Slutenvård. Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset



Relevanta dokument
Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Akut- och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona

Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Medicin, Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Gastroendoskopi (GEA) Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Inläggning på. Öron-, Näs- och Halskliniken Universitetssjukhuset i Lund

Öppenvårdsmottagning, Rehabilitering Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Obstetrik Mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Reumatolog Mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avdelningsnivå

Handkirurgiska Mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Barn Medicin Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Geriatrik, Osteporosmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Rehabilitering, Högsbo Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Kärlkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Övergripande rapport. Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Mottagningar

Hud Mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Gynekologi Mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Urolog Mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin SU/S Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Mottagning, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Neonatal, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ortoped Mottagning, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hjärt Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Övergripande rapport. Område Särskilda Specialiteter Sahlgrenska Universitetsjukhuset Mottagningar

Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset Mottagningar

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Kardiologi Mottagning, Hjärta-Kärl Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt

.. år. Man Kvinna. Sammanboende Bor ensam. Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande)

Hälsa och kränkningar

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Ortopedidagen

KlinikKurt Klinisk handledning

ARBETSKOPIA

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

Vad tycker du om vården?

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Vad tycker du om vården?

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon:

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Västerbottens läns landsting

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg

Transkript:

Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007

Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007

Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 DK8200 Århus N Danmark www.centerforkvalitetsudvikling.rm.dk email: Center.Kvalitetsudvikling@stab.rm.dk Juli 2007 Bestillingsnr. 39s351

Innehåll Läsvägledning... 5 Syfte... 7 Metod... 9 Uppföljning av rapporten... 11 Resultat 1. Om verksamheten... 15 2. Rapportens dataunderlag... 17 3. De inlagda patienterna... 21 4. Frågor om tillfredsställelsen... 23 5. Väntetid och val av sjukhus... 27 6. Stabiliteten i personalkontakten... 29 7. Samlat intryck av verksamheten... 31 Litteratur... 33 Bilaga 1. Enkät och följebrev till verksamhetens inlagda patienter Bilaga 2. Svaren indelade efter patientgrupper Bilaga 3. De inlagda patienternas kommentarer

Läsvägledning Rapporten är en standardrapport. Det är således läsaren själv, som ska dra slutsatserna av de framställda analyserna. Hela rapporten är upplagd så att verksamheten kan jämföra sig med eventuella tidigare mätningar angående patienttillfredsställelsen och med resultat från andra vårdavdelningar. I rapporten är det patienternas ord som gäller. Härmed inte sagt att det är den objektiva sanningen, som kommer fram. Sjukhus är funktions och specialitetsindelade och det är i verkligheten bara patienten som kan uppleva och känna kontinuitet, samordning, god kommunikation och bra yrkeskvalitet. Både den kvalitet som patienten upplever och den professionella kvaliteten är nödvändiga för en god hälso och sjukvård. Här nedan ges en översikt över rapportens kapitel så att läsaren snabbt kan hitta de mest intressanta delarna. Först är det fyra kapitel om undersökningens ramar; bakgrund, syfte, metod och grundläggande om uppföljningen. Därefter kan den som vill gå till kapitel 1 eller gå direkt till undersökningsresultaten i kapitel 3. Kapitel 1: Om verksamheten Resultaten från verksamhetens inlagda patienter måste läsas med hänsyn tagen till vilken verksamhet resultaten kommer ifrån därför ges en kort sammanfattning av verksamhetens art. Kapitel 2: Rapportens dataunderlag Här kan man se hur många inlagda patienter som fått enkäten och hur många som har svarat. Dessutom har man genomfört en bortfallsanalys för att visa i vilken grad undersökningen är representativ. Här framgår det också vilka andra vårdavdelningar man valt som jämförelsegrund i rapporten. Kapitel 3: De inlagda patienterna I undersökningen har man ställt en del bakgrundsfrågor till patienterna. Frågorna har ställts för att ge en bild av vårdavdelningens patientsammansättning. Bakgrundsupplysningarna används i bilaga 2 för att se om det är någon skillnad på dessa patientgruppers upplevelse av sjukhusvistelsen. Inläggning på Akut korttid barn 5

Kapitel 4: Frågor om tillfredsställelsen Det är här läsaren snabbt kan få en överblick. Här ställs 12 positivt formulerade påståenden, som patienten ska ta ställning till i samband med inläggningen. Om man tidigare gjort en mätning på verksamheten kan man se hur svaren var då samt jämföra svaren från andra verksamheter. Vill man se kommentarerna som hör till de 12 frågorna går man till bilaga 3. Kapitel 5: Väntetiden och val av sjukhus Här läggs fokus på elektiva patienters upplevelse av väntetiden innan de blir inlagda. Dessutom tittar man på varför de har valt just den/det aktuella verksamheten/sjukhuset. Kapitel 6: Kontakten med läkare och vårdpersonal Hur uppfattar patienten kontakten med läkarna och vårdpersonalen under sjukhusvistelsen? Är det för många kontakter med olika läkare och personal? Kapitel 7: Det samlade intrycket av verksamheten Patienterna blir i enkäten ombedda att ge en samlad utvärdering av verksamheten, från en till fem stjärnor, där en stjärna står för oacceptabelt och fem för fantastiskt. Också här finns det möjlighet att jämföra med tidigare gjorda mätningar och patientsvar från andra verksamheter. Önskar man se hur svaren varierar mellan olika typer av inlagda patienter kan man gå till bilaga 2. Önskar man se kommentarerna som är knutna till denna samlade utvärdering hittar man dessa i bilaga 3. Undersökningen har utvecklats och beskrivits av Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland, Danmark. 6 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

Syfte Mätning av patienttillfredsställelsen Mätning är en medveten och systematisk form av iakttagelse. Anställda kan dagligen iaktta patienterna och göra sig en uppfattning om deras upplevelser. Med en enkät däremot har man medvetet tagit ställning till inom vilka områden man ska studera patienternas upplevelser. Man har dessutom valt ett system, som låter alla tillfrågade berätta lika mycket. Det ger kanske ett annat resultat än att varje dag iaktta patienterna, då de negativa upplevelserna kan ha en tendens att vara dominerande i den sortens iakttagelser. Med en enkät mäts patienternas upplevelse av omvårdnaden och det är inte detsamma som vårdpersonalens kompetens. Däremot kan duktig personal påverka patienttillfredsställelsen. Syftet med att mäta är att hitta områden där man kan öka patienttillfredsställelsen. Mätresultaten skall betraktas som en generell uppfattning, där det är viktigt att hitta den bakomliggande orsaken. Ett undersökningsresultat kräver alltså analys för att få fram bra åtgärder. Syfte Konceptets syfte är: att systematiskt kunna följa utvecklingen av patienttilfredsställelsen på avdelnings, verksamhets, sjukhus och landstings/regionsnivå att ge varje verksamhet ett redskap så att verksamheten på egen hand kan arbeta med att kontinuerligt öka patienttilfredsställelsen att ge varje verksamhet en möjlighet att jämföra sig med andra verksamheter på utvalda områden. Konceptet är utformat så att det ger mesta möjliga information till både den enskilda verksamheten, verksamhetsledningen, sjukhusledningen och landstinget/regionen. Vad är det som mäts? Den tillfredsställelse som mäts i undersökningen är skillnaden mellan det som patienten på förhand förväntat sig och det som patienten har upplevt. Källorna till ett missförstånd mellan förväntning och upplevelse kan vara flera: att sjukhuset saknar kunskap om patienternas önskemål och behov, att sjukhusets arbetssätt inte är klart specificerat eller att sjukhuset inte har kunnat ge patienten realistiska förväntningar som motsvarar de resurser och möjligheter som finns till förfogande. Konceptet är uppställt i modellen på nästa sida. Inläggning på Akut korttid barn 7

Figur 1. Modell: patientens upplevelse av sjukhusets tjänster Medial och muntlig information Patientens personliga behov Sjukhuserfarenhet Förväntad service Patienten Upplevd service Tillhandahållen tjänst Extern kommunikation med patienten Beslutade serviceförbättringar Sjukhuset Sjukhusets uppfattning om patientens behov och förväntningar Efter Christian Grönroos, "Service management and marketing". (1990) 8 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

Metod Metod En standardenkät riktad till olika patientgrupper. I konceptet finns fyra enkäter med var sitt följebrev. Tre av dessa enkäter användes till den svenska undersökningen: enkät till den inlagda patienten (grön blankett) enkät till öppenvårdspatienten (gul blankett) enkät till den dagkirurgiska patienten (blå blankett) Enkäten är för varje undersökning försedd med verksamhetens namn. Patienterna vet på så sätt utifrån vilken verksamhet de ska svara om de haft kontakt med flera verksamheter i samband med sin sjukdom. Undersökningens frågor Undersökningens konkreta frågeställning är gjord mot bakgrund av tidigare genomförda undersökningar av patienttillfredsställelse. Litteraturlistan innehåller de skriftliga arbeten som undersökningen i olika omfattning baseras på. Konceptet mäter inte patienternas uppfattning om viktigheten i de ställda frågorna utan bara i vilken grad patienterna är nöjda med innehållet i frågorna. Viktigheten av de frågor som traditionellt ställs i sådana undersökningar har mätts i många olika undersökningar och har visat sig vara stabila. Tydligt visar erfarenheten att patienterna alltid sätter följande inbördes oprioriterade ämnen högt: kommunikation, kontinuitet, koordination och professionalism. De frågor som finns i enkäten ligger huvudsakligen inom dessa fyra ämnesområden. Förbättringsområden Kvantitativt och kvalitativt De utvalda frågorna täcker inte alla aspekter av patienternas kontakt med sjukvården. Avsikten med mätningarna är att ge en utvärdering hur verksamheterna klarar av svåra problemen inom sjukvården. Frågorna är således utvalda dels för att de är viktiga och dels för att de traditionellt har gett upphov till skillnader mellan verksamheter. Enkäten är utformad så att frågorna beträffande tillfredsställelse är försedda med en möjlighet till kommentarer. Frågorna är ställda så att de formulerar värderingar som alla patienter kan tycka vara grundläggande för en bra patientupplevelse. Patienternas svarsalternativ är ja, både och, nej eller vet ej/ inte relevant. Alternativen är medvetet enkla eftersom det ofta krävs en kommentar till det satta krysset. Inläggning på Akut korttid barn 9

Kommentarer i rapportens bilaga Validering av enkäten Grundligt test av vardagen De kommentarer som patienterna gjort i samband med ifyllandet av frågeformuläret finns ordagrant i bilaga 3. Endast kommentarer som är meningsfulla när de står för sig själva är medtagna. Det betyder att alla värderingar är nedskrivna antingen de är positiva eller kritiska. Omvänt är flera faktiska upplysningar utelämnade då de inte har någon betydelse om de inte står tillsammans med andra upplysningar. Sådana exempel är Jag föll och bröt benet. Enkäten har testats på fyra olika verksamheter på fyra sjukhus i Danmark. Totalt har 66 patienter blivit intervjuade efter att ha fyllt i enkäten. Under intervjun har man till varje kryss i formuläret ställt frågor om bakomliggande orsak och hur patienten uppfattat frågan. Undersökningen är bakåtriktad i sin utformning såtillvida att den riktas till patienter som varit på sjukhus under den gällande perioden. Sjukhuset har alltså bara i begränsad omfattning möjlighet att anstränga sig i undersökningsperioden. Själva metoden går ut på att ge en realistisk bild av vardagen på de medverkande verksamheterna. Man har via kontrollåtgärder i möjligaste mån sett till att inte skicka brev till avlidna patienter. Detta innebär med andra ord att undersökningen inte innefattar upplevelser från anhöriga till patienter som avlidit. Utskick Enkäten har skickats från sjukhuset med ett personligt brev till patienten. Ett frankerat svarsbrev har bilagts försändelsen. Patienterna har svarat anonymt. Mer om metoden För en närmare genomgång av undersökningsmetoden, se Hvad oplever patienten på sygehuset? Et afdelingsbaseret koncept til systematisk indsamling af patientoplevelser på somatiske sygehuse. Erik Riiskjær. 10 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

Uppföljning av rapporten Uppföljning av rapporten Erfarenhet av utvecklingsarbete Det är sällan man utifrån undersökningssiffror och kommentarer direkt kan se var man exakt ska sätta in resurserna i förbättringsarbetet. En undersökning kan bara ge några förslag om var verksamheten kan hitta områden som med god effekt kan förbättras för patienterna. Det är således den enskilda verksamheten som ska arbeta med rapporten. Alla rapporter innehåller många idéer till förbättringar och konsten består i att inte låta sig påverkas av de många upplysningarna i rapporten. Erfarenheter från uppföljning av analysrapporter pekar på vikten av att indela förbättringsförslagen i grupper efter deras karaktär och efter när man ska ta itu med dem. Exempel på sådana är: förbättringar som omedelbart kan sättas i gång och som ska ge känslan av att verksamheten kan agera (de snabba framgångarna) förbättringar som ska förberedas och begrundas under en tidsperiod på ca 23 månader långsiktiga förbättringar med ett perspektiv på 12 år. Det är också ett gott råd att avsätta tid till att bearbeta rapporten. I detta sammanhang kan det vara bra med någon utifrån som man kan dryfta resultaten med. Engagemang främjar processen, det är viktigt att resultat efterfrågas! Alternativa förbättringsområden Rapporten i sig själv ger fler ingångar till nya utvecklingsprojekt. Inom områden: där missnöjet är stort där missnöjet har ökat där svarspersonernas svar avviker från det förväntade där man skiljer sig från andra verksamheter som är ett problem för en speciell grupp patienter som svarspersonernas kommentarer uttryckligen beskriver där lusten att göra en insats är stor där verksamhetspersonalen menar att möjligheten till framgång är god där framgång är möjlig med små insatser där man redan arbetar med förbättringar och där förhållandena bekräftas av rapportens innehåll. Inläggning på Akut korttid barn 11

Är det förväntningarna som är orealistiska eller är det det faktiska mottagandet? Små steg Förändringspsykologi Enligt modellen i figur 1 ska man hela tiden fråga: Är det den saknade kunskapen om patienternas behov som är problemet? Saknas det relevanta handlingsprogram? Följer inte personalen de befintliga rutinerna? Är det patienternas förväntningar som ska anpassas till de faktiska möjligheterna? I allt kvalitetsarbete bör det framhållas att förbättringarna bara kommer om man koncentrerar sig på insatsen. Ett projekt skall analyseras så att man ordentligt kan planera sin insats och uppställa mål för hur man ska gå vidare. Först härefter kan man verkställa handlingarna. Till sist skall det säkerställas att man efteråt mäter effekten. Förändringsprocesser är emellertid inte bara en fråga om att använda rätt teknik. Det är också viktigt att ha fokus på grundläggande mekanismer. Ibland tar människor till många undanflykter för att undvika hotet om förändring. Den mest kända är att hitta fel på omgivningen så att man slipper obehagliga förändringskrav. Man skyller på andra. En annan undanflykt är att man helt enkelt inte uppfattar att det ställs nya krav i jobbet. Man glömmer eller missförstår. En tredje undanflykt är att förringa sin egen förmåga och möjlighet så att ingen kan förvänta sig något. Man friställer på så sätt sig själv. Försvarsbeteende ska emellertid inte ses som ett ondo utan snarare som en nödvändig försvarsmekanism hos människor, som när det ställs krav, i första skedet inte uppfattar de möjligheter de själva har för att uppfylla dem. Det är således ett viktigt uppdrag för ledningen att tillrättalägga kvalitetsutvecklingsprocessen så att verksamheten kan arbeta med att förbättra patienttillfredsställelsen samtidigt som tillfredsställelsen ökar hos medarbetarna. Här kan det speciellt vara motiverande om olika verksamheter med olika patienttillfredsställelse kan lära av varandras erfarenheter. Lackmustestet Kvalitetsutvecklingsprojekt ska naturligtvis helst ha ökat patienttillfredsställelsen till nästa gång det görs mätningar på verksamheten. Det är så att säga lackmustestet på om det har gjorts riktigt. Men eftersom nästa mätning görs på en annan grupp människor är det nödvändigt att vara lite försiktig när man jämför tolkningen av utvecklingen av tillfredsställelsen. Efter hand kan det finnas många andra faktorer förutom förbättringen som har inflytande på nettoresultatet i mätningen. Men det är viktigt att följa utvecklingen för att bedöma om ett nytt initiativ också var en förbättring för patienttillfredsställelsen. 12 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

Inläggning på Akut korttid barn 13

Tabell 1 Statistisk upplysning för Akut korttid barn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhetens inriktning Antal inlagda Härav akut inlagda Härav elektiva Medelvårdtid Beläggningsprocent Antal bäddar Enbäddsrum Tvåbäddsrum Trebäddsrum Fyrbäddsrum Akut korttidsvård 4.340 4.082 258 1,76 112,11 8 Antal avdelningar Antal mottagningspatienter Antal mottagningar Antal dagvårdspatienter Antal dagvårdenheter Läkartjänster Sjukskötersketjänster Underskötersketjänster Total budgetram 1 Läkarbesök: 50.061, Sjukvårdande beh.: 6.263 2 7 86,3 71,9 (Inkl. paramedicintjänster och 'övriga') 112.225 Tkr. Statistik avser år 2006 *Läkarebesök er inkl. NordDRGO Alla slags anställningar är omräknade till heltidstjänster 14 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

1. Om verksamheten Akutintag Akut kortvårdsavdelning 330 Tidsbeställd mottagning Kuratorsenhet Akutmottagningen har öppet dygnet runt, året runt för akut sjuka barn inom Göteborg och Mölndalsregionen. "Barnakuten" utgör en av de största akutmottagningarna i Västsverige med cirka 47 000 läkarbesök per år. Avd. 330 sköter akut sjuka barn, inlagda direkt från akutmottagningen. Sjukdomarna är av den karaktären att föräldrarna utgör en viktig faktor i omvårdnaden. Vårdtiderna är korta, merparten 1 2 dygn. Avdelningen är lågbemannad och barn som kräver kvalificerad övervakning hänvisas till de barnmedicinska eller barnkirurgiska vårdavdelningarna. Av akuta inläggningar svarar denna avdelning för cirka 7075 %. De vanligaste medicinska diagnoserna är luftrörsbesvär/astma, diarre/kräkningar/magsjuka, falsk krupp, enkla krampanfall med eller utan feber, urinvägsinfektioner och uppfödningsbesvär hos spädbarn. För kirurgiska fall är de vanligaste diagnoserna hjärnskakning, buksmärtor (ofta misstänkt blindtarmsinflammation) samt s k okomplicerade frakturer och sårskador. Avdelningen ansvarar också för postoperativ vård efter enklare operationer och narkoser. Tidsbeställd mottagning innefattar planerad vård inom allmän kirurgi, allmän pediatrik, gastroenterologi, immunologi, nefrologi, ortopedi, reumatologi, traumatologi, urologi, viss endokrinologi samt lungmottagning. Till största delen tillhör läkarna organisatoriskt andra verksamhetsområden inom sjukhuset. Tidsbeställd mottagning har ca. 15 000 läkarbesök samt 4900 sjuksköterskebesök per år. På Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus arbetar kuratorerna både självständigt och i team med sjukvårdspersonal. I samarbete med övrig vårdpersonal bidrar kuratorerna till att psykosociala aspekter beaktas. Detta för att medverka till det helhetsomhändertagande och den helhetssyn som sjukvården har som grund i sitt arbete med patienten. Inläggning på Akut korttid barn 15

Tabell 2 Bakgrundsinformation för enkätundersökningen på Akut korttid barn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fakta kring undersökningen Undersökningsperiod Utskicksmånad Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsprocent 01.12.2006 28.02.2007 Mars 2007 399 173 43 Tidigare mätningar Representativitet Patienter under Indkomna perioden svar Antal 998 173 Ålder 018 år 100% 98% 1939 år 0 1% 4059 år 0 1% 6069 år 0 0% 7079 år 0 0% 80 år eller över 0 0% Kön Man 51% 52% Kvinna 49% 48% 16 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

2. Rapportens dataunderlag Undersökningsgrund Tolkning av svarsprocenten I tabell 2 på motsatt sida kan man se en rad faktaupplysningar om enkätundersökningen, d.v.s. tidsperioden för patienturvalet, tidpunkten för utskicket av enkäterna och svarsprocenten för verksamheten. I teorin betyder svarsprocenten mindre om det i övrigt gäller ett representativt och tillräckligt stort stickprov. En hög svarsprocent är emellertid alltid önskvärd eftersom man då minskar sannolikheten för ett oönskat skevt urval I detta sammanhang har enkäten skickats per post till patienter som finns i sjukhusets patientregister. Svarsprocenten kan då väntas bli något lägre än om enkäten hade delats ut till patienterna av personalen. Utifrån praktiska undersökningserfarenheter kan man ha följande tumregler för utvärdering av svarsprocentens storlek: Under 40 % Inte tillfredsställande. Tolkas med stor försiktighet 40 50 % Ska användas med försiktighet 50 60 % Acceptabelt Över 60 % Mycket tillfredsställande Representativiteten I tabell 2 kan läsaren också se hur det urvalet representerar hela patientunderlaget, som har varit med i undersökningsperioden. Om det finns större avvikelse mellan fördelningen av periodens patienter och inkomna svar kan man i så gott som samtliga fall hänföra detta till ett medvetet val i samband med urvalet. När periodens patientantal varit mycket högre än 400, eftersträvar man att vid urvalet ta lika många patienter från varje verksamhet även om verksamheterna har olika storlek. Utskrivning av listor över tillfälliga patienter Valet av patienter till undersökningen bland de inlagda har skett efter följande kriterier i patientregistreringssystemet: Alla inlagda på verksamheten inom de senaste 3 månaderna. Har patienterna haft flera kontakter väljs patienten endast en gång. Valet omfattar bara patienter som ej längre är inlagda. Har verksamheten under pågående tidsperiod behandlat mer än 400 patienter har man reducerat stickproven till 400 patienter genom ett slumpmässigt val. Stickproven täcker alltså patientupplevelser under tre månader. Inläggning på Akut korttid barn 17

Tabell 3 Rapportens jämförelseunderlag Avdelningens namn Antal svar Tidpunkt Sjukhus Akut korttid barn 173 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Mölndal 153 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Östra 97 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Sahlgrenska 154 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gynekologi 234 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gynekologiska Avd. 68 101 Januari 2006 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handkirurgi 151 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektion, Östra 209 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kardiologi 301 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kardiologi barn 67 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärlkirurgi 85 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi barn 129 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi, Östra 326 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi, Sahlgrenska 438 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungmedicin 88 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin barn 206 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin SU/S 351 Januari 2006 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Mölndal 329 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Östra 434 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neonatal 54 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neurosjukvård 317 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Njurmedicin 73 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Obstetrik 302 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögon 181 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onkologi 243 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onkologi barn 23 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öronnäshalsavd. 125 169 Januari 2006 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ortopedi, Mölndal 404 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Plastikkirurgi 199 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatologi 139 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Thorax kirurgi 199 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Transplantation 103 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Urologi 237 Mars 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Totalt 6.669 18 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

Jämförelse I rapporten är verksamhetens patientsvar genomgående jämförda med undersökningar angående patienttillfredsställelsen på andra verksamheter. Jämförelsematerialet i undersökningen refererar till genomsnitt av svaren från verksamheterna i tabell 3 på motsatta sida. Jämförelsen av patienternas svar över verksamhetsgränserna ger verksamheten möjlighet att fortlöpande förbättra kvaliteten på arbetet. Här är det av särskilt intresse att titta på de verksamheter som får de bästa värderingarna av patienterna. Finns det något man kan lära sig? När det gäller frågorna angående patienttillfredsställelsen och väntetiden har verksamhetens resultat jämförts med respektive genomsnitt i jämförelsematerialets verksamheter, den som är bäst enligt patienterna och den som är sämst. Verksamheter med färre än 20 svar bäst och sämst är inte med i rapportens tabeller. Tillfälligheter eller verkliga skillnader? På de flesta verksamheter utgör de utskrivna patienterna alla patienter som skrivits ut på verksamheten under gällande undersökningsperiod. Undersökningen har med den utgångspunkten karaktären av totalundersökning. Väljer man dessutom att förutsätta att bortfallet i två undersökningar har samma orsak, kan man således välja att jämföra tillfredsställelsen mellan de båda perioderna direkt utan att räkna med statistisk osäkerhet. Man kan också göra en mera konservativ tolkning genom att betrakta varje mätning som ett tillfälligt tvärsnitt av verksamhetens generella förmåga att nå större patienttillfredsställelse. Med 200 svar betyder detta att procentskillnaden mellan två verksamheters tillfredsställelse på en fråga ska vara mer än 7 procentenheter innan man kan hänföra skillnaden till annat än statistisk osäkerhet. I praktiken ska detta konfidensintervall väga tyngre än den statistiska osäkerheten då det är typiskt att tala om mycket stora stickprov i förhållande till totalpopulationen. För praktiska ändamål kan man därför direkt jämföra talen från två mätningar förutsatt att man inte lägger någon vikt vid 1 2 procents skillnad. Inläggning på Akut korttid barn 19

Tabell 4 Bakgrundsinformation om inlagda patienter på Akut korttid barn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar i procent antal inlagda patienter Ålder 018 år 1939 år 4059 år 6069 år 7079 år 80 år eller över Kön Man Kvinna Hur Akut Kallad för planerad vård Erfarenhet (5 år) 1 gång 2 gånger 3 gånger Fler än 3 gånger Inlagd 1 dag 23 dagar 48 dagar Över 8 dagar Modersmål Svenska Annat Sökt information Har sökt information Har inte sökt information Enkäten fylldes i av Patienten Närstående Tidigare Avdelningens resultat Senaste Nu Andra avdelningars genomsnitt Antal 173 6.669 % % % % 97,6 11,7 1,2 13,5 1,2 21,9 0,0 19,9 0,0 18,0 0,0 15,0 51,7 44,8 48,3 55,2 94,1 57,6 5,9 42,4 72,9 63,4 17,5 18,5 6,6 7,5 3,0 10,5 39,6 12,2 49,7 38,7 7,7 28,8 3,0 20,4 91,2 90,3 8,8 9,7 38,5 32,4 61,5 67,6 8,2 81,5 91,8 18,5 20 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

3. De inlagda patienterna Bakgrundsfrågor I enkäten har man ställt ett antal frågor om patienten och patientens kontakt med verksamheten. Svaren kan i sig själva vara av intresse som kännetecken för verksamhetens patienter. De kan också tjäna som grundval för att avgöra om de olika patientgrupperna har olika uppfattning om verksamheten. I tabell 4 på motsatta sidan har undersökningens patientgrupper beskrivits utifrån de ställda bakgrundsfrågorna. Talen har jämförts med resultatet från eventuella tidigare mätningar av tillfredsställelsen på verksamheten. I tabell 4 ses dessutom ett genomsnitt av ett antal andra namngivna verksamheter så att man kan sätta verksamhetens patientgrupper i perspektiv. För att få en specifikation av jämförelsematerialet hänvisas till tabell 3. Bakgrundsfrågornas innehåll Innehållet i alla bakgrundsfrågor ska inte diskuteras här. Endast en kräver en kommentar: Patienterna blir tillfrågade om de själva har sökt information om sin sjukdom via patientföreningar, bibliotek eller internet. Frågorna innehåller avgränsningsproblem men har inkluderats för att de till en viss del fångar in en ny typ av patient som i högre grad ställer krav på vården. Andelen aktiva patienter på de enskilda verksamheterna kan vara en förklaring till patienttillfredsställelsen på verksamheten. Det som karaktäriserar de inlagda patienterna Skillnad på patienterna? De frågor man kan få svar på genom att läsa tabell 4 är bl.a. följande: Är det karaktäristiskt för verksamheten att ha patienter som läggs in många gånger eller gäller det patienter som bara kommer en gång? Är det en tidsmässig utveckling och hur är det på andra ställen? Hur länge vistas patienterna på verksamheten? Hur är verksamhetens andel akuta och elektiva patienter? Har det ändrat sig? Hur ser åldersfördelningen ut i förhållande till andra verksamheter? I bilaga 2 kan man se hur de olika patientgrupperna besvarar frågorna om tillfredsställelsen i undersökningen. Inläggning på Akut korttid barn 21

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 5 Frågor angående patienttillfredsställelsen vid inläggningen på Akut korttid barn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mars 2007 Frågor (svar i procent av 173 patientsvar) Ja Både och Nej Vet inte Blev du väl bemött vid inskrivningen på avdelningen? Är du nöjd med avdelningens behandling av din sjukdom? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du det personliga stöd du behövde från personalen under sjukhusvistelsen? Fick du god omvårdnad under sjukhusvistelsen? Var planeringen av dina undersökningar och behandlingar under hela din kontakt med sjukhuset tillfredsställande? (fanns det en röd tråd) Fick du den information du behövde under sjukhusvistelsen? (t.ex. om sjukdomen, undersökningar, behandlingen, biverkningar) Var du nöjd med det inflytande du hade på din vård och behandling? Fanns det samstämmighet i den information du fick från personalen på avdelningen? Var lokalerna på avdelningen tillfredsställande? (t.ex. rummen, toaletter, gemensamma utrymme) Fick du lov att stanna på avdelningen tills du kände dig klar att bli utskriven? Fick du den information, du behövde innan du blev utskriven? (t.ex. goda råd, läkemedel) Har kontakten mellan dina närstående och avdelningen fungerat tillfredsställande? (t.ex. information, stöd) Har kontakten mellan avdelningen och din läkare (ev din vårdcentral) fungerat bra? (t.ex. remiss, utskrivning, uppföljning) Svaren utgår från alla patienters senaste inläggning 22 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland