1 MILJÖREDOVISNING, SITA SVERIGE 2013 MED MILJÖN I FOKUS

1 MILJÖREDOVISNING, SITA SVERIGE 2013 MED MILJÖN I FOKUS

2 FÖRORD NYTT REKORD FÖR VÅR ÅTERVINNING SITAS ÅTERVINNING UNDER 2012 REDUCERAR SAMHÄLLETS KOLDIOXIDUTSLÄPP MED MOTSVA- RANDE 3,5 MILJONER BILRESOR MELLAN MALMÖ OCH STOCKHOLM. Mårten Widlund, VD för SITA Sverige AB HEJ! SITA verkar i en framtidsbransch där vi förvandlar avfall till högvärdiga råvaror. Förra året slog vi nytt rekord och återvinningsgraden slutade på över 94 procent för vår våra anläggningar. Under året har vi även etablerat verksamhet i bland annat Umeå och Halmstad för att även där kunna erbjuda marknaden våra miljöriktiga tjänster. HJÄRTAT I VERKSAMHETEN I SITAs miljöredovisning finns exempel på vad vi konkret gör för att göra jorden mera hållbar. Miljöredovisningen speglar hela vår kärnverksamhet, vad vi uträttar för våra kunder och vilken samhällsnytta vi levererar. Vår egen belastning på miljön minskar genom att vi satsar på en övergång till energieffektiva fordon, specialhybrider, alternativa fordonsbränslen och att vi utbildar oss för en grön körstil. Miljöcirkeln Bygg som gjort att källsorteringen hos vissa av våra kundföretag närmar sig 100 procent. Läs också om vår nya smarta lösning för vattenrening på sidan 5. LYSSNA OCH LÖS KUNDENS PROBLEM Vad är nyckeln till att bli ett framgångsrikt återvinningsföretag? Man kan använda stora ord som att vara strategiskt rätt positionerat, men för oss är svaret ofta mera jordnära. Det handlar om att varje dag lyssna på kunderna, sätta sig in i deras problem och utveckla attraktiva lösningar. På så vis skapar vi ett unikt win-win som återspeglas i resultaten i vår miljöredovisning. Trevlig läsning! HELA SEKTORER KAN BLI GRÖNA Vi är experter på återvinning med ambitionen att hjälpa till att lyfta hela industrisektorer till nya nivåer av hållbart agerande. Ett bra exempel är den egenutvecklade tjänsten Mårten Widlund

SITAS ÅTERVINNING 3 EFFEKTIV ÅTERVINNING FÖR BÄTTRE MILJÖ Som ett av Sveriges ledande återvinningsföretag bidrar SITA till att svenska företag når sina miljömål. Flygfoto över SITAs anläggning Rödjorna utanför Skara. Förra året hjälpte SITA svensk industri att minska sina utsläpp med mer än 322 000 ton koldioxid genom återvinning av deras avfall. Det motsvarar koldioxidutsläpp från 3,5 miljoner bilresor mellan Stockholm och Malmö. Bakom det fina resultatet ligger SITAs kontinuerliga och långsiktiga arbete med att bli så effektiva och miljöriktiga som möjligt inom avfallshantering. Ett resultat av SITAs utvecklingsarbete är att graden av återvinning på företagets anläggningar ökar för varje år. Idag återvinner SITA hela 94 procent av det avfall som tas emot på egna anläggningar. Avfallet förädlas för att bli nya produkter eller omvandlas till energi enligt EU:s avfallstrappa (se illustration nedan). INVESTERINGAR FÖR BÄTTRE MILJÖ År 2012 investerade SITA över 160 miljoner kronor för att öka återvinningen och minska miljöbelastningen. Investeringarna gick främst till nya fordon med lägre utsläpp, ny teknik på företagets anläggningar och nya anläggningar. När SITA utvecklar sina tjänster hjälper bolaget samtidigt sina kunder att bli bättre på metoder för hållbarhet och minska deras belastning på miljön. MATERIALHANTERING MATERIAL- ÅTERVINNING 55 % KOLDIOXIDBALANS ENERGI- ÅTERVINNING 39 % DEPONERING 6 % 94 procent av allt material som kom in på SITAs anläggningar under 2012 återvanns. 94 % ÅTERVINNINGSGRAD 1 MILJON TON AVFALL HANTERADES PÅ SITAS ANLÄGGNINGAR UNDER 2012 För att ytterligare kunna utveckla tjänsteutbudet förvärvade SITA under året miljöserviceföretaget Röngårds Åkeri i Älvdalen. SITA har också byggt nya depåer och anläggningar i Finspång, Halmstad, Knivsta, Norrköping och Örebro. För att få driva avfalls- och återvinningsanläggningar krävs tillstånd från Miljödomstolen eller anmälningar till de lokala miljömyndigheterna. SITA ser det som en förmån och ett stort förtroende att få tillstånd att bedriva sina verksamheter. Totalt har SITA 22 tillstånds- och 35 anmälningspliktiga anläggningar. För nio av dessa anläggningar har företaget fått nya och förnyade förtroenden av miljömyndigheterna under 2012. Det gäller anläggningarna i: TYP AV AKTIVITET KOLDIOXID (TON) Energiutvinning av avfall Koldioxidreduktion - 223 000 Materialåtervinning av avfall Koldioxidreduktion - 174 000 Transporternas utsläpp + 75 000 TOT. INSPARADE KOLDIOXID - 322 000 Återvinningen av avfallet som SITA samlar in bidrar till en klimatnytta som är större än transporternas negativa effekt. Under 2012 besparade SITAs återvinning miljön 322 000 ton koldioxid. Högdalen, Stockholm Knivsta, Stockholm Halmstad Norrköping Finspång Örebro Nyköping AVFALLSMINIMERING ÅTERANVÄNDNING ÅTERVINNING ENERGIUTVINNING DEPONERING AVFALLSTRAPPAN Avfallstrappan grundar sig på ett EU-direktiv och anger en prioriteringsordning för hur avfall bör behandlas för att uppnå EU:s miljömål.

4 INNOVATIVA KUNDLÖSNINGAR Ökad källsorteringsgrad ger en minskad kostnad för avfallshanteringen. En positiv följdeffekt av Miljöcirkeln Bygg är dessutom en renare arbetsplats vilket reducerar antalet arbetsskador, säger Ulf Gustafsson som är chef för SITAs byggsegment. HELHETSKONCEPT GER HÖG ÅTERVINNINGSGRAD Med SITA Miljöcirkeln hjälper SITA till med all avfallshantering på sina kunders arbetsplatser. Ett koncept som i flera fall lett till 100 procents källsorteringsgrad på olika byggprojekt. Helhetslösningen SITA Miljöcirkeln passar för en rad branscher såsom köpcentrum, industri och kontor. Särskilt inom byggbranschen har lösningen blivit populär och på flera byggarbetsplatser har källsorteringsgraden blivit så hög som 100 procent. Detta innebär att inget blandat avfall för eftersortering har lämnat bygget. En av de stora fördelarna med konceptet Miljöcirkeln Bygg är att den ökade källsorteringsgraden ger en minskad kostnad för avfallshanteringen. Det ger dessutom följdeffekter såsom att en ren arbetsplats reducerar antalet arbetsskador, säger Ulf Gustafsson som är chef för SITAs byggsegment. SITA tillsätter personal på plats ute hos kunderna, som sköter all logistik och hantering kring avfallet vilket bland annat leder till att byggarbetsplatsen får mer tid till byggproduktion. VERTYG FÖR UPPFÖLJNING Via SITAs interaktiva system för statistik kan kunden löpande följa utvecklingen på sin avfallshantering och stämma av sin källsorteringsgrad, återvinningsgrad och kostnad för avfallshanteringen. Detta system uppfyller med bred marginal de krav som byggföretagens certifieringssystem har vad gäller rapporteringen av avfallet, säger Ulf. SITAs lösning med personal på plats på bygget frigör tid för byggnadsarbetarna så att de får mer tid för byggproduktion, säger Lena Wigren som är ansvarig för SITAs avfallssortering vid NCC:s byggprojekt Triangeln i Malmö.

INNOVATIVA KUNDLÖSNINGAR 5 NY LÖSNING FÖR VATTENRENING SITA har lanserat en ny lösning för rening av dagvatten och oljeförorenat vatten. Nu har SITA lanserat vattenrening som en ny tjänst. Med den nya lösningen vänder företaget sig främst till byggarbetsplatser, där det finns en stor efterfrågan på grund av förekomsten av förorenat vatten. Innan vattnet får släppas ut till kommunens avloppsnät eller till vattendrag måste det vanligen först renas. Där kommer lösningen in som en saknad pusselbit. SITAs vattenreningsutrustning är mobil och placeras hos kunden, där vattnet alltså renas på plats. Utrustningen är enkel och mycket anpassningsbar både för små och stora byggen med olika ytor, vattenflöden och föroreningar. Den kan enkelt och snabbt förändras när omständigheterna skiftar. Innan det processade vattnet släpps vidare exempelvis till kommunens ledningsnät ska det godkännas enligt vissa krav. Därför provtas och analyseras det först hos ackrediterat laboratorium. RALLY I VITT BLEV GRÖNT SITA vill hjälpa kunderna nå sina miljömål, och ett gott exempel är vårt samarbete med Rally Sweden. Rallyt har som första motorsportarrangemang tilldelats utmärkelsen Progress Towards Excellence av det internationella bilsportförbundet FIA. Vi är väldigt stolta över den här utmärkelsen. Att vara den första arrangören i världen att nå den här nivån visar på vår ambition att ligga i framkant i vårt miljöarbete, säger Rally Swedens vd Glenn Olsson. SITA var för tionde året ansvarigt för hela avfallshanteringen och ställde upp med medarbetare, maskiner, containrar, saneringskärl, papperskorgar och sopsäckar. Minskade miljöavtryck Man kan tro att det är rallybilarna och deras avgaser som påverkar miljön mest. Men de största miljöavtrycken sätts av publikens resor till och från tävlingen och mellan sträckorna samt vad som äts och dricks under tävlingen. Lokalproducerat i så hög utsträckning som möjligt är att föredra, säger SITAs Per Ljungberg som även var miljöchef för arrangemanget. Även efter tävlingen syntes SITA på de slingriga skogsvägarna. I uppdraget ingick att återställa sträckorna så att inget som Foto: Benjamin A Ward gömts i snö kommer upp i tö. SITA tog även hand om vatten (färsk, spill), avlopp, farligt avfall och källsorterat material. Högre grön växel Nästa år ska man lägga in en ännu högre växel vad gäller miljöambitionerna. Det innebär att svaret på gåtan Vad är vitast, grönast och snabbast? alltid blir Svenska Rallyt.

6 MILJÖANPASSADE TRANSPORTER SITA har närmare 700 tunga fordon med en vikt över 12 ton och kan därför göra miljön en stor tjänst genom att minska sina bränsleutsläpp. MINDRE UTSLÄPP FRÅN SITAS FORDON Under 2013 ska ett sjupunktersprogram genomföras som tillsammans kan halvera SITAs koldioxidutsläpp. Företaget ska: 1 2 Byta ut vanlig diesel mot biodiesel, vilket minskar koldioxidutsläppen med omkring 21 27 procent. Byta ut fordonsgas till biogas där så är möjligt. 12 procent av SITAs fordon körs redan på biogas eller fordonsgas som ger en minskad klimatpåverkan med cirka 20 procent jämfört med diesel. Övriga fordon drivs med diesel av miljöklass 1 som är den högsta miljöklassen för diesel. 3 Begränsa tomgångskörning. SITA arbetar med att minimera tomgångskörning före start genom information och utbildning för sina medarbetare. Detta görs i kombination med tekniska lösningar. I de nya lastbilar som SITA kör går det exempelvis att programmera bilens dator så att motorn stängs av efter ett antal minuter. Genom att begränsa tomgångskörningen räknar SITA med att minska bränsleförbrukningen med minst 2 procent per år. 50 % MINSKAD KLIMATPÅVERKAN 4 Köpa lättviktsflak istället för traditionella lastväxlarflak. Under förra året inledde SITA ett test med flak som väger 500 kilo mindre än traditionella flak men med likvärdig kvalitet. Eftersom vikten på lasten minskar så minskar även dieselförbrukningen och koldioxidutsläppen. 5 Hastighetsbegränsa underentreprenörer till 80 km per timme. Förra året begränsade SITA hastigheten i sina egna fordon och nu kommer insatsen att utökas till att gälla även underentreprenörer. 6 Byta oljetyp i motor och växellåda. Där så är lämpligt byter SITA till olja som har paraffinbasolja som grund vilket sänker bränsleförbrukningen med 5 procent. 7 Utvärdera konsekvenser av en övergång till RME. För att få ett bra beslutsunderlag ska SITA i testsyfte välja ut orter där det finns både äldre och nyare fordon som alla ska köras på RME (rapsmetylester, ett biodiesel).

MILJÖANPASSADE TRANSPORTER 7 BRÄNSLESNÅL KÖRSTIL Ett sätt att minska bränsleförbrukningen är att köra fordonen på ett mera bränslesnålt sätt, så kallad eco driving. Som ett stöd för att påverka körbeteendet har SITA valt att använda Exyplus som verktyg. Exyplus hjälper föraren att hålla jämn hastighet, vilket innebär både ökad trafiksäkerhet och lägre bränsleförbrukning. Dessutom minimeras risken för hastighetsöverträdelser. Verktyget är en GPS-baserad, elektronisk körjournal som snabbt och enkelt skapar den dokumentation som behövs. Syftet med Exyplus är att sänka bränsleförbrukningen och därmed minska miljöbelastningen från SITAs transporter. Målet är att bränsleförbrukningen i de Exyplus -utrustade fordonen ska minska med minst 1,5 procent. Minskningen gäller för både diesel- och gasfordon. För att nå målet om minskad bränsleförbrukning är uppföljning av största vikt. Bränsleförbrukningen följs upp månadsvis och presenteras på företagets intranät. Bränslesnål bilköring (eco driving) är dessutom en del i kommande YKB-utbildningar för SITAs fordonsförare. 80 KM/H SITAS FORDON ÄR HASTIGHETSBEGRÄNSADE DIGITALA KÖRORDRAR EFFEKTIVISERAR TRANSPORTER Under 2012 påbörjades utvecklingen av att digitalisera alla körordrar och optimera SITAs insamlingslogistik. Förändringen effektiviserar transporterna till kund eftersom trafikledningen kan ge ordern till det fordon som befinner sig närmast uppdraget och på så vis korta ner körsträckorna. Digitala körordrar bidrar även till minskad pappersförbrukning eftersom ordrarna inte längre behöver skrivas ut.

8 MILJÖANPASSADE TRANSPORTER RAPS I TANKARNA SITAs mål att minska utsläppen från sina fordon har lett till en utvärdering av olika bränslen bland annat RME, som har rapsolja som huvudingrediens. SITA kör sedan 2007 en del av sina fordon i Linköping, Vagnhärad och Söderköping på RME, och löftena om koldioxidbesparing har infriats. År 2012 tankades det exempelvis 91 000 liter RME i Vagnhärad och koldioxidutsläppen sänktes därmed med cirka 230 ton, något som till och med var över förväntan. Det går kanonbra. Jag har bara positiva erfarenheter av RME, säger Daniel Karlsson som är avdelningschef på SITA. MED LITEN INSATS KOMMER MAN LÅNGT Ett fordon som drivs med diesel kan ganska enkelt byta bränsle till RME. Några procent RME finns redan i större delen av den diesel som säljs i Sverige, vilket gör att RME kan användas i de flesta dieseldrivna fordon. Men när RME används krävs tätare byten av bränslefilter och motorolja. RME har nämligen bättre rengörande effekt än diesel. Byte av bränsle till enbart RME ger därför snabbt igensatta bränslefilter. Det är också viktigt att tänka på att byta motoroljan en gång extra per år. Anledningen är att RME ger en lägre arbetstemperatur än diesel vilket gör att det oförbrända bränslet går ner i vevhuset och späder ut motoroljan. Blir motoroljan för utspädd kan motorn skära. I övrigt fungerar fordonen precis som vanligt. Att byta ett extra bränslefilter och lite tätare oljebyten är en liten insats i det stora hela, menar Daniel och berättar att projektet nu ska utökas med ytterligare fordon. RME ETT VÄXTBASERAT DRIVMEDEL Biodiesel är det mest använda biodrivmedlet inom EU. Som huvudingrediens används oljor från växter eller djur som modifierats så att de får kemiska egenskaper liknande dieselolja. När biodiesel tillverkas av raps kallas det RME (Raps Metyl Ester). RME är ett förnybart och hållbart alternativ för att minska påverkan på miljön. Rapsplantan tar upp nästan lika mycket koldioxid som befrias vid förbränningen. I jämförelse med diesel sänker RME koldioxidutsläppen med mer än hälften. Det har även många andra fördelar. Det bryts ner snabbt i naturen, är inte giftigt eller cancerframkallande och är inte heller brandfarligt. Avgaserna, som luktar popcorn, är mindre skadliga än andra avgaser. Kväveutsläppet är dock högre, men övriga utsläppsvärden lägre.

MILJÖANPASSADE TRANSPORTER NYINVESTERINGAR MILJONER (SEK) 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 SITAs nyinvesteringar i verksamheten 2010 2012. INVESTERINGAR FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN MILJONER (SEK) 120 Behandlingsanläggningar & utrustning 100 Fordon 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 SITAs investeringar för minskad miljöpåverkan 2010 2012. GRÖNARE FORDONSPARK % AV TOT. ANTAL FORDON 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 Andel av SITAs fordon som drivs med RME eller biogas/fordonsgas 2012. 9

10 AVFALLETS RESA Skrot kallas det först när metallen blivit oanvändbar eller oönskad i sitt nu varande skick, exempelvis en gammal spade. Men även om materialet inte längre fyller sin avsedda funktion kan det få nytt liv igen genom att återvinnas och användas i nyproduktion. SKROT ÄR LÅNGT IFRÅN SKRÄP 1,5 TON KOLDIOXID sparas för varje ton metall som återvinns. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst, vilket är bra eftersom det ger både ekonomiska och miljömässiga vinster. Men hur går det då egentligen till att återvinna skrot? Vart tar skrotet vägen efter att vi kastat det? SORTERING PÅ SKROTGÅRDEN När en container fyllts med skrot från exempelvis en industri fraktas den till närmaste sorteringsstation. Därifrån levereras skrotet i större volym till en skrotgård. På SITAs egen skrotgård i Ljungby mellanlagras och sorteras skrot från hela södra Sverige. Här finns stor kunskap om olika sorters metaller, vilket är nödvändigt för att man ska kunna sortera rätt. Det finns olika mottagare för de olika metallerna. Järnskrotet går från skrotgården vidare till stålverk eller järnpulvertillverkning, medan övriga metaller som exempelvis aluminium, koppar, mässing och bly oftast går till metallsmältverk, berättar Peter Arnesson, metallexpert på SITA. När skrotet kommit till skrotgården sker den första sorteringen med hjälp av en materialhanterare. Eftersom järn är magnetiskt kan man lätt sortera ut det med hjälp av en stor elektromagnet som kopplas på materialhanteraren. Efter denna första sortering sker finsortering av metallerna, både med maskin och för hand. Om det finns stora bitar måste de skäras ner i mindre för att senare få plats i smältugnarna. Det gäller att ha en vara som passar till verket. Det ska vara rätt mått, kvalitet och mängd, förklarar Peter. JÄRNPULVER Skrotgården levererar bland annat till Höganäs Halmstadverken i Halmstad där det tillverkas järnpulver som sedan kan användas för en mängd nya produkter. Höganäs Halmstadverken är ett av tolv

AVFALLETS RESA 11 När containern har fyllts med skrot fraktas den till närmaste sorteringsstation där den töms. Därifrån hämtas skrotet i större mängd till skrotgården. På skrotgården görs en första sortering med hjälp av materialhanteraren. stålverk i Sverige och en del av Höganäs koncernen. Företaget är bland världens största och Sveriges enda producent av järnpulver. Andra smältverk smälter metaller för att framställa andra former såsom tackor, plåtar, rör, granuler och stänger. Halmstadverken tar bara emot återvunnet material, exempelvis skrot och slaggämnen, medan processen i Höganäs utgår från jungfruligt material, så kallad järnslig. RENA METALLER rådet är bilindustrin där mer än hälften av pulvret används. I en genomsnittlig bil finns det 5 10 kilo detaljer som är tillverkade av metallpulver. Järnpulvret används även i en mängd andra produkter och sammanhang såsom i vindkraftverk, i produktionen av textilpolymerer, för högtemperaturlödning och ytbeläggning, som järnberikning i mat och djurfoder samt i hushållsmaskiner och trädgårdsredskap. Skrotet som kommer till Höganäs Halmstadverken smälts i en ljusbågsugn. För att smältan ska ha den rätta blandningen bör skrotet vara så rent som möjligt, utan inblandning från andra metaller eller ämnen. Medan smältan fortfarande är rinnande blåses den sönder av en vattenstråle Din återvunna gamla spade kanske är en till ett pulver som har högst 0,2 mm i del av din nya cykel... diameter. Därefter torkas, siktas och läggs pulvret i behållare för vidare transport till Höganäs. Där vidareförädlas råpulvret och säljs sedan vidare. Den största marknaden för järnpulvret är Asien och det viktigaste applikationsom- Under ett års tid produceras i Höganäs Halmstadverken 200 000 kilo järnpulver. Skrotet smälts i en ljusbågsugn, smältan blåses sedan sönder till ett pulver innan det vidareförädlas och säljs vidare. Större metalldelar måste delas för att de ska få plats i smältverkets ugn.

12 ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖN EN DEL I HÅLLBARHETSARBETET På SITA arbetas det alltid med att hålla kärnverksamheten i god form, men det är bara en del av arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor. Medarbetarperspektivet är minst lika viktigt. SITA förebygger ohälsa och olycksfall genom att gemensamt höja medvetandet och engagemanget för arbetsmiljöfrågor, följa upp händelser samt åtgärda brister. Dessutom har alla medarbetare ett eget ansvar för sin säkerhet och för att följa lagar, regler och de säkerhetsrutiner som finns inom företaget. UTVILADE MEDARBETARE Det är viktigt att SITAs medarbetare är utvilade och i bra kondition. Därför uppmuntras fordonsförarna att ta sina lagstadgade raster i arbetet. Digitala färdskrivare är installerade i alla tunga fordon, även i de som inte omfattas av kör- och vilotidslagen vilket exempelvis kan vara fordon för hämtning av hushållsavfall. ARBETSMILJÖFILMER Under året producerades två interna informationsfilmer i syfte att visa hur SITA arbetar för en säker arbetsmiljö. Filmerna har använts som ett sätt att få i gång diskussioner kring riskmedvetenhet och säkerhetsfrågor. YKB-UTBILDNING YKB (Yrkeskompetensbevis) är ett kort för yrkesförare som visar att de har den kompetens som krävs. Fram till 2012 har SITA utbildat 931 personer under 15 600 timmar i YKB. Utbildningsteman har varit ergonomi och hälsa samt säkerhets- och kund- fokus. Under 2013 handlar utbildningarna om lagar och regler. Framtida utbildningar blir godstransporter och sparsam körning. HALKOLYCKOR SITA verkar i ett kallt klimat och många i- och urstigningar från fordon leder till halkolyckor. För att förebygga detta har alla SITAs medarbetare möjlighet att använda spikskor. NÄTNINGSHJÄLP FÖR MINSKADE FALLOLYCKOR Olyckor vid nätning av containrar kan ge allvarliga konsekvenser. Därför använder SITA ett automatiskt system för av- och pånätning. Hjälpmedlet är standard för alla SITAs nya fordon och har även eftermonterats på ett antal befintliga fordon. RISKBEDÖMNING AV PLATSER Arbetet med riskbedömning av körturer fortsätter. Syftet är att minska olycksrisken för oskyddade trafikanter och SITAs egna medarbetare. Vid bedömningarna identifieras riskfyllda områden och SITA vidtar olycksförebyggande åtgärder. Det kan handla om backning, backkrön samt närhet till skolor och dagis.

SAMARBETE 13 SAMARBETEN MED ANDRA ORGANISATIONER För att stötta andra organisationer i deras arbete för en bättre miljö och ett bättre samhälle bidrar SITA ekonomiskt till en rad organisationers verksamhet. NATURSKYDDSFÖRENINGEN SITA stöttar Naturskyddsföreningens klimatarbete som bland annat fokuserar på energieffektivisering av boendet tillsammans med fastighetsägare och hyresvärdar. En tredjedel av all energi i Sverige används i bostäder och lokaler där effektiviseringspotengenom Leksaksjakten får gamla leksaker ett nytt liv hos ett annat barn. tialen är stor. KOLMÅRDEN SITA är en partner till Kolmårdens djurpark. Syftet är att stärka Kolmårdens arbete att vara en miljömedveten djurpark. Det finns BARNCANCERFONDEN en naturlig koppling mellan Kolmårdens strävan att bevara utrot- Tre av fyra barn överlever cancer. Men det räcker inte målet ningshotade djur och SITAs arbete med att värna om miljön. är alla barn ska överleva. Som vänföretag till Barncancerfonden stödjer SITA dess verksamhet som omfattar: nationell barncancerforskning, hjälp till drabbade barn och familjer samt informationsspridning. BRÖSTCANCERFONDEN GENOM ROSALANDET Bröstcancerfonden stöttar klinisk forskning samt ger information och stöd till bröstcancerdrabbade och deras familjer. Rosalandet är ett cykelarrangemang genom hela Sverige till förmån för Bröstcancerfonden. ENS2000 ENS2000 är en stiftelse som jobbar mot drogmissbruk bland ungdomar och i skolor. Genom att minska droganvändningen redan bland ungdomarna kan vi påverka framtiden positivt. LEKSAKSJAKTEN Sommaren 2012 genomförde SITA Leksaksjakten där barn fick lämna in leksaker som de inte längre använde. Under arrangemanget Smaka på Stockholm samlades det in leksaker som i samarbete med Läkarmissionen överlämnades till barn på barnhem i Östeuropa. Genom att istället låta leksakerna bli till glädje för någon annan minskar vi avfallet, vilket ligger SITA varmt om hjärtat. Foto: Roine Magnusson Utöver detta sponsrar SITA det lokala idrotts- och föreningslivet runt om i Sverige. Kolmården ser det som en del av sin uppgift att hjälpa till att bevara utrotningshotade djur. De deltar i många projekt och stöder bland andra de hotade arterna tiger, gorilla, schimpans och tumlare.

14 INTERNATIONELL MILJÖKONCERN SITA EN DEL AV SUEZ ENVIRONNEMENT SITA Sverige ingår i Suez Environnement som är en renodlad miljökoncern inom vatten och avfallshantering. I koncernen arbetar drygt 80 000 engagerade medarbetare på 5 kontinenter. Koncernen sköter avfallshanteringen för närmare 51 miljoner människor och förser omkring 91 miljoner människor med dricksvatten. Suez Environnement genomför ett gediget arbete för att ta sig an de miljöutmaningar världen står inför (särskilt gällande vatten och avfall) och för att minska koldioxidutsläppen. FORSKNING OCH UTVECKLING Suez Environnement genomför ambitiösa forsknings- och innovationsinsatser. Syftet är att hjälpa kunderna bli ledande inom miljöprestanda i sina branscher. Under 2012 satsade koncernen 74 miljoner euro på forskning, teknisk utveckling och innovation. Sammanlagt har koncernen över 400 forskare, experter och tekniker vid sina forsknings- och utvecklingscenter runt om i världen. Dessa center genomför olika projekt och har ett stort engagemang för att söka externa partners. Syftet är att innovationerna ska kunna utvecklas snabbare. INVESTERINGSFONDEN BLUE ORANGE Suez Environnement har en investeringsfond, Blue Orange, som stärker och påskyndar utvecklingen av innovativa lösningar inom vatten- och avfallshantering. Fonden har en investeringsbudget på 50 miljoner euro under 10 år. Fonden analyserar nästan 300 ansökningar per år. Nedan är några exempel på projekt som stöttas. Diesel av plastavfall Fonden har stöttat utvecklingen av en teknik som omvandlar plastavfall till diesel. Plast som inte går att materialåtervinna behandlas med en ny innovativ teknik. Resultatet blir diesel som kan användas som fordonsbränsle. Rening av vatten från fartyg Blue Orange stöttar ett projekt där man använder sig av en avancerad behandling av barlastvatten med hjälp av en oxidationsprocess. Syftet är att minska transporten av skadliga vattenlevande organismer och patogener. Fyllnadsgrad i avfallsbehållare Fonden stöttar även utveckling en ny teknik inom avfallsinsamling som gör det möjligt att i realtid mäta fyllnadsgrad i avfallsbehållare. Nästa arbetsskift kan därför förbättra och optimera insamlingsrutterna baserat på hur fulla behållarna är. INKLUDERAT I HÅLLBARHETSINDEX För fjärde året i rad blev Suez Environnement listat på Dow Jones Sustainability Index World (DJSI) och DJSI Europa tack vare företagets fokus på miljö och socialt ansvarstagande. DJSI lanserades 1999 och är en vägledning för socialt ansvarstagande investerare. Varje år utvärderar DJSI World Index de 2 500 bästa globala företagen. Av dessa får endast de 250 bästa ingå i indexet. DJSI Europa listar topp 20 procent av de 600 bästa resultaten i Europa.

INTERNATIONELL MILJÖKONCERN 15 AVSALTNING AV HAVSVATTEN EN LIVSNÖDVÄNDIGHET FÖR MILJONTALS MÄNNISKOR En procent av allt dricksvatten i världen är avsaltat havsvatten. Den största mängden används i Oceanien där 20 procent av dricksvattnet är avsaltat. Suez Environnement förser årligen 91 miljoner människor med dricksvatten och är en pionjär på att producera dricksvatten av avsaltat havsvatten. År 2025 kommer fler än femtio länder som representerar 40 procent av världens befolkning att ha brist på dricksvatten. Att använda och bevara vatten på ett hållbart sätt är därför en viktig utmaning. Samtidigt bor 2,4 miljarder människor idag nära havet men endast 1 procent av dessa får sitt dricksvatten från avsaltat havsvatten. Suez Environnement är en pionjär inom avsaltning och har totalt 225 avsaltningsanläggningar som gör det möjligt för miljontals människor att få tillgång till rent dricksvatten. AUSTRALIEN I Victoria i Australien produceras 450 miljoner liter vatten varje dag som förser 4,1 miljoner människor med dricksvatten. SPANIEN Den största avsaltningsanläggningen i Europa finns i Spanien. Där produceras 200 miljoner liter dricksvatten varje dag vilket förser 20 procent av Barcelonas befolkning, totalt 1,3 miljoner människor, med vatten. FÖRENADE ARABEMIRATEN I Förenade Arabemiraten produceras 250 miljoner liter vatten per dag, som främst används för att kompensera sjunkande grundvattennivåer. 91 MILJONER MÄNNISKOR FÖRSES MED DRICKSVATTEN KONCERNENS SOCIALA ANSVARSTAGANDE Här är några inblickar i hur koncernen engagerar sig i sociala och humanitära projekt. Genom Suez Environnement Inititatives Fund och den egna volontärorganisationen Aquassistance, stödjer koncernen humanitära och socialt ansvarstagande projekt inom områden som rör katastrofbistånd, sanitet och hygien. EKONOMISKA BIDRAG Genom en budget på 4 miljoner euro årligen ger fonden ekonomiska bidrag eller stöd genom sitt tekniska kunnande. Fonden gör det möjligt att genomföra projekt som främjar tillgången till vatten, sanitet och avfallshantering i utvecklingsländer. Målet är att förse ytterligare 11,8 miljoner människor med rent vatten och att öka tillgången till sanitet för 5,7 miljoner människor till år 2015. Ett exempel på ett lyckat projekt är uppbyggnaden av brunnar hos Tuaregbefolkningen i norra Niger. Brunnarna gynnar jordbruket och boskapsuppfödningen samt ger barnen en chans att gå i skolan istället för att använda tiden till att hämta vatten. VOLONTÄRARBETE Aquassistance som skapades 1994 ger stöd till utsatta befolkningsgrupper inom områdena vatten, avlopp och avfallshantering. Organisationen har en årlig budget på 2 miljoner euro och 200 volontärer arbetar med över 80 projekt. Några exempel på projekt är brunnsborrning i Burkina Faso, hantering av avfall i Burundi och installation av dricksvattensystem i Kambodja.

SITA Sverige SITA finns på ett 60-tal orter runt om i landet. Se kontaktuppgifter till närmaste SITA kontor på WWW.SITA.SE VI ÄR EXPERTER PÅ ÅTERVINNING MED AMBITIONEN ATT HJÄLPA TILL ATT LYFTA HELA INDUSTRISEKTORER TILL NYA NIVÅER AV HÅLLBART AGERANDE Mårten Widlund, VD för SITA Sverige SITA är ett av landets ledande företag inom återvinning och avfallshantering. Med 1 100 medarbetare, 60 kontor och egna behandlingsanläggningar erbjuder företaget effektiva och miljöriktiga lösningar. LÖSNINGAR FÖR ALLA BEHOV SITA kan hjälpa dig eller ditt företag med exempelvis: Olika återvinningslösningar Containerlösningar Källsorteringslösningar Farligt avfall med exempelvis Eco Simplex Branschanpassade lösningar med utbildning, statistik och sortering på plats Sekretesspappershantering Spoltjänster, torr- och slamsugning Marksanering Cisternkontroll och tankrengöring kommunikationsavdelningen SITA Sverige AB 2013/06 MILJÖ- OCH KVALITETSCERTIFIERADE SITA är både miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO 14001 och ISO 9001. Certifieringarna är en trygghet för SITAs kunder och innebär att företaget arbetar systematiskt för att följa alla lagar och krav inom miljö- och kvalitetsområdet. Arbetsmiljöarbetet är baserat på Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1. SITA granskas årligen av utomstående miljö- och kvalitetsrevisorer och av sin ägare. BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL SITA Sverige Transportgatan 9 262 71 Ängelholm Tel. 0431-44 40 00 Fax 0431-41 06 16 E-post info@sita.se WWW.SITA.SE