UPPGIFTER EFTER UTSTÄLLNINGSBESÖKET

UPPGIFTER EFTER UTSTÄLLNINGSBESÖKET De här uppgifterna återkopplar tillbaka till utställningen Vinterspel och länkar den till elevernas vardag. Vid varje uppgift anges målgrupp, men många av uppgifterna kan anpassas även till andra målgrupper. Det är fritt fram för läraren att välja de uppgifter som är lämpligast. UPPGIFTERNA OCH BESÖKET PÅ UTSTÄLLNINGEN ANKNYTER TILL FÖLJANDE SKOLÄMNEN: hälsokunskap gymnastik biologi fysik kemi matematik

1 HUR MYCKET IS RYMS DET I VATTEN? (LÅGSTADIET/HÖGSTADIET) Mål: Presentera begreppen densitet (täthet) och aggregationstillstånd. Eleverna lär sig att ställa en hypotes och genomföra ett experiment för att studera ett fysikaliskt fenomen. Utrustning för läraren: Ett stort transparent kärl, en bricka, en stor isklump (i kylväska ed.) Utrustning för eleverna: Penna och papper. Om experimentet genomförs i grupper ska varje grupp ha ett kärl, en bricka och en isklump. Detta korta experiment som åskådliggör densiteten hos vatten och is kan integreras i en lektion i något lämpligt ämne. Experimentet tar cirka 10 minuter i början av lektionen och 5 minuter i slutet. Nedan är det läraren som leder experimentet, men det kan också genomföras i grupper. Varje grupp ska tänka tillbaka på de vintersporter som vi testade på utställningen Vinterspel. Vilken av dem gillade ni mest? Vilken var mest spännande, svårast eller ny för er? Fundera sedan över för vilka sporter det behövs is och vilka som utförs på snö. Vad behövs för isbildning? Vad är snö? Utför experimentet. Placera det transparenta kärlet på brickan och fyll det till brädden med vatten. Visa upp isklumpen och låt eleverna känna på hur mycket den väger. Fråga sedan vad eleverna tror kommer att hända när du släpper isklumpen ner i kärlet. Vad händer med vattnet? Kommer isklumpen att sjunka till botten eller flyta på ytan? Låt eleverna ställa hypoteser. Var och en skriver ner sin hypotes på ett papper. Du kan också be eleverna att parvis diskutera motiveringen till sina hypoteser. Skriv upp hypoteserna på tavlan/skärmen så alla kan se dem. Ni kan också rösta på hypoteserna och se vilken som får flest röster. Släpp sedan ner isklumpen i kärlet. Vad hände? (Vattnet svämmar över kanten och isbiten flyter så att en del av den är ovanför vattenytan.) Vilketdera ämnet har lägre densitet, vattnet eller isen?

Fråga eleverna vad som kommer att hända när isbiten smälter. En del av den finns ovanför vattenytan, så det ser ut som om den inte ryms helt i kärlet. Kommer mer vatten att svämma över? Låt eleverna ställa nya hypoteser och skriv upp dem. Ni kan rösta på hypoteserna och se vilken klassen anser är den mest sannolika. Låt isklumpen ligga kvar i kärlet (fyll vid behov på vatten så att kärlet är fullt) och töm och torka av brickan. I slutet av lektionen kontrollerar ni om vattnet har svämmat över på brickan. (Det har det inte, eftersom vatten har högre densitet och tar därför mindre plats än is.) Diskutera resultatet med eleverna. Vad fick ni reda på om densiteten hos vatten och is? Vad händer med havsytan när isbergen smälter? Vad händer när glaciärerna smälter? Trots att en del av isen finns ovanför vattenytan, finns det ändå plats för den i kärlet. Det betyder att när isen smälter till vatten så ökar dess densitet. Fakta: Vatten är det enda ämne man känner till som expanderar när det kyls ner. Hos de flesta ämnen ökar densiteten ju kallare det blir. Värme är rörelse hos molekyler. Ju varmare ett ämne är, desto mer rör sig molekylerna och desto mer plats tar den (jfr. gaser). Att vatten expanderar när det kyls ner beror på dess speciella molekylstruktur. Vatten expanderar när det fryser till is, genom att dess regelbundna kristallgitter tar upp mer plats än en vätska nära fryspunkten, där vätebindningar bildas och bryts hela tiden. Högst densitet har vatten vid +4 C (vid normalt lufttryck). För att vatten och de flesta insjöar ska frysa ska temperaturen vara 0 C eller lägre. Vattnets fryspunkt påverkas av orenheter och kemikalier.

2 VET DU VILKEN VINTERSPORT DET HANDLAR OM? (LÅGSTADIET HÖGSTADIET) Mål: Eleverna får dra sig till minnes vad de har lärt sig om olika vintersporter. Utrustning: Pennor och utskrifter av hopparningsuppgiften för varje elev. Du kan också skriva ut/visa bilder av de olika sportgrenarna (t.ex. på papunet.net). Vad lärde ni er om vintersporter på utställningen Vinterspel? Para ihop sportgrenarna med rätt mening.

LÅGSTADIET Ishockey Ett åk tar normalt en minut. Backhoppning Curling En gren där man ska vara både snabb och pricksäker. Målet är att fånga motståndarlagets flagga. Konståkning Skidskytte Slalom Man styr genom att dra i hantlarna och luta sig från sida till sida. Fästzonen är i mitten och glidzonerna i ändarna. Tajma avstampet rätt och flyg som en drake. Kälksport Vallning Yukigassen Freestyle Till utrustningen hör kvast och en sko med glidsula av teflon. Händernas ställning inverkar på rotationshastigheten. En gren där man ska vara vig och ha gott balanssinne. Ett lågt skott går i mål.

HÖGSTADIET Curling Backhoppning En proffsåkare kan mäta över 70 cm runt lårmuskeln. En vintersport som kommer från Japan. Slalom Förr användes bland annat kåda och tjära. Ishockey Skidskytte Kälksport Konståkning Yukigassen Vallning Störtlopp I denna fartfyllda sport kommer man upp till hastigheter på 130 km/h. Händernas position inverkar på tröghetsmomentet och därigenom också på rotationshastigheten. En gren där man gärna ska vara lätt för att kunna flyga som en drake. Målet är att komma i mål så snabbt och rätlinjigt som möjligt. Pulsen är avgörande för en lyckad prestation. Påminner om schack eftersom man försöker förutspå motståndarens drag. Utvecklades i Kanada och blev en olympisk sport 1920.

Uppgiften kan också utföras så att sportgrenarna och meningarna finns på separata lappar som delas ut till eleverna (en lapp per elev). Om eleverna är fler än tjugo ska du skriva ut uppgiften i dubbletter. Det viktigaste är att idrottsgrenarna och meningarna motsvarar varandra. Om du använder bildkort, ska du ge bilder på sportgrenarna till en del av eleverna. Eleverna går runt i klassen och försöker hitta sitt par, det vill säga den elev som har lappen med motsvarande mening eller sportgren. Om du använder även bilder, bildas grupper på tre elever för varje gren, så att en har namnet på sportgrenen, en har bilden och en har beskrivningen. När alla elever har hittat sitt par eller sin grupp, presenteras sportgrenarna så att paret/gruppen först läser upp tipset och de andra försöker gissa vilken gren det är fråga om.

3 KÄNN DIN PULS (LÅGSTADIET, HÖGSTADIET, ANDRA STADIET) Mål: Eleverna lär sig att ta pulsen på sig själva och tar reda på vad som menas med vilo- och arbetspuls samt varför det är bra att ta pulsen. Utrustning: Tidtagarur, pennor och papper. I utställningen Vinterspel kunde man på stationen om skidskytte pröva på hur hög puls inverkade på pricksäkerheten. Hjärtslagen, med andra ord hjärtats sammandragningar, kan mätas med mätare som registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Pulsen känns som tryckvågor i artärerna och man kan själv mäta den på pulsådern på handleden eller halsen. Normalt går hjärtslagen och pulsen hand i hand, däremot finns det en stor skillnad i hur exakt de kan mätas. TA PULSEN Öva parvis på att ta pulsen. Den ena fungerar som tidtagare. Den andra känner efter på handleden (nedanom tummen), i armvecket eller på halsen tills hen hittar ett ställe där pulsen känns. Pulsen känns bäst när man trycker lätt med pek- och långfingret på pulsådern. Observera att man inte bör ta pulsen med tummen, eftersom tummen har en stark egen puls. Börja med vilopulsen. Därför är det bra att lugnt sitta ner och slappna av under mätningen. Den ena eleven tar tid (30 sekunder) och den andra räknar sina pulsslag. Vilopulsen är antalet pulsslag multiplicerat med två. Anteckna vilopulsen och upprepa mätningen så att eleverna byter plats. Ta sedan arbetspulsen. Den elev vars puls ska mätas utför först en fysisk aktivitet i en minuts tid, t.ex.: springer så att hälarna tar i baken hoppar upp och sträcker händerna mot taket och rör med händerna vid marken när man kommer ner.. Ta pulsen omedelbart efter prestationen och anteckna resultatet. Upprepa mätningen så att eleverna byter plats. Tänk på att pulsen är en individuell egenskap.

HITTA FAKTA Arbeta parvis och leta till exempel på webben efter svar på frågorna nedan. Diskutera sedan svaren tillsammans med hela klassen. Hur hög är normal vilopuls? Hur varierar den med åldern? Eller med konditionen? Hur hög är den normala vilopulsen i din ålder? Hur hög kan arbetspulsen vara? Hur inverkar åldern på arbetspulsen? Varför är det viktigt att ta pulsen? MATEMATIK Räkna ut hur många gånger ditt hjärta slår på en timme. Hur många gånger slår det på ett dygn? På en vecka? En månad? Ett år? Hur många gånger kommer ditt hjärta ännu att slå om du lever till 80 års ålder?