Vad är det för vinst med privatdrivna vårdcentraler?

Vad är det för vinst med privatdrivna vårdcentraler? April 2006 Om vinst och kvalitet i primärvården

1 Vem tjänar på entreprenörskap och vinst i primärvården? Inom primärvården som landstingen ansvarar för finns det ett ökande inslag av privat drift. Det kan vara genom både aktiebolag och andra driftsformer, t.ex. kooperativ eller ideella som föreningar eller stiftelser. En rad undersökningar visar att privatdriven primärvård generellt sett har både nöjdare patienter och medarbetare än primärvård i offentlig regi. Det finns självfallet många verksamheter i offentlig regi som också fungerar utmärkt, men det förändrar inte faktum. Konkurrens och privata vårdföretag i alla dess former har visat sig tillföra dynamik till primärvården. Här finns således en stor potential att åstadkomma ytterligare förbättringar genom att konkurrensutsätta mer av primärvården och öka mångfalden av vårdgivare. I stora delar av landet är mångfalden inom primärvården fortfarande nästan obefintlig. Totalt är knappt en femtedel av vårdcentralerna i landet privatdrivna. Antalet privatdrivna vårdcentraler i olika landsting varierar enligt senaste statistik mellan 0 och 77 (2004) 1. Enligt uppgift finns det emellertid numera åtminstone något privat alternativ i samtliga. I den s.k. nationella handlingsplanen ingår att mångfalden i öppenvården ska öka, men Socialstyrelsen konstaterar att landstingen inte gör mycket för att stimulera en sådan utveckling 2. Den positiva utvecklingen av mångfald inom primärvården har bromsats upp. Inom rikspolitiken har dessutom regeringen och dess samarbetspartier aviserat en politisk kontrollstation för primärvården 2009. Det innebär i praktiken ett förtäckt hot mot de privata vårdcentraler som drivs med vinstsyfte. De privata vårdgivarna står för ungefär 20 procent av landstingens kostnader för primärvård, 31 procent av läkarbesöken i primärvården och 18 procent av vårdcentralerna i landet (dessa siffror är inte direkt jämförbara med varandra, se mera nedan). Aktiebolag är den vanligaste formen för privata vårdgivare inom primärvården. Kooperativ och ideella företag står för en liten del av primärvården. Det är alltså i allt väsentligt vårdföretagen som är motvikten till produktionen i offentlig regi, och som skapar ett förbättringstryck inom primärvården. En sådan utveckling är på flera håll politiskt ganska okontroversiell och borde enligt vår uppfattning vara så i hela landet. Att utifrån ideologiska ståndpunkter haka upp sig på vinstintresset istället för att se vad vårdföretagen faktiskt åstadkommer är att gå emot medborgarnas/patienternas intresse. I den här skriften ska vi peka på vad vårdföretagen inom primärvården åstadkommer för patienterna, medarbetarna, landstingen, skattebetalarna och hela samhället. Vad är primärvård? Ordet primärvård har ingen klar definition. Flera olika begrepp som inte är synonyma används i undersökningar, statistik, rapporter etc. Exempel på begrepp som används i denna skrift och i de källor vi hänvisar till är primärvård, vårdcentraler, öppenvård, allmänläkarbesök etc.

2 I 5 hälso- och sjukvårdslagen definieras primärvårdens uppdrag så här: Primärvården skall som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. För att ge en bild av vad primärvård innefattar kan man också titta på hur landstingens kostnadsfördelning inom primärvården ser ut (2004) 1 : Allmänläkarvård 51% Sjuksköterskevård 12% Sjukgymnastik 11% Primärvårdsansluten hemsjukvård 6% Barnhälsovård 5% Mödrahälsovård 5% Jourverksamhet 4% Övrig primärvård 3% Arbetsterapi 2% Sluten primärvård 1% Utvecklingen av mångfald har bromsats upp En milstolpe i den privatdrivna vårdens utveckling var startandet av Cityakuten i början av 1980-talet, ett av de första privata alternativen i modern tid. Landets första privat drivna vårdcentral startades i Vällingby 1987. På den tiden var det ideologiska motståndet mot privat drift i vården kompakt på många håll (både avseende i verklig mening privat vård och sådan som vi talar om; som bedrivs på landstingens uppdrag) och det rådde närmast totalt monopol inom vården. Det fanns i realiteten mycket begränsad valfrihet för patienterna och ingen egentlig konkurrens som kunde driva fram mer patientfokuserade lösningar och mer kostnadseffektiva arbetssätt. Med tiden blev de privata vårdgivarna allt fler. Uppenbart hade vårdföretagen en viktig funktion att fylla och uppenbarligen lyckades de flesta bra med sina uppdrag. Under slutet av 1990-talet och fram till 2001 skedde en relativt stor ökning av privata vårdgivare. År 2000 drevs 14 procent av vårdcentralerna/läkarmottagningarna i privat regi och år 2001 hade andelen ökat till 24 procent. Därefter har utvecklingen i stort sett avstannat och ökningen av antalet privatdrivna vårdcentraler sker nu i mycket långsammare takt 1. Svag ökning och mycket stora regionala skillnader Idag finns cirka 1000 vårdcentraler i landet varav cirka 18 procent drivs i privat regi, enligt uppgift från Sveriges Kommuner och Landsting (enskilda allmänläkare med vårdavtal är inte inkluderade). Den geografiska fördelningen är mycket ojämn. Antalet vårdcentraler inom respektive landsting som drivs av annan vårdgivare än dem själva varierar mellan 0 och 77 (enligt statistik från 2004 1 ). Enligt senare uppgifter skall det dock numera finnas privatdrivna primär-

3 vårdsenheter i samtliga landsting. Inom 11 län drevs 2004 mellan 0-4 vårdcentraler av annan vårdgivare än landstinget, och inom 6 län drevs 10 eller fler vårdcentraler av annan vårdgivare. Flest privatdrivna vårdcentraler finns i Stockholms län, Västra Götaland, Skåne, Halland, Västmanland och Kalmar län. Bland de län som har lägst antal privatdrivna vårdcentraler finns Västerbotten, Norrbotten, Jämtland, Dalarna, Jönköping samt Gotland 1. År 2004 gjordes cirka 3,7 miljoner läkarbesök inom primärvården (exklusive mödra- och barnhälsovård) hos andra vårdgivare än landstingen 1, vilket motsvarar en privat andel på cirka 31 procent av totala antalet läkarbesök i primärvården. Här tycks ha skett en viss ökning jämfört med åren 2001-2003 då andelen var 27-28 procent 4. Privata vårdföretag stod år 2004 för 20,4 procent av landstingens totala nettokostnader för primärvård (exklusive läkemedel i öppenvård). Motsvarande siffra för 2003 var 19,1 procent 3. Den geografiska variationen är stor även räknat på vårdföretagens andel av primärvårdskostnaderna. 2004 sträckte sig spannet från 39,5 procent i Västmanland till 5,6 procent i Dalarna. Det finns alltså en stor potential att konkurrensutsätta mer av primärvården och lägga ut mer av denna på privata företag. Det gäller hela landet, och i synnerhet de landsting där det idag inte finns någon påtaglig mångfald av driftsformer i primärvården. Att utvecklingen mot mer konkurrens och mångfald i primärvården bromsats upp efter 2001 har flera orsaker. I en rapport från 2005 menar Socialstyrelsen 2 att landstingen överlag visat liten aktivitet när det gäller att stimulera olika driftsformer. Enligt rapporten kan förklaringen bland annat vara ointresse för frågan, svårigheter att attrahera entreprenörer eller att hantera lagen om offentlig upphandling (LOU). De senaste åren har en viss ökning av konkurrensutsättningen skett inom primärvården. Där ökningen ägt rum har detta i regel skett utan större politiska motsättningar, men nu finns tecken på att denna politiska enighet försvagas 5. Andel privatdriven primärvård Här följer några olika sätt att redovisa de privata vårdgivarnas andel av den offentligt finansierade primärvården. Diagrammen nedan bygger på olika underlag och är inte direkt jämförbara med varandra (källa: Sveriges Kommuner och Landsting).

4 Privatdriven primärvård är kvalitetsdrivande Alla inom vården har en ambition att hålla god kvalitet, såväl medicinskt som avseende omvårdnad, bemötande etc. Privata vårdgivare inom primärvården har emellertid särskilt starka skäl att hålla god kvalitet, både gentemot patienterna och landstingen. Här finns en direkt koppling mellan kvalitet och överlevnad. Det är avgörande för ett vårdföretag att sköta verksamheten så att patienternas behov möts på bästa möjliga sätt med de resurser som står till buds. Om ett vårdföretag förknippas med dålig kvalitet är man snart borta. Om däremot en primärvårdsverksamhet inom landstinget inte klarar sin verksamhet i något avseende, t.ex. tillgänglighetsmål eller ekonomi, kan den trots detta ofta fortsätta ungefär som tidigare. En viktig skillnad mellan de vårdföretag som arbetar på uppdrag och landstingens egen primärvård är att vårdföretagen arbetar med bindande, skarpa avtal där man har ett strikt ansvar både för att leverera det man kommit överens om och för sin ekonomi. Det skapar ett förhållningssätt i hela verksamheten

5 som gagnar kvalitet och kostnadseffektivitet. Det ekonomiska incitamentet utgör en kraftig förstärkning av viljan att arbeta patientfokuserat och effektivt. Det är därför ingen slump att ekonomiska överskott uppstår i effektiva och på annat sätt välskötta verksamheter. Vi anser därför att det är välgörande för kvaliteten i primärvården om det finns en mångfald av vårdgivare som konkurrerar på samma villkor. Dessa tvingas då att göra sitt allra bästa för patienterna och samtidigt hushålla med resurserna. Här spelar vårdföretagen en viktig roll. Undantag finns alltid, men flera undersökningar visar att vårdföretag överlag lyckas bättre i sin verksamhet än den landstingsdrivna primärvården. Exempelvis har Svenskt Kvalitetsindex årliga mätningar av kundnöjdhet under en rad år visat en klar skillnad på 7 till 10 procent mellan offentligt driven och privatdriven öppenvård (OBS avser inte enbart primärvård). I senaste mätningen 2005 placerar sig den privatdrivna öppenvården i topp, på andra plats (efter privat tandvård) av totalt cirka 30 branschområden. Både den upplevda medicinska kvaliteten och kringservicen är enligt rapporten viktiga för nöjdhet och förtroende. Den privata öppenvården visade en liten förbättring från föregående år, medan den offentligt drivna öppenvården hade en svag försämring och även flest klagomål. Både privat och offentlig öppenvård håller enligt patienterna hög kvalitet, men patienterna är alltså klart mer nöjda med den privatdrivna öppenvården och har så varit under många år (Svenskt Kvalitetsindex redovisning sträcker sig från 1998) 6. En PDS-undersökning (Problem Detection Study) från Familjemedicinska institutet, Fammi, 2003 visar att patienterna överlag är betydligt nöjdare med privatdriven primärvård. På frågan hur man upplever att primärvården fungerar gav patienter i privatdriven primärvård medelvärdet 4,31 av maximala 5, medan medelvärdet bland patienter i offentlig regi blev 3,5. Förvisso upplever patienterna samma typer av problem i både privat och offentligt driven primärvård, men mycket mindre allvarliga problem i privat regi 7. Fammi har också undersökt hur primärvården upplevs av allmänläkare och distriktssköterskor som arbetar i offentligt respektive privat driven vård. PDS-studien visade att de som arbetar i privat regi har en positivare uppfattning än kollegorna i offentlig regi när det gäller hur det är att arbeta i primärvården och hur den fungerar. En positivare uppfattning kunde konstateras beträffande en rad faktorer, bland annat: tydliga mål, kortare avstånd mellan beslutsfattare och operativ drift, eget ansvar, teamarbete, tillräcklig tid för varje patient, uppfyllelse av patienternas krav, tid och resurser till fortbildning samt personalomsättning. De privat verksamma allmänläkarna ansvarade också enligt undersökningen för i genomsnitt betydligt fler patienter än kollegorna i offentlig drift 8. Ett av primärvårdens viktigaste problem- och förbättringsområden är tillgängligheten. Det gäller inte minst hur lätt eller svårt det är för patienterna att inom rimlig tid få träffa läkare och att komma fram på telefon. Tillgängligheten är också ett av de problemområden som patienterna upplever som viktigast. Det är allmänt känt och bekräftas bland annat av en annan PDS-studie från Fammi 9. Enligt en undersökning som Temo utförde 2005 tycker bara tre av tio att landstingen erbjuder sjukvård med god tillgänglighet 13. När det gäller tillgänglighet i primärvården visar en nationell mätning utförd av Sveriges Kommuner och Landsting 2005 att en dubbelt så stor andel av de privatdrivna vårdcentralerna (33 procent) har morgon- och/eller kvällsöppet, jämfört med dem som drivs i offentlig regi (16 pro-

6 cent). Andelen vårdcentraler som har så kallad öppen mottagning (patienten kan komma direkt utan tidsbokning) är nära tre gånger större bland privat drivna (31 procent) jämfört med offentligt drivna (11 procent). Av de offentligt drivna vårdcentralerna hänvisade 20 procent under mätdagen någon patient till annan vårdgivare på grund av tidsbrist, medan motsvarande siffra för privatdrivna vårdcentraler var 7 procent 12. Ett skäl till brister i tillgängligheten inom den offentligt drivna primärvården skulle kunna vara otillräckliga resurser. Men ett annat och mer sannolikt skäl, som kan vara lättare att åtgärda, är att det finns för lite av den dynamik och det verkliga förbättringstryck som konkurrens åstadkommer. Mer privat drift i primärvården skulle med all sannolikhet bl.a. förbättra tillgängligheten. Vårdföretagen ger valfrihet, mångfald och konkurrens Mångfald inom primärvården hänger direkt ihop med den viktiga valfriheten för patienterna, som i sin tur är en grundförutsättning för att få ut de positiva effekterna av konkurrensutsättning av vården. Man kan i princip tänka sig en valfrihet mellan enbart offentligt drivna primärvårdsenheter. Men detta ger inte verklig mångfald och verklig valfrihet. Det skapar inte heller det konkurrenstryck som krävs för att få till stånd avgörande förbättringar i kvalitet, arbetssätt och kostnadseffektivitet. Valfriheten i vården är viktig för de flesta människor. I en studie utförd av SKOP 2004 svarade 88 procent av de tillfrågade att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att fritt kunna välja vårdgivare. I en Temo-undersökning 2005 svarade 78 procent att det är viktigt att kunna välja mellan både privat och offentligt driven vård, skola och omsorg 10. Konkurrensverket säger i en rapport att mångfald är viktigt i primärvården 11. Förutom konkurrensens positiva effekter menar verket att i takt med att antalet privata allmänläkare blir färre minskar människors valmöjligheter och även antalet alternativa anbudsgivare, i de fall man tänker sig att upphandla primärvård. Konkurrensverket konstaterar också allmänt att konkurrensutsatta företag är effektivare än monopolister och därigenom bidrar till ökad välfärd. Sambandet mellan ekonomisk effektivitet och en fungerande konkurrens har enligt Konkurrensverket belagts i både teoretiska och empiriska analyser. Privatdriven primärvård är kostnadseffektiv Det finns vissa svårigheter med att med säkerhet fastställa vilken inverkan konkurrensutsättning och förekomsten av vårdföretag har på primärvårdens kostnadsutveckling. Exempelvis kan det vara svårt att jämföra kostnaden för primärvård före och efter en upphandling på grund av förändringar i vårduppdrag, kvalitetsmål etc. i samband med upphandling. Så var exempelvis fallet med upphandlingar av primärvård i Stockholms län, enligt en rapport från Konkurrensverket 14. Där kunde man däremot se att uppräkningstakten i ersättningsnivåerna i de fleråriga avtalen med de privata vårdgivarna ofta var låga jämfört med kostnadsökningarna i landstingets egna verksamheter. Mycket talar således för att vårdföretag i regel arbetar effektivare och att lands-

7 tingen på så sätt får ut mer vård för pengarna. Ett vanligt vittnesmål från dem som arbetar i och driver primärvård i privat regi är att man kan ägna mer tid åt patienterna och att beslutsvägarna är kortare. När Västra Götalandsregionen jämförde privatdrivna med offentligt drivna vårdcentraler i Göteborg visade det sig att de i privat regi bättre tillgodosåg patienternas behov samtidigt som man genomsnittligt hade lägre kostnader per patientbesök. En delförklaring till de högre kostnaderna i de offentligt drivna vårdcentralerna var att dessa hade fler äldre patienter och större vårdtyngd. Men enligt utvärderingen räcker inte detta som förklaring till att kostnaden för patienternas samlade besök under året var nästan dubbelt så höga inom de offentligt drivna vårdcentralerna. En stor skillnad var också att de offentligt drivna vårdcentralerna hade fler anställda sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare än de privatdrivna 14, 15. Vad är vinst? När ett vårdföretag åstadkommer vinst är det resultatet av ett väl utfört arbete. Vårdföretag som ger primärvård på uppdrag av landstingen får inte mer betalt för sitt arbete än landstingens egna primärvårdsenheter. Överskotten uppstår genom att vårdföretaget arbetar på ett effektivt sätt, att man hushållar med resurserna i stort och smått, samtidigt som man håller god kvalitet och fokus på patienterna. Vinst inom denna skattefinansierade vård är inte pengar som hade kunnat användas bättre i den offentliga verksamheten. Vinst är tvärt emot något som vårdföretagen själva arbetar ihop och förtjänar tack var välskötta verksamheter. Generellt sett lyckas vårdföretag ge sina patienter primärvård till samma eller lägre kostnad som offentligt driven primärvård och samtidigt ha nöjdare patienter och medarbetare. Dessutom har företagen i regel en sund ekonomi med förmåga att investera och utveckla vårdverksamheterna. Detta är en vinst för landstingen, patienterna, välfärden och hela samhället. Vinsten i privat primärvård är därmed också en vinst för skattebetalarna. Vårdföretag har en stark inneboende motivation och förmåga att arbeta effektivt, kostnadsmedvetet och med hög kvalitet. De ekonomiska incitamenten har en viktig roll, och handlar både om det strikta ansvaret för underskott och om möjligheten till vinst. De ekonomiska incitamenten hänger också direkt ihop med incitamenten att ge hög kvalitet i vård och kringservice. Det handlar om vårdentreprenörens vilja att göra sitt allra bästa för patienterna och beställarna, för att därigenom få möjlighet att attrahera nya vårduppdrag. Inom vårdverksamhet, liksom inom de flesta andra typer av verksamhet, finns ett samband mellan sund ekonomi, vinst och god kvalitet. Lönsamhet och kvalitet går ofta hand i hand också i primärvården. När det finns brister i kvalitet uppstår även andra problem, och sådana verksamheter är sällan lönsamma. Även ur strikt ekonomisk synvinkel är det alltså rationellt att satsa på kvalitet.

8 VAD BETYDER ENTREPRENÖRSKAP OCH VINST I PRAKTIKEN FÖR PRIMÄRVÅRDEN? Den allra största delen av den privatdrivna primärvården drivs av företag, som i sitt entreprenörskap får anses ha olika grad av vinstintresse. Utan dessa företag skulle vi ha ett nästan totalt offentligt monopol i utförandet av primärvård i Sverige. Här ska vi sammanfatta vad entreprenörskap och vinst i primärvården betyder i praktiken för patienterna, medarbetarna, landstingen och skattebetalarna. Vad betyder entreprenörskap och vinst för patienterna? BÄTTRE KVALITET i vid bemärkelse är den största vinsten patienterna får som följd av privat drift i primärvården. Som tidigare nämnts har patienterna, enligt Svenskt Kvalitetsindex, under en lång rad år visat att man är 7-10 procent nöjdare med privatdriven öppenvård jämfört med offentligt driven öppenvård 6 (skillnader på 1-2 procent är statistiskt säkerställda). Detta är ett tydligt kvalitetsbesked. Andra undersökningar, bland annat en PDF-studie från Fammi, pekar åt samma håll (se ovan). Dessutom skapar den privatdrivna primärvården ett konkurrens- och förbättringstryck på hela primärvården. Det finns goda skäl att anta att utan vårdentreprenörerna skulle patienternas nöjdhet med den offentligt drivna primärvården vara lägre än den är idag. ÖKAD VALFRIHET är en annan vinst för patienterna. Vårdföretagen i primärvården skapar en större variationsbredd och mångfald där patienterna får större möjlighet att välja utifrån upplevd kvalitet, bemötande etc. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET är ytterligare en viktig vinst för patienterna, inte minst genom att privatdrivna vårdcentraler har morgon- och/eller kvällsöppet samt så kallad öppen mottagning i betydligt större utsträckning än de offentligt drivna vårdcentralerna 12. Vad betyder entreprenörskap och vinst för medarbetarna? MEDARBETARNA ÄR NÖJDARE med privatdriven primärvård, jämfört med offentligt driven. Det är en utbredd uppfattning som stöds av undersökningar. En studie gjord av Fammi 8 visat att familjeläkare och distriktssköterskor som arbetar i privat regi är mer nöjda med bland annat: tydliga mål kortare avstånd till beslutsfattare eget ansvar tillräcklig tid för patienterna uppfyllelse av patienternas krav teamarbete fortbildning personalomsättning

9 FLERA ARBETSGIVARE GER BÄTTRE MÖJLIGHETER. Med vårdföretagen har medarbetarna i primärvården fått flera arbetsgivare att välja mellan. Där det finns flera arbetsgivare i primärvården finns också en konkurrens om arbetskraften som allmänt sett kan leda till förbättrade villkor för medarbetarna. Denna mångfald av arbetsgivare skapar fler utvecklingsmöjligheter och bättre förhandlingsläge för dem som arbetar i vården. Monopol med bara en arbetsgivare är en situation som missgynnar arbetstagaren. Större delen av fackföreningsrörelsen inom vården inser detta och förespråkar mångfald. Vad betyder entreprenörskap och vinst för landstingen? KOSTNADSEFFEKTIVITET. Genom vårdföretagen kan landstingen få en omställning till en mer kostnadseffektiv primärvård. Det ligger i företagens natur att organisera verksamheten på ett sätt som ger mesta och bästa möjliga vårdproduktion för pengarna. Vårdföretaget har strikt ansvar för ekonomin och det ger ett kostnadseffektivt förhållningssätt genom hela verksamheten. Resurserna fokuseras på att göra just det som man kommit överens om med landstingen. HÖGRE KVALITET. Landstingen får genom vårdföretagen patienter som är nöjdare med primärvården (se ovan). Vårdföretagen är ständigt medvetna om att man måste hålla god kvalitet i vård och kringservice för att kunna överleva och utvecklas. Det är avgörande för ett vårdföretag att på alla sätt göra både patienterna och beställarna nöjda. BÄTTRE STYRNING. Genom att anlita vårdföretag har landstingen möjlighet att på det övergripande planet styra primärvården på ett annat sätt. I grunden handlar det om att sära på rollen som beställare och utförare. När landstingen lägger ut primärvårdsuppdrag på externa företag blir ansvarsfördelningen tydligare och kraven skarpare än när samma verksamhet utförs inom den egna organisationen. Genom att arbeta med externa vårdgivare kan landstingen också få bättre system för uppföljning av kvalitet etc. STARKARE ROLL FÖR POLITIKER. Genom att sära på beställning och utförande kan landstingspolitikerna koncentrera sig mer på de rent politiska uppdragen. Rollen kan allt mer övergå till att hantera beslut om prioriteringar, samt att formulera och följa upp tydliga vårduppdrag, där andra parter ansvarar för själva driften. Vad betyder entreprenörskap och vinst för skattebetalarna? BÄTTRE HUSHÅLLNING. Det ligger i vårdföretagens natur att arbeta kostnadseffektivt och att hushålla med resurserna i stort och smått. Detta leder till att skattepengarna används på ett effektivt sätt. Företag inom primärvården tar inte mer betalt än offentligt driven vård, men levererar mer i form av nöjdare patienter. De överskott som företagen kan åstadkomma har man förtjänat genom ett väl utfört arbete. Vinst i vårdföretag är alltså inte en kostnad för skattebetalarna, det är tvärt om en drivkraft som genererar viktiga vinster för patienterna, landstingen och skattebetalarna. Vårdföretagen bidrar också med avsevärda investeringar i primärvården, som i annat fall måste göras med skattemedel.

10 Vad betyder entreprenörskap och vinst för hela samhället? STARKARE VÄLFÄRD. Privat drift och konkurrens inom primärvården gör att denna del av välfärden drivs både mer kostnadseffektivt och med högre patientupplevd kvalitet, t.ex. avseende bemötande och tillgänglighet. Med vårdföretagen följer också en vitalisering av primärvården och en ökad innovationskraft för nya arbetssätt och lösningar. Samtidigt får vi en större mångfald av aktörer i primärvården, och därmed också en bättre fungerande arbetsmarknad. Detta leder till större utvecklingsmöjligheter och ökad motivation för läkare, sjuksköterskor med flera att söka sig till primärvården och det allmänmedicinska området. Slutord Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. För primärvården är det en nyckelfråga att organisera verksamheten på ett sätt som både är kostnadseffektivt och ger patienterna hög tillgänglighet och god kvalitet i vården och dess kringtjänster. Detta får idag ökad betydelse i takt med att allt mer av vården flyttas från de stora sjukhusen ut i öppenvården, samtidigt som antalet äldre och mer vårdbehövande patienter ökar. Av allt att döma lyckas privat driven primärvård bättre än offentligt driven primärvård, både när det gäller att arbeta kostnadseffektivt och att ha nöjda patienter. Offentligt driven vård i Sverige håller en hög nivå på många sätt, men den privat drivna har i olika avseenden visat sig vara ännu bättre. Denna skillnad har en avgörande betydelse både nu och i framtiden, då patienternas tillgänglighet till vården ständigt måste avvägas mot sjukvårdens begränsade resurser. Ur patientperspektiv är det alldeles klart att mer privat, entreprenörsdriven primärvård ger fördelar. För medarbetarna innebär det också fördelar, både när det gäller arbetsförhållanden och arbetsmarknad. Även landstingen har mycket att vinna, både när det gäller patientnöjdhet, kostnadseffektivitet, styrning och politikernas roll. Skattebetalarna får en effektivare resursanvändning och samhället får en vitalisering av primärvården. Alla dessa intressenter förlorar på monopol i primärvården. Idag förefaller de flesta att bejaka en mångfald av driftsformer i vården. Men på flera håll i landet råder fortfarande i stort sett monopol. De mycket stora regionala skillnaderna förefaller i hög grad att vara ideologiskt betingade, vilket är allvarligt med tanke på alla de förbättringsmöjligheter som går förlorade. Sett till vårdens egentliga uppdrag borde det därför vara en felaktig fokusering att låta ett snävt ideologiskt synsätt på vårdföretagens ekonomiska drivkrafter hindra utvecklingen av mer mångfald. Istället kunde man ta fasta på de förbättringar som vårdentreprenörerna faktiskt åstadkommer för alla inblandade, och låta det väga tyngre i besluten kring hur primärvården bäst ska organiseras. Hälso- och sjukvård är normalt sett inte myndighetsutövning och kan, i betydligt högre grad än idag, läggas ut på vårdföretag och andra vårdgivare, med tydliga krav på kvalitet, tillgänglighet och ekonomi. Potentialen för detta är stor inom primärvården i hela landet, och på vissa håll närmast helt outnyttjad.

11 Källförteckning 1. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2004, Sveriges Kommuner och Landsting, 2005. 2. Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården. Slutrapport. Socialstyrelsen 2005. 3. Statistik från Sveriges Kommuner och Landsting avseende 2003 och 2004. 4. Hälso- och sjukvårdsrapport 2005, Socialstyrelsen 2005. 5. Konkurrensutsätt den offentliga sektorn, 2006. 6. Svenskt Kvalitetsindex 2005. 7. Problem detection study. Patienter 2003. Fammi 2003. 8. Artikel: PDS Läkare/distriktssköterskor privat eller offentlig drift. www.fammi.se, 2003. 9. Artikel: PDS Patienter i primärvården. www.fammi.se, 2003. 10. Det är väl ett fritt land? Almega 2005. 11. Konkurrensen i Sverige 2005, Konkurrensverket 2005. 12. Väntetider till allmänläkare, Sveriges Kommuner och Landsting 2005. 13. Allmänheten om svensk sjukvård, Temo 2005. 14. Artikel: Privat vård kostar mindre, GöteborgsPosten, 2 mars 2005. 15. Artikel: Privata vårdcentraler billigare i drift, SKTF-tidningen, 4 mars 2005.