DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

Relevanta dokument
Kateterisering av urinblåsan (man)

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Så här används SpeediCath Compact Set

Användarguide REN intermittent kateterisering

2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING

Urinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation

Blåstömningshjälp för män. Blåstömning med hjälp av RIK-metoden

Blåstömningshjälp för män. Blåstömning med hjälp av RIK-metoden

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Användarguide REN intermittent kateterisering

Normalt är urinen steril

Blåstömningshjälp. för kvinnor Blåstömning med hjälp av RIK-metoden

Kvarvarande urinkateter. Patientinformation

Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera

Effektiv GAG-ersättning SJÄLVKATETERISERING SJÄLVKATERISERING

Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

A N V Ä N D A R G U I D E

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad

DELEGERING SONDHANTERING

Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting

TAPPNINGSKATETERAR

Värt att veta om urinvägsinfektion

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek

Självkateterisering MAN. ett annat sätt att kissa. För dig som är.

Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

KAD-bara när det behövs

REN INTERMITTENT KATETERISERING. för dig som är kvinna

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Riktlinje för god inkontinensvård

Användarguide. Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric

4 Intermittent självkateterisering

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg

Kvinnor som har menstruation eller kraftiga flytningar, kan ge urinprov, men ombeds sätta in en ny tampong innan provtagningen.

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd :43:03

REN INTERMITTENT KATETERISERING

Det tarmslem som normalt bildas i tarmen finns även på och i stomin. Tarmens peristaltiska rörelser gör att stomins storlek kan variera något.

DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

Urinläckage hos män Urindroppsamlare (uridom)

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Tappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

Kateterjournalen - Dokumentation i Melior

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

MANUS KAD bara när det behövs

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. Solutions with you in mind

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR)

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

BCG-medac Behandling med BCG-medac

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Blås- och bäckenbottenträning

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Information till dig som är ovän med din prostata

Formulär absorberande produkter /användare

RIKTLINJE INKONTINENSHJÄLPMEDEL. vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens. Hjälpmedel Dalarna och Dalarnas Kommuner

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Wellspect HealthCare Box Mölndal

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Vad är LUTS och hur kan det behandlas?

Okt Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Livet är bättre när du har kontroll. Låt inte urinblåsan ta kontollen över dig längre

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

VAD ÄR LUTS. och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen.

Patientinformation bäckenbottenträning

Självkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är.

CoreTherm värmebehandling

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Vårdhygien rutin och ansvar

Katetrisering av urinvägarna

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

NEFROSTOMI Information och tips!

Transkript:

DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Ren intermittent kateterisering (RIK) Kateterbehandling av urinblåsan ordineras av läkare. Vid ren intermittent kateterisering töms urinblåsan regelbundet (intermittent) flera gånger per dygn med en kateter som tas ut efter användandet. Metoden medför vanligen färre symptomgivande urinvägsinfektioner än kvarliggande kateter. Några orsaker till att man inte kan tömma blåsan: neurologiska sjukdomar medfödda missbildningar övertänjd urinblåsa förstorad prostata Kateter En tappningskateter är en engångsprodukt och det finns många olika varianter. Ofta tillverkas katetern i polyuretan och har en hydrofil ytbeläggning. Idag är vanligast med så kallade hydrofila tappningskatetrar som ligger i vätska, klara för att kunna användas direkt, alternativt katetrar där man fyller på vatten för att få en hal yta. Ytbeläggningen gör införandet enklare för användaren. Katetrar i vätska som är klara att användas direkt minskar i vissa fall risken för urinvägsinfektioner. Katetern bör vara tunn för att ha så liten påverkan som möjligt på urinrörets slemhinna, men tillräckligt grov för att ge god avrinning. Grovleken för urinkatetrar anges i Charrière (Ch), vilket anger omkretsen i millimeter Tillvägagångssätt för vårdpersonal Säkerställ att underlivet tvättas 1-2 gånger dagligen och vid avföringsläckage eller större urinläckage. Tvätta även under förhuden. För att undvika att slemhinnorna blir uttorkade bör inte antiseptiskt medel användas. Använd intimtvål eller bara ljummet vatten. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på plastförkläde Ta på handskar

Ta på plastförkläde Så här utför patienten RIK - män Låt först patienten försök kissa själv. Tappningen kan utföras stående, sittande eller liggande Tillämpa basala hygienrutiner Förbered materialet innan patienten blottas (blotta inte patienten mer än nödvändigt). Lägg ett hygienunderlägg under patienten. Inspektera området runt urinrörsmynningen, hårstrå eller konkrement får inte föras in med katetern. Tvätta i så fall med fuktade kompresser (Underlivet behöver inte tvättas inför varje tappning, daglig tvättning räcker OBS! tvätta även under förhuden). Tag ur katetern ur förpackningen och doppa den i gel tuben alt. blötlägg den. Vid liggande tappning: koppla på en urinuppsamlingspåse eller använd en rondskål. Dra tillbaka förhuden och sträck penis upp mot magen, gärna med hjälp av en kompress runt ollonets kant. Detta är viktigt för att urinröret skall rätas ut och underlättar införandet av katetern Undvik att ta längst ut på katetern, håll i den strax nedanför mitten För försiktigt in katetern tills urin börjar rinna, forcera inte! För sedan in den ytterligare några centimeter Vid stående/sittande tappning: vinkla ner katetern över toalettstolen När det slutat rinna dras katetern sakta ut några centimeter, så att urinen som finns i botten av urinblåsan kan rinna ut För att få ut de sista dropparna kan man: - hosta till ett par gånger/ - trycka lätt över urinblåsan/- vrida lite på katetern/- röra lite på sig Dra ut katetern och släng den i papperskorgen, torka ev. runt urinrörsmynningen. För fram förhuden Tvätta händerna Signera insatsen och ev. dokumentera mängden urin. 3

Så här utför patienten RIK - kvinnor Låt först patienten försöka kissa själv. Tappningen kan utföras stående, sittande eller liggande Tillämpa basala hygienrutiner. Förbered materialet innan patienten blottas (blotta inte patienten mer än nödvändigt). Lägg ett hygienunderlägg under patienten. Inspektera området runt urinrörsmynningen, hårstrå eller konkrement får inte föras in med katetern. Tvätta i så fall med fuktade kompresser. (Underlivet behöver inte tvättas inför varje tappning, daglig tvättning räcker). Tag ur katetern ur förpackningen och doppa den i gel tuben alternativt blötlägg den. Vid liggande tappning: koppla på en urinuppsamlingspåse eller använd rondskål. Håll isär blygdläpparna med en kompress. Undvik att ta längst ut på katetern, håll i den strax nedanför mitten För försiktigt in katetern tills det kommer urin, därefter ytterligare cirka en centimeter När urinen slutat rinna drag sakta ut katetern en liten bit För att få ut de sista dropparna kan man: - hosta till ett par gånger/ - trycka lätt över urinblåsan/- vrida lite på katetern/- röra lite på sig Dra ur katetern och släng den i papperskorgen, torka ev. runt urinrörsmynningen. Tvätta händerna Signera insatsen och ev. dokumentera mängden urin. Komplikationer Bakteriuri Bakterier i urinen förekommer hos cirka 50 % av de som kateteriseras intermittent, de flesta utan symtom på urinvägsinfektion. Kontakta sjuksköterskan om patienten får 4

feber, sveda eller trängningar. Infektionssymtom kan yttra sig som förvirring hos äldre. Svårighet att kateterisera Kan bero på ett kramptillstånd i slutningsmuskeln som uppträder vid vissa neurologiska sjukdomar eller skador, prostataförstoring eller annat hinder i urinröret. Vid problem kontakta sjuksköterskan. Blod i urinen eller på katetern Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen eller på katetern som ger en svag men tydlig missfärgning av urinen. Större blödning kännetecknas av tjock urin och koagler. Blod i urin ska alltid rapporteras till sjuksköterskan. 5

Källa: Vårdhandboken. 6

7