Statistik och kvalitetsmätningskriterier

Relevanta dokument
Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

En god vård? SoS 2018

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Enhetsundersökning LSS

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Kvalitetsindikatorer som underlag för val. Helsingfors 22 maj Emma Vintemon, Sveriges Kommuner och Landsting

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Öppna jämförelser Pressinformation

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Vård och omsorg om äldre Diagramrapport

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Öppna jämförelser 2012

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Utvärdering av vården vid stroke

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG ERIK GUSTAF GEIJER

Motionssvar - Det öppna landstinget - från vision till verklighet

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Statlig styrning med kunskap

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Analysis of factors of importance for drug treatment

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre

Ingen patient ska skadas i vården

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Hur mäter vi jämställdhet?

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Socialnämndens indikatorer Bilaga 1

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Exempelsamling Logikmodeller

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Rådet för främjande av kommunala analyser

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Presentation av budget

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Pilotenkät till tandvårdspatienter. Andreas Johansson

Kvalitetsberättelse för 2017

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Vägledning för en god palliativ vård

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Svensk författningssamling

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Transkript:

Statistik och kvalitetsmätningskriterier Kalle Brandstedt

Upplägg Vem är jag? Varför jämförelser är viktiga och vad Socialstyrelsen gör inom området. Hur är jämförelserna utformade. Exempel på när jämförelser spelar roll. Exempel på jämförelser inom ortopediteknik.

Född i bruksorten Orrefors Gillade att spela i band Arbetat på Socialstyrelsen sedan 2012 - Öppna jämförelser - Hjälpmedelsstatistik Mindmap Vem är jag? Avsomnad glasblåsare samt i Sollentuna kommun Statsvetare Har arbetat i Gislaveds kommun

Varför är jämförelser av kvalitetet mellan verksamheter viktiga? Viktigt för att övriga ska kunna lära sig av den/de som presterar bäst inom ett verksamhetsområde. Ändra synen på vad som är kvalitet från att hålla budget till effekten för den skilde brukaren/patienten. Transperens (medborgare/patienter/kunder) och tillit (skattemedel). Lyfta och synliggöra verksamhetsområden både för politik, medborgare och media. Jämförelser är extra viktiga om det saknas målnivåer.

Vad gör Socialstyrelen för jämförelser? Öppna jämförelser, exempelvis - Hälso- och sjukvård - Äldreomsorg - Folkhälsa - Läkemedel Utvärdering av följsamheten till nationella riktlinjer, exempelvis - - Diabetesvård - - Vård vid astma och KOL - - Vård vidrörelseorganens sjukdomar

Vad är det som jämförs? Primärt utgörs jämförelserna av landsting och kommuner. Men även sjukhus och verksamheter/enheter jämförs.

Hur jämförs landsting och kommuner? Jämförelser görs genom så kallade indikatorer. Det finns en rad krav på dessa: 1. Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. 2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. 3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. 4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). 5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. 6. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data.

Stöd till att hitta adekvata jämförelseobjekt - bakgrundsmått Bakgrundsmått används för att landsting/kommuner ska kunna jämföra sig med andra med liknande förutsättningar. Exempel Öppna jämförelser Ekonomisk bistånd - Andel med låg inkomst. - Andel arbetslösa. Öppna jämförelser Äldreomsorg - Andel äldre i äldreboende. - Kostnad per hemtjänsttagare.

Exempel där jämförelser spelar roll Minskad användning av olämpliga läkemedel för äldre.

Synliggöra ineffektivt resursutnyttjande Det finns ett målvärde att 90 procent ska vara lågkostnadsstatiner.

Exempelvis utgörs Västmanlands kostnader för högkostnadsstatiner av cirka 23 procent av de förskrivna statinerna.

Hur kan indikatorer utformas inom området ortopediteknik? Andel patienter med komplikationer. Andel med protes som drabbats av infektioner och inflammationer. Andel av patienterna med diagnos X där man använt typ av implantat Y (om vissa åtgärder är att föredra).

Hur kan indikatorer utformas inom området ortopediteknik? Forts. Andel av patienterna som är nöjda med bemötandet. Kostnad per patient utan komplikationer. Kostnad per nöjd patient. Viktig att fastställa på vilken nivå indikatorerna ska ligga övergripande, verksamhetsområde, enhet etc.

Hur kan bakgrundsmått utformas? Andel av befolkningen (i upptagningsområdet) som har diabetes. Andel med låg utbildning (om hälsolitteracitet påverkar). Andel av befolkningen (i upptagningsområdet) som har artros. Viktigt att fastställa vad som påverkar det aktuella området.

Vilka datakällor kan användas till indikatorbaserade jämförelser inom området ortopediteknik? Verksamhetssystem både ekonomiska tal och annan information. Nationell statistik allt från befolkningsdata till läkemedelsanvändning. Enkäter bland användarna och till verksamheterna.

Länkar Socialstyrelsens metodhandbok för utveckling av indikatorer https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19483/2014-7-3.pdf Nationella register http://www.socialstyrelsen.se/register Öppna jämförelser http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser Utvärderingar http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/utvardering Effektivitet http://www.socialstyrelsen.se/effektivitet Kontaktuppgifter Kalle.brandstedt@socialstyrelsen.se 075-2473742

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se