Samrådshandling Sluttäckning av Lassabackadeponin Tillståndsprövning enligt miljöbalken gällande påverkan på Natura 2000-området Getteröns fågelområde, Varbergs kommun
Administrativa uppgifter Sökande: VIVAB, Vatten och Miljö i Väst AB Box 110 311 22 Falkenberg Organisationsnummer: 556560-8121 Besöksadress: Härdgatan 30 A, Varberg Telefon: 0757-274000 Webbplats www.vivab.info Kontaktperson: Elisabeth Andersson Telefon: 0757-274041 E-postadress: elisabeth.andersson@vivab.info Typ av verksamhet: Återställningsarbeten nedlagd deponi Lokalisering: Lassabacka deponi Fastighetsbeteckning: Getakärr 9:2 9:4 9:6 Fastighetsägare: Varbergs kommun Detta samrådsunderlag har tagits fram av Tyréns AB. Uppdragsansvarig: Erik Hansson Landskapsbild: Maria Karlsson Förorenad mark: Bertil Sundlöf 2
Samråd Natura 2000, sluttäckning av Lassabackadeponin VIVAB planerar att genomföra en sluttäckning av Lassabackadeponin, nordväst om Varbergs tätort. Syftet är att förhindra uppkomsten av förorenat lakvatten som sedan når Natura 2000- området Getteröns fågelområde. Enligt bestämmelserna i 7 kap miljöbalken är det förbjudet att vidta en åtgärd eller planera en verksamhet som ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter kan skada livsmiljön i ett Natura 2000 område. Detta gäller även för verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område. Den eller de arter eller livsmiljöer som ska skyddas får inte utsättas för störningar som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av dessa. Tillstånd till åtgärder får dock lämnas av länsstyrelsen i enlighet med de bestämmelser som finns i miljöbalken 7 kap 28b 29. Som en del i denna tillståndsprocess genomförs nu ett samråd med de som kan anses berörda, och detta dokument utgör underlaget för detta samråd. Detta underlag innehåller en beskrivning av nuläget och en preliminär bedömning av miljökonsekvenserna för Natura 2000-området till följd av sluttäckningen. Syftet med samrådet är att få ta del av ytterligare information och synpunkter kring dessa frågor. Samrådet gäller sluttäckningens påverkan på Natura 2000-området. I följande text finns även kortfattat beskrivet hur sluttäckningen påverkar själva deponiområdet. Även strandskyddsfrågan ska prövas i samband med Natura 2000-prövningen. Ett kapitel kring strandskydd finns därför med i denna handling. Ett samråd har redan genomförts med länsstyrelsen. Denna samrådshandling finns även tillgänglig på VIVABs webbplats: www.vivab.info/lassabackadeponin samt på Naturum Getterön VIVAB önskar skriftligen ta emot synpunkter på detta samrådsunderlag senast den 11 november 2015. Skicka dina synpunkter till VIVAB, Vatten och Miljö i Väst AB Elisabeth Andersson Box 110 311 22 Falkenberg Eller via epost till elisabeth.andersson@vivab.info 3
Innehållsförteckning Samråd Natura 2000, sluttäckning av Lassabackadeponin... 3 Projektet... 5 Nuläge... 10 Platsen... 10 Getteröns Natura 2000-område... 11 Natur... 14 Rekreation... 15 Landskapsbild... 15 Föroreningar... 16 Buller... 18 Nollalternativ... 19 Alternativa lokaliseringar och lösningar... 20 Konsekvenser... 20 Natur... 20 Rekreation... 21 Landskapsbild... 21 Buller... 22 Föroreningar... 23 Kumulativa effekter... 23 Risker... 23 Möjliga försiktighetsåtgärder... 24 Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen... 25 Strandskydd... 26 4
Projektet Lassabackadeponin, belägen nordväst om Varbergs tätort, se karta figur 1, ska sluttäckas. Syftet med sluttäckningen är att kraftigt minska lakvattenavrinningen till det angränsande Natura 2000-området och naturreservatet Getterön fågelområde, och vidare ut i Kattegatt. Samtidigt ska man få bättre kontroll på det lakvatten som i fortsättningen rinner ut. Figur 1 Lassabackadeponins läge Sluttäckningen innebär att man skapar förutsättningar för avrinning av ytvatten genom att skapa höjdskillnader inom området, och att man därefter lägger vad som kan liknas vid ett lock ovanpå deponin för att förhindra att nederbörd når det deponerade avfallet. Täckningen innebär i princip att befintlig vegetation tas bort, rena jordmassor läggs ut med en eller flera högpunkter för att ge en form som har god avrinning av regnvatten, därefter läggs ett tätskikt exempelvis bentonitmatta, ovanpå jordmassorna som hindrar regnvatten från att tränga ner och laka ur föroreningar. Ovanpå leran kan sedan jord, sand eller annat lämpligt material läggas ut och ny vegetation planteras. För att skapa en god avrinning behöver marken luta med 4-5 %, vilket i detta fall innebär att det behövs cirka 270 000 m 3 massor. Dessutom tillkommer massor för skyddsskikt. Sluthöjd för den sluttäckta deponins högsta punkt är cirka 13 meter över havet, vilket innebär cirka 7 meter över befintlig nivå. Sluttäckningens utbredning och utformning framgår av figur 2. 5
Figur 2 Sluttäckningens planerade läge och utformning. Höjdkurvorna anger höjd över havet, marknivån ligger idag på cirka 6 meter över havet. En förutsättning för sluttäckningen är att Trafikverket kommer att bygga ut västkustbanan till dubbelspår förbi Varberg. Detta projekt innebär bland annat en ny tågtunnel under Varberg och en ny godsbangård öster om deponin. De massor som uppkommer i järnvägsprojektet ska utnyttjas för sluttäckningen. Endast rena massor kommer att användas till att sluttäcka deponin. Bangården kommer till viss del att beröra deponins östra del, där en del massor kommer att grävas bort av trafikverket. 6
Sluttäckningen är således tänkt att samordnas med Trafikverkets utbyggnad av järnvägen, i det projektet kommer massor enligt tidplanen att uppstå under åren 2019-2024. Detta innebär att sluttäckningen förmodligen kommer pågå under hela denna tidsperiod. Sluttäckningen kommer att göras etappvis. För att kunna utföra arbetena under en så begränsad tid som möjligt krävs det ett stort överskott på massor inom närområdet. Annars kommer de ekonomiska och miljömässiga kostnaderna att bli mycket omfattande. En förutsättning för att sluttäckningen ska kunna genomföras är därför att Trafikverket kan bidra med massor från den planerade dubbelspårsutbyggnaden genom Varberg. Om arbetet inte kan samordnas med Trafikverket måste en ny bedömning göras av vilka åtgärdsförslag som är rimliga, med hänsyn till de ekonomiska kostnaderna och tekniska möjligheterna. VIVAB bedömer det som realistiskt att kunna sluttäcka cirka 127 000 m 2 av totalt cirka 160 000 m 2, utifrån Trafikverkets beräkningar av uppkomna jordmassor. Ytorna kring Naturums byggnader och Varbergs ornitologiska förenings klubbhus (VOF-huset) kommer därför inte att sluttäckas, vilket hade varit svårt även om det funnits tillräckliga mängder massor, på grund av byggnaderna. Området söder om Lassabackabäcken, inklusive befintlig besöksparkering och husbilsuppställning, prioriteras i nuläget också bort för att det saknas massor att täcka även denna del. I samband med att Trafikverket anlägger den nya bangården kommer de att bygga en tät skärm som förhindrar grundvattenutbyte mellan deponin och järnvägsanläggningen. I de norra delarna anläggs ett avskärmande dike som även det hindrar grundvattenutbyte mellan deponin och omgivningarna norr om deponin. Ytvattnet kommer dels ledas ut till Lassabäcken och dels genom några täta utloppsledningar ut i västra slänten till Natura 2000-området. Totala mängden vatten som i framtiden når Natura 2000-området kommer ligga på ungefär samma volymer som idag, men en betydligt mindre andel än idag kommer att utgöras av lakvatten som passerat genom deponin. Sluttäckningen utgörs av avjämningslager/konstruktionsskikt, tätskikt, dräneringsskikt, skyddsskikt och vegetationsskikt. Gasdräner anläggs under tätskiktet. Gasen avleds via dränerna till en eller flera punkter där den kan släppas ut kontrollerat. Den bilväg som idag går genom området från Getteröbrons västra fäste och vidare till Naturum, VOF-huset och vidare öster om Lassaberget kommer efter sluttäckningen att återuppbyggas i ungefär samma sträckningar. Anslutningspunkten mot Getterövägen kommer dock att förändras då Getteröbron byggs om. Gång- och cykelvägen från dagens parkering vid Getterövägen och vidare upp till Naturum och VOF-huset kommer inte att beröras av sluttäckningen. Under byggtiden kommer tillfälliga väglösningar att behövas göras för att kunna nå Naturum med godstransporter och för handikapparkeringar, samt att kunna nå VOF-huset. Den nationella cykelleden Kattegattleden passerar området i nordsydlig riktning med Naturum som en anhalt. En ny stor VA-ledning ska i framtiden också passera genom område i nord-sydlig riktning. Denna ledning ansluter Bua med omgivning till kommunens reningsverk omedelbart söder om deponiområdet. 7
Laserscanning av deponiområdet som visar höjdskillnader inom området. I norr ligger flacka strandängar, därunder Lassaberget. Deponin är i huvudsak plan, en kantig avgränsning ut mot Natura 2000-området syns tydligt. Nästa figur visar samma område som ortofoto. 8
Samma område som föregående bild, men som ortofoto. 9
Nuläge Platsen I början av 1930-talet var Getterön en ö, skild från fastlandet genom ett smalt och grunt sund. Fågellivet i området liknade då det vid andra grunda områden längs kusten. När vägen ut till Getterön byggdes på 1930-talet förvandlades sundet till en nordlig och en sydlig vik. Den norra viken fick delvis tjäna som dumpningsplats för muddermassor från Varbergs hamn. Detta medförde att viken blev allt grundare. Det näringsrika vattnet från Himleån och utsläppen från det kommunala avloppet drev på processen och medförde att viken grundades upp. De näringsrika, grunda förhållandena gav upphov till ett rikt fågelliv. I början av 1960-talet anlades Lassabackadeponin väster om viken, och denna användes sedan under åren 1962-1979 för bland annat hushållsavfall, industriavfall, avloppsslam, slaktavfall och byggavfall. Deponin omfattar 15-16 hektar och har en mäktighet på drygt 5 meter. Efter att verksamheten avslutats har den täckts med cirka 30 centimeter morän. Allt avfall ligger därmed kvar alldeles under ytan, och kommer även i dagen på några platser. Deponin är i stort sett helt plan. Det innebär att så gott som allt regnvatten infiltreras ner i deponin vilket ger upphov till lakvatten. Vy mot öster från Naturum 10
Deponiområdet begränsas i öster av Västkustbanan, i söder av Getterövägen och i norr av Lassaberget. I väster gränsar det till Farehammarsviken som är ett Natura 2000-området och naturreservat. Detta är ett mycket värdefullt häcknings- och övervintringsområde och en mycket viktig rastplats för flyttande fåglar. Området finns beskrivet mer detaljerat i ett kommande kapitel. I deponiområdets nordvästra del ligger sedan 1980-talet Varbergs ornitologiska förenings klubbstuga och i den västra delen sedan 1990-talet Naturum Getterön med drygt 50 000 besökare per år. I anslutning till Naturum finns även ytterligare byggnader, gömslen samt ett antal parkeringsplatser avsedda för i första hand funktionshindrade och till varuleveranser, samt klippta gräsytor. Den ordinarie besöksparkeringen, som även har uppställningsplatser för husbilar, ligger i områdets sydvästra del, i anslutning till Getterövägen, med en asfalterad gångoch cykelväg upp till Naturum. Genom området går idag Kattegattleden och den bilväg som ansluter till Naturum och ornitologernas klubbhus, och vidare upp mot området norr om Lassaberget där den övergår till att vara en kombinerad cykelväg och väg för jordbruksmaskiner. Natura 2000-områdets avgränsning Getteröns Natura 2000-område Getteröns fågelreservat är en av Sveriges art- och individrikaste fågellokaler. Området har stor betydelse för flyttfåglar som rastar här under vår och höst och hyser också många häckande arter. Områdets betydelse som fågellokal kan främst förklaras av att här finns gott om föda åt 11
fåglarna samt att området omfattas av tillträdesförbud under hela året vilket innebär att fåglarna är skyddade från mänsklig störning. Kombinationen av grunda vatten och betade och delvis översvämmade strandängar är av särskilt stor betydelse. I de grunda näringsrika vattnen är produktionen av plankton mycket hög. Plankton ger föda för en mängd smådjur vilka i sin tur utgör föda åt fåglarna. Strandängarna har en särpräglad flora och erbjuder gott om föda åt många häckande och rastande fågelarter. Vassen är bland annat av betydelse som skydd för änder och för rastande och övervintrande småfåglar. Vattenområdena utgörs av Dammen, Bassängen, och Farehammarsviken. Salthalten skiljer sig åt i de olika vattenområdena vilket har betydelse för olika organismer. Dammen tillförs en blandning av både salt och sött vatten med hjälp av pumpar för att reglera dess vattennivå och salthalt. Under sensommaren och hösten sänks vattennivån, vilket gör att gyttjebankar blottläggs och rastande vadare kan hitta mat. Det bräckta vattnet från Dammen rinner ut i Bassängen. I Bassängen mynnar även Himleån med sitt näringsrika sötvatten, och dit leds även det renade vattnet från Varbergs avloppsreningsverk via Monarkbäcken, samt vatten från några mindre diken. Bassängen har därför vanligtvis bräckt vatten. Under stormar tillförs dock även saltvatten, då havets vattennivå stiger. Längre ut mot Farehammarsviken blir vattnet successivt saltare. Schematisk avgränsning av de delområden som nämns i texten Den natur som idag karaktäriserar Getteröns fågelreservat har tillkommit efter omfattande restaureringsprojekt som påbörjades i början av 1990-talet. Den vass som tidigare i princip 12
täckte området har till stora delar tagits bort. Vattenståndet kan i en del av området styras på ett sätt som gynnar flertalet fågelarter som häckar på strandängar eller utnyttjar blottade eller grunda lerbottnar. Dessutom har konstgjorda öar skapats, vilka ökar längden på strandlinjen samt minskar predation från rovdäggdjur. Alla Natura 2000-områden i Sverige ska ha en bevarandeplan. I den anges bland annat områdets bevarandestatus. Målet är att bevarandestatusen ska vara gynnsam. Det uppnås när det naturliga utbredningsområdet är stabilt eller ökar, strukturer och funktioner som krävs för att livsmiljön ska bibehållas finns under överskådlig framtid och bevarandestatusen för naturtypens typiska arter är gynnsam. Enligt Naturvårdsverkets vägledningar för naturtyper i Natura 2000-områden har ingen av de ingående naturtyperna i Getteröns fågelreservat en gynnsam bevarandestatus rent generellt i Sverige. Det beror på övergödning och exploatering, att förekomstarealen minskar i omfattning och att det finns problem med upphörd eller bristande hävd, igenväxning, gödsling, kvävenedfall, för små och fragmenterade arealer, bristande landskapsmosaik orsakat av jord- och skogsbruk och en negativ utveckling för många arter som är knutna till naturtypen. I bevarandeplanen för Getteröns fågelreservat finns inte områdets bevarandestatus angiven, varken för naturtyper eller för arter. Mål finns uppsatta men är inte specificerade till antal hektar för naturtyper eller antal häckande par eller rastande individer för fåglarna. Vy över Natura 2000-området. I bildens vänstra del ses Varbergs ornitologiska förenings klubbhus som ligger på deponins nordvästra hörn. Bevarandeplanen anger hoten mot områdets naturvärden som upphörd eller för svag hävd, upphörd hävd eller ändrad markanvändning på omgivande mark, överbete (alltför intensivt betestryck kan påverka floran negativt och den viktiga mosaiken av växtlighet kan försvinna), stängsling mot vattenlinjen, uppskjutande föremål, byggnader eller träd på eller i anslutning till de öppna ytorna kan utgöra spaningsplats för predatorer (bland annat kråkor), tillförsel av växtnäring, kalkning eller spridning av bekämpningsmedel, bortförsel av strandnära tångvallar, dikning och andra åtgärder i eller utanför området som förändrar områdets hydrologi negativt, underhåll av befintliga vägar och ledningar, störningar till exempel orsakade av det rörliga friluftslivet, lösspringande hundar, predation på häckande fåglar av rovdäggdjur. 13
Getteröns fågelområde omfattas av såväl Fågeldirektivet som Art- och habitatdirektivet. I bevarandeplanen för Natura 2000-området är följande naturtyper och fågelarter utpekade Naturtyper: Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten Laguner Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller Salta strandängar Fågelarter: Blå kärrhök Brun kärrhök Brushane Dubbelbeckasin Fiskgjuse Fisktärna Grönbena Havsörn Ljungpipare Mindre sångsvan Myrspov Pilgrimsfalk Salskrake Skärfläcka Smalnäbbad simsnäppa Småfläckig sumphöna Småtärna Stenfalk Svarttärna Sångsvan Trana Vitkindad gås Natur Natura 2000- området är beskrivet ovan. I det följande avses endast deponiområdet. Deponiområdet är i sin helhet en plats som skapats genom mänsklig aktivitet. Området har efter avslutad deponiverksamhet täckts med en sparsam jordmån, där sedan vegetation spontant har etablerat sig. Nu består området av uppvuxen lövvegetation som bitvis är relativt frodig, och en ganska trivial örtflora. I området har de rödlistade kärlväxterna skogsalm, humlesuga, rödlånke och etternässla rapporterats sedan 2000 (www.artportalen.se). Det finns stora variationer i vegetationens struktur som gör att här även finns ett ganska rikt och varierat fågelliv, framför allt tättingar. Även bland insekterna finns en viss mångfald, vad gäller bland annat dagfjärilar. Fynd av de rödlistade arterna silversmygare, almsnabbvinge, mindre blåvinge och sexfläckig bastardsvärmare har rapporterats de senaste 15 åren (www.artportalen.se). Ett större antal rödlistade fågelarter har rapporterats från deponiområdet, men de flesta rapporter avser dock fåglar som hållit till ute över reservatet eller flugit över deponin. Den väldigt stora skillnaden i biotoper gör att endast ett fåtal fågelarter kan tänkas utnyttja såväl Natura 2000-området som deponiområdet för häckning eller födosök. 14
En flock vitkindade gäss över deponin, på väg att landa i Natura 2000-området. Rekreation Områdets rekreationsvärden är framför allt kopplade till Naturum och fågelreservatet i väster. Naturum har drygt 50 000 besökare per år, vilka besöker platsen framför allt för att uppleva den stora fågelrikedomen i Natura 2000-området. Besökarna tar del av fågellivet från Naturum och från flera gömslen och utsiktsplatser i Naturums närhet. För själva Natura 2000-området råder beträdnadsförbud under hela året. Från Naturum slingrar sig även en naturstig över deponiområdet. I övrigt rör sig en del fågelskådare på deponiområdet då vegetationen med sly, större buskar och enstaka träd hyser en hel del fåglar. Över deponiområdet går den nationella cykelleden Kattegattleden, som dels är en turistled, dels en viktig lokal cykelled mot områden längs kusten norr om Varberg såsom Trönningenäs, Kärradal och Bua. Landskapsbild Landskapet kring Getteröns naturreservat är till stora delar skapat av människan. Dammarna och strandängarna är ett resultat av omfattande fyllning, främst under 1900-talets första hälft. De grunda bassängerna med sina konstgjorda öar, omgivna av omfattande vassbälten, dominerar utblickarna västerut. Söder och öster om aktuellt område ligger utkanten av Varbergs stad, dominerat av industrier och storskalig handel. Området är också i hög grad definierat av infrastruktur, genom väg 41 och järnvägen som bildar den norra infarten till Varberg. 15
Genom området går en asfalterad väg där biltrafik inte är tillåten. Detta är en del av Kattegattleden och även ett ganska populärt promenadstråk. I norra delen av området ligger Lassaberget, som når upp till cirka + 16 meter, det vill säga cirka 7 meter över deponins yta, med berg i dagen och torrängsvegetation, och norr om den ligger det flacka jordbrukslandskapet. Denna typ av landskap, med platt jordbruksmark och mindre bergknallar som sticker upp är karaktäristiskt för det halländska kustlandskapet. Eftersom deponin ligger på låga marknivåer har deponins höjd inte blivit så stor, utan ligger mestadels på samma nivå som omgivande mark, runt +6 meter över havet. Föroreningar I de jordprov som tagits i deponiområdet understiger metallhalter i jorden generellt Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). I enstaka prov överstiger petroleumämnen och PAH (polyaromatiska kolväten) riktvärden för MKM. Avfallsmassorna i deponin är heterogena, vilket innebär att det även kan finnas andra föroreningar i deponin än de som har hittats i de undersökningar som är gjorda. I porluftmätningar utförda år 2006 påträffades inte några metangashalter i den östra delen av Lassabackadeponin. Utförda provtagningar av jord under de befintliga spåren visar inte på några halter av metaller som är högre än riktvärdet för känslig markanvändning (KM). Då spåret är i drift har endast enstaka provtagningspunkter undersökts. Normalt förväntas något högre föroreningshalter, mellan KM och MKM, inom banvall och spårområden. 16
Deponins nordöstra del med Lassabergets södra del i förgrunden. I grundvattenprover tagna inom deponin är halterna av nickel och bly, förhöjda. Halterna överstiger Sveriges geologiska undersöknings bedömningsgrunder för klass 4, hög halt. PAH har påträffats i grundvattnet i mycket höga halter i deponins västra kant. Halter av övriga organiska ämnen är generellt låga. Undantag utgörs av bensen samt alifater med kolkedjelängd 16-35 där halterna överstiger SGUs bedömningsgrunder för klass 5 respektive Svenska Petroleum- och Biodrivmedelinstitutets riktvärde för miljörisker i ytvatten. Klorerade lösningsmedel har påträffats i halter över holländska riktvärden för ingen påverkan, men visar inte på kraftig påverkan. Sediment från diket parallellt med och öster om befintligt spår visar generellt på låga halter av metaller enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning. Halten PAH är medelhög. Halten flyktiga kolväten, bensen och toluen, överstiger MKM, Naturvårdsverkets generella riktvärden för jord. Sediment från dräneringsledningen väster om befintligt spår innehåller måttligt höga halter koppar och PAH enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning och bensen i halter över MKM. Sediment från Lassabackabäcken innehåller måttligt höga halter av koppar och nickel, dock under KM. PAH och PCB finns i mycket höga halter som även är över KM. Alifatiska kolväten med kolkedjelängd 16-35, finns i halter över KM. Området finns med på "30-listan", en lista över de mest prioriterade förorenade markobjekten i Hallands län, som länsstyrelsen skall bedriva tillsyn på. Detta innebär att VIVAB skall komma in med åtgärdsförslag för att minska miljöpåverkan från det förorenade området. 17
Lassabäcken, mottagare av vattnet från reningsverket, dagvatten från Varbergs tätort och lakvatten från deponin. Bäcken mynnar i Natura 2000-området vid Naturum. Sättningsmätningar har gjorts på deponin under cirka 2 år. Mätningarna visar mindre sättningar i vissa områden. Med tanke på att deponins mäktighet inte är mer än 5-6 meter så är risken för sättningar begränsade. Buller Såväl deponiområdet som Natura 2000-området utsätts idag av omgivningsbuller från Västkustbanan, flygplatsen, hamnverksamheten och biltrafiken på Getterövägen och Väg 41. Det finns idag ingen verksamhet på varken deponiområdet eller Natura 2000-området som genererar buller, utöver enstaka fordonsrörelser till Naturum och VOF-huset. Enligt bullerberäkningar utförda för järnvägsprojektet så ligger de ekvivalenta bullernivåerna på deponiområdet mellan 50 och 60 dba på större delen av deponiområdet, med de lägsta nivåerna i västra delen. Nivåerna sjunker sedan när man kommer ut över Natura 2000-området. Deponizonen närmast Västkustbanan har idag ekvivalenta bullernivåer upp mot 70 dba. Enligt bullerberäkningarna för 2030 med en oförändrad Västkustbana jämfört med idag, men med något mer trafik på, kommer bullersituationen till 2030 på deponiområdet att ha försämrats. Vid en järnväg med utbyggda bullerskydd enligt förslaget kommer däremot situationen på deponin att förbättras. 18
Nollalternativ Nollalternativet är ett försök att beskriva en sannolik utveckling av ett område utifrån dagens läge (nuläget) och kända förutsättningar fram till ett visst årtal. Dessa förutsättningar kan exempelvis vara antagna detaljplaner, översiktsplanen, beslutade strategier och riktlinjer som exempelvis kommunens grönstrategi, andra beslutade projekt som sannolikt kommer att genomföras, och även allmänna antaganden om hur utvecklingen kommer att bli framöver. Nollalternativet väger däremot inte in konsekvenser av att genomföra de föreslagna åtgärderna. Att i ett nollalternativ försöka förutspå en sannolik händelseutveckling ett antal år fram i tiden är naturligtvis mycket svårt. Syftet med nollalternativet är att använda det som ett referensalternativ för att kunna bedöma konsekvenserna av de åtgärder som omfattas av projektet. Konsekvenserna i form av för- och nackdelar, nyttor och kostnader av ett scenario bedöms alltså relativt nollalternativet, och inte relativt dagens situation. Nollalternativet sträcker sig i detta fall fram till 2030. Det antas då att deponin kommer att fortsätta läcka ut ämnen i Natura 2000-området. De direkta effekterna av detta läckage är svåra att tydligt kvantifiera men de har med största sannolikhet en negativ påverkan på flora och fauna i vattenområdet. Det finns även en risk att när deponin åldras kommer den i in i en ny fas som medför ökat läckage av metaller. Reningsverket kommer att ta emot avloppsvatten från fler abonnenter är idag, och därmed ökar utsläppen av näringsbelastande ämnen till Natura 2000- området. Den nya godsbangården, som är belägen öster och nordost om deponin, är klar (2024) och trafiken på västkustbanan har ökat. Detta leder till att bullernivåerna ut över Natura 2000- området i vissa delar har ökat, och i andra delar innebär bullerskyddsåtgärder att nivåerna snarare gått ner jämfört med idag. Deponin strax nordost om Naturum. Området växer långsamt igen med buskar och träd. Kommunen har arbetat aktivt med hantering av dagvatten från planlagda områden, vilket lett till ett jämnare dagvattenflöde som även genomgått sedimentation, något som har lett till minskade mängder partiklar, och därmed föroreningar, i det vatten som når fågelområdet via bland annat Lassabackabäcken. 19
Näringsbelastningen från Himleån till Getteröns fågelreservat har minskat i och med pågående arbete med att uppfylla vattendirektivet. Flygplatsen finns kvar, med en trafikering i ungefär samma omfattning som idag. Varbergs nya hamn har omdisponerat sin verksamhet enligt gällande miljötillstånd och detaljplaner, vilket innebär att verksamheten då ligger närmare Natura 2000-området än vad den gör idag. Förändrade vägsträckningar och färdigställande av den under 2014 påbörjade bullerskyddsvallen gör att störningen på fågellivet är av ungefär samma omfattning som idag. Alternativa lokaliseringar och lösningar Då syftet med projektet är sluttäcka en befintlig deponi är alternativa lokaliseringar inte aktuellt. Att sluttäcka området utan att fylla upp med tillräckliga volymer massor innebär att tillräcklig vattenavrinning från ytan inte uppnås, vilket ger risk för inläckande vatten till avfallet och därmed ett fortsatt utläckage av förorenat lakvatten direkt eller indirekt till Natura 2000- området. Ett bortschaktande av deponimassorna för omhändertagande på annan plats innebär mycket höga kostnader för omhändertagandet samt stor risk för utläckage under och efter arbetstiden. Dessutom kommer området att behöva återfyllas med en motsvarande volym rena massor för att området ska ha samma funktion som idag. Lösningen att inte sluttäcka de delar som ligger söder om Lassabackabäcken och inte heller ytorna längst i väster handlar dels om att det inte finns tillräckligt med massor att tillgå och dels att där finns byggnader och andra anläggningar, och då framför allt i den västra delen. En lösning där även dessa delar sluttäcks innebär att befintliga byggnader och anläggningar kan behöva flyttas. Att massor saknas för sluttäckning av den södra delen innebär att sådana behöver införskaffas vilket ger en betydande kostnadsökning av projektet, eller ett projekt som pågår under fler år. Konsekvenser Natur Vad gäller de åtgärder som enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området kan utgöra ett hot för området kommer inte sluttäckningen av deponin att ge upphov till någon av dessa effekter. Eventuellt kan man anse att markanvändning ändras på omgivande mark, men den förändring som sker med sluttäckning och efterföljande växtetablering kommer inte att medföra några långsiktiga negativa effekter på Natura 2000-området. Ingen av de naturtyper som bevarandeplanen pekar ut förekommer inom det område som är avsett att sluttäckas, och inte heller någon av de utpekade fågelarterna har en förekomst där, annat än att några av rovfågelsarterna mycket tillfälligt kan jaga över området. Då syftet med projektet bland annat är att bevarandestatusen i området på sikt ska förbättras för de utpekade fågelarterna och biotoperna i Natura 2000-området förväntas positiva konsekvenser för dessa. Detta genom ett minskat läckage av föroreningar ut i området. Under byggtiden kan dock bullerstörningar uppstå från arbetsmaskiner och lastning och lossning av massor. Konsekvenserna av dessa störningar är enligt det nedan följande avsnittet om buller små. Bullerstörningen kommer att ske under en begränsad period om cirka sex år. 20
Det finns gott om bärbuskar som är populära bland fåglarna. För de djur- och växtarter som idag förekommer på de delar av deponin som ska sluttäckas innebär sluttäckningen att deras livsmiljö försvinner helt och hållet. När sluttäckningen är avslutad och ett lager jord lagts över området kommer en återetablering att kunna ske. Miljön kommer dock att skilja sig från de förhållanden som råder idag. Dels kommer det att bli en väldränerad yta som inte håller fukt i någon större utsträckning, dels måste området hållas fritt från träd då deras rötter kan gå ner i tätskiktet och skada detta. Genom ett medvetet val av jordart (exempelvis näringsrik eller näringsfattig) kan man styra vilken typ av vegetation som etablerar sig på området. Det kommer att ta många år innan området hyser motsvarande kvalitéer som det har idag om man förlitar sig på spontan återetablering av flora och fauna. Förhållandena kan dock påverkas genom att man planterar in de växter man önskar i området. Huvudsyftet med projektet är att minska utläckaget av föroreningar från deponin till omgivande vattenmiljö. Konsekvenserna av projektet förväntas därför på lång sikt att bli positiva för Natura 2000-områdets djur- och växtarter genom minskat läckage av föroreningar. Rekreation Under arbetet med sluttäckningen och ett antal år därefter kommer arbetet att ha en starkt negativ effekt på rekreationsvärdet. Upplevelsen av området kommer att präglas av de stora arbeten med jordmassor som kommer att pågå i området mellan Naturum och järnvägen. Under denna tid kommer området där sluttäckning sker inte att kunna utnyttjas för rekreation. Besök till Naturum, gömslen och VOF-hus kommer däremot att kunna ske så som idag. Upplevelsen av själva Natura 2000-området kommer att vara likvärdig med idag då inget arbete pågår inom detta. Från vissa platser kommer anläggningsarbetet dock att kunna ses i bakgrunden. Landskapsbild Föreslagen sluttäckning påverkar landskapet i första hand genom att deponins överyta höjs upp till 7 meter över befintlig marknivå, det vill säga med en förväntad sluthöjd om 13 meter över 21
havet. Toppens flacka lutande sidor och den stora bottenarean är element som är främmande i detta landskap, och har en helt annan skala än omgivande landskapselement. Området nordost om Naturum. Sluttäckningens högsta punkt kommer att ligga cirka sju meter högre än befintlig markyta, ungefär där träden i bildens vänstra kant står. Den sluttäckta deponin kommer att ligga intill Naturum, och påverka landskapsbilden för utblickarna därifrån, samt från Getteröbron. Från norr blir den visuella påverkan mindre då toppen döljs av den något högre befintliga bergknallen. Från öster förväntas den sluttäckta deponin inte påverka landskapsbilden i någon större utsträckning, eftersom den planerade godsbangården troligtvis blir betydligt mer visuellt påträngande. Sluttäckningen kommer att utformas så att den högsta nivån kommer fortsatt ligga under den högsta befintliga nivån på Lassaberget. Den kommer inte att kunna ses från områden norr och öster om deponin. Däremot blir den en påtaglig förändring av utblicken österut från Naturum och för de som rör sig längs Getterövägen. Deponin riskerar att bli ett objekt med främmande skala för området. Buller För fågellivet i Natura 2000-området kommer bullerstörning från sluttäckningen att uppkomma endast i anläggningsskedet. Cutts med flera (2013) har tagit fram tumregler och en bedömningsskala för störning på fåglar i grunda vattenmiljöer vid anläggningsarbeten. Bedömningsskalan är tregradig och utgår från fåglarnas reaktion vid olika ljud eller vid visuell störning. Kraftig störning, att flertalet fåglar flyger iväg, blir resultatet av enstaka, plötsliga ljud med maxnivå över 60 dba eller regelbundna ljud över 72 dba. Måttlig störning, att flertalet stannar kvar men påverkas negativt i sitt födosökande eller vid andra aktiviteter väntas ske vid plötsliga ljud på 55-60 dba och vid ljudnivåer som motsvarar de för kraftig störning, men där fåglarna haft tillfälle att vänja sig. Med utgångspunkt i dessa tumregler är det troligt att det under byggtiden vid vissa tillfällen kommer att ske störningar som kan skrämma upp fåglar och kanske i värsta fall därigenom 22
också påverka häckningsframgången under den tid då bygget sker. Detta gäller framför allt vid lastning och lossning av massor, som kan ge starka ljud av plötslig karaktär. För ljud, som är mera konstanta som till exempel buller från anläggningsmaskiner, väntas toleransen vara högre enligt Cutts med flera, sannolikt eftersom viss tillvänjning sker. Jämfört med starter och landningar på det närbelägna flygfältet är dock störningar av detta slag (enstaka, starka ljud) inget nytt i området. Det är därför rimligt att anta att de negativa effekterna för fågellivet i Natura 2000-området orsakade av byggtiden minskar med tillvänjning och att återhämtning kan ske ganska snart efter att de mest bullrande aktiviteterna är avslutade. Buller under byggtiden bedöms kunna ge effekter i form av minskad reproduktionsframgång och möjligen minskad överlevnad hos övervintrande arter. Sannolikt klingar effekterna av och konsekvenserna blir en tillfällig nedgång i områdets kvalitet för fåglar. Bullerstörningen från sluttäckningen kommer att till viss del sammanfalla med Trafikverkets anläggande av godsbangården. I viss utsträckning kommer dessa bullerkällor att samverka. När två lika starka bullerkällor samverkar blir det resulterande bullret endast marginellt högre än bullerkällorna var för sig. Är en bullerkälla starkare än den andra är det den starkare källan som avgör bullernivån. I detta fall kommer därmed antingen bullret från anläggandet av godsbangården eller från anläggningsarbetet att dominera, beroende på vad som sker just för tillfället. För besökare till Naturum kommer bullret från anläggningsarbetena sannolikt att upplevas som störande. Föroreningar Sannolikheten för ökat läckage av lakvatten i och med att deponin belastas med nya massor bedöms som mycket liten. Studier av deponins benägenhet att sätta sig (sjunka ihop) har gjorts och inga sådana tendenser kunde påvisas. Kumulativa effekter Projektet syftar till att minska föroreningsbelastningen på det näraliggande Natura 2000- området. De långsiktiga effekterna från detta projekt bedöms därför vara positiva för fågelreservatet. I kombination med förbättrad rening på dagvattnet från stadsområdet och sjunkande näringshalter i Himleån kommer de kumulativa effekterna att bli positiva. Utsläppen av näringsrikt vatten kommer dock att öka från reningsverket då fler abonnenter ansluts. Sluttäckningen kommer i tid att sammanfalla med anläggandet av dubbelspår genom Varberg. I detta projekt ingår bland annat anläggande av godsbangård omedelbart öster om deponiområdet. I samband med detta kommer bland annat bullerstörningar och ökad byggtrafik på vägnätet att påverka Natura 2000-området. Risker Inga uppenbara projektrisker har identifierats. 23
Möjliga försiktighetsåtgärder Den störning som under byggtiden i första hand riskerar att påverka Natura 2000-området är buller. Möjlighet finns att i viss utsträckning jobba i skydd av upplagda massor genom att skapa tillfälliga bullervallar. Begränsade hastigheter på transportfordonen begränsar också bullret. Lastflak hos lastbil/dumper kan förses med gummi vilket dämpar buller vid Iastning. Genom att dela in återställningen i etapper kan störningen till viss del begränsas. Genom att göra sluttäckningen etappvis, i till exempel 4-5 sektioner så kan det så gott som under hela byggnadstiden finnas tillgängliga områden för fåglar och besökare på deponiområdet. Dessa områden kommer dock att ha en låg kvalité på grund av omgivande arbeten. Det finns möjlighet att utforma området så att det efter sluttäckning ger förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. För entreprenadmaskiner upprättas skötselrutiner som minskar risken för läckage. Absorptionsmedel skall finnas att tillgå. 24
Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen Som en del i ansökan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att upprättas. I sitt yttrande den 27 mars 2015 angav länsstyrelsen att åtminstone följande aspekter behöver utredas och beskrivas: Buller Lakvattenutredning, innefattande lakvattnets föroreningsinnehåll samt förändring i föroreningsinnehåll efter åtgärd, mängder och utsläppspunkter Landskapsförändringen Risker, under byggtiden och efteråt Försiktighetsåtgärder Ovanstående samrådshandling innehåller text avsedd att användas under rubrikerna i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen föreslås få följande innehåll: Sammanfattning Inledning Bakgrund Natura 2000-område Planer, områdesbestämmelser Projektet Bedömningsgrunder Avgränsning och osäkerhet Nollalternativ Alternativa lokaliseringar och lösningar Samråd Nuläge o Naturvärden o Rekreation o Landskapsbild o Buller o Miljökonsekvenser o Naturvärden o Rekreation o Landskapsbild o Buller o Kumulativa effekter Risker Möjliga försiktighetsåtgärder Samlad bedömning Referenser 25
Strandskydd Frågan om strandskydd ska samprövas med Natura 2000-ärendet. Ungefär halva deponin, den västra delen, omfattas av strandskydd. Strandskyddet har två syften: att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Inom den strandskyddade zonen är det förbjudet att: uppföra nya byggnader, eller ändra de som redan finns så att de kan användas till något annat ändamål gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv Länsstyrelsen kan bevilja dispens från strandskyddet om det finns särskilda skäl. De särskilda skälen står i sin helhet i 7 kap. 18 c d miljöbalken, och innebär att dispens kan ges om området 1. är ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. är väl avskilt från stranden av till exempel en större väg eller järnväg, 3. behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet, 6. behöver användas för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. I detta fall kommer sluttäckningen att skada djur- och växtlivet på den del som sluttäcks, i och med att all vegetation tas bort. Som särskilda skäl för dispens från strandskyddet åberopas dels att sluttäckningen behöver ske inom detta område, och inte kan göras någon annanstans (punkt 3) och den är avsedd att tillgodose ett angeläget intresse (punkt 6), nämligen att förhindra urlakning av föroreningar ur deponin och därmed förhindra spridning av föroreningar till Natura 2000-området och vidare ut i Kattegatt. När sluttäckningen är avslutad kan vegetation etableras på området och förutsättningarna för dess framtida användning kommer då inte väsentligt att skilja sig från dagens 26