2009-10-22 1 (5) Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Box 4414 102 69 Stockholm (Skickas även med e-post till info@regionplanekontoret.sll.se) REMISSVAR PÅ REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STORSTOCKHOLMS- REGIONEN - RUFS 2010 Fortum har mottagit rubricerad handling för yttrande och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter. Stads- och byggnadsplanering I utvecklingsplanen dras slutsatsen att bygg- och planprocessen behöver effektiviseras. Ofta nämns samordning av bostadsbyggande- och transportinfrastrukturen i detta sammanhang. Fortum vill understryka behovet av samordning med energiinfrastrukturen, och särskilt lyfta fram hur viktigt detta är för att skapa utrymme för denna infrastruktur och även bygga mer hållbara energilösningar i både ny- och ombyggnadsområden. Erfarenheten i dagsläget är att energiförsörjningen - el, värme, kyla, gas, - ofta kommer in alldeles för sent i processen. Genom en tidig samverkan både i plan- och byggprocessen så kan klimat- och miljöpåverkan minimeras. Sektorsvisa mål för regionens klimatutsläpp - sektorsövergripande samarbete I Utvecklingsplanen föreslås sektorsvisa mål för regionens minskning av växthusgaser. Fortum vill lyfta fram två aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i detta sammanhang: 1. Energifrågorna är integrerade i såväl bostadssektorn som transportsektorn varför sektorsmålen måste anpassas till lösningar som medför utsläppsförändringar mellan sektorerna (t ex övergång från bensin/diesel till el och övergång från olja till fjärrvärme). 2. Klimatpåverkan kan redovisas i form av både lokala och globala utsläpp. Ökad kraftvärmeproduktion kan ställas mot import av el till regionen. Fortum anser att båda perspektiven bör analyseras vid val av de mest hållbara lösningarna. Vidare anser Fortum att behovet av primärenergi är en viktig kompletterande faktor för att värdera energilösningar från hållbarhetssynpunkt. Fortum vill i detta sammanhang också understryka att sektorsövergripande samarbete kommer att vara en framgångsfaktor för att klara klimatmålen och andra miljöutmaningar. Energifrågan går in i alla sektorer och det är därför oerhört viktigt att ansvariga för energiförsörjningen samarbetar Fortum Power and Heat AB Postadress Besöksadress Telefon/Fax Org.nr 556221-5623 Corporate Centre Hangövägen 19 115 77 STOCKHOLM Hangövägen 19 Stockholm Tel. 08 671 7000 Fax 08 671 7060 www.fortum.se Säte Stockholm
2 (5) mycket nära och på ett tidigt stadium med bygg- och fastighetssektorn och transportsektorn. Stat, regioner, län och kommuner har en viktig roll att stimulera till att ett sådant samarbete kommer till stånd. Värmeförsörjning Fortum ser det som positivt att utredningen identifierat behovet av att säkra lämpliga lägen för kraftvärmeanläggningar för den framtida fjärrvärmeförsörjningen. För att säkra en framtida uthållig och klimatneutral fjärrvärmeförsörjning krävs långsiktigt ett antal anläggningar med förutsättningar att hantera stora volymer av oförädlade bränslen. Detta kräver också, såsom utredningen påpekar, förutsättningar för att klara bränslelogistiken med transporter och lagring av bränslena. Förutom att flertalet befintliga anläggningslägen säkras krävs i det betraktade tidsperspektivet även att några nya etableras. Med hänsyn till den energieffektivisering som kommer att ske under kommande år, såväl i befintlig som i ny bebyggelse, kan fjärrvärmebehovet komma att stagnera på nivån 12-13 TWh/år trots den förutsedda tillväxten i regionen. Även om det därför inte är sannolikt att samtliga utpekade nya lägen för produktionsanläggningar kommer att behövas under den närmaste 20-årsperioden är det viktigt att det skapas en regional samsyn över de framtida behoven och att dessa säkerställs i den fysiska planeringen. Det är därför positivt att möjliga lägen nu har identifierats som underlag för berörda aktörers fortsatta agerande och planering. Det kan noteras att förutsättningarna för fjärrvärmen beskrivs i bild och text på flera ställen i rapporten. Kartor finns på sidorna 83 och 147 samt i den löst bifogade plankartan sist i rapporten. Det är önskvärt att kartor och tillhörande texter får konsistent och kvalitetssäkrad information. Några detaljsynpunkter: Sid 78: Att helt eliminera fossila bränslen för spetslast i fjärrvärmen är sannolikt ej en kostnadseffektiv åtgärd för att minska klimatpåverkande utsläpp i perspektivet 2020, däremot möjligt på längre sikt Sid 81: Distributionsförluster bör undvikas : Kan minska, men ej undvikas. Sid 81: Spillvärme från reningsverk och industri måste utnyttjas : Spillvärme från reningsverken är lågvärdig och kräver elenergi för att kunna utnyttjas, vilket i dagsläget ej bedöms som ekonomiskt förutom för redan etablerade anläggningar som exempelvis Hammarbyverket. Den industriella spillvärmen är, förutom i Hallstavik, av ytterst begränsad omfattning i regionen. Sid 87: Förbättra utvinning och återanvändning av ballastmaterial : Slagg från fjärrvärmeproduktionen skulle kunna utnyttjas mer som alternativt ballastmaterial än vad som är fallet i dagsläget. Kylaförsörjning Som påtalas i utredningen förväntas kylabehovet öka. Detta, tillsammans med en omställning av dagens energisystem för fjärrvärmen, där en stor del fjärrkyla hämtas i form av spillkyla från värmepumpar, kommer att innebära behov av ny produktions- och distributionskapacitet för fjärrkyla. Detta innebär på sikt ett behov av att hitta ytterligare källor för frikyla såväl som utveckling av nya lösningar som t.ex. absorptionskyla. En möjlig tillkommande källa för frikyla är
3 (5) Vasadjupet i Saltsjön vilket skulle kunna medge ett betydande tillskott av kylkapacitet i form av frikyla till Stockholms fjärrkylasystem. Ett framtida ökat kylbehov kommer att innebära en ökad energianvändning på detta område totalt sett. Genom att bygga ut storskalig fjärrkyla i stället för att bygga lokala lösningar säkras en framtida hållbar och resurssnål kylaförsörjning. Ett prioriterat område i framtiden blir att hitta nya långsiktigt hållbar och resurssnåla metoder att producera kyla. Gasförsörjning För att minska transportsektorns koldioxidutsläpp och öka andelen förnybara drivmedel är ökad användning av biogas önskvärt. Inslaget av förnyelsebara drivmedel i transportsektorn är lågt och introduktion av biodrivmedel behöver en hjälpande hand särskilt i ett inledningsskede. Biogas kan redan idag produceras av avloppsslam, våta avfallsfraktioner, restprodukter och prima grödor från jordbruket. I framtiden kan produktionen ökas väsentligt genom förgasning av t ex fasta trädbränslen. Det är därför viktigt att platser reserveras för lokalisering av biogasanläggningar för en sådan utbyggnad runt om i regionen. Likaså är det viktigt att ledningsreservat för t ex naturgasledningar behålls då dessa reservat även kan användas för distribution av biogas. Det kan noteras att det kan finnas fördelar med att anläggningar för förgasning av bränsle till fordonsgas respektive produktion av värme och el kan samlokaliseras. Avfallshantering Regionens tillväxt kommer att innebära att mängderna hushålls- och verksamhetsavfall ökar. Som utredningen påpekar måste effektiva system för hantering och behandling av avfallet säkras. Även om materialåtervinningen effektiviseras kommer behovet av behandlingskapacitet i form biogasproduktion och förbränning med energiåtervinning att successivt öka. Deponering av brännbart avfall kommer inom kort, om så ej redan är fallet, att i princip upphöra. Det är önskvärt att avfallsförbränningsanläggningar med energiåtervinning, av ekonomiska skäl, görs relativt stora och ansluts till fjärrvärmesystem som är så stora att anläggningarna kan gå med full kapacitet under, i princip, hela året. Det är positivt att möjliga lägen för förbränningsanläggningar identifierats men det förefaller som mindre sannolikt att alla de anläggningar som skissas i utredningen kommer att byggas till år 2030. De föreslagna lägena bör ses som en bruttolista som ska bli föremål för vidare utredning och regional planering. Sett i ett regionalt perspektiv för hela östra Mellansverige råder i dagsläget väsentligen en balans mellan efterfrågan och tillgång på befintlig eller beslutad förbränningskapacitet och en utbyggnad av nya anläggningar måste matchas mot tillkommande behov. Av ekonomiska skäl måste investeringar i avfallsförbränning också ta hänsyn till möjligheterna att på ett effektivt sätt kunna få avsättning för den producerade värmen utan alltför omfattande säsongslagringsbehov av avfallsbränslet. För att jämna ut tidsmässiga obalanser mellan förbränningskapacitet och förbränningsbehov kan det visa sig önskvärt med en viss import av bränslen återvunna ur avfall. Det är därvid önskvärt att nya
4 (5) anläggningar för avfallsförbränning förläggs så att järnvägs- eller båttransporter blir möjligt. En sådan import skulle också kunna minska behovet av import till regionen av biobränslen, vilka av olika anledningar kan visa sig bli svåra att importera till regionen i önskvärd omfattning. Eldistribution Överföringsanläggningar och eldistributionsanläggningar ges litet utrymme i utredningen, trots den stora betydelse elen har för de flesta samhällsfunktioner. Det borde finnas ett särskilt avsnitt i RUFS 2010 under kapitlet Regional struktur som ägnas dessa frågor. Fortum vill också särskilt lyfta fram att skyddsavstånd till energianläggningar även bör beakta myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, vilken bör vara vägledande vid exploatering av nya och gamla områden (förtätning). Detta underlättas genom samråd med anläggningsägaren i ett tidigt stadium av arbetet med exploateringsplanerna. På sid 155 under Regionala strukturer, Energianläggningar finns ett avsnitt om Förhållningssätt. Här bör det läggas till en text om att hänsyn bör tas till lågfrekventa elektriska och magnetiska fält från energianläggningar. Med hänsyn till pågående samhällsdebatt och behovet av nyexploateringar av mark, bör valet av friledning kontra markförlagd elledning vid behov bedömas i varje enskilt fall genom en kostnads/nytto/teknik och miljöanalys. Till exempel nämns inget om den pågående Stockholms Ström utredningen, som kommer att innebära att mark frigörs och att nya markreservat erfordras. Smarta Elnät i framtiden Ökad lokal elproduktion, användning av el- och laddhybridbilar, lagring av el, styrning av elkonsumtionen mm påverkar det framtida elnätets funktion och behov. Detta är utveckling som idag ligger på ett tidigt stadium men kan få betydelse i tidsperspektivet 2030 och 2050. Fortum vill därför lyfta fram att dessa framtida krav kan få betydelse för elsystemets utveckling, t ex behov av lagring av el. Det måste därför finnas en öppenhet och flexibilitet för denna typ av förändringar. Transporter Transportsektorn svarar för en betydande del av växthusgasutsläppen. Även om kollektiva färdmedel byggs ut kommer en betydande del av transporterna att ske med bil och lastbil. Fortum vill lyfta fram betydelsen av att i ett tidigt skede planera för infrastruktur för el och laddhybridbilar i hela regionen, t ex på parkeringsplatser, infartsparkeringar, vid planering av nybyggda områden, vid ombyggnad av äldre områden, behov av snabbladdningsstationer mm. Elbilarna kan förutom minskade växthusgas- och lokala utsläpp bidra till minskat buller. Fortum vill också lyfta fram möjligheten till el-anslutning av fartyg i Stockholms Hamnar som en möjlighet att minska klimatpåverkan, lokala utsläpp och buller. Åtgärder och strategier på sid 78 bör kompletteras med infrastruktur för el- och laddhybridbilar samt el-anslutning av fartyg.
5 (5) Avslutningsvis så tycker vi planen innehåller ett omfattande material som utgör ett viktigt planeringsunderlag för framtiden. Många åtgärdsförslag och möjligheter upprepas dock i rapporten på flera ställen. Det gör att det är svårt att få en överblick över alla förslag och åtgärder. En tydligare sammanställning av dessa skulle vara önskvärd. FORTUM SVERIGE Per Langer Verkställande direktör