Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Nominalfrasen Solveig Malmsten
Nominalfras: definition Fras = syntaktisk enhet Kan flyttas till fundamentet om den utgör egen satsdel Fras = semantisk enhet Syftar på en referent Nominalfras Substantiv eller pronomen som huvudord Optionellt pronomen, genitivform eller adjektiv som framförställd bestämning Optionellt prepositionsfras eller relativ bisats som efterställd bestämning (därutöver finns flera mindre vanliga alternativ) Knep för att känna igen nominalfras: Börjar oftast med pronomen, genitivform eller substantiv i grundform Syntaktiska roller: Nästan vad som helst utom finit/infinit verb!
Definit nominalfras Betydelse: Du vet vilken jag menar Form: Definit attribut, substantiv i bestämd eller obestämd form den (lille) gubben min (lille) gubbe Substantiv i bestämd form, inget definit attribut (lille) gubben Personligt pronomen, demonstrativt pronomen (lille) han den där (lille) denne (lille) Tilltalsfras, substantiv i bestämd eller obestämd form Hej, (lille) gubben! (Lille) pappa! Vid alla sorters definita nominalfraser får eventuellt adjektiv bestämd form
Du vet vilken jag menar Anaforisk bestämdhet = identitetsbindning Referenten har nämnts tidigare i texten Deiktisk bestämdhet Referenten pekas ut i den situation som avsändare och mottagare delar Referens till något unikt Det finns bara en sol i vårt solsystem, det finns (kanske) bara en chef på företaget Implicit bestämdhet = inferensbindning Något ses som en självklar del av/attribut till något som är aktuellt i kontexten Definitheten gäller hela nominalfrasen (Ekerot: bestämdheten gäller hela substantivuttrycket ), inte bara huvudordet!
Artikelbruk: de fem valen Substantiv eller pronomen? Huvudregel: Pronominalisera så mycket som möjligt utan att meningen blir tvetydig Artikellöshet eller artikel? Artikellöshet markerar ospecifikt/oavgränsat Används framförallt på oräknebara substantiv för att markera obestämd mängd Används på räknebara substantiv när de ses som ämnesnamn, klassificerare eller ingår i fast kollokation med verb Bestämd eller obestämd artikel? Bestämd artikel: Du vet vilken jag menar Obestämd artikel: Referenten har inget med det tidigare nämnda att göra! Bestämd artikel eller possessivuttryck? Valet kan vara fritt Bestämd artikel annonserar implicit bestämdhet, fungerar alltså inte om referenten inte är något självklart attribut En eller någon? Obestämd artikel innebär att avsändaren (men inte mottagaren) vet vilken referent han/hon talar om OBS: Några fungerar både som obestämd artikel i plural och som plural av någon/något!
Eller som flödesschema: Finns anaforisk eller deiktisk bestämdhet? Ja: Välj helst pronomen Nej Är referensen ospecifik/oavgränsad? Ja: Välj naket substantiv Nej Stämmer det att du vet vilken jag menar? Ja Beror det på unik eller implicit referens? OBS: Reglerna kan sättas ur spel i en kollokation Ja: Välj bestämd artikel Nej: Välj gärna possessivuttryck Valen kan ha koppling till aktionsart Nej Vet du själv vilken exakt referent du talar om? Ja: Välj en Nej: Välj någon
Didaktisk poäng En viss situation/ett visst textsammanhang kan tolkas på flera sätt. Därför är ofta olika val möjliga vad gäller definithet och artikelbruk Det handlar alltså mindre om att förhindra fel än om att hjälpa L2-inläraren att kunna uttrycka det han/hon vill!
Dubbel bestämdhet OBS att detta är det minsta problemet eftersom reglerna är mekaniska! Beror på kombination med pronomen/genitivattribut/adjektivattribut Adjektivattribut ger dubbel bestämdhet den (lille) gubben Genitivattribut/possessivt pronomen ger obestämd form på substantivet min (lille) gubbe Övriga pronomen måste läras in var för sig; vissa ger bestämd form, andra inte den här gubben denne gubbe varje gubbe varsin gubbe
Ekerots slutsatser L2-inlärare lär sig tidigt att obestämd artikel används vid introduktion av ny referent L2-inlärare inser tidigt att bestämd form används anaforiskt Implicit bestämdhet är svår att upptäcka för L2-inlärare L2-inlärare använder ogärna possessivuttryck Andraspråksundervisningen borde kontrastera alla fem valmöjligheter tydligare och inte bara prata om substantivets form Även övriga typer av attribut i nominalfrasen (utöver pronominellt attr., genitivattr. och adjektivattr.) borde presenteras i samma veva: prepositionsattribut (Ekerot nämner just urvalsnominal) en av flickorna flickan i huset bredvid satsattribut boken som du lånade i förra veckan flickan som bor i huset bredvid
Kongruensböjning Grammatiska egenskaper hos ett ord speglas även i böjningen av andra ord som står i ett visst förhållande till det första I grunden rent grammatisk process Källström vill inte räkna det som kongruens när betydelse snarare än grammatisk form hos ett ord påverkar andra ord Kongruensdomäner: ordklasser/fraser/satsdelar som påverkas av kongruensböjning Se nästa bild! Kongruenskategorier: de böjningskategorier som är involverade i kongruensböjning i respektive kongruensdomän Se nästa bild! Kongruenskontrollör: Det ord som bestämmer formen på de övriga inom kongruensdomänen Huset är stort Husen är stora Vi bor i det vita huset Kongruerande ord: De ord som rättar sin böjning efter kongruenskontrollörens Huset är stort Husen är stora Vi bor i det vita huset
Kongruensdomäner i svenskan Pronomenkongruens Kongruenskontrollör: antecedent i texten, referent i situationen Kongruenskategorier: Numerus, genus, person (animation, sexus) Jag har planterat en buske men den växer för fort. (En kompis har pekat på min hatt och sagt wow! ) Ja, visst är den häftig? Nominalfraskongruens Kongruenskontrollör: Frasens huvudord Kongruenskategorier: Numerus, genus, bestämdhet Vi bor i ett vitt hus / det vita huset / den vita villan Predikativkongruens Kongruenskontrollör: Subjektets huvudord för subjektspredikativ, objektets huvudord för objektspredikativ Kongruenskategorier: Numerus, genus Han är tjock Hans hår är tjockt All mat gör honom tjock God vård gör hans hår tjockt
Kongruens vid predikativ: problem Kongruensmarkörens form och betydelse kan stå i konflikt Man var nöjd/nöjda i supporterklubben Personalen var orolig/oroliga Jfr Vi har för lite/få personal på avdelningen Flera samordnade led med olika form ger svårigheter att välja form på predikativ Varje fras, varje musikaliskt uttryck upplevs som djupt förankrad/förankrat/förankrade inom honom själv
Inkongruens vid predikativ Cirkumstantiell referens: Omständighet som förknippas med subjekt, inte subjektets direkta referens Två glas är ganska harmlöst Helvit inredning är modernt just nu Kongruens gör att referensen tolkas som direkt, inkongruens ger cirkumstantiell referens Två älskare är omoraliska Två älskare är omoraliskt Oavgränsad referens (direkt referens som inte är avgränsad till enskilt objekt) kräver att kontrollören står i obestämd form glass är gott *glassen är gott
Kongruenskategorier i andra språk Pronomenkongruens: artighet aha chi du är (tilltalade har hög status) to che du är (tilltalade har låg status) o chaith han är (omtalade har hög status) u aich han är (omtalade har låg status) Nominalfraskongruens och predikativkongruens: kasus Dies ist mein lieb-er Freund detta är min käre vän nominativ sg. Ich treffe mein-e lieb-en Freund-e jag träffar mina kära vänner ackusativ pl. Ich helfe mein-en lieb-en Freund-en jag hjälper mina kära vänner dativ pl. Tämä iso auto denna stora bil nominativ sg. Tä-ssa iso-ssa auto-ssa i denna stora bil inessiv sg
Kongruensdomäner i andra språk: Verbkongruens Verbet böjs i person och numerus efter subjektet Förekommer i majoriteten av syntetiska språk, t.ex. isländska (nedan), finska (exempel hos Källström), tyska, franska 1 sg ég safna samlar fer far 2 sg þú safnar fert 3 sg hann safnar fer 1 pl við söfnum förum 2 pl þið safnið farið 3 pl þau safna fara
Nominalfras- och verbkongruens Exempel Swahili: med samma medel substantivets klassificerare används både för att markera sammanhang inom nominalfrasen och mellan subjekt och verbfras wa-le wa-toto wa-zuri wa-wili wa-me-ku-ja de barn vackra två de-har-kommit de två vackra barnen har kommit
Kongruensdomäner i andra språk: Innehavarkongruens i nominalfrasen Substantivet böjs i person och numerus efter possessivt attribut eller genitivattribut Förekommer i få språk, t.ex. finska 1 sg minun talo-ni mitt hus 2 sg sinun talo-si ditt hus 3 sg hänen talo-nsa hans/hennes hus 1pl meidän talo-mme vårt hus 2 pl teidän talo-nne ert hus 3 pl heidän talo-nsa deras hus
Kongruensdomäner i andra språk: Adpositionskongruens Prepositioner/postpositioner böjs i person och numerus efter rektionen Förekommer i mycket få språk, t.ex. finska 1 sg minun kanssa-ni med mig 2 sg sinun kanssa-si med dig 3 sg hänen kanssa-nsa med henne 1pl meidän kanssa-mme med oss 2 pl teidän kanssa-nne med er 3 pl heidän kanssa-nsa med dem
Kongruens tvärspråkligt Markeringshierarki (ej implikationshierarki): pronomenkongruens < verbkongruens < nominalfraskongruens < predikativkongruens < adpositionskongruens De skandinaviska språkens mönster med nominalfrasoch predikativkongruens men utan verbkongruens är alltså starkt markerat! Svårighetsgraden för L2-inlärare följer markeringshierarkin: pronomenkongruens lärs före nominalfraskongruens som lärs för predikativkongruens problem med predikativkongruens kan kvarstå länge