ÅRSREDOVISNING 2012 ÅRSREDOVISNING 2012 1
SÄFFLE KOMMUN 2
ÅRSREDOVISNING 2012 Årsredovisningen är ett förslag inför kommunstyrelsens sammanträde 15 april 2013. Bildtemat för årets förvaltningsberättelse är Skördefesten som firade 10-årsjubileum 2012. Fotograf där inget annat anges: Therese Tingberg Produktion Aztek Design Grafisk formgivning: Lars Johansson, Säffle kommun 3
SÄFFLE KOMMUN Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 3 Förvaltningsberättelse 4 Sveriges yngsta stad 5 Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 5 Kommunens organisation 11 Process för styrning och uppföljning 2012 13 Vision för stärkt attraktivitet åren 2003-2012 15 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 17 Säffles kvalitet i korthet en jämförelse med andra kommuner 32 Utveckling på sikt 34 Fem år i sammandrag 36 Ekonomisk översikt och analys 38 Investeringar 50 Nämnderna 53 Sammanställd redovisning 57 Personalredovisning 61 Miljöredovisning 68 Räkenskaper 75 Resultaträkning 76 Balansräkning 77 Kassaflödesanalys 78 Noter 79 Redovisningsprinciper 86 Vaverksamhet 82 Ord och begreppsförklaringar 91 Bilaga Redovisningen från nämnder och bolag finns i separat bilaga 4
ÅRSREDOVISNING 2012 Kommunstyrelsens ordförande 2012 har varit ett omtumlande år för Säffle. Allt det glädjande som skedde under året, kom att stå i bakgrunden för Volvobussars besked om nedläggning av större delen av verksamheten. För kommunen som organisationen blev bytet av fokus tvärt och omfattande. Ett stort arbete lades ned tillsammans med arbetsförmedling, länsstyrelse, Region Värmland och Volvobussar för att klarlägga behov av ersättningsarbeten, kompetensutveckling, eventuella stöd och bidrag m.m. som skulle kunna komma ifråga. Näringslivsarbetet med att stötta befintliga företag och att söka företag som skulle kunna vara i behov av och arbetskraft fick högsta prioritet. Samtidigt får vi inte glömma de positiva saker som skedde i kommunen. Områden Brännsvall söder om tätorten färdigställdes för villaboende i slutet av året. Kanalen firade 175 år med aktiviteter under säsongen. Vår fina gästhamn fick dokumenterat goda omdömen av båtgästerna. En uppställningsplats för husbilar togs i bruk i närheten av gästhamnen. Ett markanvisningsavtal tecknades för byggande av köpcentrum vid Guttane. Sagabiografen ditigaliserades och antalet besökare ökade. SäffleOperan gjorde succé med föreställningen Annie get your gun. Tillsammans med många fler positiva händelser. Efter en omfattande process med deltagande från ett stort antal invånare, politiker och anställda i kommunen beslutade fullmäktige under våren om en ny vision för kommunen. Visionen Säffle 2026: Säffle vågar leda hållbar utveckling visar vår dröm eller det önskvärda tillstånd vi tillsammans har önskat oss för framtiden. Konjunkturen i omvärlden är fortsatt osäker även om signalerna i slutet av 2012 visar något positivare tongångar än under hösten. Den lokala konjunkturen visar tyvärr inte på samma ljusning. Säffle har en av de högsta andelarna arbetslösa ungdomar i landet. Här har vi en av de absolut viktigaste utmaningarna för framtiden. Kommunikationerna till och från Säffle fortsätter att vara avgörande för möjligheterna att bo och leva i vår bygd. Det är mycket glädjande att busshållplatserna vid E 45 tagits i bruk och blivit flitigt nyttjade. Den största investeringen under året var renoveringen och ombyggnaden av avloppsreningsverket med ytterligare en steg för rening. Kommunen är en stor organisation som ska ge bästa möjliga service till dem som bor och verkar här. Jag vill avsluta med att tacka alla anställda och förtroendevalda för det fina arbete och det engagemang som läggs ned inom kommunens verksamheter. Daniel Bäckström 5
SÄFFLE KOMMUN Förvaltningsberättelse 6
ÅRSREDOVISNING 2012 Säffle Sveriges yngsta stad Säffle fick som sista köping i Sverige stadsprivilegier och det krönta stadsvapnet 1951! Trots sina unga år som stad är Säffle belägen i en urgammal bygd, full med resurser som jordbruksmark, skog och vattenleder för kommunikation. Inom kommunen finns det gott om fornlämningar från Olof Trätäljas tid, men också från pilgrimsresande som passerade Säffle på resan längs Byälven mot Nidaros och Domen i nuvarande Trondheim, Norge. Byälven fick stor betydelse för Säffle också under förstadiet till industrialismen när järnbruken nyttjade den för transporter. I och med tillkomsten av Trollhätte kanal och Säffle kanal tog industrialiseringen fart på allvar. Sågverk, pappersbruk, glasbruk och verkstäder växte fram. Många av företagen från denna period finns kvar även idag. I början av 1900-talet bodde det omkring 25 000 i det som idag är Säffle kommun., knappt 1 500 av dem bodde inne i tätorten. Idag bor 9 500 personer i centralorten och 5 800 på landsbygden. Säffles stora fibernätsprojekt är ett exempel på hur kommunen jobbar för att göra det möjligt att få det bästa ur båda världar, arbetet med att ta fram områden för vattennära boenden ett annat. Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Samhällsekonomisk utveckling Konjunkturinstitutet gör fyra bedömningar av det ekonomiska läget om året. Nedanstående text bygger på institutets bedömning av läget i december 2012. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger på en låg nivå, men det finns ljusglimtar i USA och i tillväxtekonomierna. Skuldkrisen i euroområdet har inte förvärrats under hösten och de politiska åtgärder som har vidtagits tycks ha ökat de finansiella marknadernas förtroende för statsfinanser och banker i Europa. I Sverige har både hushåll och företag blivit mer pessimistiska och BNP väntas falla med ca 0,5 procent under fjärde kvartalet 2012. Tillväxten blir svag även under inledningen av 2013 och sysselsättningen faller. Arbetslösheten stiger till ca 8,5 procent 2014. Inflationen har fallit under 2012 och KPIF ökar med endast 1,9 procent 2013. Riksbanken sänker reporäntan till 0,75 procent i början av 2013. Finanspolitiken blir expansiv 2013 men stramas åt 20152017 för att uppnå överskottsmålet. Den svaga BNP-tillväxten i OECD-länderna beror bland annat på stram finanspolitik och hög osäkerhet om hållbarheten i statsfinanserna i flera länder i Europa. Under andra halvan av 2012 har flera politiska initiativ tagits som har ökat finansmarknadernas förtroende för statsfinanser och banker i Europa. Hushållens framtidsförväntningar har dock inte blivit bättre utan snarare sämre. Möjligen beror det på att hushållen inser att den nödvändiga förstärkningen av statsfinanserna i euroområdet kommer att kräva stora uppoffringar i termer av höjda skatter och nedskärningar av offentlig service som leder till förlorade arbetstillfällen. Konjunkturinstitutet konstaterar vidare att konsument och företagsförtroendet är lågt i euroområdet. Det tyder på att tillväxten blir fortsatt svag, eller till och med negativ, de kommande kvartalen. Men om inte nya problem med skuldhanteringen uppdagas i euroområdet anser konjunkturinstitutet att det är rimligt att anta att tillväxten repar sig under 2013. Stram finanspolitik med åtstramningar motsvarande ca 1 procent av BNP även 2013 kommer dock att hålla tillbaka tillväxten. Utanför Europa syns tecken på att tillväxten är på väg att ta litet mera fart. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin ligger exempelvis på en betydligt högre nivå i USA och Kina än i Europa. De amerikanska hushållens tillförsikt har stigit sedan det senaste halvåret och bostadsmarknaden har vänt 7
SÄFFLE KOMMUN uppåt. I flera tillväxtekonomier har stabiliseringspolitiken lagts om i expansiv riktning vilket har börjat ge avtryck i högre tillväxt. Under de första tre kvartalen 2012 klarade sig Sverige bättre än OECD-länderna med en genomsnittlig BNP-tillväxt på strax över 0,6 procent per kvartal. I euroområdet har utvecklingen varit särskilt svag med en fallande BNP-nivå de senaste fyra kvartalen. Nu dämpas tillväxten även i Sverige till en utveckling som är mer lik den i övriga OECD-länder. De flesta indikatorer för BNP-tillväxten har fallit rejält under hösten. Inköpschefsindex har exempelvis fallit ner till samma låga nivås om i euroområdet. Konjunkturinstitutets barometerindikator, som sammanfattar informationen i Konjunkturbarometern, har också fallit hastigt under senare delen av hösten. Även om BNP växte i hygglig takt tredje kvartalet var den underliggande utvecklingen svag. Det som höll upp efterfrågetillväxten var lagerinvesteringar och offentlig konsumtion. Den offentliga konsumtionen bedöms växa långsammare framöver och företagen beräknas dra ner på lagren redan fjärde kvartalet. Hushållens konsumtion ökade tredje kvartalen, men långsammare än de disponibla inkomsterna och sparandet steg därmed. Under 2012 ökade arbetslösheten i Sverige från 7,5 procent första kvartalet till ca 8 procent i slutet av året. Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder låg i princip still. Förklaringen till den ökade arbetslösheten är alltså främst att arbetskraften har ökat. Under första halvåret var företagen relativt optimistiska om framtiden och anställningsplanerna tydde på svagt stigande sysselsättning, vilket också blev fallet. Under hösten har dock utsikterna i på arbetsmarknaden hastigt försämrats. Anställningsplaner och antal varsel om uppsägning tyder på fallande sysselsättning från och med första kvartalet 2013. Inflationen har under hösten utvecklats svagare än väntat och överraskat i stort sett alla prognosmakare, inklusive Riksbanken. Mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) har inflationen varit omkring 1 procent under hela 2012. Kronförstärkningen under sommaren har sannolikt bidragit till att dämpa inflationen mer och snabbare än väntat. Med den svaga efterfrågesituation som nu råder inom detaljhandeln väntas inte företagen höja konsumentpriserna särskilt mycket den närmaste tiden och inflationen ligger därmed kvar på en låg nivå 2013. Konjunkturinstitutet bedömer att Riksbanken kommer att sänka reporäntan till 0,75 procent i februari 2013. Riksbanken har det senaste året lyft fram hushållens skuldsättning som ett argument för att inte sänka räntan lika mycket som skulle kunna vara motiverat av den svaga konjunkturutvecklingen. Ett argument som bedöms få allt mindre vikt i takt med att ökningstakten i hushållens skulder fortsätter att dämpas. Riksbanken bedöms dock inte vilja bedriva en så expansiv politik utan väljer en försiktigare väg till priset av något lägre inflation och högre arbetslöshet. Reporäntan kommer att börja höjas i slutat av 2014 när inflationen stiger och tillväxten blir mera robust. De låga räntorna i omvärlden innebär dock att reporäntan i slutet av 2017 fortfarande kommer att vara lägre än vad som historiskt sett har varit förenligt med ett balanserat konjunkturläge. För stora skillnader i ränteläge mot omvärlden skulle förstärka kronan och dämpa efterfrågan och inflationen i Sverige. Finanspolitiken blir expansiv 2013 i och med att budgetpropositionen för 2013 innehåller ofinansierade åtgärder om sammanlagt 23 miljarder kronor. Konjunkturinstitutets bedömning är att finanspolitiken blir ungefär neutral 2014, vilket är motiverat med det fortfarande svaga konjunkturläget, och den långsiktigt nödvändiga åtstramningen påbörjas först år 2015. 8
ÅRSREDOVISNING 2012 VÄRMLAND VÄXER OCH KÄNNER INGA GRÄNSER VÄRMLAND VÄXER Regionalt utvecklingsprogram 2009 2013 Version 1 Fastställt av regionfullmäktige 2008-11-28 OCH KÄNNER INGA GRÄNSER Visionen för år 2020: Utveckling i regionen Värmland växer på många sätt. Region Värmland, som är kommunernas samarbetsorgan i länet, genomförde 2007 och 2008 en mycket Mångfald, kompetens och upplevelser får omfattande process i länet för att ta fram nuvarande oss att växa som människor. regionala utvecklingsprogram: Värmland växer Kunskap och innovation ger våra företag en och känner inga gränser 2009-2013. Samtidigt togs stark position i världen. nuvarande varumärkesplattform för regionen fram. Utvecklingsprogrammet beskriver hur Värmland Vi kliver över invanda gränser. ska bli en ännu bättre plats att leva, bo och arbeta i. Av alla slag, varje dag och överallt. Värmland växer är regionens framtidsdokument för Vi vågar utmana oss själva. att skapa en hållbar tillväxt. Programmet innehåller en vision och fem insatsområden: ledarskap, innovativa miljöer, kompetensförsörjning, tillgänglighet Vi lever i ett samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, inflyttare som samt livskvalitet. Det är första gången Värmland har värmlänning, barn som vuxen. en gemensam vision. Under 2011 genomfördes ett regeringsuppdrag Världen mår bra av mer Värmland och med syftet att identifiera Värmlands utmaningar, Värmland av mer värld. möjligheter och framtida prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet från och med 2014. Värmland växer och känner Regionalt inga gränser. utvecklingsprogram I april 2009 2013 2012 bestämde Region Värmland att Version 1 Fastställt av regionfullmäktige det var dags att 2008-11-28 aktualisera och vidareutveckla det regionala utvecklingsprogrammet och varumärkesplattformen för Värmland. Under 2012 har arbetet varit inriktat insamling av information, dialog och insamling av synpunkter. Bland annat har referensgrupper träffats under hösten för att lämna synpunkter. Planen är att en remissutgåva ska bli färdig under Regionalt utvecklingsprogram 2009 2013 Version 1 Fastställt av regionfullmäktige 2008-11-28 januari-februari 2013. 9
SÄFFLE KOMMUN 9 Befolkning Befolkning ningsminskningen kommer att avstanna helt inom Antalet invånare i Säffle kommun minskade med Enligt en nära den framtid. befolkningsprognos som kommunen 86 personer till 15 308 invånare vid 2012 års utgång. beställt beräknas folkmängden minska med ytterligare 989 personer från 15 308 till 14 319 personer Antalet invånare i Säffle kommun minskade med Enligt den befolkningsprognos som kommunen Minskningen berodde på att 90 personer fler avled 86 personer till 15 308 invånare vid 2012 års utgång. Minskningen berodde på att 90 personer fler ligare 989 personer från 15 308 till 14 319 perso- beställt beräknas folkmängden minska med ytter- än vad som föddes samtidigt som 3 personer fler år 2022. Antalet invånare vid slutet av 2012 blev 51 flyttade till Säffle än från kommunen (SCB gjorde personer fler än föregående års prognos. avled än vad som föddes samtidigt som 3 personer ner år 2022. Antalet invånare vid slutet av 2012 dessutom en justering med 1 person av statistiken). fler flyttade till Säffle än från kommunen (SCB blev 51 personer fler än föregående års prognos... För att vara exakt flyttade 626 personer till kommunen samtidigt som 623 personer flyttade från gjorde dessutom en justering med 1 person av statistiken). För Folkmäng och förändringskomponenter i Säffle kommun kommunen. 121 att barn vara föddes exakt under flyttade 2012, 626 vilket personer var 1980 1990 2000 2011 2012 2021 9 till fler kommunen än året innan. samtidigt 211 personer som 623 avled, personer vilket var flyttade fler från än året kommunen. innan. Befolkningsminskningen 121 barn föddes under blev 2012, Födda 178 241 121 112 129 121 24 därmed vilket var glädjande 9 fler än inte året lika innan. hög som 211 förra personer årets avled, siffra Döda 262 234 215 187 200 198 Födelsenetto -84 7-94 -75-71 -78 på vilket 153 personer. var 24 fler än året innan. Befolkningsminskningen En uppdelning blev av därmed befolkningsförändringarna glädjande inte lika hög per Inflyttade 505 695 518 592 569 569 Utflyttade 666 693 5 283 673 635 567 församling som förra visar årets att siffra tre församlingar på 153 personer. ökat medan Flyttnetto -161 2-65 -81-66 2 övriga En 6 uppdelning minskat i invånarantal av befolkningsförändringarna under 2012. Kila Folkökning -245 9-159 -156-137 -76 ökade per församling med 8 personer, visar att Tveta tre med församlingar 6 personer ökat och medan Folkmängd 18 985 17 979 16 639 15 394 15 257 14 314 övriga 6 med minskat 1 person. i invånarantal Södra Värmlandsnäs under 2012. NYHuggenäs minskade Kila ökade med med 28 8 personer, Säffle Tveta med med 22 6 personer, Långserud och NY-Huggenäs med 18 personer, med 1 person. Bro med Södra 16 personer, Värmlandsnäs med minskade 11 personer med 28 och personer, Gillberga Säffle med 6 med Svanskog personer. 22 personer, Sedan Långserud 2008 har centralorten med 18 personer, minskat Bro med med 104 16 invånare personer, och Svanskog landsbygdsförsamlingarna med 11 personer och med Gillberga med 6 personer. Sedan 2008 har centralorten 372 invånare, totalt 476 invånare. Folkmängd per församling 2008 2009 2010 2011 2012 Säffle delar utvecklingen med många kommuner minskat med 104 invånare och landsbygdsförsamlingarna med 372 invånare, totalt 476 invånare. Säffle 9 602 9 485 9 529 9 520 9 498 i landet utanför storstadsregionerna. Befolkningsantalet är idag betydligt lägre än för 10 och 20 år Tveta 705 707 681 651 657 Säffle delar utvecklingen med många kommuner i landet utanför storstadsregionerna. Befolk- sedan. Utflyttning sker av ungdomar och familjer i Bro 945 943 938 919 903 yrkesverksam ålder. Befolkningens förändringar är S:a V-näs 876 872 848 820 792 ningsantalet är idag betydligt lägre än för 10 och av avgörande betydelse för bedömningen av behovet Ny-huggenäs 392 384 384 382 383 av 20 kommunal år sedan. service. Utflyttning Befolkningsantalet sker av ungdomar påverkar och Gillberga 873 855 837 824 818 också familjer kommunens i yrkesverksam intäkter ålder. via skatter Befolkningens och bidrag. förändringar Kila 697 698 672 668 676 Som mest är invånare av avgörande hade Säffle betydelse år 1970, för bedöm- då 20 Svanskog 1 032 1 009 1 004 961 950 234 ningen personer av behovet var folkbokförda av kommunal i kommunen. service. Befolkningsantalet År 1980 Långserud 662 649 654 649 631 befolkningen påverkar minskat också med kommunens 1 250 personer intäkter till hade Summa 15 784 15 602 15 547 15 394 15 308 18 via 984 skatter en genomsnittlig och bidrag. minskning med 125 personer Som året. mest År invånare 1990 hade Säffle kommun år 1970, 17 då 979 20 Källa:SCB invånare. 234 personer Tio år var senare folkbokförda hade befolkningen i kommunen. minskat År med 1980 1 340 hade personer befolkningen till 16 639 minskat invånare med 1 en 250 genomsnittlisoner per- minskning till 18 984 med en 134 genomsnittlig personer om minskning året. År 2010 med hade 125 befolkningen personer om minskat året. År med 19901 hade 092 personer Säffle Näringsliv och arbetsmarknad till kommun 15 547 invånare 17 979 invånare. en genomsnittlig Tio år senare minskning hade befolkningen 109 personer minskat om året. med Vid 1 340 det personer senaste årsskiftet till 16 639 med hade invånare antalet invånare en genomsnittlig minskat med minskning ytterligare med 239 134 Totalt finns 2 260 arbetsställen, inklusive offentlig personer. personer Tyvärr om året. finns År inget 2010 som hade tyder befolkningen på att den förvaltning, organisationer och företag utan anställda, registrerade i Säffle kommun. Flest an- pågående befolkningsminskningen kommer att minskat med 1 092 personer till 15 547 invånare avstanna helt inom en nära framtid. en genomsnittlig minskning med 109 personer om ställda finns inom tillverkningsindustrin med 28 % året. Vid det senaste årsskiftet hade antalet invånare av arbetstillfällena. minskat med ytterligare 239 personer. Tyvärr En av målsättningarna näringslivsarbetet är att finns inget som tyder på att den pågående befolk- 10 det minst ska flytta 35 företag om året till kom- Källa: Befolkningsprognos 2012-2021 Säffle kommun, Statisticon
10 Näringsliv och arbetsmarknad ÅRSREDOVISNING 2012 munen. Totalt Samtidigt finns 2 260 ska arbetsställen, antalet nyaktiverade inklusive offentlig arbetsställen förvaltning, vara minst organisationer 120 om året. och I bägge företag fallen utan an- är visar stärka tydligt handeln att den har konjunkturnedgång ett antal företag har genomgått som drab-en det ställda, SCB:s statistik registrerade som i Säffle används kommun. som mått. Flest anställda bade skyltnings världen och under marknadsföringskurs. slutet av år 2008 fortfarande 16 personer har Arbetsförmedlingens fokus på upphandlingar statistik arrangerades över arbetslösa i mars. För att finns 10 inom tillverkningsindustrin med 28 % av 2012 deltagit har ett i startaegetkurser. genomslag i Säffle kommun. Den arbetstillfällena. trendförändring Arbetsförmedlingens som började statistik år 2008 över gäller arbetslösa tyvärr Antalet inflyttade nyaktiverade företag/arbetsställen i Säffle kommun En av målsättningarna näringslivsarbetet är att det fortfarande visar tydligt och att har den ökat konjunkturnedgång något 2012. Tidigare som drabbade världen under slutet av år 2008 fortfarande 2012 var minst ska flytta 35 företag om året till komkom- Helår andelen personer utanför arbetsmarknaden i kom- munen. Samtidigt ska antalet nyaktiverade arbetsställeställen vara vara minst minst 120 120 om om året. året. I bägge I bägge fallen fallen är är visar dring tydligt som började att den konjunkturnedgång år 2008 gäller tyvärr som fortfar- drab- arbets- har Arbetsförmedlingens ett genomslag i Säffle statistik kommun. över Den arbetslösa trendförän- 2009 2010 2011 2012 munen lägre än såväl i länet som i riket. Från och med år 2008 har Säffle högre arbetslöshet än såväl Inflyttade det SCB:s företag statistik som används 27 59 som mått. 32 27 bade ande världen och har under ökat något slutet 2012. av år 2008 Tidigare fortfarande var andelen Nyaktiverade 99 118 123 155 länet som riket. Under 2010 skedde en kraftig försämring av arbetslösheten i kommunen. År 2011 2012 personer har ett utanför genomslag arbetsmarknaden i Säffle kommun. i kommunen Den lägre arbetsställen trendförändring såväl i länet som började i riket. Från år 2008 och med gäller år tyvärr 2008 har Antalet inflyttade nyaktiverade företag/arbetsställen i Säffle minskade Säffle högre arbetslösheten arbetslöshet i såväl än såväl Säffle, länet som som länet kommun fortfarande och har ökat något 2012. Tidigare riket. var och Helår Under riket. 2010 Tyvärr skedde har arbetslösheten en kraftig försämring ökat igen andelen personer utanför arbetsmarknaden av i kommunen lägre än såväl i länet som i riket. Från och arbetslösheten Den genomsnittliga i kommunen. År arbetslösheten 2011 minskade år arbetslösh- 2012 Antalet inflyttade företag minskade 2009 2010 till 272011 år 2012. 2012. Antalet nyaktiverade arbetsställen har ökat varje år var med eten med år i 2008 såväl 4,3 % har Säffle, något Säffle som lägre högre länet i Säffle arbetslöshet och riket. än i länet Tyvärr än 4,4 såväl har % Inflyttade företag 27 59 32 27 sedan 2009 och blev hela 155 stycken år 2012. Ett och arbetslösheten ökat igen 2012. Den genomsnittliga Nyaktiverade 99 118 123 155 länet riket som 4,6 riket. %. Räknas Under 2010 antalet skedde personer en kraftig i program försämring så blir av bilden arbetslösheten en annan. i kommunen. Säffle hade År i genom- 2011 antal arbetslösheten år 2012 var med 4,3 % något lägre i arbetsställen aktiviteter har genomförts under året för att med Säffle än i länet 4,4 % och riket 4,6 %. Räknas antalet personer i program med så blir bilden en annan. stärka näringslivsklimatet. En stor satsning på snitt minskade 6,5 % arbetslösheten av arbetskraften i såväl i program Säffle, under som länet året i platsbesök har genomförts under året för att nå fler länet och riket. var motsvarande Tyvärr har arbetslösheten siffra 4,9 % och ökat i riket igen 3,9 Antalet inflyttade företag minskade till 27 år 2012. Säffle hade i genomsnitt 6,5 % av arbetskraften i program under året i länet var motsvarande siffra 4,9 % företagare Antalet Antalet och nyaktiverade inflyttade att för företag att långsiktigt arbetsställen minskade förbättra har till ökat 27 varje år 2012. %. 2012. I december Den genomsnittliga hade andelen arbetslösheten arbetslösa i Säffle år 2012 år näringslivsklimatet. sedan Antalet 2009 nyaktiverade och blev En hela arbetsställen entreprenörskapsmässa 155 stycken har år ökat 2012. varje Ett antal sedan särskilt aktiviteter 2009 fokus och har på blev genomförts upphandlingar hela 155 under stycken arrangerades året år för 2012. att stärka Ett och De riket kommunala 4,6 %. Räknas enheterna antalet Lärcenter, personer närings- i program år ökat var till med 4,5% 4,3 % och något andelen lägre i program Säffle än till i länet 7,2 4,4 %. % och i riket 3,9 %. I december hade andelen arbetslösa med i Säffle ökat till 4,5% och andelen i program till 7,2 %. i mars. näringslivsklimatet. antal För aktiviteter att stärka har handeln En genomförts stor har satsning ett under antal på året platsbesök företag att livsenheten, med så blir bilden arbetsmarknadsenheten en annan. Säffle hade har i under genomsnitt 6,5 % av arbetskraften i program under året i året De kommunala enheterna Lärcenter, näringslivsenheten, har har stärka genomgått genomförts näringslivsklimatet. skyltnings- under året för En och att stor nå satsning fler företagare på inlett en systematisk arbetsmarknadsenheten samverkan med arbetsförmedlingen året inlett kring en systematisk aktuella samverkan målgrupperna. med arbets- har under och platsbesök att att har långsiktigt genomförts förbättra under året näringslivsklimatet. företagare En entreprenörskapsmässa och att för att långsiktigt med förbättra särskilt för att nå fler länet var motsvarande siffra 4,9 % och i riket 3,9 marknadsföringskurs. 16 personer har deltagit i %. I december hade andelen arbetslösa i Säffle starta-eget-kurser. förmedlingen kring de aktuella målgrupperna. näringslivsklimatet. En entreprenörskapsmässa ökat till 4,5% och andelen i program till 7,2 %. med särskilt fokus på upphandlingar arrangerades De kommunala enheterna Lärcenter, näringslivsenheten, länet arbetsmarknadsenheten och riket 2007-2012 har under året i mars. För att Andel stärka handeln arbetslösa har ett antal o i program företag Säffle, har Andel genomgått av bef 16-64 en årskyltnings- och inlett en systematisk samverkan med arbetsförmedlingen kring de aktuella målgrupperna. 12,0 marknadsföringskurs. 16 personer har deltagit i starta-eget-kurser. 10,0 Andel 8,0 av bef 16-64 år 12,0 6,0 10,0 Andel arbetslösa o i program Säffle, länet och riket 2007-2012 I progr Arb lösa 4,0 8,0 2,0 6,0 I progr Arb lösa 0,0 4,07 Sä 07 Vä 07 Ri 08 Sä 08 Vä 08 Ri 09 Sä 09 Vä 09 Ri 10 Sä 10 Vä 10 Ri 11 Sä 11 Vä 11 Ri 12 Sä 12 Vä 12 Ri 2,0 År och kommun, länet, riket 0,0 07 Sä 07 Vä 07 Ri 08 Sä 08 Vä 08 Ri 09 Sä 09 Vä 09 Ri 11 10 Sä 10 Vä 10 Ri 11 Sä 11 Vä 11 Ri 12 Sä 12 Vä 12 Ri
SÄFFLE KOMMUN 12
12 12 ÅRSREDOVISNING 2012 12 Kommunens organisation Kommunens organisation Kommunens organisation Kommunfullmäktige Parti Kommunfullmäktige Parti Parti 2011-2014 Centerpartiet 12 12 2011-2014 Socialdemokraterna Centerpartiet 12 12 Sjukvårdspartiet Socialdemokraterna i Värmland i Värmland 6 126 Moderata Sjukvårdspartiet Moderata samlingspartiet i Värmland 6 6 Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet 1 61 Folkpartiet Kristdemokraterna liberalerna 1 1 Miljöpartiet Folkpartiet de gröna liberalerna de gröna 1 1 Sverigedemokraterna Miljöpartiet gröna 2 12 Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 0 20 Totalt Vänsterpartiet Totalt 41 41 0 Totalt 41 Kommunfullmäktiges presidium Kommunfullmäktiges presidium Ledamöter Kommunfullmäktiges 2010-2014 presidium Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ledamöter 2012 2012 Ordförande Ledamöter 2012 Daniel Daniel Bäckström c c v ordförande Ordförande v Ulrika Daniel Ulrika Simonsson Bäckström m cm Ledamöter v ordförandedag Ulrika Dag Rogne Rogne Simonsson c mc Ledamöter Birgitta Dag Birgitta Edvardsson Rogne Kyrk Kyrkc c Christer Birgitta Christer Tengelin Edvardsson Tengelin Kyrkc c Bo Andersson Christer Bo Tengelin m cm Ingegerd Bo Ingegerd Andersson Welin Welin Fogelberg siv msiv Ann Ingegerd Ann Melitschenko Welin Fogelbergsiv siv Ulla Ann Ulla Heidrick Heidrick Melitschenko fp siv fp Bo Augustsson Ulla Bo Heidrick s fp s Stefan Bo Stefan Augustsson Olsson Olsson s s Ann Stefan Ann Mlakar Mlakar Olsson s s Jan Ann Jan Andersson Mlakar s s Ledamöter 2010-2014 Jan Andersson s Ordförande Margareta Bäckström c c v ordförande Ordförande v Ann Margareta Ann Mlakar MlakarBäckström s cs Ledamöter v ordförande Bo Andersson Ann Bo Mlakar m sm Ledamöter Bo Andersson m 13
SÄFFLE KOMMUN 13 Nämnder och styrelser Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige Ordf Margareta Bäckström Kommunstyrelsen Ordf Daniel Bäckström Kommunrevisionen Ordf Richard Svensson Miljö- och byggnadsnämnden Ordf Agneta Petterson Kommunföretag i Säffle AB Ordf Daniel Bäckström Kulturnämnden Ordf Kerstin Einevik Bäckstrand Forskningen i Säffle AB Ordf Ragnar Törner Teknik- och fritidsnämnden Säffle Åmål Ordf Roger Carlson, Åmål v ordf Erik Blakstad, Säffle Barn- och utbildningsnämnden Ordf Stina Höök Socialnämnden Ordf Lisbet Westerberg Krisledningsnämnden Ordf Daniel Bäckström Innovations- och teknikcenter i Säffle KB Ordf Ragnar Törner Säfflebostäder AB Ordf Claes Scott Säffle kommunikation AB Ordf Dag Rogne Säffle Fjärrvärme AB, 49 % ägarandel Kommunens representanter Christer Tengelin Jan Norlin Valnämnden Ordf Marianne Olsson Överförmyndare Ordf Bengt Rosén Säffle kommun 14
ÅRSREDOVISNING 2012 Process för styrning och uppföljning 2012 Vision, mål och uppföljning Säffle kommun arbetar sedan många år med en övergripande vision som bryts ned i långsiktiga och kortsiktiga mål på nämndsnivå. Varje förvaltning och dess enheter reviderar årligen sina måldokument. För den ekonomiska förvaltningen finns finansiella mål för god ekonomisk hushållning. 2010 kompletterades målsättningarna med verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Budgetramar för nästkommande år beslutas i kommunfullmäktige i juni, varefter nämndernas arbete med de interna budgetarna vidtar. Verksamhetens ekonomi följs upp och rapporteras till respektive nämnd varje månad, varannan månad rapporterar nämnderna till kommunstyrelsen som i sin tur rapporterar till kommunfullmäktige efter april, augusti (delårsbokslutet) och december (årsredovisningen). Verksamhetsmålen följs upp samlat i delårsbokslut och årsredovisning. 15
SÄFFLE KOMMUN Ny vision antagen 2012 Kommunfullmäktige beslutade att anta en ny vision för kommunen den 26 mars i år. Vision 2026 lyder: Säffle vågar leda hållbar utveckling I Säffle kan vi, vill vi, vågar vi. Vi har en öppen attityd och välkomnar det nya. Vi värnar om varandra och vårt samhälles växtkraft. Vi är kända för vårt goda värdskap. Med stolthet säger vi att vi är Säfflebor. Centrum för grön utveckling Forskning och lokalt engagemang ger försprång inom utveckling av förnybar energi och förädling av resurser från jord, skog och vatten. Våra utbildningar ger möjligheter till livslångt lärande med spetsinriktning som ger kompetens för ett differentierat näringsliv. Företagandet står på topp. Lockande levande livsmiljö I vår kommun finns attraktiva bostäder för alla. Här känner vi trygghet och livsglädje med närhet till god vård och omsorg. Här är rikt på upplevelser och kultur med ett par juveler i kronan. Vår landsbygd lever och utvecklas och vår mysiga stadskärna sjuder av liv. Säffle är en pärla bland småstäder. Säffle mitt i världen Vårt hypersnabba nät har fått digitala företag att växa som svampar ur jorden. Det går snabbt att pendla, resa och frakta. Broar byggs, regionen växer och Säffle blomstrar. Vision 2026 som antogs i mars ersätter den gamla från början av 2000-talet och ska påverka verksamhetens inriktning framöver. För 2012 och 2013 blir det emellertid något av mellanår då det tar något år för den nya Visionen att fasas in i kommunens planeringscykel. Målsättningarna och uppdragen som gäller verksamhetsår 2012 lades ju fast våren och hösten 2011 alltså innan den nya Visionen fanns på plats. Den nya visionen kommer istället till del att påverka 2013 års verksamhet. Nämnderna fick i uppdrag att inför sina ramskrivelser för 2013 försöka anpassa målsättningarna i den mån det gick till den nya Visionen. För verksamhetsår 2014 kommer däremot den nya Visionen att få fullt genomslag på målsättningar och verksamhetsplaner. Under hösten påbörjades arbetet med att utifrån Vision 2026 ta fram en ny verksamhetsstyrningsoch målstruktur för kommunen och koncernen. Målen för år 2014 ska därmed bli anpassade efter den nya visionen. 16
ÅRSREDOVISNING 2012 Vision för stärkt attraktivitet åren 2003-2012 Säffle kommuns vision för åren 2003-2012 anger inriktningen för det långsiktiga arbetet med att stärka Säffles attraktivitet för boende och företagande. Visionen utgår från fyra utmaningar: Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Under varje punkt beskrivs inriktning på arbetet i visionen. För att visionen ska kunna förverkligas måste alla känna delaktighet och vilja arbeta mot de mål som stödjer visionen. Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Den lilla kommunens och stadens kvaliteter med närhet mellan boende, arbete och fritid liksom närheten mellan beslutsfattare och kommuninvånare uppskattas av alla. Alla är engagerade och delaktiga i de demokratiska processerna och tar sitt ansvar för en ekologisk, ekonomisk och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Banden mellan stad och landsbygd är fortsatt starka. Säffles miljökvaliteter för arbete, boende och fritid värnas och förädlas ständigt. För ungdomar finns ett varierat utbud av aktiviteter. Boendet planeras för ytterligare 1000 invånare år 2010. Det är hög standard på väg och järnvägsnät och det finns goda kommunikationer som möjliggör arbetspendling och övrigt resande. Kommunen är offensiv vad gäller införande och utnyttjande av snabb elektronisk dataöverföring. Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Den positiva utvecklingen av samarbetsformerna mellan näringslivet och kommunen, den välkända Säffleandan, uppmuntrar till kreativitet och vilja att pröva nya idéer. Näringslivet och kommunen tar gemensamt ansvar för marknadsföring och arrangemang för att ytterligare stärka Säffles position i världen. En förutsättning för ett positivt företagsklimat är att det erbjuds rika tillfällen till utbildning och fortbildning av god kvalité. Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunen samverkar med andra aktörer för att skapa en trygg omvärld. Kommunala arbetsplatser erbjuder en miljö där ingen far illa. Service, vård och omsorg håller hög kvalité samt anpassas till livets olika skeenden. Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Arbetsgivaren Säffle kommun arbetar aktivt för att erbjuda sina medarbetare attraktiva och utvecklande arbeten. Verksamheten bedrivs i bra fysisk och psykosocial miljö där medarbetarna vet att de är sedda, får uppskattning och medinflytande. Kommunen är känd som en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom sitt omfattande program för ledarskapsutveckling och fortbildning av medarbetare. Frisktalet är i topp. Därför är vi den friskaste kommunen i Sverige. 17
SÄFFLE KOMMUN 18
ÅRSREDOVISNING 2012 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning har två huvudbeståndsdelar. I det finansiella perspektivet säkerställs att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Kommunen fastställer finansiella mål som mäts årligen. I det verksamhetsmässiga perspektivet ställs krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt De verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som antagits av fullmäktige ska ses som de viktigaste målsättningarna att fokusera på för kommunen som helhet och för respektive nämnds verksamhet. Målen tas med i budgetarnas verksamhetsbeskrivningar och följs upp i delårsbokslut och årsredovisning. Verksamhetsmålen ska ses som ett förtydligande och en konkretisering av det begränsade antal mål som antas av fullmäktige. Varje nämnd har fler mål utifrån redan tagna verksamhetsidéer, syften samt lång- och kortsiktiga mål som revideras i samband med nämndens beslut om den interna budgeten. De verksamhetsmål som kommunfullmäktige antagit utifrån nämndernas föreslag är litet olika till karaktär och innehåll. Kommunen genomförde för ett antal år sedan ett omfattande arbete med att ta fram målformuleringar för verksamheterna. Utifrån det arbetet har bildats olika praxis kring styrningen som även påverkat målen för god ekonomisk hushållning. Några är mer konkreta, andra något vidare till sin karaktär. Några är lättare att mäta, andra saknar mått. Här följer en redovisning av de åtgärder och resultat som kommit fram för perioden januariaugusti 2012 sorterade efter visionens huvudrubriker. Måluppfyllelse Här beskrivs kommunens verksamhet under året ur perspektivet God ekonomisk hushållning. Fokus ligger på de verksamhetskrav som fullmäktige har godkänt för respektive nämnd. En fylligare beskrivning av måluppfyllelsen återfinns i bilagan med nämndernas verksamhetsberättelser. Vision 2003-2012: Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Kommunstyrelsen Mål: Säffle kommun ska upplevas som en attraktiv plats att bo och leva på Mått: Nöjd medborgarindex. Senaste undersökningen våren 2011. Säffle 56 indexpoäng medel 61. Mål minst 62 våren 2013 Måluppfyllelse: Kommunstyrelsen arbetar med ett antal processer för att öka kommunens attraktivitet. Arbetet med Vision Säffle 2026 som fastställdes i mars är en långsiktig strategisk process. Översiktsplanearbetet som pågår är en annan sådan process. LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) är en viktig beståndsdel. Exploateringsarbetena för de första 11 tomterna vid bostadsområdet Brännsvall blev färdiga under året. Ett markanvisningsavtal har tecknats för exploatering av mark för byggande av köpcentrum i Guttane. Digitala informationsskyltar har satts upp vid infarterna. Säffle kanals 175 år firades med flera aktiviteter under året. Konferensanläggningen Krokstad öppnade på nytt under entreprenör. Mål: Säffle kommuns invånare ska uppleva att de har goda möjligheter till insyn och inflytande på beslut inom kommunen. Mått: Nöjdmedborgarindex. Senaste undersökningen våren 2011: Säffle 40 indexpoäng medel 42. Mål minst index 43 våren 2013. Måluppfyllelse: Arbetet med vision Säffle 2026 gav nya tankar kring medborgardialog och inflytande. Ett förslag till medborgardialog har tagits fram under året. Samtliga nämnders diarier har under hösten lagts över till kommunens hemsida saffle.se så att alla kommuninvånare och andra intresserade kan läsa handlingarna. Testsändningar av kommunfullmäktiges möten har genomförts. 19
SÄFFLE KOMMUN Mål: Säffle kommun ska upplevas ha goda kommunikationer Mått: Nöjdmedborgarindex. Senaste undersökning våren 2011. Säffle 51 % medel 58 % Mål: Att upprätta förslag till fördjupade översiktsplaner och detaljplaner för nya attraktiva bostads och verksamhetsområden i den omfattning som krävs för att stödja en hållbar samhällsbyggnad. Måluppfyllelse: Det är främst möjligheterna till kollektivtrafik och tillgången till förbindelser för längre resor som drar ner betyget för kommunens kommunikationer. Två hållplatser vid E 45 har byggts genom projektet Full Koll. Den ena ligger vid Sporthälla och den andra i anslutning till Vintergatan/Lugnadalsskolan. Hållplatserna har kompletterats med cykelparkeringar och en pendlarparkering vid Vintergatan. Diskussionerna med Sjöfartsverket om ett eventuellt övertagande av kanalen har inte kunnat slutföras 2012. En lokal trafikförsörjningsstrategi är påbörjad. Kommunens politiker och tjänstemän har fortsatt att vara aktiva i olika forum kring förbättrade kommunikationer med bäring på Säffle kommun. Miljö och byggnadsnämnden Mål: Minst 85 % av dem som nyttjar miljö och byggnadsnämndens tjänster skall vara nöjda med handläggningen av sina ärenden. Måluppfyllelse: Målet bedöms tillfredsställande uppnått. Bedömning grundas på subjektiva iakttagelser. Mål: Att slutföra arbetet med att revidera kommunens översiktsplan så att kommunfullmäktige kan anta översiktsplanen under första halvåret 2012. Måluppfyllelse: Sannolikt kommer översikts planen antas under första halvåret 2013. Kommentar: Det är mycket viktigt att processen för att ta fram översiktsplanen får ta den tid som krävs för att planen successivt kan förankras hos medborgare och beslutsfattare. Måluppfyllelse: Planberedskapen i kommunen bedöms vara tillfredsställande och arbetet med översiktsplanen har prioriterats. Kulturnämnden Mål: Biblioteket ska ha många nöjda besökare Mått: Antal program och samarbetspartners, Antal inköpta medier på efterfrågan, Antal besök av bokbussen, Antal bokpresentationer i skolor mm, Antal besök Måluppfyllelse: Biblioteket har haft sex programkvällar på vuxenavdelningen och samarbetat med alla studieförbund. På barnavdelningen har man haft 8 skaparverkstäder och därutöver 6 andra program. Ca 220 medier har köpts in på efterfrågan, vilket är marginellt fler än förra året. Bokbussen besöker 155 hållplatser varav 8 är skolor och 20 förskolor (till och med förskoleklass). Biblioteket har haft 93 751 besök (att jfr med 97 430 under 2011). Antal besökare sjunker lite för varje år men den moderna tekniken med väl utvecklade etjänster gör att låntagare kan uträtta många av sina ärenden från sin hemdator. Den gemensamma webbsidan hade nästan 300 000 besökare under året varav 106 000 unika besök. Utlåningen ökar både när det gäller fysiska medier och nedladdningar av emedier. Fysiska medier har ökat med ca 10 000 medan utlåningen av emedier har stigit från 835 år 2011 till 1520 år 2012. I samband med delårsbokslutet konstaterades att antal besök ökat under året och då framförallt under sommarmånaderna. Den regniga sommaren och bibliotekets öppettider kan vara troliga orsaker till uppgången under årets åtta första månader. Därefter har besöksantalet minskat. 20