E" hälsofrämjande forskningsprojekt med fokus på egenmakt, fysisk ak:vitet och kost Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Göteborgs universitet www.gu.se/howtoact 15-11- 02 www.gu.se Steering group Christel Larsson, Professor in food and nutrition interventions improving food and physical activity habits, dietary assessment Christina Berg, Associate professor in food and nutrition diet, influence of food choices, dietary assessment Eva-Carin Lindgren, Associate professor in sport science physical activity, self-perception, health promotion, empowerment, evaluation of intervention Peter Korp, Associate professor in sociology health promotion, empowerment, discourse analysis Senior researchers Anders Raustorp, Associate professor in physiotherapy physical activity, physical self-esteem, methods to assass physical activity Magnus Lindwall, Professor in sport science with focus on sportpsycology physical activity, motivation, self-esteem and self-concept, psychometry Dean Barker, Associate professor in sport science Physical education, qualitative research methods, teacher/learner perspectives Co-workers Andreas Fröberg, PhD student in sport science (100% in HA) Linus Jonsson, PhD student in sport science (100% in HA) Cristopher Holmberg, PhD student in food and nutrition (1 paper) Maja Wiberger, assistant in food and nutrition Peo Hillman, Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg 1
Utmaningen är inte a, utvärdera konsekvenserna av olika levnadsvanor, utan snarare hur man kan stödja, mo.vera och stärka individer 5ll förändrade och långsik5gt hälsosamma vanor avseende kost och fysisk ak5vitet! 15-11- 02 Att främja hälsa Egenmakt centralt Individen i centrum Medvetandegöra - evidens kring vad som är hälsofrämjande sätter ramar Salutogent perspektiv Fokuserar hälsofrämjande vanor och inställningar. Ej prevention - mäter ej sjukdom eller sjukdomsmarkörer. Balans och välbefinnande ledord 15-11- 02 2
Sy>e Att undersöka hur man kan stödja ungdomar till ökad egenmakt för att nå och vidmakthålla hälsosamma vanor beträffande kost och fysisk aktivitet samt välbefinnande. Med ökad egenmakt menar vi att öka ungdomarnas möjligheter att formulera och påverka hinder och möjligheter till förändring samt stärka deras motivation och tro på egen förmåga att förändra vanor. Rekrytering och urval vid baseline Samtliga i årskurs 7 som närvarade vid rekryteringstillfället i tre olika skolor. 1 interventions skola (n=54) 2 kontroll skolor (n=60) 15-11- 02 3
SES i rekryteringsområdet i jmf med Göteborgs kommun Bostadsområdet Hammarkullen Stadsdelen Angered Göteborgs kommun Medelinkomst, kr 143 500 183 200 263 300 Invånare med utländsk bakgrund, % Hushåll med ekonomiskt stöd, % 84 72 32 28 18 7 Arbetslöshet, % 17 14 7 Valdeltagande, % 62 63 79 Invånare med högre utbildning, % 14 15 33 Urvalsskolorna i jmf med Göterborgs kommun och riket Föräldrar med emergymnasial utbildning, % Meritvärde (10-320) Ej gymnasie- behörighet, % Interven:on Nytorp Kontrollskola Vä"le Kontrollskola Gårdsten Göteborgs kommun Riket 24 31 30 59 56 176 125 184 215 215 44 59 40 15 13 Utländsk bakgrund, % Nyinvandrade, % 92 75 93 34 21 25 18 17 3 4
Autumn 2014 IntervenVon school IntervenVon sub- group IntervenVon school- level Autumn 2016 Individual interviews Focus group interviews (n=10) Baseline 7th grade Food habits Physical acvvity MoVvaVon AWtude to food, body & health Empowerment Weight and height Exploratory studies Change experiences of students and staff etc. QualitaVve and quanvtavve process evaluavon Experience of the intervenvon, barriers and opportunives Midpoint 8th grade Physical acvvity Smaler quesvonnair Focus group interviews Follow- up 9th grade Food habits Physical acvvity MoVvaVon AWtude to food, body & health Empowerment Weight and height 15-11- 02 Control school Evaluation of the recursive cycle Erfarenhet Handling Handling REFLEKTION REFLEKTION 5
INTERVENTION INDIVID/GRUPPNIVÅ MÅL Elevgrupper Undervisning och coaching -Hjälp att hitta mål -Rådgivning -Hjälp att föreslå åtgärder Effekt individnivå Hälsofrämjande syn på och vanor angående Fysisk aktivitet Kost Kropp Resurser Prova, lära och få tillträde till olika aktiviteter (via lärare och studenter vid IKI i hall och kök, sociala medier, samverkan föreningar etc) Underlag åtgärder Förslag skolintervention baserat på idéer, önskemål och behov Prova på ak:viteter Med utgångspunkt från elevers förslag inom ramen för projektet. Specifika mål med prov- på akvviteter. Tydlig koppling Vll helheten. Tydlig koppling mellan tema & verktyg i genomförda akvviteter. Uppföljning av akvviteter. Elevens val VT- 2015 1 d/v under 90 min + 2 besök vid insvtuvonen HT- 2015 1 d/v under 60 min + 2 besök vid insvtuvonen Exampel på ak:viteter ReflekVon och diskussion Utställning Tillaga enklare maträier och provsmakning Website, sociala medier Prov på olika former av fysisk akvvitet FriVdsakVviteter Stegräknare 15-11- 02 6
15-11- 02 Synpunkter på skolmåltiden Vad har vi gjort hittills? Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Baslinjemätning Mid-point mätning Fokusgruppsintervjuer Elevensval indelat i 4 grupper Individuella samtal Heldagsutflykt Vårterminen 2015 Kick-off Vårterminen 2016 Obligatoriska aktiviteter: styrketräning, matlagning, teori kost, teori fysisk aktivitet, möte med kostchef Endpoint mätning Coaching Inga elevensval träffar utan istället enstaka aktiviteter i skolan. Aktiviteter beroende på grupptillhörighet: fotboll, dans, basket, simning, promenader, kampsport. 7
15-11- 02 Fokusgruppsintervjuer Syfte: Syftet med studien var att utforska hur ungdomar i ett multikulturellt område beskriver fysisk aktivitet och mat samt dess relation till hälsa och kroppen. Ungdomarna på interventionsskolan (n=53; pojkar=21 ; flickor=32). Tio stycken intervjuer fyra till sex ungdomar per intervju, varje intervju varade i cirka 70 minuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. 8
Preliminära resultat Genomgående fick vi intrycket av att ungdomarna inte hade reflekterat så mycket kring hälsa, fysisk aktivitet, kost och kroppen. Överlag så fick vi dock intrycket av att flickorna i högre utsträckning, än pojkarna, hade reflekterat kring dessa områden. Preliminära resultat Tekniken underminerar hälsosamma vanor - Vad tror ni skulle göra om ni inte hade Iphones å Ipads och sånt? - Man skulle röra på sig mer och va mer hälsosammare, för det var dom förut när det inte fanns Iphone och Ipads och sånt. - Det kan hända att det går typ sjutton timmar, jag bara så här har varit framför datorn, och så känner jag att jag måste gå på toan och så kollar jag på klockan, och så tror jag att det är typ tre, men så är det typ elva på kvällen... Vad har jag gjort hela tiden så här? - Asså ibland när jag har mat på bordet och jag använder mobil, ibland glömmer jag helt bort min mat. Jag är typ inne i mobilen och scrollar. - Och så kanske typ maten blir kall, och så vill man inte äta det längre. 9
Preliminära resultat Fysisk aktivitet, mat och kroppen i relation till kön - Varför tror ni man ser fotboll som en killidrott då? - För det brukar inte vara många tjejer som tränar - Man ser ju fler killar spela fotboll på tv:n - Tjejer det är bara så här, va smal, va snygg, ha smink, fejknaglar, klart slut. Men killar de är så här muskler. - Killar för mig, jag tycker dom är ekologiska, dom är helt normal, dom har typ, dom lägger inte smink eller nått sånt. - Alltså det beror på vad folk säger till dig. Förut, jag brydde mig inte om hur jag såg ut. Men så kom typ folk och bara du är så jävla fet. Och då börjar man gå hem och stå framför spegeln. Dom har ju rätt, och så börja man jämföra sig själv med typ dom i klassen. Ja men hon är ju mycket smalare än mig, då det ser ut som om hon har det mycket bättre än mig. Och då börjar man tänka mer på det. Stillasittande och fysisk aktivitet Mätt med avancerade rörelsemätare som burits på höften med hjälp av ett elastiskt band under sju dagar 4.6 cm 3.3 cm 1.5 cm och 19 g 10
1,5 :m 1,1 :m 3,8 :m 3,3 :m 10,7 :m 11,6 :m Pojkar (n=38) Flickor (n=63) Träning på fri:den så a" man blir andfådd eller sve"as (n=113) i jmf med Skolbarns hälsovanor, (n=2236) Tränar Flickor Pojkar Högst 1 Vmme/vecka 72% (47) 44% (489) 45% (21) 38% (405) >1 Vmme/vecka 28% (18) 56% (614) 55% (26) 62% (666) p<0.001 ns 11
Matvanor Läsk- och grönsakskonsumtion lika som i den internationella undersökningen Fler som åt frukt dagligen än i den internationella undersökningen Fruktkonsum:on (n=113) i jmf med Skolbarns hälsovanor, (n=2236) Frukt Flickor Pojkar Dagligen 47% (31) 26% (300) 41% (19) 23% (254) <1 gång/dag 53% (35) 74% (840) 59 % (27) 77% (965) P<0.001 P<0.001 12
Självska"ad hälsa (n=113) i jmf med Skolbarns hälsovanor, (n=2236) Självska"ad hälsa Girls Boys Mycket bra 15% (10) 23% (265) 34% (16) 39% (429) Bra 67% (44) 63% (714) 55% (26) 54% (598) Ganska dålig 17% (11) 12% (135) 4% (2) 6% (69) Dålig 1% (1) 2% (18) 6% (3) 1 % (8) Om egna kroppsvikten (n=113) i jmf med Skolbarns hälsovanor, (n=2236) Åsikt/beteende Flickor Pojkar Väger lagom 38% (25) 59% (665) 40% (19) 68% (758) Försöker gå ned 21% (14) 18% (201) 23% (11) 8 % (89) Behöver gå ned 17% (11) 8% (92) 21% (10) 13% (151) Behöver gå upp 24% (16) 15% (173) 15% (7) 11% (123) P<0.01 P<0.001 13
Självskattad hälsa i relation till vikt intresse 14