Stängningen av pelletsverken innebär att anställda flyttas till

N R 1 9 2 0 0 8 5 D E C E M B E R E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Foto: Lars dewall Stängningen av pelletsverken innebär att anställda flyttas till andra verksamheter. Kompetens matchas med behov och för att få ihop pusslet finns personalutvecklare och personalrekryterare på plats. Annette Forslund, personalutvecklare i Malmberget konsulterar Anders Henriksson, verksamhetschef för Förädling Malmberget/Svappavaara för omplaceringarna. SIDAN 4 N y i K L 2 G r u v b e r g e t s f r a m t i d 9 S t o r ö v n i n g 1 2

Kommunikation på hög nivå Lotta Fogde har tillträtt tjänsten som kommunikationsdirektör på LKAB. Nu väntar några månader med LKABkunskap på schemat, innan hon i februari på heltid tar sig an kommunikationsfrågorna. Hur går då Lotta Fogdes tankar kring arbetet som kommunikationsdirektör? VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. Som ung, nyutbildad och arbetssökande i USA gjorde du ett misstag som skulle bli dörren in till arbetslivet för dig, vad hände? Jag skulle söka praktikplats på en tv-station, men tog fel dörr och fick jobb på en radiostation istället. Sedan var jag radioreporter i fem år. Radio är en fantastisk mediakanal, både snabb och med stor närvarokänsla. Du har befunnit dig på flera andra kommunikationsarenor, hur känns det att ta dig an ett statligt bolag och vad kommer du att ta med dig från dina tidigare arbetsplatser till exempel Sveriges Radio och Regeringskansliet? Jag är väldigt nyfiken. Att få översätta mina erfarenheter till en ny arena är otroligt stimulerande. Jag kommer att ta med mig kunskapen om hur journalisterna tänker och hur politiker och offentliga tjänstemän tänker. Vad tror du blir den största utmaningen? På sikt blir det nog arbetet med hållbarhetsfrågorna. Det gäller att inte fastna i pliktmässig rapportering, utan att utveckla hållbarhetsperspektivet till en konkurrensfördel för LKAB. Hur påverkas informationsarbetet på LKAB av lågkonjunkturen och de åtgärder företaget nu tvingas till? Neddragningarna i produktionen gör det extra viktigt att få fram tydlig information internt om hur olika grupper i företaget påverkas, och vilka nya riktlinjer som gäller på olika områden. Vi måste alla bli mer kostnadsmedvetna, samtidigt som omvärlden behöver få reda på att LKAB fortsätter investera. Vi vill ju fortfarande locka hit underentreprenörer. Det är lite knepigt att stå på bromsen och gasa på samma gång. Kan du utveckla ditt uttalande om att LKAB är en av Sveriges bäst bevarade företagshemligheter? Så framgångsrikt som det här företaget är borde fler vara nyfikna på det. Det ska jag försöka medverka till. Varför är den externa respektive den interna kommunikationen viktig för LKAB? LKABs verksamhet försörjer många och påverkar många. Okunskap och missförstånd om vad vi gör och varför skapar onödiga hinder och oro. De anställda är bolagets främsta tillgång. Känner man till sammanhanget man verkar i är det lättare att göra ett bra jobb. Snabb och exakt information bidrar till trygghet och effektivitet. Du går nu in i LKABs koncernledning, på vilket sätt kommer du att bidra till ett bättre LKAB? Förhoppningsvis kan jag bidra med en del nya perspektiv i koncernledningen. Jag breddar erfarenhetsbasen i KL. Vad var din uppfattning om LKAB när du sökte jobbet och har den ändrats på något sätt under resans gång? Jag blir mer och mer fascinerad. Att det var ett välskött bolag visste jag, och att LKAB måste lägga mycket kraft framöver på samarbete med olika samhällsaktörer i och med samhällsomvandlingen i Malmfälten förstod jag. Men frågeställningarna som ska tacklas är komplexare än jag kunde ana. Vad står överst på din egen prioriteringslista just nu? Ola har varit tydlig med att han vill att jag först ska lära mig så mycket som möjligt om just kommunikationsaspekterna av samhällsomvandlingen. Till sist, har du något tips till alla LKAB:are som ibland behöver svara på frågor från medierna? Javisst. Tänk igenom vad du vill ha sagt, och var ärlig.

Nu stängs pelletsverk och personal omplaceras Produktionsbegränsningarna på grund av de vikande leveranserna har inletts i järnmalmsverksamheten. Pelletsverk MK3 i Malmberget stängdes den 1 december och nästa vecka, den 10 december, stängs pelletsverk KK3 i Kiruna. I januari blir det Svappavaaras tur. Den nödvändiga jakten på besparingar är i full gång. Pelletsverket MK3 ska preliminärt vara stängt fyra månader framåt, fast till och med januari kommer produktionen att kunna återupptas med fem dagars varsel i fall det behövs. Planen är nämligen att göra större underhållsjobb i februari och att i princip inga underhållsjobb ska göras innan dess, berättar Anders Henriksson, verksamhetschef för Förädling Malmberget/Svappavaara. Även pelletsverk KK3 i Kiruna kommer att stängas och på grund av ytterligare inställda leveranser stoppas verket redan den 10 december, tillägger Jan-Ivan Johansson, ansvarig för Förädling Kiruna. Det är nästan en vecka tidigare än ursprunglig plan. Preliminärt startas KK3 igen under februari månad. Anrikningsverket och pelletsverket i Svappavaara planeras att stängas 6 januari. Stängningen av pelletsverken måste göras med stor försiktighet eftersom det är viktigt att värmen säkerställs på känsliga ställen i verken. Kylan så här års är ett bekymmer och vi har avställningsplaner, i vilka man har tagit hänsyn Annette Forslund, personalutvecklare till alla nödvändiga försiktighetsåtgärder, säger Anders och Jan-Ivan och berättar att det kommer att behövas några personer per skift för tillsyn av pelletsverken under stopptiden. K o m p e t e n s m a t c h a s m o t b e h o v Bemannings- och utbildningsplaneringen görs av arbetsgrupper på respektive ort. Alla behov ses över och värderas. Den personal som blir övertalig när verken stängs ersätter visstidsanställda och entreprenörer eller placeras i en resursstyrka och kan då hjälpa till där det behövs. Bemanningsplanerna skickas sedan till personalplanerarna på Personalenheten som matchar kompetens med behov. Målet är att berörd personal ska veta var de skall jobba sju dagar innan en placering och placeringarna kan skifta, allt eftersom behovet förändras. Vi utför jobben i egen regi och anlitar extern resurs endast vid behov av specialkompetens, det kan till exempel handla om murverksjobb som ska göras i MK3 i vår, säger Anders Henriksson. Ur kaos föds ordning, vi planerar för att klara verksamheten vecka för vecka och den produktion LKAB har i dag, tillägger Annette Forslund, personalutvecklare. Målet är att alla i resursstyrkan ska ha en befattning där det finns en vakans. S k ä r p t a r u t i n e r Om en avdelning anser att verksamheten är i behov av ytterligare resurser som inte täcks av resursstyrkan, ska det behovet Anders Kitok, direktör för Mining Division lyftas till avdelningschef, som skickar det vidare till enhetschef. Minskade leveranser innebär minskade intäkter och det innebär behov av besparingar, säger Anders Kitok, direktör för Mining Division. LKAB måste minska kostnaderna och helst i samma takt som intäkterna minskar. Han uppmanar nu alla i företaget att dra sitt strå till stacken när det gäller besparingar. Vi måste nu se till att arbeta med åtgärder som innebär att våra utgifter minskar snabbt. Alla inköp måste behovsprövas, vad kan vi skjuta på framtiden, vad kan strykas helt och vad måste vi göra nu. Kan vi reparera trasiga delar istället för att byta ut dessa mot nya etc. Ni har säkert många idéer som kan leda till att LKAB sparar pengar. Alla organisationer skall arbeta fram kostnadssänkande åtgärder, både små som stora och genomföra dessa. Samla ihop åtgärderna i en plan tillsammans med arbetsledningen. L e t a r e f f e k t i v i s e r i n g s Anders Henriksson, verksamhetschef för Förädling Malmberget/Svappavaara. m ö j l i g h e t e r Även verksamheter som inte direkt berörs av stängningar letar efter effektiviseringsmöjligheter. Till exempel Produktion Infrastruktur, Verksamhetsservice (PIV): Vi går igenom hela verksamheten och undersöker var vi kan effektivisera, berättar verksamhetschefen Per-Erik Hjerpe. Mycket inom PIV köps normalt in och vi försöker nu titta på vad vi kan göra i egen regi, säger han.

Områden som har koll på läget Verksamhet Brand och Besiktning är rådgivande experter när det gäller brand, portar, hissar, gas, tryck och lyft. Det är breda områden som kräver stora insatser för att upprätthålla myndighetskraven, säger Bill Rundqvist, produktionschef i Kiruna. Bosse Eriksson. Inom området brand underhålls och besiktas brandlarm, rökevakuering, sprinklersystem, brandposter, räddningskammare, handbrandsläckare, andningsskydd för vägvisare, dieselbrandvattenpumpar och brandvatten fram till brandposten. Vi gör månads-, kvartalsoch årliga kontroller på utrustningen beroende på myndighetskraven, säger Bill Rundqvist. S l ä c k s s y s t e m För att förebygga maskin- och fordonsbränder pågår ett ständigt arbete med släcksystemen. Vi använder ett fast sprinklersystem som även bevakar maskinen i viloläge, säger Bill Rundqvist. För att snabbt kunna åtgärda fel på släcksystemet och få maskinen i drift igen, finns reservdelar i lager. I Kiruna har Brand egen personal som sköter den uppgiften och i Malmberget ansvarar verkstäderna under jord för det. Samtliga maskiner och fordon som används för berguttag måste utrustas med ett godkänt automatiskt släcksystem och besiktas. Inom arbetsansvaret Brand ingår även att arrangera utrymningsövningar både ovan jord och i gruvan. B e s i k t n i n g Det finns ett stort antal gasobjekt både, i Malmberget och i Kiruna, som ska besiktas var sjätte månad, varje år eller vartannat år. Det är gasuttag, gasvagnar och gascontainrar varifrån ledningar dras in i anläggningarna till fasta uttag. Detta sköts av besiktningsfunktionen, säger Bill Rundqvist. L y f t u t r u s t n i n g Sedan ett år besiktas samtliga spaklyftar och telfrar av Besiktning i Kiruna. Det arbetet utförs av Bosse Eriksson och Jan Asp. Vi testar och besiktar de lyftredskap som ska klara mellan 250 kg och 6,5 ton, innan de godkänns för användning, säger Bosse Eriksson. Inköp av lyftverktyg och fallskyddsutrustning ska alltid passera besiktningsfunktionen eftersom märkning är ett myndighetskrav och underlättar när tredje part ska godkänna utrustningen. Jan Asp. Inom området Brand och Besiktning hålls ett antal utbildningar anpassade för LKABs verksamhet. Bland annat erbjuds en traversutbildning som är obligatorisk före användning av traverserna. Det finns även en utbildning i Heta arbeten som krävs för att man ska få utföra brandfarliga heta arbeten, säger Ronnie Hansson, produktionschef i Malmberget. B r a n d r u t i n e r i K i r u n a Larmet går till kontrollrum, stab och till vakten och anläggningen måste kvittera larmet inom en minut för att sedan identifiera larmets status inom nio minuter. För detta finns utbildade anläggningsskötare som servar och underhåller brandlarmsanläggningarna. Det är mycket viktigt att larmet undersöks innan det skickas vidare. Görs inte en äkthetsundersökning eller hinner man inte inom nio minuter går larmet till Kiruna kommuns räddningstjänst och insats påbörjar, säger Bill Rundqvist. Upptäcker man en brand är det telefonnummer 112 som gäller eller att trycka in en av larmknapparna i anläggningen. Konstateras fellarm skickas inte larmet vidare. Brandlarmsystemet är mycket känsligt för damm och fukt, en miljö som finns i flera av LKABs anläggningar. Även heta arbeten påverkar det känsliga systemet. Det är viktigt att meddela kontrollrummet när och var heta arbeten ska göras, för att förhindra onödiga utryckningar. LKAB debiteras så fort Räddningstjänsten har passerat grindarna, säger Bill Rundqvist. B r a n d r u t i n e r i M a l m b e r g e t Inom området Brand ingår vissa delar i Malmberget som skiljer sig från Kiruna. Den största skillnaden är att LKAB har en egen industribrandkår i Vitåfors. Det innebär att om man upptäcker en brand slår ringer man telefonnummer 6112. Fyra heltidsanställda och arton deltidsanställda personer är kopplade till industribrandkåren. De deltidsanställda har ett ordinarie arbete inom LKAB och målet är att det ska vara en bra mix inom de olika skiftlagen. Det för att dra nytta av allas lokalkännedom och yrkeskompetens. forts. Per-Erik Hjerpe, Verksamhetschef Infrastruktur Verksamhetsservice PIV. LKABs industribrandkår övar tillsammans med Gällivare räddningstjänst.

forts. fr. sidan 7. I och med att deltidarna finns i många olika yrkeskategorier dryftas även brandfrågor ute i arbetsgrupperna, vilket är mycket positivt, säger Ronnie Hansson. K a t e g o r i s e r a d e l a r m När larmet går får industribrandkåren en signal om det på en gång. Beroende på omfattning kategoriseras larmet. Vid lägre kategori åker brandbefäl ut till platsen för kontroll. Vid högre kategori åker brandbefäl plus fyra brandmän till platsen. Vid konstaterad brand är det fri utryckning. Det innebär att alla brandmän med beredskap plus alla brandmän som har möjlighet rycker in. Malmbergets industribrandkår har ett avtal med Gällivare kommuns räddningstjänst. Det innebär att de båda brandkårerna ska hjälpa varandra vid behov. Vi övar ihop och samarbetet har blivit bättre och bättre. När någonting större händer kontaktas Gällivare räddningstjänst och vice versa, säger Ronnie Hansson. F ö r e b y g g a n d e a r b e t e Samtliga arbetsplatser ska göra fyra skyddsronder, varav en ska vara inriktad på brand. Vi blir kontaktade och medverkar under synen och vi tittar bland annat på ordning och reda, brandfaror, brandrisker och om något har byggts om. Vid förändring av en anläggning ska brandskyddsdokumentationen uppdateras. Därför är det viktigt att kontakta ansvarig på respektive ort. Vi är med redan i projekteringsfasen vid byggandet av nya anläggningar för att från början få anläggningen så brandsäker Bill Rundqvist, produktionschef i Kiruna. Ansvarar för brand och besiktning inom LKAB Kiruna. V i k t i g a n u m m e r k I R U N A : Vid brand: 112 Bill Rundqvist 0980-725 31 Besiktning och underhåll av brandlarm Peter Norrblom 0980-711 34 Besiktning och underhåll av lyftanordningar Leif Eriksson 0980-713 82 som möjligt. Vid MK3- och KK4-byggnationen har vårt arbete inom PIV Brand och Besiktning varit mycket fokuserat på det, säger Ronnie Hansson. Ronnie Hansson, produktionschef i Malmberget. Ansvarar för brand och besiktning inom LKAB Malmberget. V i k t i g a n u m m e r m A L M B E R G E T : Upptäcker du en brand ring 6112 eller tryck in larmknapp som finns i anläggningen Vid brådskande besiktningsärenden ring vakten i Malmberget 0970-762 80 Vid mindre brådskande besiktningsärenden anmäl via Lotus Notes, arbetsbeställning Ronnie Hansson 0970-760 16 Brandfunktionen 0970-761 01 Besiktningsfunktionen 0970-795 07 Gruvberget har framtiden för sig Projekt Gruvberget väntar just nu på miljödom och villkor. Lågkonjunkturen har gjort att det tidigare forcerade läget nu har lugnats ner. Vi fortsätter med allt som handlar om tillståndsfrågor och vi fortsätter att planera för en start, säger Per-Erik Lindvall, Direktör Minerals division. LKAB har redan från börjat varit tydliga med att Gruvberget i Svappavaara är en konjunkturgruva. Det innebär att om gruvan nu varit i drift, hade den tagits ur bruk under lågkonjunkturen. Målet har varit att komma igång under hösten 2009. Det är en bra fyndighet och den kan i framtiden vara ett komplement i LKABs malmförsörjning. Den kommer att komma igång någon gång, det är jag helt övertygad om, säger Per-Erik Lindvall. V ä n t a r p å t i l l s t å n d Egentligen har Projekt Gruvberget inte påverkats negativt av lågkonjunkturen. Den minskade efterfrågan skapar en möjlighet för oss att vinna viktig kunskap om Gruvbergets geologi och malmens processegenskaper, säger Per-Erik Lindvall. Lågkonjunkturen gör det möjligt att förfina pelletiseringen med avseende på Gruvbergets inblandning och skapa en ännu bättre produkt än vad som tidigare var möjligt. Än har inte ett formellt beslut om en uppstart tagits eftersom nödvändiga villkor saknas. Ambitionen är dock att starta Gruvberget så fort som konjunkturen vänt. Vi vet inte hur länge det här läget håller i sig men när tillstånden är på plats ska vi ta ställning till om och när gruvbrytningen kan komma igång, ett beslut som självklart är konjunkturberoende, säger Per-Erik Lindvall. Ju fortare det vänder desto gladare är vi. I dagsläget har LKAB inte något behov av järnmalm från Gruvberget, men å andra sidan har vi inte gruvan färdig för produktion än heller. Arbetet med att färdigställa förprojektering fortsätter enligt plan och eventuellt anläggande sker först när vi erhållit dom från miljödomstolen, säger Peder Nensén, projektledare. K v a l i t e t s s ä k r i n g De tidigare forskningsoch utvecklingsaktiviteterna har varit fokuserade på Gruvbergsmalmens beskaffenhet och en hel del fakta är samlad. Men än finns frågor som behöver besvaras. Vi vet hur vi ska processa materialet för att tillverka olika produkter, både för Mining och Minerals kunder. Men vi måste jobba vidare för att säkerställa kvaliteten. Just nu pågår försök på labb-pilotnivå där vissa justeringar görs innan det är dags för ytterligare ett fullskaleförsök. Trots allt det negativa som kommer med en lågkonjunktur ger det här oss tid för fördjupning, vilket ytterligare skapar förutsättningar för att ta fram ett material som kan ge ett mervärde för våra kunder. Peder Nensén är mycket nöjd med hur projekt Gruvberget hittills har genomförts. Jag vill berömma alla inblandade till ett fantastiskt arbete. Under en kort tid har mycket information tagits fram. Vi har pendlat mellan hopp och förtvivlan men med hårt arbete har stor kunskap säkrats, säger han. Veckobladet har tidigare skrivit om Projekt Gruvberget, läs mer i nr 7 och nr 14.

10 11 Informationsmöte om Ullspirans framtid Över 100 boende i och runt området Ullspiran i Kiruna kom till FAB och LKABs information på Förmansklubben 27 november. Lokalen fylldes till sista plats och Lennart Thelin, vd på LKABs fastighetsbolag FAB, hälsade alla välkomna. Anders Lindberg, informatör på LKAB med samhällsomvandlingarna som specialområde, redovisade för nuläget på markdeformationerna som gruvbrytningen orsakar och hur LKAB undersöker berggrunden och malmkroppen. På en första bild visade han hur deformationerna sprider sig mot staden. Markytan kan delas in i tre områden; ras-zonen som ligger närmast det gamla dagbrottet, sprick-zonen där den första påverkan på marken syns och slutligen deforma- tions-zonen där rörelserna i marken inte kan ses med blotta ögat utan bara mätas med känsliga instrument. U n d e r s ö k n i n g a r Anders Lindberg visade på kartbilder var man ska borra i marken och hur man ska knacka i backen för att kartlägga naturliga strukturer och gränser mellan bergarter. Med den kunskapen kan man sedan räkna på hur snabbt deformationerna sprider sig när de väl kommer till de undersökta områdena. Slutligen berättade han om undersökningsborringarna av Norra Sjömalmen. Vi har gjort två orter 800 meter under markytan. De slutar under busstationen och under konduktören, och därifrån borrar vi oss ner mot malmkroppen för att se hur långt norrut den går. G r u v s t a d s p a r k e n Göran Olovsson är ansvarig för samhällsomvandlingen i Kiruna. Han förklarade begreppet Gruvstadsparken och redogjorde för hur samarbetet med kommunen går. Hela idén är att ingen ska behöva bo intill ett stängsel och att vi ska få en mjuk övergång från stadsområden till gruvområde. Under tiden ska man kunna nyttja marken till exempelvis fritidsaktiviteter, berättade han. B o e n d e i n f o r m a t i o n Lennart Thelin informerade om avflyttningen från Ullspiran. På en bild visade han hur Ullspiran, Fjällrosen och Fjällvivan ska tömmas i fyra etapper. Etapp ett är på sätt och vis redan inledd, förklarade han. När någon flyttar ut från det första området hyr vi ut lägenheten till korttidsboende som exempelvis studenter. På det sättet får vi inga tomma lägenheter som skulle sänka trivseln för alla. Vi får dessutom hyresgäster som lätt flyttar vidare när det slutligen är dags att avveckla byggnaderna. Läs hela artikeln på www.lkab.com Under mötet fastslogs att information av sådant här slag är viktigt och kontakten ska fortsätta hållas mellan LKAB och Koskullskulle intresseförening. LKAB besökte Koskullskulle intresseförening Boende i Koskullskulle deltog i ett möte arrangerat av Koskullskulle intresseförening. Till mötet var även personal från LKABs avdelning Yttre miljö inbjudna. Joakim Björnström, projektledare på Yttre miljö, berättade om LKABs verksamhet och visade bland annat bilder på hur malmkropparna ligger i förhållande till Koskullskulle och Malmberget. Han gick igenom hur LKAB bryter malmen och förklarade varför det bildas gropar på markytan ovanför en bruten malmkropp. När vi plockar ut järnmalmen underifrån fylls hålrummet på uppifrån, till slut blockar takskivan Joakim Björnström berättar om LKABs verksamhet. upp och det bildas en grop vid markytan. Det är det som kommer att hända vid Fabianmalmkroppen. Mötesdeltagarna passade på att ställa frågor om saker som de känner påverkar boendet i Koskullskulle. En orolig röst förklarade rädslan för att något hus skulle ramla ner i gropen och Joakim Björnström förklarade att det inte finns anledning till oro. Vi bryter inte malm under några hus, vare sig i Malmberget eller Koskullskulle. När Fabiantakskivan blockar upp gör den det innanför det staket som LKAB har satt upp. Därför är det mycket viktigt att förstå att man absolut inte får beträda området, vare sig man är harjägare, julgransletare eller bara nyfiken. Joakim Björnström berättade också om hur LKAB mäter bland annat NOx, sot och damm. Vi mäter inte bara hur mycket damm det är utan också vad dammet innehåller, sa han. Joakim Björnström förklarade att LKAB har sökt och troligtvis hittat källan till bullret som särskilt hörs kvällstid. Det vi tror är att det är en fläkt som bullrar och vi arbetar med att åtgärda detta, sade han. Även härkomsten av dammet och olika åtgärder diskuterades. Det verkar damma när vi har mycket trafik på området, vi jobbar för att åtgärda detta, sade Joakim Björnström. En fråga som varit på tapeten tidigare är att döpa ett av LKABs lok till Koskullskulle. Mikael Westerlund, chef på Yttre miljö, lovade att ta med sig frågan och undersöka saken närmare.

12 13 Det var intensiv aktivitet i räddningstjänstens sjukvårdstält på LKABs industriområde i Kiruna, när sammanlagt cirka 150 personer deltog i en av de största katastrofövningar som genomförts i Norrbotten. I skytteltrafik fördes skadade till sjukhuset för vidare transport till flygplatsen och sedan Arlanda innan övningen blåstes av. Rekordstor katastrofövning på LKABs område Det var stor dramatik när en buss krockade med en lastbil på LKABs industriområde i Kiruna en tidig morgon. Lyckligtvis var det bara övning, där landstinget, räddningstjänsten, polisen och Svenska Nationella Ambulansflyget i samarbete med LKAB tränade samverkan och logistik i ett katastrofläge. Det var mycket imponerande att se vilken kompetens och professionalitet som finns i dessa organisationer, säger LKABs övningsledare Yvonne Björnström. Vad gör man om en stor olycka inträffar och de lokala resurserna inte räcker till? Det var utgångspunkten för en katastrofövning som genomfördes en tidig lördagmorgon på LKABs industriområde i Kiruna. Initiativet kom från det Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, som i våras frågade sjukhusledningen i Kiruna om de var intresserade att medverka i en gemensam övning. Vi tackade ja direkt, det är en otrolig möjlighet att få samöva våra lokala resurser med de nationella. Så vitt jag vet har aldrig en så stor övning genomförts i Norrbotten tidigare, säger Göran Millebrand, platschef på Kiruna sjukhus. Förutom sjukvården deltog också räddningstjänsten, polisen, SNAM och LKAB i såväl förberedelserna som i katastrofövningen, som lär vara en av de största som genomförts i Norrbotten. F l y g a n d e s j u k h u s Scenariot var att en buss krockat med en lastbil på LKABs industriområde. Bussen hade fattat eld och utgångarna var blockerade av lastbilen. Klockan 05.26 gick larmet och elva minuter senare var både ambulans och räddningstjänsten på plats. Av de 26 ombord var två redan döda, fem personer var svårt brännskadade och ytterligare sex svårt skadade en situation som Kirunas sjukvård inte klarar med egna resurser. Ytterligare ambulanser kallades in från Jokkmokk, Vittangi och Pajala och ett par timmar efter olyckan körde sju ambulanser i skytteltrafik mellan olycksplatsen sjukhuset. Då var även det Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, på väg mot Kiruna. Luftfartsstyrelsen är huvudman för SNAM och har ett avtal med SAS som på sex timmar forts. I katastrofövningen ingick att 24 personer skadats varav 12 mycket svårt, en situation som inte de lokala resurserna i Kiruna skulle klara. På sjukhuset försökte man därfölr stabilisera patienterna för vidare transport. Det svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, deltog i övningen och kom till Kiruna med ett flygplan, åtta läkare och elva sjuksköterskor som skulle ta skadade till Arlanda för vidare transport till sjukhus i Mälarområdet.

14 15 SAS kan på sex timmar bygga om ett vanligt passagerarplan till ett flygande sjukhus en resurs för att hjälpa svenska medborgare vid katastrofer utomlands, men också om katastrofer inträffar på orter där sjukvården inte räcker till. forts. fr. sidan 13. kan bygga om ett passagerarplan till ett flygande sjukhus med plats för 12 svårt skadade på bårar och ytterligare dryga 20-talet sittande patienter. Ombord på dessa plan finns också åtta läkare, elva sjuksköterskor och en medicintekniker. N y t t i g e r f a r e n h e t Det var ett dramatiskt skådespel som pågick fram till sen eftermiddag och inte förrän ambulanser tog emot patienterna på Arlanda blåstes övningen av. Det är viktigt att träna logistiken, från skadeplats ända fram till det sjukhus där patienterna slutligen ska omhändertas. Vi vill upptäcka svaga länkar där vi måste bli bättre, berättar landstingets säkerhetschef Gunnar Pettersson. LKAB samövar normalt sett mest med räddningstjänsten och infrastrukturchefen Yvonne Björnström, som också var LKABs övningsledare, tyckte att den stora övningen var en nyttig erfarenhet. Vår personal på brandsidan har fått testa sin organisation och som observatörer har vi också fått se bredden i de resurser som faktiskt finns om det händer en stor olycka. Det var mycket imponerande att se vilken kompetens och professionalitet som finns i dessa organsationer, säger Yvonne Björnström. Bill Rönnqvist, produktionschef för brandbesiktning, deltog med sex av sina medarbetare i övningen som stab och som tillfälliga vägvisare för räddningspersonalen. Åke Forslund, verksamhetschef för besöksverksamheten, hade uppdraget att ordna fram fordon och skapa en olycksplats och han kunde konstatera att alla inblandade var nöjda efter övningen. Som lekman tyckte jag att det såg ut att vara en väldig oordning i början, men de måste ha haft en bra struktur i arbetet för det gick snabbt och de svårast skadade var de som transporterades iväg först. Det var mycket intressant, avslutar Åke Forslund. LKAB erbjuder husbyte på Elevhemsområdet De boende på Elevhemsområdet i Malmberget har fått fler alternativ av LKAB att ta ställning till. LKAB kompletterar det tidigare löftet att köpa eller flytta husen med fastighetsreglering, det vill säga byte av befintlig fastighet mot ett nytt hus. Husflyttningarna har varit problematiska, med källare och omgivande mark som inte klarat påfrestningarna. Att erbjuda ett nybyggt hus i utbyte mot det gamla är därför ett rimligt alternativ, säger LKABs vd Ola Johnsson. F l y t t e r b j u d s f o r t f a r a n d e Samtidigt som dialogen med representanter för de boende har lett till att LKAB nu breddar sitt erbjudande till husägarna, har ny teknik för flyttning av hus med kran utvärderats genom flytt av två i I N F O A v f a l l Vid behov av tömning, extra kärl/container eller frågor om sortering, kontakta lkab@ stenarecycling.se. Brådskande ärenden ring 010-445 8970. L K A B s K o n s t f ö r e n i n g i Kiruna och Narvik. Konstutlottning år 2008 sker på Förmansklubben onsdagen den 17 december 2008, kl 18.30. I samband med utlottningen utlottas en bild bland de närvarande vid utlottningen. Vi bjuder på kaffe med bröd. Välkomna! Styrelsen F R I T I D M A L M B E R G E T Då är det dags för skinkbowlingen. Den går av stapeln måndag den 15/12, med start fr.o.m. 18.00 fram till 19.30. Därefter blir det prisutdelning där vi lottar ut ett antal skinkor. Ni ska vara hjärtligt välkomna till bowlinghallen i Malmberget. Göte Hermansson T o m t e s l a g e t 2008 års badmintontävling. 10/12 kl 20.00 på Gunillaskolan. Priser utlottas! Stefan Aspemo, sektionsansvarig LKAB-ägda hus. Husens gamla källare lämnas kvar och en ny byggs på den nya tomten. Den tekniken har fungerat bra. Den som fortfarande vill ha sitt hus flyttat ska få det under förutsättning att det är tekniskt möjligt för det aktuella huset, fortsätter Ola Johnsson. LKAB står vid sitt ord. G o t t s a m a r b e t e m e d b o e n d e Grundmodellen för fastighetsregleringen blir en enplansvilla som erbjuds alla fastighetsägare. De som har ett befintligt hus som värderas högre än grundnivån kan använda mellanskillnaden till ett större hus eller tillval i form av högre standard i det nya huset. Utöver flytt och husbyte kvarstår erbjudandet att LKAB köper det befintliga huset av fastighetsägaren. Vi har haft ett mycket gott samarbete med de boendes representantgrupp och tillsammans har vi utarbetat dessa erbjudanden. De möjliggör att LKAB kan utveckla gruvverksamheten i Malmberget vidare. Jag hoppas den konstruktiva dialogen kan fortsätta tills vi har samtliga individuella lösningar på plats, säger Anders Furbeck, ansvarig hos LKAB för samhällsomvandlingarna. T A C K Ett stort tack till Sture Ringholt för att du lyft statusen till en ny nivå på det årliga derbyt. Water penguins och Light oilers Vill tack alla berörda på vagnverkstaden MTAB för den fina uppvaktning som jag fick på min födelsedag. Ett speciellt tack till Åke och Ulf det värmde!!!! Ove Nilsson Tack till arbetsledning och arbetskamrater för presenten jag fick vid min pensionering från LKAB. Nils Tiensuu

16 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. november Ack. 2008 Ack. 2007 Belöning* tusen kronor 2008 2007 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 57 59 t.o.m. 30 november Ack. 2008 Ack. 2007 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2008 2007 Pellets 18407 16971 Fines (inkl KMR) 3663 5354 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 3365 3414 KK3 4557 4515 KK4 1615 0 KS 409 1979 SK 3238 3162 ANR-SOVR (KMR) 776 566 AMB till MK3 608 608 ANR 2477 2809 BUV 3083 3260 MK3 2549 2620 PAR till MK3 210 18 30 25 20 10 5 0 R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra 25186 23097 Råmalm Södra 14159 14034 P R O D U K T K V A L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. november) 90,6 % 92,7 % K O M M E N T A R E R, v e c k a 4 7 4 8 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: -138, systemfel samt störningar pga sättningar på transportnivån. KK2: -1, problem med vaccumpumpar. KK3: +8. KK4: -55, försenad uppstart efter FU samt haveri grateplattor. Svp: -4, intern sligbrist. Rågods MK3: -15, rälsbrott västra stollen i Kiruna. Södra: Råmalm: -12,5, rep kross 64, svarvning linkar All bergspel, häng kross 100/815. MAF: +5,5. MPBO BUV: -0,5, repstopp byte 23TR019. MPBO MK3: -23,7, går tungt i maskin, störningar filter, red. prod. pga. rökgasrening Fl15. 15 10 5 0 * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från 30 000 kronor till 40 000.