Utredning och bedömning av konsekvenserna av stora handelsenheter 1
2
Förord Denna publikation är en handledning om tillämpningen av markanvändnings- och bygglagen och behandlar utredningen och bedömningen av konsekvenserna av stora detaljhandelsenheter. Information om konsekvenserna behövs såväl vid beslut om enskilda stora enhetsprojekt som vid planering av handelns servicenät. Verkningarna av en ny stor handelsenhet eller av ändringar i servicenätet utreds vanligen i samband med planläggningen. Vid styrningen av lokaliseringen av en affär är det av avgörande vikt att utreda och bedöma konsekvenserna. Det är just på basis av konsekvensbedömningarna som förutsättningarna för genomförandet av projektet bedöms, t.ex. om innehållet i planen uppfyller de krav på tillgång till tjänster som uppställs i markanvändnings- och bygglagen. I handledningen accentueras perspektivet hos markanvändningsplaneraren som ansvarar för utredningen av konsekvenserna. Publikationen är dock avsedd även för andra som deltar i bedömningen, t.ex. handeln och medborgarna samt de regionala miljöcentralerna och andra statliga myndigheter. Betraktelsesättet är praktiskt och bl.a. följande frågor ställs: Hur inleds bedömningen och hur framskrider den? Vad kan man vänta sig när man inleder en bedömning? Hurdant material behövs och varifrån fås material? Vilka metoder används och hur? Utredningen och bedömningen av konsekvenserna beskrivs till stor del med tanke på ett enskilt projekt. Samma frågor aktualiseras dock även när konsekvenserna av ändringar i handelns servicenät utreds i samband med beredningen av landskapsplaner eller generalplaner. Guiden kan alltså användas för att planera och genomföra konsekvensbedömningar i olika situationer. I denna handledning fokuseras en undersökning av direkta och indirekta konsekvenser av en ny affärs verksamhet. För att man skall få en helhetsbild av miljökonsekvenserna av en ny stor detaljhandelsenhet bör man utöver dessa konsekvenser dessutom granska projektets konsekvenser för förläggningsortens särdrag, t.ex. naturen, landskapet, kulturarvet eller den byggda miljön. Hur eller med vilka metoder dessa utredningar skall göras behandlas dock inte i denna handledning. Handledningen är skriven med tanke på byggandet av en ny storenhet, men kan även tillämpas då det är fråga om att utvidga en redan fungerande affär. Det är en krävande uppgift att utreda konsekvenserna av en stor handelsenhet. För 3
att parterna skall kunna lita på utredningsresultaten behövs det förutom mångsidig expertis även ett öppet och samarbetsinriktat arbetssätt. Miljöministeriet hoppas att guiden skall ge dem som utför utredningar goda råd för det praktiska arbetet och att den skall bidra till att myndigheterna och handeln bildar sig en gemensam uppfattning om de krav som bör ställas på konsekvensbedömningarnas kvalitet. Handledningen har sammanställts vid VTT Bygg och transport under ledning av ledande forskare Pekka Lahti. Specialforskare Kimmo Koski har varit ansvarig författare. Texten i kapitel 3, som gäller lagstiftningen, har utformats av överinspektör Jorma Jantunen, överinspektör Tuula Lundén och överarkitekt Katri Tulkki vid miljöministeriet. Arbetet har letts av en ledningsgrupp bestående av Jorma Jantunen, Tuula Lundén och Katri Tulkki från miljöministeriet, överinspektör Brita Dahlqvist-Solin från Nylands miljöcentral, överarkitekt Ritva Laine från Finlands Kommunförbund, arkitekt Timo Vuolanto från Helsingfors stad samt planeringsdirektör Eero Löytönen och specialplanerare Juhani Salomaa från Egentliga Finlands förbund. Katri Tulkki har varit ordförande för ledningsgruppen. Helsingfors 12001 Avdelningschef Överdirektör Pekka Kangas 4
Innehåll Förord 3 Sammandrag över bedömningen av konsekvenserna 7 av stora handelsenheter 1 Vad är det fråga om? 13 2 Vad är en stormarknad? 19 1 Stor detaljhandelsenhet 20 2 Butikstyper 20 3 Vad förutsätter markanvändnings- och bygglagen 23 av utredning och bedömning av konsekvenserna 1 Förhållandet mellan planläggning och MKB-förfarande 24 2 Vilka konsekvenser utreds? 25 3 Vilka krav ställs på innehållet i planerna? 25 4 Utredning av konsekvenserna på olika plannivåer 26 5 Deltagande och växelverkan 27 6 Myndigheternas samarbete 29 4 Bedömning av utgångspunkterna 31 1 Hur lämpar sig projektet för de gällande målen? 32 2 Vilka möjligheter föreligger för genomförandet av projektet? 33 3 Vilken är projektets relation till centrumen och handelns servicenät? 34 4 Vilka är projektalternativen? 36 5 Köpkraften och dess utveckling? 37 5
5 Bedömning av konsekvenserna 41 1 Hur rör sig köppengarna? 42 2 Vad händer med samhällsstrukturen? 43 3 Hur förändras stadsbilden? 48 4 Vilka är trafikmässiga verkningarna av resor för uträttande av ärenden? 49 5 Vad händer med kommunalekonomin? 50 6 Gör konsumenterna inbesparing? 54 7 Förändras invånarnas vardag? 55 8 Vilka sysselsättningseffekter har projektet? 59 6 Undersökning av konsekvenserna ur olika 63 perspektiv 7 Uppföljning av konsekvenserna 69 Källförteckning och bilagor 71 Källförteckning 72 Bilaga Metoder för bedömning av de kommunalekonomiska verkningarna 74 Bilaga Kommensurabilitet för de ekonomiska verkningarna under olika tider 83 Bilaga Bedömning av de direkta sysselsättningseffekterna av en verksam hypermarket 85 Presentationsblad 87 6
Sammandrag över bedömningen av konsekvenserna av stora handelsenheter 7
Sammandrag över bedömningen av konsekvenserna av stora handelsenheter Bedömning av utgångspunkterna Processen för bedömning av ett stormarknadsprojekt kan indelas i två faser: bedömning av utgångspunkterna och bedömning av konsekvenserna. För att utgångspunkterna skall kunna bedömas behövs basuppgifter om den planerade stormarknaden. Dessa är affärens totala våningsyta, försäljningsutrymmet för daglig- och specialvaror, affärstyp, lokalisering, parkeringsarrangemang, försäljningsmål i dagligvaru- och specialhandeln samt planerad byggtid. Då konsekvensutredningen ansluter sig till planeringen av handelns servicenät i samband med att en landskaps- eller generalplan görs upp, finns i allmänhet inga exakt individualiserade uppgifter om affären. I detta fall måste val träffas och antaganden göras om typen av stormarknad eller -marknader, dess (deras) storlek och läge. När utgångspunkterna bedöms utreds projektets lämplighet för kommunens och regionens mål möjligheterna att genomföra projektet projektets förhållande till centrumen och servicenätet i kommunen och regionen projektalternativ (i fråga om platsen och genomförandet) samt köpkraften och dess utveckling i kommunen och regionen. I detta skede ser man i allmänhet hur omfattande och grundläggande konsekvensutredningar som behövs. Vid utredningen av utgångspunkterna behövs i allmänhet alltid rådplägning mellan kommunen, förbundet på landskapsnivå, den regionala miljöcentralen och andra statliga myndigheter för att dessa skall uppnå en gemensam uppfattning om vilka planläggningsåtgärder genomförandet av projektet kräver samt vad som krävs av utredningarna och konsekvensbedömningarna. Det program för deltagande och bedömning som krävs vid planläggning görs upp i detta skede. Bedömning av konsekvenserna Bedömningen av konsekvenserna av ett stormarknadsprojekt består av flera deluppgifter. I tabell 1 presenteras bedömningens förlopp i stora drag och i form av ett sammandrag: Vad skall utredas, hur skall det utredas och hur sammanställs utredningen? De alternativ 8
Tabell 1 Sammandrag över bedömningen av konsekvenserna Vad utreds? Hur utreds? Sammanställning Undersökningsalternativ Mätare Metod 1 2 3 4 Överföring av köpkraft Hur stora är förändringarna på olika områden och i olika affärer? mk/år modell, expertbedömning O O O O Samhällsstruktur Förändras antalet serviceenheter och deras karaktär O - på det område dit köppengar överförs? antal expertbedömning, modell O O O - på de områden från vilka köppengarna flödar ut? antal expertbedömning, modell O O O Vilka förändringar behövs konstruktioner expertbedömning O O O i trafiknätet? Stöder projektet - övrigt byggande av lokaliteter? ja/nej, beskrivning markanvändningsplanering O O O O - bostadsbyggande? ja/nej, beskrivning markanvändningsplanering O O O O Försvagas eller förstärks - kommuncentrumets ställning? mk/år (överf av köpkr ) expertbedömning, modell O O O O - sekundärcentrumens ställning? centrumklassificering expertbedömning, modell O O O O Stadsbild Ändras kommunens image som handelsplats? skala 1-5 invånar- och företagsenkät O O O O Hur förändras den fysiska stadsbilden? enhetlighet m m expertbedömning O O O Trafik för uträttande av ärenden Hur stora är förändringarna i fråga om - antal resor? antal resor/år modell O O O O - trafikprestationer? pers-km/år modell O O O O - tidsprestationer? h, min/år modell O O O O - trafikkostnader? mk/år modell O O O O - utsläpp? tn/år modell O O O O - bullernivå? db(a) modell O O O O Kommunalekonomi Hur stora är - inkomsterna? mk expertbedömning, modell O O O - utgifterna? mk expertbedömning, modell O O O Alternativa stormarknadsprojekt som undersöks: 1 = stormarknaden är belägen på en plats som handeln föreslagit 2 = stormarknaden finns någon annanstans i kommunen/regionen 3 = i stället för en stormarknad anläggs mindre affärsenheter 4 = stormarknaden anläggs inte 9
Vad utreds? Hur utreds? Sammanställning Undersökningsalternativ Mätare Metod 1 2 3 4 Konsumenternas ekonomi Hur stora är - inbesparingarna av prisförmånen? mk/år modell, expertbedömning O O O - resekostnaderna för uträttande av ärenden? mk/år modell O O O Invånarnas vardag Avstånd till den nya affären från olika bostadsområden? km geografisk informationsanalys O O O Kan man ta sig till den nya affären - med buss (eller andra kollektiva trafikmedel)? ja/nej, beskrivning ruttutredning O O O - längs leder för lätt trafik? ja/nej, beskrivning ruttutredning O O O Om den nuvarande affären i bostadsområdet upphör med sin verksamhet - avstånd till följande närmaste befintliga affär? km geografisk informationsanalys O O O O - kan man ta sig till följande närmaste befintliga affär? - med buss (eller andra kollektiva trafikmedel)? ja/nej, beskrivning ruttutredning O O O O - längs leder för lätt trafik? ja/nej, beskrivning ruttutredning O O O O I vilken mån - förbättrar eller försvagar förändringen i servicenätet den upplevda tillgången? skala 1-5 invånarenkät O O O O - ökar eller minskar förändringen i servicenätet ojämlikheten mellan beskrivning invånarenkät O O O O olika befolkningsgrupper? expertbedömning - ökar eller minskar förändringen i servicenätet betydelsen av själva händelsen för uträttande av ärenden (trevligt, uppiggande)? skala 1-5 invånarenkät O O O O - ökar eller minskar förändringen i servicenätet tillfredsställelsen med boendemiljön? skala 1-5 invånarenkät O O O O - påverkar förändringen i servicenätet levnadsförhållanden, samfundet osv beskrivning invånarenkät, intervju O O O O Sysselsättning Vilken är sysselsättningseffekterna - under byggnadsskedet? antal modell O O O - under driftsskedet? antal modell O O O Alternativa stormarknadsprojekt som undersöks: 1 = stormarknaden är belägen på en plats som handeln föreslagit 2 = stormarknaden finns någon annanstans i kommunen/regionen 3 = i stället för en stormarknad anläggs mindre affärsenheter 4 = stormarknaden anläggs inte 10
som undersöks fastställs alltid från fall till fall. I sin vidsträcktaste form innebär bedömningen att fyra alternativ undersöks. Utredningsarbetet inleds med en undersökning av köpkraften och dess överföringar. Arbetet kan utföras som expertbedömning eller med hjälp av kalkyleringsformler eller modeller som utvecklats för ändamålet. Verkningarna för samhällsstrukturen kartläggs genom bedömning av de ändringar som gäller servicenätet, byggandet samt relationerna mellan centrumen. Förändringarna i servicenätet utreds på det område dit köppengarna överförs och på de områden från vilka köppengarna övergår. Konsekvenserna för byggandet utreds i samband med markanvändningsplaneringen. Stormarknadens inverkan på relationerna mellan centrumen kartläggs via förändringarna i servicenätet och byggandet: Påverkar förändringarna de olika centrumens ställning? Konsekvenserna för stadsbilden utreds med hjälp av invånar- och företagsenkäter samt expertbedömningar. Avsikten är att kartlägga hur stormarknaden påverkar kommunens image som handelsplats, hur stormarknaden passar in i miljön samt hur en stormarknad utanför centrum påverkar stadsbilden i centrum. De trafikmässiga verkningarna av resorna för uträttande av ärenden kan utredas med hjälp av modeller som utvecklats för ändamålet. Även för bedömningen av verkningarna i fråga om kommunens och konsumenternas ekonomi samt sysselsättningen har olika bedömningsmetoder och beräkningsmodeller utvecklats, med vilkas hjälp de förändringar som föranleds av en ny stormarknad kan kartläggas. Konsekvenserna för invånarnas vardag är följdverkningar av förändringarna i servicenätet. De kan indelas i förändringar i tillgången till tjänster och sociala verkningar. Kartläggningen av dessa verkningar baserar sig på geografiska informationsanalyser, utredningar om möjligheterna att använda lätt trafik och kollektivtrafik samt sådana uppgifter om betydelsen av förändringar i servicenätet som insamlas genom invånarenkäter eller invånarintervjuer. Konsekvenserna bör granskas ur helhetsperspektiv. Särdragen hos projektets (och projektalternativens) förläggningsort för med sig egna utredningsbehov till konsekvensbedömningen. Om projektet är placerat på ett område med betydande miljövärden i anslutning till naturen, landskapet, kulturmiljön eller stadsbilden, behövs grundliga utredningar även i dessa frågor. I denna handledning behandlas dock inte närmare hur eller med vilka metoder dessa utredningar skall göras utan den fokuserar i synnerhet en undersökning av indirekta och direkta konsekvenser av affärens verksamhet. Konsekvenserna av ett stormarknadsprojekt bör utredas såväl i förläggningskommunen som i grannkommunerna: Vilka och hur stora är konsekvenserna för grannkommunerna? En undersökning på regionnivå 11
förutsätter samarbete mellan kommunerna och förbundet på landskapsnivå. Redan i inledningsskedet gäller det att skissera upp det praktiska arbetet för att utreda konsekvenserna: Hur kan olika kommuner, förbundet på landskapsnivå och eventuellt även handeln delta i framställningen av information som behövs vid konsekvensbedömningarna, i kostnaderna för utredningar som eventuellt utförs av utomstående, i behandlingen av undersökningsresultaten eller inriktningen av arbetet under olika skeden? Genom samarbete och eventuell samfinansiering blir konsekvensbedömningen mera ingående och överlappande arbete undviks. Undersökning av konsekvenserna ur olika perspektiv Konsekvenserna kan även undersökas ur olika aktörers, t.ex. statens, kommunens, invånarnas, de affärsanställdas, handelns och andra företags perspektiv. Perspektiven kan ytterligare begränsas. Konsekvenserna kan t.ex. undersökas skilt för olika invånargrupper, t.ex. hushåll utan bil och hushåll med bil. På det sättet får man en bättre uppfattning om hur fördelarna och de eventuella nackdelarna med projektet fördelar sig, vilket hjälper planerarna, intressenterna och beslutsfattarna att bilda sig en realistisk helhetsbild av projektets och projektalternativens betydelse. Uppföljning av konsekvenserna Genom uppföljning efter genomförandet av projektet fås information om konsekvensbedömningarnas riktighet. Så kan den faktiska utvecklingen följas och vid behov kan korrigerande åtgärder vidtas för att lindra eller undanröja eventuella negativa konsekvenser. Uppföljningsinformationen kan dessutom användas när det gäller att förutse konsekvenserna av motsvarande nya projekt. Uppföljningen av konsekvenserna bör planeras redan vid bedömningen av konsekvenserna. Vid uppföljningen kan användas samma bedömningsmetoder som vid förhandsbedömningen, även om perspektivet är bedömning av en realiserad utveckling. 12
Vad är det fråga om? 13
Vad är det fråga om? Att bedöma konsekvenserna i anslutning till stora detaljhandelsenheter kan jämföras med att lägga pussel. Helheten består av ett flertal enskilda bitar. I sin vidsträcktaste och mest detaljerade form innebär bedömningen att en synnerligen komplex och flerdimensionell konsekvenshelhet hanteras. Arbetet består av flera etapper och förutsätter att man framskrider systematiskt, samarbete mellan kommunerna, förbundet på landskapsnivå och handeln samt kunnandet hos experter inom olika branscher. Målet är att producera information till stöd för beslutsfattandet. En ny stormarknad och lösningarna i samband därmed har betydande konsekvenser, av vilka en del sträcker sig långt in i framtiden. En ny storenhet kan främja utvecklingen i kommunen, men den kan också medföra risker. Handeln fattar beslut på företagsekonomiska grunder, kommunen måste se frågan i ett vidare perspektiv den ansvarar för hela kommunsamfundets välfärd. En omfattande utredning förutsätter ekonomiska insatser av kommunen. Å andra sidan kan t.ex. en korrigering i efterhand av oönskade förändringar i samhällsstrukturen visa sig vara flera gånger dyrare än bedömningen av konsekvenserna. Det lönar sig alltså att så noggrant som möjligt utreda fördelarna och nackdelarna med ett stormarknadsprojekt. Denna handledning syftar till att ge en koncis och instruktiv beskrivning av bedömningen av konsekvenserna av stora handelsenheter samt stöda planeringen och genomförandet av bedömningen. Handledningen är inte någon regelsamling för planläggningen, även om den kan användas som stöd för den uppgiften. Förhoppningsvis tillhandahåller handledningen verktyg för i synnerhet kommunerna och förbunden på landskapsnivå. Behovet av verktyg ökade i och med handelsbestämmelserna i den nya markanvändnings- och bygglagen. De förpliktelser som lagen anger behandlas i kapitel I handledningen har samlats information om processen för bedömning av stormarknadsprojekt närmast ur perspektivet för planläggare eller andra planerare i kommunerna eller vid förbunden på landskapsnivå. Framställningen koncentreras till det praktiska bedömningsarbetet och dess faser. Hur inleds utredningen och hur framskrider arbetet? Vilket material behövs och varifrån fås material? Hurdana är bedömningsmetoderna och hur används de? Processen för bedömning av ett stormarknadsprojekt kan indelas i två faser: be- 14
Figur 1 Bedömningsprocessen 15
dömning av utgångspunkterna och bedömning av konsekvenserna. Bedömningsprocessen återges i figur Under de senaste åren har flera konsekvensbedömningar gällande enskilda stormarknader genomförts i Finland och nya bedömningar utförs ständigt. Det har utförts betydligt färre undersökningar om utvecklingen och i synnerhet beskrivningen av bedömningsmetoderna. De beskrivningar av bedömningsmetoderna som samlats i denna guide baserar sig till största delen på undersökningen Kaupan suuryksiköiden vaikutukset (Konsekvenserna av stora handelsenheter; Koski 1999), där verkningarna i anslutning till stormarknader och metoderna för att bedöma dem undersöks i detalj. Här fokuseras dock närmast de allmänna principerna för bedömningsmetoderna, inte ett stort antal detaljer. Handledningen tar fasta på att beskriva bedömningsprocessen och utredningen av konsekvenserna av ett enskilt stormarknadsprojekt. Detta innebär dock inte att man vid den praktiska bedömningen skall betrakta projektet separat från utvecklingen av handelsstrukturen i övrigt. Tvärtom. Om andra affärsprojekt är aktuella i kommunen eller regionen, bör de alla beaktas för att samverkan skall kunna klarläggas. Den bedömningsprocess och de bedömningsmetoder som presenteras i handledningen fungerar bäst i en situation där stormarknadsprojektet eller stormarknadsprojekten är kända, dvs. det är fråga om ett konkret plan om att en ny affär skall anläggas. I frågor som gäller stormarknadsprojekt bör man dock blicka längre in i framtiden. Vad göra om projektet inte egentligen är känt? Alltså t.ex. när det gäller att göra en områdesreservering i landskaps- eller generalplanen. Även i detta fall är bedömningsprocessen och bedömningsmetoderna desamma som vid bedömningen av ett känt projekt. Genom att bedöma konsekvenserna kan man t.ex. definiera lokaliseringen av en ny storenhet, dess storlek eller randvillkoren för de produktgrupper som skall säljas. Det gäller alltså att träffa val och göra antaganden om typen av stormarknad (eller stormarknader), dess (deras) storlek och läge. Här är det fråga om en konsekvensbedömning där olika alternativ för servicenätet undersöks. Arbetet är utmanande men det kan genomföras genom samarbete mellan olika instanser och systematiskt framskridande. Arbetets art och omfattning varierar naturligtvis något enligt region. I mindre städer är det lättare att behärska hela servicenätet än i t.ex. Helsingfors eller Åbo. Då projektet inte är känt medför en definition av typen av stormarknad och andra viktiga utgångsuppgifter naturligtvis ovisshet i fråga om kartläggningen av den framtida utvecklingen. I praktiken är det i hög grad fråga om var och enligt vilken dimensionering handeln försöker genomföra sitt projekt. Något definitivt svar kan inte ges på förhand. Genom att överväga olika alternativ kan man dock förbereda sig inför den framtida situationen. 16
Handledningen är inte bara en arbetsinstruktion utan också en kontrollista. Den bedömningsprocess som presenteras i figur 1 omfattar de omständigheter som åtminstone bör beaktas när konsekvenserna av ett stormarknadsprojekt kartläggs. Det är dessutom viktigt att utvidga undersökningen så att den omfattar i synnerhet sådana omständigheter som är viktiga för handeln och frågor som gäller stormarknadsprojektets konkurrenseffekter. Det rekommenderas att konsekvenserna av ett stormarknadsprojekt också granskas ur olika perspektiv enligt vad som skisseras upp i kapitel Närmare information om stormarknadernas konkurrenseffekter och utredningen om dem fås när LTT-Tutkimus Oy:s undersökning om konkurrenseffekter blir färdig. När bedömningen inleds är det skäl att erinra sig de undersökningar och utredningar som utförts av handeln. Senast när projektet når planstadiet har handeln redan utrett bl.a. frågor som gäller köpkraften, konsumenternas förväntningar och köpbeteende, det kommersiella servicenätet, tillgången till tjänster och trafiken. En del av uppgifterna torde kunna tillgodogöras vid bedömningen av konsekvenserna. Alla uppgifter är dock inte till nytta. Alla projektegenskaper kan inte alltid avslöjas offentligt och därmed för konsumenterna. 17
18
Vad är en stormarknad? 19
Vad är en stormarknad? 1 Stor detaljhandelsenhet Enligt markanvändnings- och bygglagen är en stor detaljhandelsenhet en affär på mer än 2000 kvadratmeter våningsyta, dock inte affärer för utrymmeskrävande specialvaror, t.ex. möbelhallar eller bilaffärer. Ett av lagens syften är att utveckla styrningen av lokaliseringen av storenheter i syfte att trygga en hållbar samhällsutveckling och tillgången till service. Ambitionen är framför allt att stärka stadscentrumen som mångsidiga servicecenter och säkerställa skälig service inom dagligvaruhandeln på bostadsområdena. 2 Butikstyper Stormarknader inom detaljhandeln är hypermarketar varuhus stora supermarketar stormarknader inom specialhandeln. I hypermarketar finns allt vanligen på samma plan och marketarna har lokaliserats till randområdena av stadskärnan eller helt utanför centrum. Försäljningsytan är minst 2 500 m 2 och på mer än hälften av ytan finns andra varor än livsmedel. I anslutning till hypermarketarna finns stora parkeringsområden. Skillnaden mellan hypermarketar och varuhus består närmast i typen av lokaliteter och läget. Varuhusen (försäljningsytan minst 2 500 m 2 ) finns i centrum och verksamheten drivs i flervåningsbyggnader i stadskärnan. Stora supermarketar har en försäljningsyta på minst 1 000 m 2, men de kan vara lika stora som de minsta hypermarketarna. Dessa butikstyper skiljer sig tydligast från varandra i fråga om sortimentet och försäljningsytans uppdelning på olika produktgrupper. Av supermarketarnas försäljningsyta upptas mer än hälften av livsmedel, av hypermarketarnas mindre än hälften. Köpcentrumen klassificeras ofta som stormarknader, trots att de inte är stormarknader i ordets egentliga bemärkelse. Köpcentrumen består av flera affärer från olika affärsområden inom detaljhandeln. Ofta finns där även andra företag inom servicebranschen. Våningsytan är minst 5 000 m 2 och affärslokalerna öppnar sig mot gemensamma utrymmen inomhus. I ett köpcentrum kan det finnas en eller flera typer av stormarknader, men en enskild affärs yta får inte överskrida hälften av köpcentrumets totala yta. 20
I markanvändnings- och bygglagen presenteras inte någon entydig definition på affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme, vilket kan leda till tolkningsproblem bl.a. när bygglov behandlas och planer utarbetas. I syfte att skapa klarhet i frågan har miljöministeriet utarbetat en rekommendation (Miljöministeriet 2000a), som innehåller ett förslag till tolkning av begreppet affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme. I Rekommendationen definieras de i lagen avsedda affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme som inte omfattas av de bestämmelser som gäller handeln (figur 2). 21
Affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme Bransch 1 Handel med motorfordon Handel med reservdelar till motorfordon och tillbehör till motorfordon Handel med bildäck Båthandel Handel med båtförnödenheter Handel med husvagnar 2 Möbelaffär 3 Handel med inredningsartiklar (strukturell inredning) Järnvaruhandel Handel med byggnadsförnödenheter 4 Lantbrukshandel Handel i trädgårdsbranschen 5 Handel med hemteknik Biprodukternas andel Affärer som hör till styrningen av stora detaljhandelsenheter Inredningsaffär (inredning i anslutning till boende) Sportbutik Annan detaljhandel Andelen biprodukter som hör till branschen får vara högst 20 % av butikens försäljningsyta, dock högst 400 kvadratmeter Av denna försäljningsyta kan på ett område av högst 100 kvadratmeter säljas livsmedel och biprodukter, som inte hör till branschen Figur 2 Rekommendation om tolkning av i 114 2 mom markanvändnings- och bygglagen avsedda affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme 22
Vad förutsätter markanvändings- och bygglagen av utredning och bedömning av konsekvenserna? 23
Vad förutsätter markanvändnings- och bygglagen av utredning och bedömning av konsekvenserna? 1 Förhållandet mellan planläggning och MKB-förfarande? Verkningarna av en stor detaljhandelsenhet utreds i samband med planläggningen. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning i enlighet med den lag som gäller miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarandet) blir aktuellt enligt prövning från fall till fall. När en plan uppgörs gäller det enligt markanvändnings- och bygglagen alltid att utreda dess konsekvenser (MBL 9 ). Skyldigheten gäller på alla plannivåer: landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner. När områden reserveras för stora detaljhandelsenheter i planen, skall konsekvenserna av dem utredas i samband med att planen utarbetas. I markanvändnings- och bygglagen sägs att stora detaljhandelsenheter inte får placeras utanför ett område som i landskapseller generalplanen är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål (MBL 58 ). I praktiken innebär detta att inrättandet av en stormarknad utanför centrum alltid förutsätter att en detaljplan utarbetas eller att detaljplanen ändras, varvid även dess konsekvenser utreds. I projekt för stora detaljhandelsenheter kan det från fall till fall bli aktuellt att tillämpa ett bedömningsförfarande enligt MKB-lagen. Prövningen grundar sig på projektets sannolika betydande skadliga miljökonsekvenser (MKBL 4 2 mom.). Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas dock inte om konsekvenserna av projektet har utretts så som föreskrivs i MKB-lagen vid ett förfarande enligt någon annan lag och därvid alla de vilkas förhållanden eller intressen kan påverkas av projektet har hörts om dessa utredningar. Kontaktmyndigheten bedömer om utredningarna och hörandena är tillräckliga. (MKBL 5 2 mom.) Om MKB-förfarande tillämpas skall kontaktmyndigheten, den kommun eller det förbund på landskapsnivå som utarbetar planen och den projektansvarige ha ett tillräckligt samarbete för att kunna samordna bedömningsförfarandet med planläggningen (MKBL 5 1 mom.). 2 Vilka konsekvenser utreds? I markanvändnings- och bygglagen sägs att en plan skall basera sig på tillräckliga under- 24
sökningar och utredningar (MBL 9 ). När en plan utarbetas skall dessutom miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen utredas i nödvändig omfattning. Närmare bestämmelser om utredningen av konsekvenserna finns i markanvändnings- och byggförordningen (MBF 1 ). Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för människors levnadsförhållanden och livsmiljö, jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Stora handelsenheter kan har direkta och indirekta konsekvenser för alla dessa omständigheter. Behovet av undersökningar och utredningar beror bl.a. på tidigare utredningar, plannivån, projektets omfattning och läge i samhällsstrukturen samt på den planerade förläggningsortens egenskaper. T.ex. ett stort projekt och ett läge utanför tätorten ökar behovet av omfattande och grundliga utredningar. På motsvarande sätt kräver en ny affär i allmänhet mer omfattande utredningar än en utvidgning av en redan existerande affär. Utredningsbehovet ökar också om det på projektets influensområde finns betydande miljövärden i anslutning till naturen, landskapet eller kulturarvet. De utredningar som gjorts när landskaps- eller generalplaner har utarbetats kan användas när detaljplaner utarbetas. Konsekvenserna av en plan eller ett projekt bör utredas inom ett tillräckligt omfattande område, dvs. hela det område som de väsentliga konsekvenserna av planen beräknas omfatta. När en plan som innehåller en stor handelsenhet utarbetas gäller det att fästa särskild uppmärksamhet vid utredningsområdets omfattning, eftersom konsekvenserna av en storenhet kan sträcka sig till flera kommuners områden. När det gäller stora detaljhandelsenheter är det nödvändigt att följa konsekvenserna av genomförandet av planen sedan den nya storenheten inlett sin verksamhet. En plan för hur uppföljningen skall ordnas bör göras upp i samband med konsekvensbedömningarna. Huvudpunkterna i planen anges i planbeskrivningen. 3 Vilka krav ställs på innehållet i planerna? Markanvändnings- och bygglagen uppställer krav på innehållet i landskapsplanerna, gene- 25
ralplanerna och detaljplaner-na. Kraven på innehållet utgör också besvärsgrund. På basis av utredningar om konsekvenserna bedöms huruvida innehållet i planerna uppfyller kraven enligt markanvändnings- och bygglagen. I markanvändnings- och bygglagen intogs vissa krav på innehållet som behövs i synnerhet för att styra lokaliseringen av affärer. En sådan är den punkt gällande kravet på innehållet i detaljplaner som gäller servicen och enligt vilken en detaljplan skall utarbetas så att det skapas förutsättningar för regional tillgång till service (MBL 54 ). En motsvarande punkt om servicen ingår också i kraven på innehållet i generalplaner. Dessutom berörs lokaliseringen av affärer i synnerhet av de innehållsmässiga kraven på en fungerande samhällsstruktur som är ekonomiskt och ekologiskt hållbar samt en livsmiljö som är balanserad för olika befolkningsgrupper. (MBL 39 ) I fråga om affärernas placering gäller i landskapsplanen i synnerhet kraven på att region- och samhällsstrukturen blir ändamålsenlig samt att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi (MBL 28 ). Det är i synnerhet dessa frågor som bör få svar i konsekvensutredningarna. Kraven på innehållet i planerna omfattar även många andra viktiga synpunkter som bör beaktas vid bedömningen av om en plan för en stor handelsenhet uppfyller de krav på innehållet som gäller för den. En sådan är t.ex. det krav på innehållet i landskapsplaner och generalplaner som anger att när planerna utarbetas bör särskild vikt fästas vid verksamhetsbetingelserna för näringslivet i landskapet och kommunen. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen presenteras principerna för lokalisering av stora detaljhandelsenheter och planering av servicenät. Principerna styr planläggningen och understryker behovet av att utreda konsekvenserna. Enligt principerna gäller det att i synnerhet i stadsregioner utreda fungerande trafiksystem samt ett system av centraler och ett servicenät som främjar tillgången till service samt i samband därmed lokaliseringen av stora detaljhandelsenheter. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. Stora detaljhandelsenheter skall placeras så att de stöder den nuvarande samhällsstrukturen. Dessa mål kan frångås om man genom undersökningar av behoven och konsekvenserna kan påvisa att byggandet ligger i linje med en hållbar utveckling. 4 Utredning av konsekvenserna på olika plannivåer När landskapsplaner och generalplaner utarbetas accentueras bedömningen av verkningarna av förändringar i servicenätet. När en detaljplan utarbetas är det projekt som skall 26
genomföras i allmänhet känt. För bedömningen har man då tillgång till specificerade uppgifter om projektet. Landskaps- och generalplaner är centrala hjälpmedel vid styrningen av lokaliseringen av stora detaljhandelsenheter. Då handelns servicenät planeras och konsekvenserna av ändringarna i det utreds på behörigt sätt i samband med att en landskaps- eller generalplan görs upp, kan lokaliseringen av handelsenhetsprojekt i samhällsstrukturen styras så att inga betydande skadliga konsekvenser uppstår eller åtminstone så att de skadliga konsekvenserna minskar. En landskapsplan presenterar principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen. I landskapsplanen planeras det regionala nätet av centraler, det nät av sekundärcentra som eftersträvas för stadsregionen och servicenätet. Där anvisas dessutom i 58 markanvändnings- och bygglagen avsedda områden för centrumfunktioner samt lokaliseringen av eventuella stora regionala detaljhandelsenheter utanför områdena för centrumfunktioner. Landskapsplanen (liksom generalplanen) har således en särskild funktion vid styrningen av lokaliseringen av stora detaljhandelsenheter. I konsekvensutredningarna bedöms i synnerhet verkningarna av ändringar i nätet av centraler och i handelns servicenät. En generalplan styr översiktligt samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den samt samordnar olika funktioner. I en generalplan med rättsverkningar kan gränserna för de i landskapsplanen anvisade områdena för centrumfunktioner preciseras samt områdena för eventuella stora detaljhandelsenheter. Där kan också anvisas områden för sådana nya stora detaljhandelsenheter som inte har någon regional betydelse. I generalplanen accentueras, på samma sätt som i landskapsplanen, i synnerhet bedömningen av konsekvenserna av förändringar i servicenätet. En gemensam generalplan för flera kommuner lämpar sig speciellt när stadsregionens kommuner skall bilda sig en gemensam uppfattning om utvecklingen av handelns servicenät och lokaliseringen av nya stora detaljhandelsenheter. Också med tanke på utredningen av konsekvenserna är stadsregionen en naturlig regionnivå. Den gemensamma generalplanen utarbetas och godkänns av ett gemensamt organ som utsetts av kommunerna. Planen fastställs av miljöministeriet. En detaljplan uppgörs vanligen för ett bestämt projekt. När verkningarna av en detaljplan utreds gäller det att särskilt uppmärksamma omfattningen av det område som undersöks. Ofta gäller det att bedöma tillgången till tjänsterna även på en annan kommuns område. Om detaljplanen utarbetas för ett område som saknar en generalplan med rättsverkningar, bör även kraven på innehållet i en generalplan beaktas i samband med att detaljplanen utarbetas. Markanvändnings- och bygglagen gör det möjligt att i detaljplanen utfärda detalj- 27
planebestämmelser om en affärs art och storlek, om detta är nödvändigt med tanke på tillgången till handelns tjänster (MBL 57 1 mom.). I detaljplanen kan man alltså ange t.ex. dagligvarornas andel av affärens våningsyta. Utredningar om konsekvenserna står som grund även för användningen av anteckningar om en affärs art. 5 Deltagande och växelverkan Markanvändnings- och bygglagen förutsätter öppenhet i planläggningen. Alla som påverkas av planen skall beredas möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen samt uttala sin åsikt om saken (MBL 62 ). En ny stor detaljhandelsenhet har vanligen betydande konsekvenser för befolkningen inom ett vidsträckt område. Det förekommer ofta stora skillnader i synsätten vad gäller dess nödvändighet och verkningar. Bland annat av dessa orsaker är det speciellt viktigt att intressenterna ända från början får delta i beredningen av planer som gäller stora handelsenheter liksom i utredningen och bedömningen av planernas konsekvenser. Begreppet intressent har getts en bred definition i lagen. Till intressenterna hör utöver markägarna alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen. När en plan som gäller en stor detaljhandelsenhet bereds kan även invånarna i en annan kommun vara intressenter. Till intressenterna hör även de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Sådana myndigheter är t.ex. social- och miljömyndigheterna i kommunen samt Vägförvaltningen. Sammanslutningarna omfattar bl.a. handelsorganisationer (i synnerhet lokala köpmannasammanslutningar), styrgrupperna för centrumutvecklingen samt konsumentorganisationer och organisationer för affärsanställda. I markanvändnings- och byggförordningen (MBF 1 ) finns bestämmelser om kommunernas samarbete vid utredningen av konsekvenserna. Om väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas vid utredningen av konsekvenserna av planen. Motsvarande förpliktelse gäller även för förbunden på landskapsnivå. Deltagande och bedömning av konsekvenserna planeras på förhand i ett program för deltagande och bedömning (MBL 63 ). Där presenteras intressenterna, övriga viktiga samarbetspartner samt samarbetsformerna under olika planeringsskeden. I programmet ges också en preliminär presentation av de viktigaste konsekvenserna, deras omfattning, vem och vad som berörs, hur konsekvenserna kommer att utredas samt vilka alternativen är (figur 3). På basis av programmet planläggaren på förhand utreda intressenternas och myndigheternas uppfattningar 28
Planens namn och planeområdet Definition av och målen för planeringsuppgiften Utgångspunkterna för planeringen, utredningar som utförts och tidigare planer Område som berörs (influensområde) Intressenter Information Deltagande Myndighetssamarbete Konsekvenser som skall utredas Metoder för bedömning av konsekvenserna Alternativ Planläggningens gång, tidtabell och beslutsfattandet Figur 3 Disposition för innehållet i programmet för deltagande och bedömning om huruvida utredningen och bedömningen av konsekvenserna utförs som sig bör. Då det är fråga om en plan för en stor detaljhandelsenhet, är det skäl att bereda intressenterna en möjlighet att framföra sina åsikter om programmet för deltagande och bedömning. Innan planförslaget läggs fram offentligt kan intressenterna för den regionala miljöcentralen föreslå förhandlingar om omfattningen av programmet för deltagande och bedömning. Myndigheternas ställningstaganden fås vid det samråd för myndigheterna som ordnas när planläggningen inleds. I planbeskrivningen ges bl.a. ett sammandrag över utförda konsekvensutredningar, resultaten av konsekvensutredningarna, planeringsskedena tillsammans med förfarandet för deltagande och bedömning samt ett sammandrag över åsikter som framförts i olika skeden, det centrala innehållet i och grunderna för planlösningen samt en utredning om hur resultaten av konsekvensutredningarna och olika åsikter har beaktats. I detta sammanhang presenteras även hur eventuella skadliga konsekvenser har kunnat förhindras och begränsas samt förläggningen och uppföljningen av genomförandet av planen. Detaljplanebeskrivningen behandlas närmare i miljöministeriets handledning (Miljöministeriet 2000b). 6 Myndigheternas samarbete Vid beredningen av en plan som gäller handelns servicenät och lokaliseringen av en stor detaljhandelsenhet behövs alltid kontakt med kommunerna, förbundet på landskapsnivå och den regionala miljöcentralen. Upprätthållande av kontakt behövs bl.a. för att utreda de planåtgärder som behövs för att genomföra projektet, omfattningen av konsekvensutredningarna och det samarbete som behövs för att genomföra utredningarna. Om myndigheternas samråd vid beredningen av planer bestäms särskilt i markanvändnings- och bygglagen (MBL 66 ). När en landskapsplan bereds ordnas samråd mellan myndigheterna både när planläggningen inleds och när planförslaget har varit offent- 29
ligt framlagt. Myndigheternas samråd skall ordnas också när andra planer bereds som gäller riksomfattande mål eller viktiga regionala mål för områdesanvändningen eller som annars är av betydelse för markanvändningen, naturvärden, kulturmiljön eller de statliga myndigheternas genomförandeskyldighet. I praktiken innebär detta att samråd mellan myndigheterna alltid skall ordnas i fråga om generalplaner som tar ställning till lokaliseringen av en affär liksom i fråga om detaljplaner som gäller en stor detaljhandelsenhet eller ändringar av en detaljplan överlag. Om generalplanen eller detaljplanen gäller centrala frågor i stora stadsregioner inkallas en representant för miljöministeriet. 30
Bedömning av utgångspunkterna 31
Bedömning av utgångspunkterna 1 Hur lämpar sig projektet för de gällande målen? Vid bedömningen behövs följande grundläggande uppgifter om den nya stormarknaden (och eventuella övriga tjänster i anslutning till den): total våningsyta försäljningsyta för dagligvaror och specialvaror typ lokalisering parkeringsarrangemang försäljningsmål för dagligvaror och specialvaror (mk/år) samt tidpunkten för när projektet är klart. Det första arbetsskedet går ut på att bedöma projektets förhållande till kommunens befintliga planer och mål för markanvändning och serviceutveckling: Motsvarar och stöder projektet de riktlinjer för markanvändning och utveckling av kommersiella tjänster som angetts i kommunen? Har projektet placerats i enlighet med t.ex. generalplanen i kommunen? Om svaret är nekande bör målsättningen kanske ses över på nytt: Bör de befintliga planerna och målen i kommunen bedömas på nytt? Avsikten är naturligtvis inte att kommunens mål alltid skall uppställas enligt nya affärsprojekt, men genom att utreda behovet av omprövning kan man dock försäkra sig om en flexibel inställning till de planerade förändringarna i handelsstrukturen. Stormarknaderna har ofta en del regionala verkningar. Därför bör projekten också undersökas över kommungränserna: Motsvarar och stöder projektet de riktlinjer för markanvändning och utveckling av de kommersiella tjänsterna som angetts för regionen? Vilket är projektets förhållande t.ex. till landskapsplanen (eller regionplanen)? Bör de regionala planerna och målen bedömas på nytt? Den regionala undersökningen är viktig för att eventuella konfliktsituationer skall kunna beaktas och förebyggas. Beaktandet av regionala aspekter förutsätter samarbete mellan kommunerna och förbundet på landskapsnivå. I första hand är det fråga om informationsförmedling: Hur förhåller sig de övriga kommunerna till stormarknadsprojektet? Finns det andra aktuella projekt i regionen? Projektet och dess betydelse bör diskuteras öppet. Det är speciellt viktigt att utreda och förebygga ett eventuellt negativt konkurrensläge mellan kommunerna. Utöver informationsförmedling är det 32
bra att redan i detta skede skissera upp det praktiska arbetet för att utreda konsekvenserna. Hur kan kommunerna, förbundet på landskapsnivå och eventuellt även handeln öppet delta i produktionen av uppgifter som behövs vid konsekvensbedömningarna, i kostnaderna för eventuella utredningar som utförs av sakkunniga utifrån, i behandlingen av undersökningsresultaten, i inriktningen av arbetet under olika skeden osv.? Genom samarbete och eventuell samfinansiering blir konsekvensbedömningen mera ingående samtidigt som överlappande arbete kan undvikas. 2 Vilka möjligheter föreligger för genomförandet av projektet? Det är i första hand fråga om de tekniska möjligheterna att genomföra projektet. Hur genomförs t.ex. trafik- och parkeringsarrangemangen? Frågan påverkas självfallet i hög grad av stormarknadens storlek samt hur den placerar sig i samhällsstrukturen och infrastrukturnätet. Uppgiften består i att utreda stormarknadens lokalisering i förhållande till väg- och gatunätet, lederna för lätt trafik, de kollektiva trafikförbindelserna samt nätverken för energiförsörjning samt vattenoch avloppsnätet. På så sätt fås en bedömning av hur pass genomförbart projektet anses vara i kommunen. Bedömningen av de tekniska möjligheterna för genomförandet utgör ett led i kommunens normala planeringsarbete. Utöver den tekniska aspekten bör stormarknadens lokalisering i förhållande till naturförhållandena, landskapet och den byggda miljön utredas. Om det på projektets influensområde finns särskilda värden som ansluter sig till naturen, landskapet, kulturmiljön eller stadsbilden, kan dessa ställa begränsningar för genomförandet av projektet. Det är skäl att utreda dessa faktorer redan i det inledande skedet av arbetet. Möjligheterna bör granskas även med tanke på planläggningen och samförståndet mellan kommunerna: Vilken är plansituationen och hur ställer sig grannkommunerna till projektet? I detta skede gäller det vanligen att hålla kontakt med miljöministeriet och den regionala miljöcentralen (landskapsplan) eller den regionala miljöcentralen (generalplan och detaljplan). När de planmässiga förutsättningarna för genomförandet undersöks gäller det också att utreda projektets förhållande till detaljplanen, generalplanen och landskapsplanen (eller regionplanen) samt de planläggningsåtgärder som genomförandet av projektet förutsätter. T.ex. om projektet har placerats på ett område som inte har anvisats som område för centrumfunktioner i landskapsplanen (regionplanen) eller i en generalplan med rättsverkningar, förutsätter genomförandet av projektet en detaljplan där området har anvisats för byggande av stor detaljhandelsenhet. Genomförandet av projektet kan 33
även förutsätta att en generalplan görs upp eller ändras samt att landskapsplanen (regionplanen) ändras. Det lönar sig att på förhand utreda dessa frågor tillsammans med den regionala miljöcentralen och förbundet på landskapsnivå innan ett beslut om planläggning fattas. De kommer i varje fall upp till behandling vid myndigheternas samråd, som ordnas när planläggningen inleds. Under bedömningsprocessens gång kan det uppkomma en situation där det plötsligt blir aktuellt att utöver det ursprungliga projektet fundera över anläggandet av en eller flera nya stormarknader. Dylika situationer kan förebyggas genom förhandlingar med andra kommuner och handelsföretag samt byggnadsentreprenörer. Dylika uppgifter bör framkomma så tidigt som möjligt, eftersom ett nytt projekt påverkar såväl utredningen av möjligheterna att genomföra det som utförandet av deluppgifterna inom andra bedömningar. 3 Vilken är projektets relation till centrumen och handelns servicenät? Analys av servicenätet och nätet av centraler Hur placerar sig den nya stormarknaden i förhållande till regionens och kommunens primär- och sekundärcentra samt handelns servicenät? Svar på frågan fås genom undersökningar av det regionala nätet av centraler samt stormarknadens och de nuvarande dagligvaru- och specialaffärernas läge, typ, storlek och försäljning. Det lönar sig att låta undersökningen omfatta även kommersiella tjänster såsom frisersalonger, skomakare och caféer, även om analysen i första hand koncentrerar sig på dagligvaru- och specialvaruhandeln. Butikernas lokalisering (och lokaliseringen för de kommersiella tjänster som eventuellt undersöks) åskådliggörs bäst med hjälp av en karta. På baskartan lönar det sig att förutom ortnamn också ange även bl.a. vägar, järnvägar, sjöar, byggnader och kommungränser. Med hjälp av en dylik karta är det lätt att gestalta den nya stormarknadens läge i förhållande till andra butiker, trafiknätet och bebyggelsen. Undersökningen kan ytterligare åskådliggöras så att butikssymbolens storlek (t.ex. ett klot) varierar enligt butikens försäljning (mk/år) eller yta. Undersökningen kan fördjupas genom att befolkningen analyseras närmare samt genom att arbetsresor och affärernas försäljningseffektivitet beaktas. Befolkningens (och olika befolkningsgrupper samt bilburna och icke-bilburna hushålls) lokalisering i förhållande till servicenätet kan undersökas t.ex. butiksvis: Hur många människor bor på 500 meters, en kilometers eller två kilometers avstånd från affären i fråga? En utredning av arbetsresornas inriktning gör det lättare att tolka butikernas lokalisering i förhållande till hur människorna dagligen rör sig. 34
Dagligvaruaffärernas lönsamhet kan undersökas med hjälp av försäljningseffektiviteten (försäljning/försäljningsyta). I hela landet uppgick medelvärdet för affärerna till ca 33 000 mk/m 2 år 1999 (A.C. Nielsen Finland Oy 2000). Om effektiviteten klart (t.ex. 20 000 mk/m 2 ) och varaktigt är lägre än så, medför det med tiden lönsamhetsproblem. Effektiviteten varierar dock enligt butikstyp, rentav inom samma område. Därför bör effektivitetssiffrorna kartläggas enligt det område som undersöks. Den regionala effektiviteten och effektiviteten enligt butikstyp kan utredas med hjälp av A.C. Nielsen Finland Oy:s registermaterial. För specialaffärer finns inte något motsvarande färdigt material. En utredning av försäljningsytorna torde oftast förutsätta fältkartläggningar, dvs. utrymmesinventarier. Denna deluppgift syftar till att så tydligt och åskådligt som möjligt visa vilka kommersiella tjänster som finns i olika delar av kommunen och regionen. Uppgifter om butiker och serviceplatser finns i första hand hos Statistikcentralen och i fråga om dagligvaruhandeln hos A.C. Nielsen Finland Oy. Tillgången till och i synnerhet offentliggörandet av uppgifter om enskilda butiker kan omfattas av inskränkningar som bör utredas när material skaffas. De statistiska uppgifterna uppvisar också brister; ett exempel är att Statistikcentralens företagsregister inte innehåller några uppgifter om affärernas yta. Det är viktigt att utveckla de statistiska uppgifterna så att bedömningarna kan utgå från mera övergripande och aktuellare uppgifter än för närvarande. Statistikcentralen säljer statistiska uppgifter om arbetsresor, vilka behövs för att utreda arbetsresorna. Utöver geografisk information förutsätter undersökningen av arbetsresorna att det finns program som lämpar sig för ändamålet samt att metoderna för geografisk information behärskas. Nyckeltal och dimensionering År 1999 var försäljningen av dagligvaror ca 10 900 mk per invånare. Dagligvaruytan var ca 0,33 m 2 per invånare och för en dagligvaruaffär fanns det i genomsnitt 1 150 invånare (A.C. Nielsen Finland Oy 2000). Förhållandet mellan en stormarknads försäljningsyta och våningsyta kan åskådliggöras genom att försäljningsytan multipliceras med 1,5 (t.ex. i betänkandet av arbetsgruppen för stormarknader år 1997). Detta är dock bara ett grovt värde eftersom koefficienten varierar enligt affärstyp och affär. En utredning av en allmän koefficient som lämpar sig för olika butikstyper och som norm förutsätter en omfattande kartläggning som baserar sig på en kombination av olika registermaterial, t.ex. A.C. Nielsens butiksregister samt Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregister. Kvadratmeter våningsyta/invånare står ofta som planmässig dimensioneringsgrund för detaljhandelsservicen. Dimensioneringsgrunden beaktar inte överföringar av köpkraften eller regionala konsumtionsskillnader. Dimensioneringen bör basera sig på den köp- 35