgrupper - handlingsplaner Avslutande seminarium 8 nov FOLDRAR PRESENTERAR HANDLINGS- PLANERNA www.maritimeforum.se Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden
SMRA mål och strategier Långsiktiga mål för svensk maritim FoI är att: Bidra till stärkt konkurrenskraft inom sjöfarten. Tillvarata maritima möjligheter och skapa synergier avseende utvecklingen av sjöfarten. Ge Sverige en särställning inom sjöfartsområdet genom FoI som bidrar till effektivare, säkrare och miljövänlig sjöfart. Bidra till en effektivare integrering av sjöfarten i transportsystemet. Utvecklad svensk resurs- och kompetensbas för maritim FoI. Strategier för att uppnå de långsiktiga målen är att: Säkerställa en effektiv samordning och en ökning av det offentligas satsningar på sjöfarten. Stärka och utveckla det maritima FoI-arbetet genom ökad samverkan inom sjöfartsklustret. Utveckla ett nära samarbete med övrig sjöfartsforskning inom EU, men även utanför.
SMRA Forsknings- och samverkansområden Sjöfartens externa förutsättningar och ekonomiska kompetenser. Internationellt och nationellt förändringsarbete av normer och regler. Juridiska, Kompetens- och kapacitetsfrågor Ökning av svensk sjöfartsnärings innovationskapacitet, sjöfartsklustrets marknadsmedvetenhet, kontaktnät och närvaro. Inrättande av innovationsvänliga klimat genom t.ex. innovationsrace och andra utlysningar, Lighthouse, utbildnings- och forskningsinstitutioner, doktorander och examensprojekt, säkrad kompetensförsörjning och virtuell laboratoriemiljö. Uthålliga maritima transporter och miljö Internationella och nationella miljökvalitetsmål, forskningssamordning för fartygen, klimatsmart energiutnyttjande, sjöfartens miljöpåverkan, fartygsdesign, skrov och framdrivning, motorer och avgaser, alternativa bränslen, utveckling och integrering av förnybar energi ombord på fartyg och vid kaj. Stärkt båtliv och turism genom ökat miljösamarbete och miljömedvetenhet, nollfartyg utan utsläpp. Sjösäkerhet Human factors och HRM, robusta positioneringssystem, utbildning, stöd för operation och manövrering, sjöfolks sociala och operativa miljöer, systematiskt arbetsmiljöarbete, människa/teknik/organisation, nationellt och internationellt förändringsarbete av normer och regler, framtida behov av effektiva informationssystem för sjöräddning. Infrastruktur och teknik Kustsjöfart, noder, hamnar och Dry ports, dokumentation, intermodalitet för gemensamma transportsystem, sjömotorvägar, radio, tele, satellitnavigering, automatiska identifieringssystem, radar m.m., standardiseringsarbete, processharmonisering, storsjöfart och närsjöfart, utrustning och system, miljöindex, kommersialisering av marin informationsteknik samt fullskaledemonstrationer av nya koncept e-maritime Intelligenta transportsystem (ITS), moderna kommunikationssystem, minskad administrativ merbörda, e- navigation, en enda kontaktpunkt hos myndigheter, handelsförenklande åtgärder samt trafik- och ruttoptimering Vintersjöfart / arktiska frågor Arktisk och kallklimat teknologi samt teknikutveckling, klassificering, beräkningar och modeller för isbildning, effekter och påverkan, maritimt miljöskyddsarbete i Arktis.
Maritima sektorn hållbart värdeskapande Branschområde Värdeskapande Miljöpåverkan, mm Anställda Omsättn. Nytta Ex, Emissioner Leverantör av transporttjänster för passagerare och gods lokal, nationell, regional, kontinental och internationell sjöfart 27500 (170 300) 61160 (315 055) Paxkm, Tonkm per år ton CO2 per år NOx, SOx, PM Leverantör av energi hittills huvudsakligen fossila bränslen, men i ökande grad förnybar energi såsom vind, vågor, tidvatten Leverantör av födoämnen fisk, skaldjur, mm (denna del av den maritima näringen har tillsvidare exkluderats från strategiarbetet)?? KWh per år ton CO2 per år 2500 1340 Ton/år ton CO2 per år Leverantör av rekreation kryssningar/sightseeing, fritidsbåtar, kustnära rekreationsanläggningar, vattensporter, osv 157000 235500? ton CO2 per år Summa antal, MSEK 187000 357100* 298000 612614*?
Maritime transportation interfaces and system levels Logistics Customer demand Frequency? Transportation combinations/options Punctuality? Route optimization Schedule optimization Sustainability? A Other transport mode X Port Z Port Y Other transport mode B Energy Systems Concept Hull/propulsion Structure/materials Cargo handling/intermodality Navigation/manoeuvring Energy sources Energy transformation technologies Energy system efficiency LNG/Methane? Methanol/DME? Hybrids? Fuel cells? Emission performance/treatment Multihulls? Composites? Harbour turnaround? Modal interfacing?
Transportation performance aspects and value chain Competitiveness/ Sustainability KPI System Level Transportation Efficiency Environmental Performance Safety Performance /Risk control Health Performance Cost Door-to-door Logistics (A->B) Per unit Energy consumption Delivery time Frequency Capacity Flexibility Reliability Per unit Emissions per unit CO2 SOx NOx PM..? Per unit Casualties casualties Damage Per unit Inhaled Particles Noise Per unit Euro Transportation Concept (X->Y) Energy Systems (Z) Trade-offs?
Example: Älvis the Climate Smart River Shuttle Some results: Abt 30% displacement compared to existing solution Abt 10% power requirement compared to existing solution Electric propulsion no emissions to air
Svallvåg några viktiga frågor Definiera och förstå begreppet innovation Synliggöra den maritima sektorns nuvarande värdeskapande och dess befintliga värdekedjor Identifiera sektorns potential i NYTT värdeskapande och NYA värdekedjor exvis i gränssnittet maritimt (teknologi) marint (biologi) Samsyn kring avvägning inkludering prioritering Samverkan med generiska och angränsande områden, initiativ
Relevanta agendor, exempel Lättvikt Logistik Produktion Innovation Säkerhet Energi
Svallvåg - genomförandeplan Konstituering Definition Insamling Analys Formulering Rapportering 1 Sep 1 Okt 1 Feb 15 Mar 29 Mar Projektfas Referens gruppsmöte Milstolpe
Besök oss på : svallvag.se