Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Relevanta dokument
Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

I två lägenheter med öppen spis har mätningar utförts dels med spis otätad men med stängt spjäll och dels med tätad spis och stängt spjäll.

Maskinkajen 3, Göteborg

Inverkan av skruvhål i PE-folie i vägg med WarmFiber cellulosa lösullsisolering

LUFTTÄTHETSPROVNINGSRAPPORT

Ett småhus är ett bostadshus som innehåller högst två bostäder. En bostad i ett hus med minst tre bostäder kallar vi lägenhet.

Så här mäter du bostaden

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Täta Hus varför och hur man bygger lufttätt

Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner?

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Skatteverket Att: Pia Blank Thörnroos

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Lufttäta byggnader Hur åstadkommer man dem? Hur följer man upp dem? Hur är långtidsegenskaperna?

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

Termografisk Besiktningsrapport

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA KNUTBY

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energiberäkning för ett 128kvm enplanshus på platta

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg Författare Anna Vesterberg

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunnskullen 9

UTLÅTANDE ÖVER BESIKTNING GOIN AB YSTADS KOMMUN BRF PORTALEN I YSTAD THERMOGRAFERING AV LÄGENHETER OCH VIND M M

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Runmästaren 14

Inför inspektionen boka följande instrument :

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Termografering. Märsta, Ölsta 3:33. Termograferingsdag Carl-Jonas Nordensved, SBR 62083

Bilaga 7: Metodval och tätning inför lufttäthetsmätning

Energideklaration sammanställning

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Resultat från energiberäkning

Areamätning. Erfarenhet och flexibilitet

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Telefon:

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Vario Bond. Högpresterande, lufttät och överspacklingsbar skarvtejp för fönster, dörrar och andra anslutningar mellan trä och betong eller murverk.

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Sulvägen 31, Solberga - Täthetsprovning av frånluftskanaler

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Henåns skola. Ventilationen och inomhusklimatet. Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company. Historik - framtid

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ekollonet 7

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Söra 1:71

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

TERMOGRAFERING AV FÖNSTER

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

Telefon:

ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Backen 1:25, Ödskölt Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 17515

RAPPORT Täthetsprovning Jämförelse och utvärdering av tre metoder för täthetsprovning av flerbostadshus. SBUF, Veidekke och WSP

Administrativa uppgifter

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

Resultat från energiberäkning

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Renovering och tilläggsisolering

Byggnadstermografering Beckasinvägen 16

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

villa solgläntan Klimatsmart Miljövänligt och energisnålt boende Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter.

Fuktskador på vindar - kondensskador

LUFTTÄTNING MED TEJP INTE HELT PROBLEMFRITT

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Energianalys/Energideklaration

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Transkript:

Gudö 3:551 2015-10-20 Sid 1 av 7 av klimatskal Gudö 3:551 Uppdragsgivare: Stefan Evertson

2015-10-20 Sid 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Lufttäthet 4 Redovisning av lufttäthet 4 Hur stora är otätheterna? 4 Generellt om fastigheten 4 Indata 5 Mätutrustning 5 Mätningens genomförande 5 Provningsförhållanden 5 Resultat 6 6 Termografering 7

2015-10-20 Sid 3 av 7 Sammanfattning Riktvärdet på lufttätheten enligt branschpraxis ligger kring ett läckage av 0,4 till 0,8 liter per sekund och omslutande area, A om vid 50 Pa tryckskillnad. Metoden som används finns beskriven i standarden SS-EN-13829. Passivhus bör ligga under 0,3 l/s/kvm @ 50 Pa. Lufttätheten redovisas på olika sätt enligt tabellen nedan: 7P1-11 Mängd Mål Uppmätt Enhet Resultat A om 0,3 0,26 l/s/kvm @50Pa OK! A skal 0,3 0,26 l/s/kvm @50Pa OK! Luftomsättning per h @50 Pa 0,81 omsättningar per timme @50Pa A temp 0,60 l/s/kvm @50 Pa Slutsatsen är att fastigheten uppvisar en god lufttäthet. Linköping oktober 2015 Per Karnehed Civilingenjör Fuktsakkunnig och certifierad Energiexpert

2015-10-20 Sid 4 av 7 Bakgrund Lufttäthet För att en byggnad ska vara fuktsäker samt erhålla den beräknade energiförbrukningen krävs att klimatskalet är lufttätt. Ett sätt att verifiera klimatskalets lufttäthet är att sätta byggnaden under över- respektive undertryck och mäta hur många liter luft per sekund som krävs för att erhålla vald tryckskillnad, normalt 50 Pa, inomhus gentemot utomhusluften. Detta genomförs med en så kallad Blower-Door utrustning. Redovisning av lufttäthet Mätresultatet av lufttätheten redovisas i en tabell där det uppmätta läckaget i liter per sekund delas med olika areor eller volymer. Läckaget redovisas med index @50 som berättar att provtryckningen skett vid 50 Pa tryckskillnad inne mot ute. BBR anger att klimatskalets täthet ska relateras till arean av klimatskalets invändiga yta som angränsar mot mark och uteluft eller andra utrymmen som inte hålls uppvärmda till över 10. Denna area kallas A om. Hus byggda enligt BBR bör ha ett läckage understigande 0,6 l/s m 2 vid 50 Pa tryckskillnad mätt på A om för att inte få fuktrelaterade skador eller hög energiförbrukning. Så kallade Passivhus bör ligga under 0,3 l/s m 2 @50Pa mätt på A om. sker däremot i en volym som ibland avgränsas av både mark, uteluft och lägenhetsskiljande väggar, tak eller golv mot andra varma utrymmen. Denna avgränsande yta benämner vi A skal. A temp motsvarar den yta som används för att ange en byggnads energibehov i så kallade Energideklarationer. Här medräknas innerväggar, trapphål etc. Hur stora är otätheterna? Vid normal drift av fastigheten är det sällan 50 Pa tryckskillnad mellan inne och ute. I Kanada relateras det uppmätta läckageflödet till en tänkt otäthet i byggnaden vid tryckskillnaden 10 Pa, det så kallade EqLA. Värdet redovisas i cm 2 @10Pa. Värdet ger en bra föreställning för att visa hur stor otätheten i klimatskalet egentligen är när fastigheten används på normalt sätt. Motsvarande storlek på hålet i klimatskalet vid 4 Pa tryckskillnad benämns EfLA och redovisas i cm 2. Generellt om fastigheten Huset är ett prefabricerat trähus som levererats med färdiga väggelement från Myresjöhus. Sammanfogning av byggelementen har sedan skett på plats.

2015-10-20 Sid 5 av 7 Indata Mätutrustning Lufttäthet mäts med en Blower-Door av märket Retrotec 1000. Termografering utförs med en värmekamera av märket Flir e6. Lufthastigheten mäts med en varmtrådsanemometer av märket Testo 425. Temperatur och luftfuktighet mäts med en hygrometer av märket Kimo HD 100. Mätningens genomförande Samtliga dörrar och fönster stängdes. Ventilationskanaler tejpades igen. I en dörröppning monteras Blower Door utrustningen i en aluminiumram. Provningsförhållanden Temp inne: 20 Temp ute: 8 Vind: 2 m/s RF inne: - - - % RF ute: - - - % Mätningen utfördes mellan klockan 10:00 och 13:00 den 20/10 2015.

2015-10-20 Sid 6 av 7 Resultat A om = A skal = A temp = Referensytor Area av klimatskal mot mark och uteluft: (Invändig yta mot kalla utrymmen, mark eller uteluft) Area av tak, vägg och golv som avgränsar den provtryckta volymen (Invändig yta mot alla angränsande utrymmen) Area av golvyta där temp > 10 (Ytan av innerväggar, trappor, schakt odyl inräknas) 352 kvm 352 kvm 150 kvm V = Invändig uppvärmd volym som provtrycks 400 m3 Tryck l/s läckfaktor l/s/kvm A om läckfaktor l/s/kvm A skal läckfaktor l/s/kvm Atemp luftomsättning per timme u50 89 0,25 @50 0,25 @50 0,59 @50 0,80 @50 ö50 92 0,26 @50 0,26 @50 0,61 @50 0,83 @50 m50 91 0,26 @50 0,26 @50 0,60 @50 0,81 @50 EqLA @10 129 cm2 (Så här stort hål vid 10 Pa) EfLA @4 68 cm2 (Så här stort hål vid 4 Pa) Luftläckage l/s vid angiven tryckskillnad 20 Pa 30 Pa 40 Pa 50 Pa 60 Pa Undertryck 42 60 76 89 103 Övertryck 45 63 78 92 104 Medel 44 62 77 91 104

2015-10-20 Sid 7 av 7 Termografering Vid provtryckning med undertryck utfördes även termografering av klimatskalet. Inga större avvikelser som kan hänföras till bristande montering eller utförande kunde noteras.