Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala konsumtionen sjunkit med mer än 1 liter sedan 2004. (6) År 2010 var alkoholkonsumtionen i Sverige 13 % lägre än toppåret 2004. Mycket tyder på att konsumtionen främst minskat bland yngre personer medan inga tecken på minskad konsumtion finns bland äldre. (9) Män dricker ungefär dubbelt så mycket som kvinnor. Bland yngre ungdomar är dock könsskillnaderna inte lika uttalade. Riskkonsumtion Andelen riskkonsumenter har legat runt 17 % bland männen och 10 % bland kvinnorna under undersökningsperioden 2004 2010 visar Folkhälsoenkäten från Statens folkhälsoinstitut. (6:47) För år 2010 framgår det att cirka 10 % av kvinnorna och 16 % av männen har riskabla alkoholvanor. Dessa andelar är oförändrade sedan 2004. Det är åldersgruppen 16 29 år som har högst andel riskabla alkoholvanor, 26 % bland kvinnor och 31 % bland män. (4:30) Ickekonsumenter Den andel som inte druckit alkohol de senaste 12 månaderna har hållit sig relativt stabil under undersökningsperioden och uppgick 2010 till 12 % av männen och 17 % av kvinnorna. (6:42) Inom Helsingsborgs stad finns det idag (Mars 2012) 176 serveringsställen. Motsvarande siffra vid slutet av 2009 var 172 serveringsställen. Samtidigt har Systembolagets försäljning i Skåne 2011 minskat med 2,9 % jämfört med 2010. Mellan 2009 och 2010 minskade försäljningen med 5,3 %. (8) Alkohol och unga 2001 hade vi den högsta uppmätta nivån av den genomsnittliga årskonsumtionen hos elever i årskurs 9 vilken då var över 5 liter ren alkohol. 10 år senare i 2011 års undersökning mäter man istället den lägsta nivån sedan 1989, på 2,2 liter ren alkohol om året. Även bland gymnasieeleverna har den genomsnittliga årskonsumtionen sjunkit kraftigt 2011 och mäter nu de lägsta nivåerna sedan undersökningens början. (2) Alkoholkonsumenter I den senaste undersökningen sjönk även andelen alkoholkonsumenter bland både pojkar och flickor i årskurs 9 och ligger i undersökningen för 2011 på 55 respektive 59 %, vilket är de lägsta nivåerna som uppmäts sedan 1971 då undersökningen genomfördes för första gången (2). Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat mellan 2004 och 2009. I 2011 års undersökning klassificerades 83 % av pojkarna och 84 % av flickorna som alkoholkonsumenter vilket dock betyder en liten ökning hos pojkarna jämfört med 2009 då 81 % klassificerades som alkoholkonsumenter. (2) Berusningsdrickande De nivåer av berusningsdrickande eller intensivkonsumtion bland pojkar i årskurs 9 som uppmätts 2011 är de lägsta som uppmätts bland pojkar sedan 1972 då frågan ställdes för första gången.
Andelen har även minskat något bland flickorna, dock inte i samma utsträckning som bland pojkarna. Detta innebär att andelen intensivkonsumerande flickor i årskurs 9, för första gången sedan mätningarna påbörjades, är högre än bland pojkarna. (2:43) Bland både pojkarna och flickorna i gymnasiet ökade andelen elever som hade intensivkonsumerat fram till år 2009 (då 55 % av pojkarna och 48 % av flickorna hade intensivkonsumerat någon gång i månaden eller oftare). I de senaste två mätningarna 2010 och 2011 har andelen, bland både pojkarna och flickorna, emellertid legat på betydligt lägre nivåer jämfört med år 2009. År 2011 ligger pojkarna i gymnasiet på den lägsta nivån som uppmätts, 47 % och flickorna ligger på 39 %. (2) Intoxer Antalet inkomna fall av alkoholintoxer i åldersgruppen 13 till 17 år sjönk från 53 st. 2010 till 43 st. 2011. (10) Det finns stora regionala skillnader i Sverige avseende ungdomars alkoholkonsumtion. Alkoholkonsumtionen bland pojkarna i båda åldersgrupperna var 2011 tyvärr betydligt högre i Skåne län jämfört med övriga landet. Ovan siffror gäller landet. (2:43) Genomsnittskonsumtion i dl ren alkohol (100%) i olika regioner i Sverige. Årskurs 9. Medeltal för perioden 2009 2011: (2) Narkotika Tullverket gjorde under 2011 närmare 6000 narkotikabeslag, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2010. (7) 12 % av svenskarna mellan 16 och 64 år uppger, år 2010, att de har använt cannabis någon gång. Vidare har 0,8 % av den svenska befolkningen använt cannabis under den senaste månaden. (4:33) Cannabisanvändningen i Sverige har generellt sett inte förändrats sedan 2004. Den ökning till 3,7 % som sågs bland män år 2009 ser vi inte 2010 då andelen är 2,3 %. Cannabisbruket är vanligast bland
unga män i åldern 16 29 år och 9,2 % har använt cannabis senaste året, vilket inte är någon skillnad från 2009. (4:33) Regionala data för cannabisanvändning visar att bruket är mer vanligt i Skåne tillsammans med län som Stockholm, Uppsala, Gotland och Västra Götaland än i övriga landet. (4:35) Bland dem som röker dagligen och har riskabla alkoholvanor är det en större andel som har använt cannabis det senaste året jämfört med befolkningen i övrigt. För män är andelen 14,6 % jämfört med 2,8 % i hela befolkningen. Motsvarande siffror för kvinnor är 7,2 respektive 1,2 %. (4:39) Narkotika och unga År 2009 ökade andelen elever i årskurs 9 som provat narkotika till 9 % bland pojkarna och 7 % bland flickorna och har därefter, i stort sett, legat stabilt på dessa nivåer. I gymnasiet är det en större andel som någon gång prövat narkotika jämfört med i årskurs 9. I den senaste undersökningen var det 20 % av pojkarna och 14 % av flickorna som använt narkotika. Bland flickorna har andelen legat ungefär på den nivån under hela mätperioden, medan nivån stigit något bland pojkarna i de senaste två-tre mätningarna. (2:63) Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika efter kön (2): Effekter Erfarenhet av narkotika har ett starkt samband med andra oönskade beteende så som frekvent alkoholkonsumtion, att dricka stora mängder alkohol, ha en hög berusningsbenägenhet, en tidig berusningsdebut, att man använt alkohol tillsammans med läkemedel i berusningssyfte samt konsumtion av tobak och sniffning. (3) Den högsta andelen ungdomar som provat narkotika finns i Stockholms och Skåne län
Doping De riksrepresentativa undersökningar som gjorts på olika åldersgrupper i befolkningen pekar på att omkring 1 % av männen och mindre än 0,5 % av kvinnorna har testat dopningsmedel någon gång i livet. För yngre män är andelen något högre (1,4 %). Statistiken pekar inte på någon tydlig ökande eller minskande trend de 15 år som frågan funnits med i enskilda enkäter. (1:22) Dock kan vi i Tendensundersökningen, CAN Rapport 123, tyda att problemet tenderar att öka. (8) Doping och unga I 2011 års drogvaneundersökning, Skolelevers drogvanor 2011, framgår att det är ytterst få elever som uppger att de använt Androgyna Anabola Steroider, AAS (2% av pojkarna och 1% av flickorna)2011. Samma låga, eller till och med lägre, nivåer syntes i gymnasiet där cirka1 %, gällande såväl pojkarna som flickorna, hade använt AAS. (2) Tobak Totalt sett har tobaksbruket inte förändrats nämnvärt i befolkningen sedan 2006, vare sig det gäller snusning eller rökning, men en nedåtgående trend av andelen dagligrökare i landet ses alltsedan början av 1980-talet. 13 % kvinnor röker jämfört med 12 % av männen. (4) Beräkningarna för år 2010 visar på en svag nedgång för cigaretter som förts in till Sverige från resa utomlands samt en kraftigare nedgång för köp av smuggelcigaretter. Sammantaget sker alltså en minskning av den oregistrerade delen med 9 % från år 2009 till år 2010. Den registrerade delen minskade också något under denna period varför den totala konsumtionen av cigaretter alltså minskade. (5) Andel kvinnor, män och samtliga i befolkningen, 16 84 år, som rapporterade daglig rökning 2004 2011: Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor? 2011.
Män i Skåne röker dagligen i större utsträckning än män i övriga Sverige. Motsvarande förhållande gäller för kvinnor i Skåne tillsammans med Södermanland och Gotland. Både män och kvinnor i Skåne snusar mindre än riksgenomsnittet. (4:37) Tobak och unga Rökning År 2010 minskade rökningen i årskurs 9 återigen något, både bland pojkarna och bland flickorna, och i 2011 års undersökning fortsatte nedgången med några procentenheter. (2:53) I gymnasiets år 2 har andelen rökare varit relativt oförändrad sedan 2004. Liksom i årskurs 9 är det fler flickor än pojkar som röker i gymnasiet. Andelen elever som röker dagligen visar, över en längre tid, en minskande tendens bland både pojkar (8 % 1997 och 5 % 2011) och bland flickor (13 % 1997 och 8 % 2011). (2:53) Snusning Andelen snusande pojkar i årskurs 9 har minskat kontinuerligt och uppgick 2011 till 12 %. Bland flickorna ökade andelen snusare fram till 2004. Sedan dess har flickornas snusning minskat och andelen ligger nu på 3 %. Även bland gymnasieelever har snusningen varit mer utbredd bland pojkar än bland flickor. Andelen snusande pojkar har under de senaste åren pendlat kring 25 %. Andelen snusande flickor i gymnasiet uppgår till cirka 10 %. Siffrorna innefattar både dagligsnusare och de som snusar mera sporadiskt t.ex. vid fest. (2:57) Vattenpipsrökning 40 % av pojkarna och 38 % av flickorna i årskurs 9 har någon gång rökt vattenpipa. I gymnasiet är det än vanligare. De flesta av eleverna som rökt vattenpipa har gjort det vid relativt få tillfällen. Bland såväl grundskole- som gymnasieeleverna är det vanligast att vattenpipa med nikotin använts. Dock är det många av eleverna som inte vet om vattenpipan de rökt innehållit nikotin eller ej. (2:55) Skillnaderna i landet är små, dock har vi en något högre andel rökande ungdomar i Skåne. Sniffning Sniffning verkar förekomma bland vuxna i relativt begränsad omfattning, men kunskapen om detta saknas överlag. Sniffning och unga I gymnasiets år 2 har andelen som sniffat legat relativt stabil runt 5 % under perioden 2004 2011. Vid de flesta mättillfällena har det varit någon procentenhet fler bland pojkarna än flickorna som svarat att de har sniffat. (2:75)
Referenser 1: Dopningen i Sverige en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder 2: Skolelevers drogvanor 2011 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 129 Stockholm 2011 3: Skolelevers drogvanor 2009, rapport Nr 118, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 4: Levnadsvanor Lägesrapport 2010 Statens Folkhälsoinstitut A 2010:13 5: Tal om tobak 2010 Tobakskonsumtionen i Sverige 2010, Forskningsrapport nr 63 SoRAD, Stockholm 2011 6: Drogutvecklingen i Sverige 2010, rapport nr 125, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN s. 135) 7: Tullverkets beslagsstatistik för 2010 8: CAN Rapport 123 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser första halvåret 2010 9: Pressmeddelande: Minskad alkoholkonsumtion i Sverige visar ny statistik 110218, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD 10: INTOXER barnmottagningen 2008-2011, Blå Kamelen